NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Gerda Kinell och Johan Krisensson Handledare: Maria Vredin Johansson Höserminen 2007 Torsk på fisk a ersäa en resurs
Sammanfaning I den här uppsasen esas om imporen av nya via fisksorer som og far vid millennieskife har påverka eferfrågan på den svenska orsken. Med hjälp av wo-sages leas squares skaas eferfrågan för orsk sam en omvänd korspriselasicie för orsk och de vå via fisksorerna Hoki och Alaska Pollock. Resulaen yder på a eferfrågan på orsk har öka och a konsumenerna ine uppfaar Alaska Pollock och Hoki som subsiu ill orsk. Nyckelord: subsiuion, resurs, eferfrågan, överunyjande 1
Sammanfaning... 1 1. Inledning... 3 1.1 Problemformulering... 3 1.2 Disposiion... 4 2. Problembakgrund... 5 2.1 De svenska fiske och orsken... 5 2.2 Fisk som förnybar resurs... 5 2.3 Kollekiv vara... 6 2.4 Fiskeripoliiken... 6 3. Teori... 7 3.1 Konsumeneori... 7 3.2 Subsiuion... 9 4. Daa, variabler och avgränsningar... 10 4.1 Daa och variabler... 10 4.2 Avgränsningar... 11 5. Meod... 12 5.1 Operaionalisering av underfrågesällningar... 12 5.2 A skaa en eferfrågefunkion... 13 5.3 A skaa en omvänd korspriselasicie... 13 5.4 Two-sages leas squares regression i vå seg... 13 5.5 Insrumenvariabler... 15 5.5.1 Väder, ( )... 15 IV Väder D 1 5.5.2 Fiskesopp ( )... 15 5.5.3 Kvouppfyllnad ( IV kvo )... 16 5.5.4 Subsiupris ( IV Subpris )... 16 6. Undersökning och resula... 16 6.1 Imporen av subsiu... 17 6.2 Eferfrågan... 17 6.2.1 Insrumenvariablernas relevans... 18 6.2.2 Har eferfrågan förändras?... 18 6.2.3 Insrumenvariablernas validie... 19 6.3 Omvänd korspriselasicie... 20 6.3.1 Insrumenvariablens relevans... 20 6.3.2 Har imporen påverka orskprise?... 20 6.3.3 Insrumenvariablens validie... 21 6.4 Har orskprise påverka imporen?... 21 6.5 Sammansällning av resula... 22 7. Analys... 24 Bilaga 1... 28 Bilaga 2... 30 2
1. Inledning Överunyjande av jordens resurser är e av de sora problemen som vi sår inför i de nya millennie. Dea gäller såväl förnybara som icke-förnybara resurser. Överfiske i de sora världshaven har redan le ill a fiskebesånd kollapsa. Världens sörsa orskbesånd uanför Canadas öskus som fiskades u i början på 90-ale har ännu ine åerhäma sig. I vanen run Sverige är fyra vikiga orskbesånd sark hoade. 1 Torsken är en vi fisk och som sådan ganska unik i svenska vaen. Brisen på subsiu gör a priserna ökar när fiske begränsas. De finns fiskarer som liknar orsken på andra håll i världen men dessa har bara imporeras i begränsad mängd idigare. På senare år har imporen öka, men priserna på orsk forsäer a vara höga. Vi vill undersöka hur benägna svenska konsumener är a subsiuera orsk med annan vi fisk när ubude på orsk minskar. Den fråga vi vill försöka besvara är om eferfrågan på orsk har minska ill följd av imporen av uländsk vi fisk. 1.1 Problemformulering Vår es är a minskningen landad kvanie orsk i Sverige ill följd av minskade kvoer har le ill e högre orskpris. Dea har gjor a uländska via fisksorer kommi in på den svenska marknaden. Konsumenen subsiuerar då den dyrare orsken mo billigare uländska fisksorer vilke leder ill minskad eferfrågan på orsk. Kvoer på orskfiske Sigande orskpris Ökad impor av subsiu Minskad eferfrågan på orsk Figur 1 Vår övergripande frågesällning är: Har eferfrågan på orsk minska som en konsekvens av imporen av vi fisk? För a kunna svara på dea har vi brui ner vår frågesällning i vå delfrågor: 1. Har eferfrågan på orsk förändras sedan vi fisk började imporeras i sörre skala? 2. Har prise på orsk påverkas av kvanieen imporerad subsiu? 1 SOU 2003:72, s.179 3
I den försa delfrågan är de en förändring i eferfrågan mellan vå idsperioder vi vill undersöka. I den andra delfrågan vill vi esa om kvanieen imporerad subsiu påverkar prise på orsk. De är allså vå olika effeker vi vill fassälla för a kunna svara på vår frågesällning. Den ena är om eferfrågan på orsk har minska och de andra är om de finns en kausal länk mellan prise på orsk och kvanieen subsiu 2. De möjliga ufallsresulaen som vi kan se ill följd av dessa vå frågesällningar preseneras nedan. Har eferfrågan på orsk förändras sedan vi fisk började imporeras i sörre skala? Ja Nej Har prise på orsk påverkas av imporen? Ja Nej Man kan ine ueslua a Förändringen i subsiue har påverka eferfrågan beror på någo eferfrågan på orsk. 3 anna än subsiue, exempelvis konsumenernas Subsiue påverkar prise på orsk men ine i illräcklig grad för a påverka eferfrågan. preferenser Inge har hän Tabell 1 Om vår es, som vi presenerar i Figur 1, sämmer kommer våra resula a leda oss ill den övre vänsra ruan i analysschema ovan. 1.2 Disposiion Avsni 2 ar upp bakgrunden ill probleme med orsken, både ur e miljöperspekiv och ur e insiuionell perspekiv. Här förklarar vi hur fisk skiljer sig från andra varor och hur fiske i EU är reglera. I avsni 3 presenerar vi ekonomisk eori om eferfrågan och egenpris- och korspriselasicieer. Här beskrivs också eori angående subsiuion. I avsni 4 och 5 beskrivs våra daa och den meod vi använder. Därefer följer avsni 6 med undersökning och resula. Uppsasen avsluas med en kor analys i avsni 7. 2 Här benämner vi imporerade via fisksorer som subsiu ros a vi ine har fassäll huruvida konsumenen uppfaar dem som subsiu eller ej. Vi kommer a benämna dem så genom hela uppsasen och förs i analysen kommer vi a kunna slå fas om de vi ror är subsiu verkligen uppfaas som subsiu av konsumenen. 3 En förusäning för dea resula är a effekerna går å samma håll, allså eferfrågan på orsk har minska samidig som imporen ge e lägre orskpris. De bör dock undersrykas a ufalle kan bli e hel anna om effekerna har olika ecken, då neoresulae är osäker. 4
2. Problembakgrund 2.1 De svenska fiske och orsken Hälfen av Sveriges vikigase fiskbesånd är idag uom biologisk säkra gränser 4. De beyder a besånden har svår a reproducera sig, besåndes srukur och funkion är krafig nedsa sam a aren är känsligare för andra ho som ex miljögifer. Anledningen ill dea är a besånden fiskas allför hår. Under de senase reio åren har fångserna sändig öka men börja sjunka igen de sisa åren. 5 Kvoerna under början av 90-ale var så hög saa a svenska fiskare, ros full ansrängning, ine lyckades fiska så mycke som de hade rä ill. Dea berodde ill sor del på a besånden redan då var hår ansaa. 6 Torsken är den vikigase svenska mafisken och sod för ca en fjärdedel av de oala fångsvärde under 2004. Under näsan 30 års id har den vari den vikigase aren för fiskerinäringen men under samma period har besånden reduceras ill en jugondel av sin ursprungliga sorlek. Av de olv vikigase svenska fiskbesånden ugörs fyra av orsk, dessa är samliga uom säkra gränser. 7 2.2 Fisk som förnybar resurs Avkasningen från fiske beror ill sor del på hur mycke fisk som finns i haven. Ekosysem är komplexa och kunskapen om den marina miljön är begränsad. Därför är de osäker vad e ubre orskfiske kommer a få för effek och i vilken omfaning de kommer a påverka haven kring Sverige. För a få e maximal lönsam fiske är de vikig a känna ill vid vilken besåndssorlek som fisken forplanar sig bäs, så a fiske kan hållas på denna nivå. Uage av fisk ur e besånd bör även beakas då de också är okän hur mycke fisk som kan fiskas uan a riskera besåndens överlevnad, uomlands har fiskbesånd kollapsa och haf väldig svår a åerhäma sig då de fiskas för hår. Då haven ine regleras av någon äganderä och vem som hels i princip har illgång ill dem är risken sor a besånden överunyjas. Sådan är siuaionen idag, fiskefloan är för sor i förhållande ill hur fiskresurserna ser u. EU uppskaar a fiskefloan är uppemo 50 % sörre än den borde vara i förhållande ill fiskbesånden. Resulae blir a lönsamheen för den enskilde fiskaren blir sämre sam e hög ryck på poliikerna a överskrida inernaionella 4 SOU 2003:72, s.179 5 SOU 2003:72, s.176-179 6 Fiskeriverke (2001), s.22 7 Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1, s.33/80/ SOU 2003:72, s.176 5
havsforskningsrådes (ICES) rekommenderade kvoer, vilke yerligare förvärrar siuaionen. 8 Tros ICES råd är fiske idag ine uhållig och de gäller i synnerhe för orsken i de svenska haven. 9 De är således ine bara e ekologisk problem, uan även e näringslivsproblem som påverkar både ekonomiska och sociala förhållanden genom ex osäkerheer i många människors försörjning. 10 2.3 Kollekiv vara Fisk är en semi-kollekiv vara, den är rivaliserande men ine exkluderande. 11 A den är en kollekiv vara innebär e kollekiv ägande, vilke för de mesa ine innebär någo definiera ägande alls. En definierad äganderä ger a alla varor och jänser har e pris. Torskens usaa siuaion är en följd av e oillräcklig prissysem orskprise åerspeglar ine resursillgången. Torskprise speglar endas fiskarens kapial- och arbesinsas och ine orskens värde. Resulae kan leda ill allmänningarnas ragedi, d v s a en resurs exploaeras ills dess a den är hel uömd. 12 Dea är ine e effekiv sä a fiska vare sig ur ekonomisk eller ur ekologisk synvinkel. 2.4 Fiskeripoliiken Sedan Sverige gick med i EU 1995 är vi också en del av EU:s gemensamma fiskepoliik, GFP. De beyder a Sverige ine får ha besämmelser vad gäller fiske som srider mo EU:s besämmelser. Den gemensamma fiskepoliiken beyder också a svenska fiskare får fiska i andra EU-länders vaen och värom. Medlemsländerna får landa sin fisk i vilken hamn som hels inom unionen. Undanag finns för vissa reglerade arer, däribland orsken, som bara får landas i vissa hamnar. De är EU:s miniserråd som varje år besämmer hur mycke fisk som får fiskas av de reglerade arerna. Fiske regleras med hjälp av en oal mängd som får fångas av e viss besånd, Toal Allowable Caches (TAC). Denna mängd säs på inrådan av ICES och EU:s veenskapliga ekniska och ekonomiska kommié för fiskenäringen (STECF). TAC delas sedan upp på medlemsländerna efer en fördelningsnyckel och varje land förbinder sig a avbrya fiske på e viss besånd då landes årliga kvo uppfylls. 13 8 Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1, s.64 9 Fiskeriverke (2001), s.12-14 10 Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1, s. 63/70 11 Axelsson e. al (1992), s.251 12 McDowell e. al (2006), s.323 6
Kvoerna är naionella med avseende på fiskefloan och ine landningsplas vilke beyder fångsen räknas av mo kvoen för de land som fiskaren är licensierad ill och ine de land i vilke fisken landas. Ofa genomförs kvobyen mellan medlemsländer för a effekivisera fiske. Sedan 1997 har de svenska kvoerna sjunki för varje år under hela vår undersökningsperiod. 2007 var den svenska kvoen endas 28 % av vad den var 10 år idigare. 14 Fiske inom EU är således ine hel fri uan regleras av kvoer för flera fiskarer, däribland orsk. Följden av kvoerna är e mindre ubud av fisk och därmed e högre pris. En annan effek är a ubude blir mindre flexibel vilke påverkar vår modell för eferfrågan (se avsni 5.2). Fiske är även ill del prisreglera då EU har lag e prisgolv för a sabilisera marknaden och garanera fiskarnas inkoms vid väldig låga prisnivåer. Dea har använs i väldig lien usräckning då orskprise är och har vari hög sedan länge. 15 E prisgolv kan påverka prise även om de ine används då de ger fiskaren en bäre förhandlingsposiion vid försäljning av fångsen. Denna effek är dock lika över hela vår undersökningsperiod varför prisregleringen ine ugör någo problem för vår analys. 3. Teori 3.1 Konsumeneori Vår syfe är a undersöka om impor av uländska via fiskar har minska eferfrågan på den svenska orsken. För a dea skall ha ske måse konsumenerna uppfaa de uländska fisksorerna som subsiu ill orsken. Dea kan åskådliggöras med hjälp av en indifferenskara (se Figur 2) som visar en konsumens nya vid konsumion av olika kvanieer av vå olika varor (vara A och vara B). Linjerna som angerar indifferenskurvorna ( respekive )är budgelinjerna ( respekive B ) och visar konsumenens ekonomiska U1 U2 B1 2 begränsningar. Budgekurvans luning represenerar relaivprise mellan vara A och B och skifar då prise på varorna förändras. Genom a observera hur individens konsumion förändras då vara A blir billigare eller dyrare kan man härleda en eferfrågekurva som anger hur mycke av varan som en konsumen är beredd a köpa vid e give pris (se Figur 4). Man kan också härleda hur mycke en konsumen ändrar sin konsumion av vara B om prise på vara A förändras (se Figur 3). Dessa vå fenomen kallas eferfrågans egenpriselasicie 13 SOU 2005:27, s 31 ff 14 Se Bilaga 2, Tabell 2 15 Fiskeriverke (2002), s.5 7
respekive korspriselasicie och är direk härledda ur konsumenens preferenser för de båda varorna. Figur 2 och 3 visar hur en förändring i prise på vara A, genom korspriselasicie, påverkar konsumenens eferfrågan på vara B. Figur 2 och 4 visar hur eferfrågan på vara A kan härledas ur konsumenens preferenser. Om de finns bra subsiu kommer också den eferfrågade kvanieen a var känslig för prisförändringar hos subsiue. E må på en varas känslighe för prise på en annan vara är korspriselasicieen. Om korspriselasicieen är noll är de båda varornas pris oberoende av varandra och varorna finns förmodligen i olika segmen av marknaden. Om korspriselasicieen är posiiv är de båda varorna subsiu och en prisökning på en av varorna ger en ökad eferfrågan på den andra. Om korspriselasicieen är negaiv är varorna komplemen och en prisökning på den ena minskar eferfrågan på den andra. 16 Vi kommer a skaa en omvänd korspriselasicie (se avsni 5.3) där prise på orsk beror av den imporerade kvanieen subsiu. Dea gör vi efersom de vi vill esa är om kvanieen imporerade subsiu påverkar prise på orsk. Hos en omvänd korspriselasicie är förhållande mellan subsiu och komplemen de mosaa. Om ökad konsumerad kvanie av 16 McDowell e. al (2006), s.96 8
vara A ger e högre pris på vara B, ceeris paribus, är dessa komplemen. Om ökad konsumerad kvanie av vara A ger e lägre pris på vara B, ceeris paribus, är dessa subsiu. 3.2 Subsiuion I rapporen Subsiuion a bya u resurser, Sekreariae för framidssudier, 1977, beskrivs hur, varför och när resurser subsiueras mo nya. Genom a en knapp resurs subsiueras mo en mindre knapp resurs skapas dynamik och flexibilie i de ekonomiska syseme. 17 Enlig den klassiska ekonomiska eoribildningen ses bris på en resurs som e kosnadsproblem snarare än som e uarmningsproblem. När ubude av en resurs krymper får de sigande priser ill följd p.g.a. den ökade kosnaden för a uvinna resursen. För de flesa produker siger uvinningskosnaderna så mycke när resursen börjar rya a de blir olönsam a uvinna den. De är yers få produker som är hel oumbärliga och därför finns de allid e pris där eferfrågan är noll. När kosnaderna siger skifar ubudskurvan uppåinå och eferfrågad kvanie minskar innan resursen är hel uömd. 18 Då fiske de senase decennierna har indusrialiseras i hög grad är de nu lönsam a fiska även på mycke små och svaga besånd. I kombinaion med brisande ägandeförhållande blir de lönsam a fiska ned e besånd ill väldig låga nivåer där de riskerar a kollapsa och få svår a åerhäma sig. Då de finns e subsiu ill den ursprungliga varan kommer konsumenen a gå över ill dea som en följd av sjunkande relaivpris. 19 En förusäning är givevis a varorna uppfaas som ubybara. De vå måse ine vara ideniska eller ens perfeka subsiu. En sämre vara kan mycke väl ersäa en bäre om prise är de räa. Förändrad konsumion kan så leda ill en besparing av en naurresurs. För a de ska ske måse eferfrågan även vara så priskänslig a den sjunker för en vara med sigande pris. En vara som har nära subsiu och är lä a subsiuera är priskänsligare än varor som ine har de. 20 Subsiuionsprocessen beskrivs som en självgående process, om en vara börja subsiueras forlöper processen ofa ända ills den brisande varan är hel ersa av en annan. Till en början går förloppe långsam ill följd av rögheer i handelsmönser och preferenser, för a sedan 17 Sekreariae för framidssudier (1977), s.85/91 18 Sekreariae för framidssudier (1977), s.86 19 Sekreariae för framidssudier (1977), s.89 20 Sekreariae för framidssudier (1977), s.90 9
öka och gå långsam mo slue igen. 21 Man bör dock beaka de miljömässiga konsekvenserna av lösningarna på resursbrisen ex för a ine hamna i en ny brissiuaion. Uländska fiskbesånd har också kriiska minimum nivåer. 4. Daa, variabler och avgränsningar 4.1 Daa och variabler I dea avsni avser vi a kor beskriva den daa vi använder i våra skaningar sam hur vi beecknar och operaionaliserar våra variabler. Vissa av våra variabler ingår ine i undersökningen uan används endas som insrumenvariabler (se avsni 5.5) för andra variabler och benämns därför IV. I vår undersökning använder vi oss av idsserier med naionell månadsdaa från januari 1995 ill sepember 2007. Anledningen ill a vi använder dessa år är a mängden fisk började minska drasisk i slue av 90-ale. 22 Daa på kvanie och pris på orsk har vi häma från SCB:s publikaion Saisiska meddelanden serie JO 50 SM. Prise på orsk ( ), som vi använder i våra skaningar, är genomsnispris för den landade orsken i alla svenska hamnar för varje månad. Vi har operaionalisera kiloprise på orsk som kvoen av värde på landad fisk och kvanieen landad fisk i kilo, de resulerande prise på orsk har inflaeras ill 2007 års priser. Med ( ) menar vi anal on svenskfångad orsk som landas i Sverige. Från kvanieen orsk har Q orsk vi räkna bor den orsk som fångas på den svenska kvoen men landas uomlands (huvudsakligen i Danmark) då denna fisk ine är en del av de svenska ubude. Torsk landad i Sverige som fångas på uländska kvoer ar vi ine hänsyn ill då de ine finns daa för dea i serie JO 50 SM för hela perioden. Daa på de svenska kvoerna har vi få av Robin Lundgren, handläggare på Fiskeriverke. Vi använder den senare för a skapa en av våra insrumenvariabler ( ). IV kvo P orsk I den här undersökningen kommer vi a använda Hoki och Alaska Pollock som subsiu ill orsk. Alaska Pollock och Hoki rekommenderas av Marine Sewardship Council, en global oberoende och ideell organisaion som arbear för en hållbar fiskerinäring och fiskkonsumion. 23 Daa för imporerad subsiufisk har vi häma från SCB:s Saisikdaabasen under rubriken Handel med varor och jänser. Daan innehåller 21 Sekreariae för framidssudier (1977), s.10/131 22 SOU 2003:72, s.12 10
kvanieer i on på imporerad Hoki och Alaska Pollock ( ). Vi använder daa för både Alaska Pollock och Hoki då båda dessa arer är subsiu ill orsk. Prise på subsiuen ( ) har operaionaliseras på samma sä som orskprise. Daa samlas in för föreag som IV Subpris har en oal impor/expor (även av andra varor) över 1,5 miljoner kronor ill och med 1998 och därefer för föreag med en oal impor/expor över 2,2 miljoner kronor. De finns allså impor/expor som SCB ine regisrerar, vilke innebär a vi ine kan vara säkra på a våra Q sub daa innehåller all Hoki och Alaska Pollock som imporeras ill Sverige. 24 Daa på akiviesindex (AKI ) har vi häma från SCB:s hemsida Naionalräkenskaper. Indexe är en sammanvägning av indusriprodukionsindex, arbeade immar för offenlig ansällda, omsäningen inom dealjhandeln sam varuexpor och impor. Dea index är en proxyvariabel för Bruonaionalproduken (BNP) och används isälle för BNP, då BNP ine finns på månadsbasis. 25 Väderdaa ( IV Väder ) är operaionalisera som medelvindhasighe per månad och gäller södra Ösersjön. Daa är hämad från en inernaionell daabas som heer ERA-40 26 som har samla in väderdaa sedan 50-ale. 4.2 Avgränsningar Olaglig fiske är mycke vikig a beaka ur resurssynpunk. Kunskapen om sorleken på denna är låg och mycke osäker varför de är svår a dra några slusaser om dea. I beänkande av uredningen om fiskerikonrollen Den svenska fiskerikonrollen en uvärdering anser uredarna a de är mycke svår a bedöma de svenska olagliga fiske. 27 Av denna anledning kommer vi ine a behandla de olagliga fiske i vår uppsas. Friidsfiske ökar i Sverige och mosvarar ungefär 50 % av de oala yrkesfiske. 28 I den här uppsasen borser vi från de då friidsfiske och yrkesfiske konkurrerar om e mindre anal besånd. De kusnära orskbesånden, som är av inresse för friidsfiske, är idag väldig små vilke medför a friidsfiskarna ine får så mycke orsk längre. Friidsfiske på orsk ugjorde 23 hp://eng.msc.org/ 24 Beskrivnings av saisiken, Handel med varor och jänser, (2006), s.8 25 Beskrivning av Saisiken, NR0104, (2007), s.4 26 www.ecmwf.com (Vi har få hjälp med a häma daa från ERA-40 av Anna Rugersson på Deparmen of Earh Science, Uppsala Universie) 27 SOU 2005:27, s.165-166 28 Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1, s.36 11
endas dryga 6 % av den oala fångsen av orsk år 2006. 29 De är endas sedan 2005 som viss rapporeringsskyldighe funnis för friidsfiske om fisken såls vidare. 30 När orsken landas delas den upp efer sorlek och kvalié. En sörre fisk har e högre kilopris och ger mer beal än en mindre fisk. Då Fiskeriverke har rä a begränsa hur många on en enskild fiskebå får fiska och varje fiskare vill maximera sin vins blir följden a många små orskar kasas illbaks i have. 31 De här kan ge en snedvriden prisskaning då sörre fiskar ger mer beal. Vi har ingen möjlighe a uppskaa i hur sor usräckning dea sker eller hur mycke de påverkar prise och därför borser vi från dea i vår uppsas. I den här uppsasen kommer vi a borse från impor och expor av fisk och fiskproduker, däribland orsk. Neoimporen av orsk flukuerade mycke i mien på 90-ale men har sedan lega sadig run noll (se Bilaga 1, Diagram 3), varför vi anser de vara rimlig a borse från dessa poser. 5. Meod Nedan presenerar vi våra nollhypoeser och hur vi kommer a gå ill väga för a esa dem. Vi beskriver hur man skaar en eferfrågefunkion och en omvänd korspriselasicie. Därefer presenerar vi vilka problem man söer på sam hur vi val a lösa dessa. 5.1 Operaionalisering av underfrågesällningar Vi har dela in vår frågesällning i vå underfrågesällningar och placera in dessa i e analysschema (se Tabell 1). Vi svarar på dem genom a omvandla våra underfrågesällningar ill vå nollhypoeser och sedan esa dem. Nollhypoeserna vi ska esa är: 1. Eferfrågan på orsk skiljer sig ine å före och efer införande av e subsiu på marknaden. 2. Kvanieen imporerad subsiufisk påverkar ine prise på orsk Båda nollhypoeserna esas på 5 % signifikansnivå. 29 Fiskeriverke (2007), s.32/150-151 30 SOU 2003:72, s.44 31 SOU 2005:27, s.82 12
5.2 A skaa en eferfrågefunkion Vi kommer a skaa en eferfrågefunkion för a esa vår försa nollhypoes. När man skaar denna brukar man ha kvanieen som beroende av prise. Vi har val a göra värom. Prise på orsk är mer lärörlig än kvanieen på den marknad vi ser ill. Torskkvanieen besäms, på månadsbasis, ill del av insiuionella ramar som kvoer, fiskesopp och ransoner sam av exogena fakorer som väder. Därför är de orimlig a modellera kvanieen som hel endogen och beroende av prise. De vi modellerar blir isälle jämviksprise som uppsår på orskmarknaden i Sverige. För a a hänsyn ill den ekonomiska akivieen i Sverige inkluderar vi akiviesindex (AKI) i modellen: Eferfrågan : P orsk, = α + α Q 0 1 orsk, + α AKI 2 + u 1, (1) Ubud : P orsk, = β + β Q 0 1 orsk, + β IV 2 väder, + β IV 3 kvo, + β D 4 1 + u 2, (2) För a skaa en eferfrågan måse man lösa vå ekonomeriska problem; idenifikaionsprobleme och endogeniesprobleme. Problemen och meoden för a lösa dessa preseneras nedan i avsni 5.4. 5.3 A skaa en omvänd korspriselasicie Vi kommer a skaa en omvänd korspriselasicie för a esa vår andra frågesällning. När man skaar en korspriselasicie har man radiionell prise på en vara som förklarande variabel och kvanieen av en annan vara som beroende variabel. Vår korspriselasicie är bakvänd, anledningen ill a vi gör så är a vi är inresserade av hur en ökning av imporen av via fisksorer har påverka prise på orsk. Även här vill vi konrollera för den ekonomiska akivieen och ar därför med (AKI) i vår skaning. P = α + α Q + α AKI + u orsk, 0 1 sub, 2 1, (3) 5.4 Two-sages leas squares regression i vå seg Eferfrågan är omöjlig a mäa empirisk. Den beror av e komplicera samspel mellan säljare och köpare på en marknad. De daa som vi har a illgå är prise som bealas i sni per månad när en viss kvanie orsk såls, de vill säga marknadens jämvikspunk. Den säger ine vad de är som är ubud och vad som är eferfrågan. Dea kallas för e idenifikaionsproblem, vi måse idenifiera vad som är eferfrågan och vad som är ubud 13
uifrån ekvaionerna (1) och (2). Dea kommer vi a lösa genom a skaa modellen med Two-sages leas squares regression i vå seg med insrumenvariabler. I en regression ska alla förklarande variabler vara exogena. Dea beyder a de skall vara förklarade uanför modellen och ine påverkas av den beroende variabeln. Om någon eller några av de förklarande variablerna påverkas av den beroende variabeln kallas dea för endogenie. Om de sker kommer sörningsermen a vara korrelerad med den endogena förklarande variabel och våra skaade paramerar blir felakiga. 32 I ekvaionerna (1) och (2) är kvanieen orsk påverkad av prise på orsk, då fiskaren har inciamen a fiska mer när prise är hög än i perioder när de är låg, och därmed är även kvanieen endogen. Vi missänker a de ökade prise på orsk har påverka imporen av andra fisksorer och därmed skulle subsiukvanieen vara endogen och vi skaar därför ekvaion (1) och (3) med hjälp av vå-segs-regression och insrumenvariabler. På dea sä kan vi lösa vå olika problem med hjälp av samma meod men med olika insrumenvariabler. Vi kommer a lösa idenifikaionsprobleme i eferfrågefunkionen med hjälp av vå-segsregression och insrumenvariabler. Därefer kommer vi a konrollera för endogenie. De insrumenvariabler vi har val för a skaa vår eferfrågefunkion skall vara korrelerade med ubude men ine med eferfrågan. Dessa löser vår idenifikaionsproblem i ekvaion (1) och (2) men ine endogeniesprobleme i dessa. I ekvaion (3) däremo har vi endas e endogeniesproblem som vi löser genom a använda en insrumenvariabel som är korrelera med kvanieen subsiu men ine med orskprise. Vi gör våra skaningar i programpakee Eviews och, för a undvika problem med heeroskedasicie, använder vi oss av heroskedasicieskonsisena sandardfel. Meoden vi beskriver här är hur vår programpake genomför 2SLS och går i korhe u på a man skaar modellen i vå seg: I försa sege skaas en ekvaion för de endogena variablerna, ( Q respekive Q ) där dessa är beroende av de exogena insrumenvariablerna, med hjälp av en vanlig OLS regression 33. Från den nya modellen skaas sedan insrumenen ( qˆ respekive qˆ ) av de exogena insrumenvariablerna. orsk orsk sub sub 32 Pindyck e al. (1998), s.338 33 Ordinary leas square, den vanligase meoden a skaa en regression. 14
I seg vå skaas ursprungsmodellen men med den endogena variabeln uby mo insrumene. Dea ger en korrek skaning av den ursprungliga endogena variabelns paramerar. Om exra förklarande variabler skaas simulan i modellen kommer dess paramerar också a vara korreka. 34 Dea kan yckas komplicera men kommer a redovisas seg för seg i kapiel 6. 5.5 Insrumenvariabler Insrumenvariabler är exogen givna variabler som används för a ersäa en förklarande variabel. Insrumenvariabler kan vara användbara i många olika sammanhang, exempelvis när man, som i vår fall, har endogenie eller vill idenifiera e samband. I de försa ese för eferfrågan söker vi en insrumenvariabel som är korrelerad med ubude på orsk men ine med eferfrågan. I de andra ese för den omvända korspriselasicieen söker vi en insrumenvariabel som är korrelerad med kvanieen imporerad subsiu men ine med orskprise. Vi har val u re insrumenvariabler för ubude och en för subsiukvanie; väder, fiskesopp och kvouppfyllnad respekive medelprise på subsiuen. I ansluning ill esen kommer vi a genomföra e es för a konrollera insrumenvariablernas relevans sam e endogenieses för a konrollera för dess validie. 5.5.1 Väder, ( IV Väder ) I andra sudier har man använ väder som insrumenvariabel för ubude. 35 Vädre som råder i fiskeområde under en given period påverkar fiskarnas möjlighe a arbea och därmed ubude på fisk. De finns ingen anledning a ro a vädre skulle påverka eferfrågan på fisk. Vi har operaionalisera väder som medelvindhasighe i södra Ösersjöområde över en månad. Vi valde dea sä efer som a sörsa delen av all orsk som landas i Sverige kommer från Ösersjön och medelvindhasighe är e må på hur möjligheerna för fiske vari. 5.5.2 Fiskesopp ( D 1 ) Efersom orskfiske i Ösersjön är reglera är de ine bara fiskarnas prakiska möjlighe a fiska uan även insiuionella fakorer som påverkar ubude. Vi har val a a med dessa på vå olika sä. Under hela perioden vi undersöker har de vari fiskesopp för orsk i Ösersjön under sommarmånaderna. Dea ändrades 2006 ill e anal dagar med fiskesopp i Ösersjön fördelade under åre. De allra flesa dagarna med fiskesopp är dock forfarande på sommaren 34 Pindyck e.al, (1998), s.349 35 Angris e.al (2000), s.499 527 15
och framför all är de bara då som fiskeförbude gäller hela Ösersjön. 36 Under andra delar av åre gäller fiskesoppe mes aningen ösra eller väsra delen av Ösersjön. Fiskesoppen gäller bara Ösersjön men då vå av de fyra vikigase besånden är i Ösersjön ger de en sor begränsning i ubude. Fiskesoppe har operaionaliseras med en dummyvariabel som anar värde e för juni, juli och augusi och värde noll för alla andra månader. Då denna insrumenvariabel är en dummy benämns den D 1. 5.5.3 Kvouppfyllnad ( ) IV kvo Den sisa insrumenvariabeln för ubude är hur mycke orsk som finns kvar i kvoen för åre. All orsk som fångas av svenska yrkesfiskare räknas av mo den svenska orskkvoen i varje månad. Den kvarvarande mängden kan anses vara e må på hur mycke orsk som får lov a fiskas under resen av åre. Urymme i kvoen är go i början på åre och minskar efer hand som kvoen fylls upp. Variabeln kvouppfyllnad operaionaliseras i varje månad som den oala naionella årskvoen (K) minus den ackumulerade fångsen (q) under åre upp ill månad k. [ 1,12] k 1 Kvouppfyllnad = K q = 1 5.5.4 Subsiupris ( ) IV Subpris Prise på den imporerade fisken är en förklarande fakor ill kvanieen imporerad fisk och därmed korrelerad med denna. De finns ingen anledning a missänka a subsiuprise påverkas av prise på orsk då dea är e världsmarknadspris. 6. Undersökning och resula I kapiel 5 förklarades skaningsmeoden som vi nu kommer a använda för a esa våra nollhypoeser genom a skaa en eferfrågefunkion och en omvänd korspriselasicie. Vi börjar med a esa om imporen av subsiufisk verkligen har öka. Därefer genomför vi skaningen av eferfrågefunkionen med en dummyvariabel för a konrollera för eferfrågans förändring över iden. Sluligen skaar vi en omvänd och en vanlig korspriselasicie för a konrollera sambande mellan subsiukvanieen och prise på orsk. 36 hp://www.fiskeriverke.se/download/18.63071b7e10f4d1e2bd3800015090/sommarsop-orsk- 04_yrande.pdf 16
6.1 Imporen av subsiu Vi börjar med a konrollera om imporen av subsiu verkligen har sigi sedan mien på 90- ale. De är svår a ge e exak daum när imporen og far men vi har efer a ha sudera Diagram 1 (se Bilaga 1) besäm oss för a hel enkel göra avgränsningen mellan 90-ale och 2000-ale. Därför esar vi ökningen av imporen med en dummy ( ) som anar värde 0 för perioden mellan januari 1995 ill december 2000 och värde 1 för januari 2001 ill sepember D 2 2007. kommer a användas senare för a esa om eferfrågan förändras över iden. För a avhjälpa iniiala problem med seriekorrelaion har vi inkludera en auoregressiv erm av försa graden 37. Vi kommer under reserande es a inkludera en auoregressiv erm av försa graden om Durbin-Wason-saisikan, som är en indikaor på seriekorrelaion, visar sig vara signifikan. 38 D 2 Q sub, = β 0 + β1d2, + β 2 AR(1) + ε (4) Skaningsresula ekvaion 4: Koefficien Sandardfel -Saisika P-värde. Inercep 391.0497 29.36425 13.31721 0.0000 D 2 254.5750 39.53112 6.439862 0.0000 AR(1) 0.266214 0.081793 3.254740 0.0014 Adjused R-squared 0.359285 Durbin-Wason sa 1.874189 Förklaringsgraden är hög med anke på a modellen bara innehåller en dummyvariabel och en auoregressiv erm. Durbin-Wason-saisikan visar a seriekorrelaionen, efer a den auoregressiva ermen inkluderas, är låg och ej signifikan. Parameern för är signifikan på alla nivåer med e värde på 255 on per månad. Medelimporen är med andra ord näsan dubbel så sor under 2000-ale som den var under 1990-ale. 6.2 Eferfrågan Vi börjar med a esa våra insrumenvariabler för a sedan skaa en, i paramerarna, linjär eferfrågefunkion. D 2 37 Pindyck, e.al (1998), s.527 ff 38 Pindyck, e.al (1998), s.162-164/610 17
6.2.1 Insrumenvariablernas relevans För a avgöra vilka insrumenvariabler som skall användas för a skaa insrumene esar vi deras relevans i de försa sege i våsegsskaningen. Då försa sege skaas ingår alla exogena variabler inklusive insrumenvariablerna. Relevansen esas genom a konrollera signifikansen för alla ingående variabler sam modellens F-saisika. Q = β AR(1) + u (5) orsk, 0 + β1ivkvo, + β 2D1, + β 3IVväder, + β 4 AKI + β 5 Skaningsresula ekvaion 5: Koefficien Sandardfel -Saisika P-värde. Inercep -1500.108 724.4289-2.070746 0.0401 IV kvo 0.091930 0.009036 10.17376 0.0000 D 1-869.8487 138.4409-6.283177 0.0000 AKI 23.54659 6.057091 3.887442 0.0002 IV väder -91.70353 37.90292-2.419432 0.0168 AR(1) 0.638105 0.062608 10.19214 0.0000 Adjused R-squared 0.704608 Durbin-Wason sa 1.855332 F-saisic 73.03692 Prob(F-saisic) 0.000000 Alla insrumenvariabler är signifikana på 5%-nivån och modellen är signifikan på alla nivåer. Förklaringsgraden är hög och Durbin Wason-saisikan är ej signifikan. Alla ingående variabler är därmed relevana och skall således användas för a skaa insrumene. 6.2.2 Har eferfrågan förändras? Vi skapar sedan vår insrumen ( qˆ ) med hjälp av skaningen i ekvaion (5). Dessa nya värden är korrelerade med ubude men ine med eferfrågan i den ekvaion som vi skall skaa. qˆ = β + β IV + β D + β IV + β AKI + 5AR(1) orsk, 0 1 kvo, 2 1, 3 väder, 4 β (6) Därefer genomför vi seg vå och skaar en eferfrågefunkion med orskkvanieen uby mo insrumene. För a konrollera om eferfrågan förändra har vi lag in D 2 som vi idigare esade förändringen i imporerad kvanie subsiu med. För a konrollera för den ekonomiska akivieen har vi agi med akiviesindex (AKI). 18
orsk + qˆ, 0 β1 orsk, + β 2D2, + β 3 AKI + β 4 P = β AR(1) + u (7) Skaningsresula ekvaion 7: Koefficien Sandardfel -Saisika P-värde. Inercep 22.18213 2.091435 10.60618 0.0000 qˆ orsk -0.001104 0.000307-3.593992 0.0004 D 2 3.262727 1.126708 2.895807 0.0044 AKI -0.064131 0.021021-3.050837 0.0027 AR(1) 0.691308 0.062597 11.04374 0.0000 Adjused R-squared 0.675412 Durbin-Wason sa 2.279870 Förklaringsgraden är relaiv hög och alla ingående variabler är signifikana. Seriekorrelaionen är ine signifikan. Koefficienen för skaad orskkvanie ska olkas som a en ökning av kvanieen med usen on leder ill en minskning i kiloprise med 1,10 kr vilke känns rimlig. Tese yder på a eferfrågan öka signifikan från 90-ale ill 2000-ale, väremo vad vi ro, och dea även om man ar hänsyn ill den ekonomiska akivieen. Den ekonomiska akivieen ycks dessuom påverka eferfrågan på orsk negaiv vilke skulle yda på a orsk är en inferiös vara som eferfrågas mindre när ekonomin går bäre. Dea upplever vi som en anomali som ligger uanför vår undersökning men som säker låer sig undersökas i andra sudier. 6.2.3 Insrumenvariablernas validie För a konrollera insrumenvariablernas validie esar vi om de är korrelerade med felermen u i ekvaion (7). En signifikan korrelaion mellan felermen och någon av insrumenvariablerna beyder a denna är endogen. Insrumen Korrelaionskoefficien P-värde. IV väder 0.12 0.15 D 1 0.08 0.30 IV kvo -0.02 0.80 Korrelaionskoefficienerna är låga och ej signifikana på 5%-nivån. Tese yder därför på a ingen av insrumenvariablerna är endogen. 19
6.3 Omvänd korspriselasicie De es vi gör för a esa vår andra nollhypoes är en form av omvänd korspriselasicie. Vi esar om prise på orsk ( ) i Sverige påverkas av kvanieen imporerad subsiufisk ( ). Som idigare konrollerar vi för ekonomisk akivie (AKI). Här har vi problem med Q sub endogenie, då man kan missänka a de höga orskprise har påverka imporen av subsiu kan variabeln subsiukvanie vara endogen. För a lösa dea använder vi oss av insrumenvariabeln prise på subsiu ( ). Vi använder oss även denna gång av 2SLS med heeroskedasicieskonsisena sandardfel och medelprise på subsiu som insrumenvariabel. P orsk IV subp 6.3.1 Insrumenvariablens relevans Förs esar vi vår insrumenvariabel som är e väg medel av prise på de imporerade subsiuen. Vi gör de genom a skaa modellen: Q = β AR(1) + v (8) sub, 0 + β1ivsubp, + β 2 AKI + β 3 Skaningsresula ekvaion 8: Koefficien Sandardfel -Saisika P-värde. Inercep -24.95954 169.4966-0.147257 0.8831 IV subp -49.95245 18.98071-2.631748 0.0094 AKI 9.175565 1.537576 5.967551 0.0000 AR(1) 0.348619 0.083433 4.178451 0.0000 Adjused R-squared 0.364041 Durbin-Wason sa 1.960352 F-saisic 29.81218 Prob(F-saisic) 0.000000 IV subp är signifikan med rä ecken, förklaringsgraden är relaiv låg men seriekorrelaionen ine signifikan. Variabeln ( IV subp alla nivåer och därför skaar vi ekvaionen: ) är signifikan på 5%-nivån och modellen är signifikan på ˆ q sub, β 0 + β1ivsubp, = (9) 6.3.2 Har imporen påverka orskprise? Därefer genomför vi seg vå och skaar en omvänd korspriselasicie med subsiukvanieen uby mo skaade värden. För a konrollera för förändringar i 20
ekonomin inkluderar vi även akiviesindex (AKI). Efer a vi lag ill en auoregressiv erm var seriekorrelaionen forfarande signifikan. I auokorrelogramme fanns en ydlig auokorrelaion var olfe månad därför inkluderas även en auoregressiverm av olfe graden. Ekvaionen blir: orsk + qˆ, 0 β1 subs, + β 2 AKI + β 3 AR(1) + β 4 P = β AR(12) + u (10) Skaningsresula ekvaion 10: Coefficien Sd. Error -Saisic Prob. Inercep 29.08780 4.770127 6.097909 0.0000 qˆ subs -0.000674 0.002403-0.280669 0.7794 AKI -0.088055 0.031673-2.780127 0.0062 AR(1) 0.567927 0.066722 8.511811 0.0000 AR(12) 0.324840 0.064257 5.055316 0.0000 Adjused R-squared 0.602480 Durbin-Wason sa 2.149347 Förklaringsgraden blir i den här modellen relaiv bra. Då vå auoregressiva ermer inkluderas är seriekorrelaionen ej signifikan. Tese yder på a kvanieen imporera subsiu ( Q ) ine har påverka orskprise ( P ). Den ekonomiska akivieen ycks även sub orsk här visa på en negaiv påverkan på prise på orsk. 6.3.3 Insrumenvariablens validie För a konrollera insrumenvariablens validie esar vi även härom den är korrelerad med felermen u i ekvaion (10). En signifikan korrelaion mellan felermen och insrumenvariabeln yder på a den är endogen. Insrumen Korrelaionskoefficien P-värde. IV subp 0.14 0.10 Korrelaionskoefficienen är låg och ej signifikan på 5%-nivån. Tese yder därför på a är IV subp ej är endogen. 6.4 Har orskprise påverka imporen? Till sis skaar vi en vanlig korspriselasicie med OLS, där Q är beroende av P. Dea ligger uanför vår frågesällning men är av inresse för vår analys då vi ine fick de resula vi subs orsk 21
förvänade oss i esen ovan. Enlig idigare inkluderar vi akiviesindex (AKI) för a konrollera för ekonomisk akivie och en auoregressiv erm för a avhjälpa seriekorrelaion. Q = β AR(1) + u (11) subs, 0 + β1porsk, + β 2 AKI + β 3 Skaningsresula ekvaion 11: Koefficien Sandardfel -Saisika P-värde. Inercep -320.2972 148.9962-2.149700 0.0332 P orsk 4.522023 4.972103 0.909479 0.3646 AKI 7.707280 1.394884 5.525393 0.0000 AR(1) 0.283367 0.081449 3.479086 0.0007 R-squared 0.352481 Durbin-Wason sa 1.928529 Förklaringsgraden blir i den här modellen relaiv låg. Efer a vi lag ill en auoregressiv erm är seriekorrelaionen ej signifikan. Tese yder på a orskprise ine har påverka imporen av vi fisk. Den ekonomiska akivieen är signifikan på alla nivåer men ycks här ha en posiiv påverkan på imporen. 6.5 Sammansällning av resula Våra resula sammanfaas nedan: Den försa nollhypoesen löd: Eferfrågan på orsk skiljer sig ine å före och efer införande av e subsiu på marknaden. Nollhypoesen kan förkasas på 5 % -nivån efersom koefficienen för D 2 i ekvaion (7) är posiiv och signifikan (p-värde: 0,0044). Tese yder på a eferfrågan på orsk har öka signifikan sedan subsiu började imporeras i sörre skala. Den andra nollhypoesen löd: Kvanieen imporerad subsiufisk påverkar ine prise på orsk. Denna hypoes kan ine förkasas då koefficienen för Q subs ine är signifikan i ekvaion (10). Tese yder på a mängden imporerad vi fisk ine har påverka prise på orsk. Vi genomförde även vå es som ligger uanför vår frågesällning. Resulae av dessa redovisas nedan: 22
Koefficienen för D 2 i ekvaion (4) är signifikan på alla nivåer. Kvanieen imporerad subsiufisk ökade signifikan från 1990-ale ill 2000-ale. Medelimporen ökade från 391 on under 90-ale ill 646 on under 2000-ale. Torskprise har ine påverka imporen av subsiu signifikan då koefficienen för ekvaion (11) ej är signifikan. P orsk i 23
7. Analys De resula vi kommi fram ill i vår undersökning är ine de resula vi rodde vi skulle få när vi inledde de här arbee. De är ine heller samsämmiga med de eoreiska resonemang som förs i uppsasens början. Enlig eorin skall en ökning av imporerad Alaska Pollock och Hoki leda ill a prise på orsk sjunker, under förusäning a dessa arer uppfaas som subsiu. Vi har visa a eferfrågan ine minska och a konsumenerna ine uppfaar Alaska Pollock och Hoki som subsiu ill orsk. Vi har värom visa a eferfrågan på orsk har öka samidig som den imporerade kvanieen subsiu har öka. Sluligen visar vi också i e exra es a imporen av Alaska Pollock och Hoki ine påverkas av orskprise. Då vi analyserar dessa resula uifrån vår analysschema nedan hamnar vi i de övre högra ruan där nollhypoes 1 förkasas och nollhypoes 2 ej förkasas. Koefficien för dummyvariabel 2 Nollhyp. 1 Signifikan Ej signifikan Koefficien för korspriselasicie, Nollhyp. 2 Signifikan Ej signifikan Man kan ine ueslua Förändringen i a subsiue har eferfrågan beror på påverka eferfrågan någo anna än för orsken, förusa a subsiue, exempelvis båda koefficienerna konsumenernas har samma ecken. preferenser. Subsiue påverkar Inge har hän prise på orsk men ine i illräcklig grad för a påverka eferfrågan. När vi skapade vår analysschema ugick vi från a om vi skulle se någon förändring så skulle de ha vari en minskning i eferfrågan och e sjunkande orskpris ill följd av en ökad impor av subsiu. Vi hade väna oss a våra resula skulle ha le ill a vi hamna i den övre vänsra ruan. A eferfrågan har öka isälle för a minska olkar vi som a den oala eferfrågan på vi fisk har öka, kanske ill följd uav hälso- eller miljörender. Vi fisk är en fesnål och klimavänlig proeinkälla. A kvanieen imporerad Alaska Pollock och Hoki ine påverkar orskprise, ros a vi kan visa a den öka signifikan, kan bero på a de är för idig i subsiuionsprocessen. I 24
enlighe med vad som beskrivs i avsnie om subsiuion ovan går subsiuionsprocessens långsam i början för a få far när marknadskanaler och andra rögheer ger vika. En annan anledning kan vara a konsumenens preferenser och vanor. Torsk ingår hisorisk i den radiionella svenska husmanskosen. Aningen uppfaar konsumenen ine Hoki och Alaska Pollock som subsiu ill orsken över huvud age eller också ar de id för individens preferenser a sällas om ill dessa, relaiv, nya produker. I början på vår esperiod var Alaska Pollock och Hoki förmodligen hel okända för många konsumener. Vi har visa a vår es, som illusreras i Figur 1, ine sämmer i de vå sisa leden. Torskprise har ine påverka imporen av subsiu och eferfrågan på orsk har ine minska ill följd av ökad impor. Kvoer på orskfiske Sigande orskpris Ökad impor av subsiu Minskad eferfrågan på orsk Figur 1 En alernaiv förklaring är a de samband vi rodde oss se mellan de höga orskprise och ökningen i imporen var e spuriös sådan och a den egenliga anledningen ill imporökningen är jus hälsorenden. I vår sisa es, i avsni 6.4, visar vi jus a kvanieen imporera subsiu ine påverkas av orskprise. Denna ökning måse således bero på någoning anna, exempelvis miljö- och hälsorender. Dessa gjorde a konsumenerna söke sig ill vi fisk men ubude av orsk räcke ine ill för a fylla eferfrågan vilke gjorde a imporen av subsiu seg. För a konsumenerna skall välja bor orsken ill subsiufiskarnas fördel krävs kanske e beydlig högre orskpris och sörre kunskap om orskens usaa siuaion. För a orskbesånden skall kunna växa ill sig och orsken som ar skall ha en chans a överleva måse fiske minskas. Om eferfrågan på orsk kan ledas över ill andra arer skulle de vara e sä a lösa probleme med för höga kvoer och svarfiske som leder ill uarmning av orskbesånden. 25
Källföreckning Böcker/Publikaioner Axelsson Roger, Holmlund Beril, Jacobsson Roger, Löfgren Karl-Gusaf, Puu Tönu (1992), Resursfördelningseori, Sudenlieraur, Lund Fiskeriverke (2001), Beydelsen av de kvoer som sår ill de svenska yrkesfiskes förfogande Dnr 121-2351-00 Fiskeriverke (2007), Friidsfiske och friidsfiskebaserad verksamhe McDowell Moore, Rodney Thom, Rober Frank, Ben Bernanke (2006), Principles of microeconomics, McGraw- Hill Educaion, Maidenhead Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1, (2006), Sraegi för e hållbar fiske, Edia väsra aros, Sockholm Pindyck Rober S., Rubinfeld Daniel L., (1998), Economeric models and economic forecass, Irwin/McGraw- Hill, Singapore Sekreariae för framidssudier (1977), Subsiuion a bya u resurser, LiberFörlag, Sockholm SOU 2003:72 (2003), Have - id för en ny sraegi, Beänkande ill havsmiljökommissionen, Frizes, Sockholm SOU 2005:27 (2005), Den svenska fiskerikonrollen en uvärdering, Edia Nordseds ryckeri, Sockholm Ariklar Angris, Joshua D.; Graddy, Kahryn; and Imbens, Guido W. (July 2000) The Inerpreaion of Insrumenal Variables Esimaors in Simulaneous Equaions Models wih an Applicaion o he Demand for Fish. Rev. Econ. Sudies 67, s.499 527 Inerne Marine Sewardship Council: hp://eng.msc.org/ (hämad 2007-12-04) Fiskeriverke (2002), Uvärdering av åeragssyseme hp://www.fiskeriverke.se/download/18.1e7cbf241100bb6ff0b80001750/uv_aeragssys.pdf (hämad 2007-12- 14) hp://www.fiskeriverke.se/download/18.63071b7e10f4d1e2bd3800015090/sommarsop-orsk-04_yrande.pdf (hämad 2007-12-07) Daa Tullverke: hp://aric.ullverke.se/aric/bin/agsoknr.cgi?n=03&visa=v3&d=2007-11- 27&lang=SV&valua=SEK&bnSok=S%F6k (hämad 2007-11-28) Här har vi häma KN-nr 39 för de varor som vi sedan häma daa för i SCB:s daabas för Handel med varor och jänser. SCB, Handel med varor och jänser, Varuexpor ill samliga länder efer varugrupp KN 8-siffernivå och handelsparner (sekreessrensad). Ej borfallsjusera. Månad 1995M01-2007M09 sam Varuimpor från samliga länder efer varugrupp KN 8-siffernivå och handelsparner (sekreessrensad). Ej borfallsjusera. Månad 1995M01-2007M09 (hämade 2007-11-28) SCB, Saisiska meddelanden serie JO 50 SM, Salsjöfiskes fångser, 199501-200709 SCB, Naionalräkenskaper, Akiviesindex, 199501-200709 hp://www.ssd.scb.se/daabaser/makro/visavar.asp?yp=skaee&xu=90466001&omradekod=nr&huvudabell=a kiviesindex95m&omradeex=naionalr%e4kenskaper&abellex=akiviesindex+%28ai%29%2c+2000%3 D100%2E+M%E5nad&preska=O&prodid=NR0104&delabell=&delabellnamn=Akiviesindex+%28AI%29 %2C+2000%3D100%2E+M%E5nad&innehall=AIOriginal&sarid=1993M01&soppid=2007M11&Fromwher e=m&lang=1&langdb=1 (hämad 2007-12-10) 39 KN-numren byes u from. Januari 2007. Lisbeh Svennberg på SCB har skicka oss de numren som gällde idigare. 26
Beskrivning av Saisiken, (2007), NR0104 hp://www.scb.se/saisik/nr/nr0104/_dokumen/nr0104_bs_2007.doc.doc (hämad 2007-12-10) Beskrivning av Saisiken, handel med varor och jänser, (2006) hp://www.scb.se/saisik/ha/ha0201/_documens/ha0201_bs_2006.doc (hämad 2007-12-10) www.ecmwf.com (hämad från ERA-40, 2007-12-11) Personer Robin Lundgren, Fiskeriverke 27
Bilaga 1 Diagram 1 Imporerad subsiukvanie 1600 1400 1200 1000 on 800 600 400 200 0 1995 1998 2001 2004 2007 Källa: SCB Handel med varor och jänser Varuexpor sam Varuimpor ill/från samliga länder efer varugrupp KN 8- siffernivå och handelsparner (sekreessrensad). Ej borfallsjusera. Månad 1995M01-2007M09 Diagram 2 Fasa orskpriser i 2007 års värde 30 25 20 kr/kg 15 10 5 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Källa: SCB, Saisiska meddelanden serie JO 50 SM, Salsjöfiskes fångser, 199501-200709 28
Diagram 3 Neoimpor 2000 1500 1000 500 0-500 -1000 1995 1998 2001 2004 2007-1500 -2000-2500 on Källa: SCB Handel med varor och jänser Varuexpor sam Varuimpor ill/från samliga länder efer varugrupp KN 8- siffernivå och handelsparner (sekreessrensad). Ej borfallsjusera. Månad 1995M01-2007M09 29
Bilaga 2 Tabell 2 År Kvoer på orsk (on) 1995 27235 1996 42445 1997 46 085 1998 31 786 1999 30 872 2000 23 733 2001 28 825 2002 20 119 2003 19 648 2004 16 746 2005 14 027 2006 14 927 2007 13 908 Källa: Robin Lundgren, Fiskeriverke 30