Motion av Magnus Olsson (SD) om ickereligiös mat inom Malmö stad

SIGNERAD 2014-03-19 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2014-03-19 Vår referens Jan Åke Troedsson Ekonomidirektör Tjänsteskrivelse Jan-Ake.Troedsson@malmo.se Motion av Magnus Olsson (SD) om ickereligiös mat inom Malmö stad STK-2013-873 Sammanfattning I en motion från Magnus Olsson (SD) föreslås att Servicenämnden ges i uppdrag att verka för att alla inköp av råvaror skall vara religionsneutrala, att Servicenämnden ges i uppdrag att förhandla om befintliga avtal alternativt teckna nya avtal avseende inköp av råvaror där Malmö stad ställer högre krav på etisk djurhållning och som gynnar närproducerade köttråvaror, att Malmö stad reviderar nuvarande Matpolicy genom att stryka möjligheten att få religiöst anpassad mat serverad i Malmö stads verksamheter. I yttrandet från Servicenämnden anges att det i pågående upphandling av livsmedelsgrossist ställs krav i enlighet med Miljöstyrningsrådets rekommendationer, bland annat avseende krav om bedövad slakt. Stadskontoret vill därutöver tillföra att Malmö stad i dagsläget inte efterfrågar religiöst producerade livsmedel i något avseende, att Malmö stad enligt gällande avtal med livsmedelsgrossist ställer krav att leverantör skall ha kunskap om och tillämpa samtliga för uppdraget relevanta direktiv, förordningar, lagar, författningar och andra bestämmelser och att underleverantör omfattas av samma krav, att det enligt gällande rättspraxis synes fullt möjligt att ställa mer långtgående krav om djurskydd än vad svensk lagstiftning stipulerar och att det i den pågående upphandlingen av livsmedelsgrossist ställs betydligt mer långtgående krav avseende etisk djurhållning än vad som tidigare gjorts av Malmö stad. Stadskontoret vill också poängtera att staden inte, utifrån gällande direktiv och lagstiftning, i något inköpshänseende kan ställa krav om geografisk etablering av leverantör samt att staden riskerar att angripas för konkurrensbegränsning om staden vid inköp ställer krav på leverantören/anbudsgivaren eller på det som ska levereras (produkten) som är oproportionerliga (ej kopplade till kontraktsföremålet) och/eller kan anses vara diskriminerande. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att med vad som anförs i denna skrivelse anse motionen besvarad Beslutsunderlag

Motion om ickereligiös mat inom Malmö stad Remissvar från servicenämnden med reservation (SD) och särskilt yttrande (M) G-Tjänsteskrivelse_KS_140402_Motion av Magnus Olsson (SD) om icke-religiös mat inom Malmö stad 2 (6) Beslutsplanering KS Fördelningsmöte 2013-10-14 KS Arbetsutskott 2014-03-24 Kommunstyrelsen 2014-04-02 Kommunfullmäktige 2014-04-24 Ärendet I en motion från Magnus Olsson (SD) föreslås att Servicenämnden ges i uppdrag att verka för att alla inköp av köttråvaror skall vara religionsneutrala, att Servicenämnden ges i uppdrag att förhandla om befintliga avtal alternativt teckna nya avtal avseende inköp av köttråvaror där Malmö stad ställer högre krav på etisk djurhållning och som gynnar närproducerade köttråvaror, att Malmö stad reviderar nuvarande Matpolicy genom att stryka möjligheten att få religiöst anpassad mat serverad i Malmö stads verksamheter. Yttrande från Servicenämnden Malmö stad köper inte produkter som är särskilt anpassade för specifik trosinriktning eller som produceras utifrån utpekad geografisk etablering. Vid upphandling av livsmedel ställs däremot bland annat krav att svensk djurskyddslagstiftning uppfylls, att vissa kvalitativa egenskaper uppfylls och att produkter förpackas på önskat sätt. I pågående upphandling av livsmedelsgrossist ställs krav i enlighet med Miljöstyrningsrådets rekommendationer, bland annat avseende krav om bedövad slakt. Stadskontorets kompletterande yttrande Djurskyddskrav Vid slakt av samtliga i Sverige förekommande djurslag krävs idag enligt 14 djurskyddslagen (1988:534) att djuren är bedövade vid slakt. Detta krav utvecklas sedan i 30 djurskyddsförordningen (1988:539). Här kan man konstatera att begreppen religiös slakt, halalslakt, kosherslakt eller liknande över huvud taget inte omnämns i lagstiftningen. Inga undantag görs vare sig för småskalig slakt eller hemslakt, eller med anledning av slaktarens eller konsumentens religiösa övertygelse; alla djur ska bedövas inför slakt. Det finns däremot en möjlighet enligt 14 djurskyddslagen respektive 31 djurskyddsförordningen för Jordbruksverket att bevilja undantag från kravet på bedövning beträffande fjäderfä respektive kaniner. Av detta följer att kravet på bedövning före slakt i praktiken är absolut, och gäller både konventionell och religiös slakt. Mer detaljerade bestämmelser kring genomförandet av vissa bedövningsmetoder vid slakt finns i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2012:27) och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. På området djurskydd vid slakt finns också relativt omfattande EU-lagstiftning, främst i form av en förordning som trädde i kraft vid årsskiftet 2012/13, Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. I denna förordning anges att djur ska vara bedövade vid slakt (Art 4.1). Dock finns en möjlighet till undantag gäl-

lande kravet på bedövning före slakt, genom artikel 4.4 som anger att bedövningskravet inte gäller djur som slaktas med särskilda metoder som påbjuds av religiösa riter, under förutsättning att slakten äger rum i ett slakteri. Vidare anges att medlemsstaterna har möjlighet att behålla strängare regler kring detta (och andra slakt- och avlivningsfrågor) i de fall där sådan lagstiftning redan gällde vid den tidpunkt då förordningen beslutades år 2009 (Art 26.1). Så är fallet med den svenska djurskyddslagen. Även nya nationella bestämmelser inom området religiös slakt får antas (Art 26.2 c). 3 (6) Även om EU-förordningen generellt är överordnad nationell lagstiftning så synes det finnas öppningar för nationell särlagstiftning, och det svenska totalförbudet mot obedövad slakt kvarstår. Grundläggande EU-direktiv och svensk lagstiftning avseende offentlig upphandling Av 1 kap. 9 a lagen om offentlig upphandling (LOU) går det att utläsa att upphandlande myndigheter bör beakta sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Det rör sig således om en målformulering där det är den upphandlande myndigheten självständigt som avgör om och på vilket sätt sådan hänsyn ska tas i en upphandling. Kan en upphandlande myndighet anses skyldig till fördragsbrott i de fall myndigheten, i en upphandling, tillämpar krav som är att anses som mer långtgående än EU:s minimiregler på området? Är det överhuvudtaget möjligt att ställa högre krav än vad som följer av harmoniserade direktiv och förordningar? Upphandlande myndigheter måste säkerställa att de produktkrav som ställs i en upphandling är icke-diskriminerande, d.v.s. att samma krav ställs på inhemska respektive utländska produkter (och således dess producenter). Det finns dock viss hänsyn som kan motivera en inskränkning i den fria rörligheten för varor. Enligt EUF-fördragets artikel 36 kan importrestriktioner anses motiverade, t.ex. med hänsyn till intresset att skydda djurs hälsa och liv, men undantaget ska dock tillämpas restriktivt. Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att kraven är i överensstämmande med de unionsrättsliga bestämmelserna om fri rörlighet. I direktiv 2004/18/EG (det s.k. upphandlingsdirektivet) går att utläsa att tilldelning av kontrakt omfattas av kravet på respekt för principerna i fördraget, särskilt principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet och principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de principer som följer av dessa, t.ex. principen om likabehandling, principen om ickediskriminering, principen om ömsesidigt erkännande, proportionalitetsprincipen och öppenhetsprincipen (preambel 2). Motsvarande skrivning om den fria rörligheten för varor saknas i lagen om offentlig upphandling men uppräkningen i 1 kap. 9 ska inte anses som uttömmande utan utgör endast en exemplifiering. Vidare står att läsa att ingenting i detta direktiv bör hindra vidtagande eller genomförande av sådana åtgärder som behövs för att skydda allmän ordning, allmän moral och allmän säkerhet, att skydda människors och djurs hälsa och liv eller att bevara växter, i synnerhet med sikte på en hållbar utveckling, under förutsättning att åtgärderna överensstämmer med fördraget (preambel 6). Det finns inget generellt förbud mot att, vid en offentlig upphandling, ställa produktkrav

som är mer långtgående än vad som följer av tillämpliga produktrelaterade bestämmelser i unionslagstiftningen, oavsett om det aktuella området är harmoniserat eller ej. 4 (6) Stadskontoret refererar till avgörande från Kammarrätten i Sundsvall (mål 2091-11) samt Kammarrätten i Stockholm (mål nr. 2841-11) där i princip samma sakfråga prövats; djurskyddskrav vid upphandling av livsmedel. Båda rättsfallen berör frågan i vilken grad det är möjligt att ställa strängare krav på t.ex. djurskyddshållning i en upphandling än de harmoniserade EU-kraven behandlas. De huvudsakliga slutsatser som går att göra från de båda avgörandena är följande: Det finns inget generellt förbud mot att, vid en offentlig upphandling, ställa produktkrav som är mer långtgående än vad som följer av tillämpliga produktrelaterade bestämmelser i unionslagstiftningen, oavsett om det aktuella området är harmoniserat eller ej. Det måste finnas en tydlig koppling mellan de krav som ställs och kontraktsföremålet. Kraven får inte strida mot de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna såsom principerna om icke-diskriminering och proportionalitet. De upphandlande myndigheterna måste säkerställa att de krav som ställs faktiskt går att följa upp och går att kontrollera att de efterlevs (tillgång till adekvata uppföljningsåtgärder). Den upphandlande myndigheten måste säkerställa att den, vid sådan kontroll, inte åsidosätter principen om likabehandling. Frågan om mer långtgående krav Såväl Kammarrätten i Sundsvall som Kammarrätten i Stockholm har bedömt att en kommun kan ställa strängare djurskyddskrav än de som anges i EU:s regelverk. I målet med Sigtuna kommun har kommunen ställt krav som är mer långtgående än vad som följer av direktivet samt svensk lagstiftning men domstolen bedömer att dessa krav är motiverade av djurskyddshänsyn. Domstolen konstaterar dock att kraven överensstämmer med de svenska föreskrifterna. Värt att notera är att ett kammarrättsråd, i domen från Kammarrätten i Stockholm, varit skiljaktig och ansett att kommunen inte lyckats påvisa att två av de krav som ställts (förbud mot antibiotikaanvändning i foder samt särskilt angivande av transporttid) verkligen leder till förbättrad djurhälsa och därmed motiverar en inskränkning i den fria rörligheten av varor (uppfyller EUFfördragets artikel 36). Frågan om kopplingen till kontraktsföremålet I målet med Rättviks kommun har Kammarrätten i Sundsvall bedömt att de krav som ställts av kommunen har att göra med hur varorna i fråga har producerats men utvecklar inte detta närmare. I målet med Sigtuna kommun bedömer Kammarrätten i Stockholm att de krav som ställts kan motiveras av djurskyddshänsyn och är kopplade till kontraktsföremålet eftersom kraven avser de varor som ska levereras till kommunen. Inte heller Kammarrätten i Stockholm utvecklar detta ytterligare.

Frågan om proportionalitet och icke-diskriminering Det domstolen haft att pröva är huruvida de krav som ställts i något avseende varit hindrande för leverantörer från andra medlemsstater och om denna restriktion i så fall kan anses motiverad med hänvisning till EUF-fördragets artikel 36. 5 (6) I målet med Rättviks kommun har kommunen bl.a. ställt krav på visst miljömärke vilket inte är tillåtet. Kammarrätten konstaterar att andra relevanta bevismedel eller certifieringssystem alltid måste godtas. I målet med Sigtuna kommun bedömer Kammarrätten i Stockholm de ställda kraven som motiverade, objektivt utformade och proportionerliga. Eftersom kraven inte innehållit några hänvisningar till svenska djurskyddsregler anses de vidare överensstämma med huvudregeln i direktivet och således som icke-diskriminerande. Kraven kan inte antas missgynna utländska producenter eller leverantörer, enligt domstolens bedömning, som uppskattar att det finns ett stort antal slakterier i andra medlemsstater som kan leva upp till de krav som ställts vad gäller slaktmetod. Frågan om kontroll av kravuppfyllelse Med hänsyn till principen om likabehandling ska de obligatoriska produktkrav som ställs i en upphandling vara möjliga att kontrollera. Det är den som ansöker om överprövning som har bevisbördan för att påvisa att sådana kontrollmöjligheter saknas. Grundläggande principer för offentlig upphandling De grundläggande EU-rättsliga principerna för offentlig upphandling sammanfattas nedan. Icke-diskrimineringsprincipen Det är förbjudet att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet (t.ex. medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland). Den upphandlande myndigheten får inte ställa krav som bara svenska företag känner till eller kan klara. Det gäller även när myndigheten inte förväntar sig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. Anbudssökande och anbudsgivare från andra orter ska behandlas på samma sätt som företag från den egna kommunen. Likabehandlingsprincipen Alla leverantörer ska få samma förutsättningar, t.ex. få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen leverantör får ett övertag. Upphandlaren får inte acceptera ett för sent inkommet anbud, eftersom samma förutsättningar och tidsfrister ska gälla alla. Proportionalitetsprincipen Krav och villkor i en upphandling ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De får inte gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen. Principen om öppenhet Upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Uppgifter som gäller upphandlingen får inte hemlighållas, upphandlingen ska annonseras offentligt och de leverantörer som deltagit i anbudsförfarandet ska informeras om resultatet. Upphandlingarna ska vara offentliga och förfrågningsunderlaget ska vara klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs. Principen om ömsesidigt erkännande Intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska accepteras

också i övriga EU- och EES-länder. 6 (6) Stadskontorets analys och synpunkt Stadskontoret vill utöver vad som anförs ovan tillföra att Malmö stad i dagsläget inte efterfrågar religiöst producerade livsmedel i något avseende, att Malmö stad enligt gällande avtal med livsmedelsgrossist ställer krav att leverantör skall ha kunskap om och tillämpa samtliga för uppdraget relevanta direktiv, förordningar, lagar, författningar och andra bestämmelser och att underleverantör omfattas av samma krav, att det enligt gällande rättspraxis synes fullt möjligt att ställa mer långtgående krav om djurskydd än vad svensk lagstiftning stipulerar och att det i den pågående upphandlingen av livsmedelsgrossist ställs betydligt mer långtgående krav avseende etisk djurhållning än vad som tidigare gjorts av Malmö stad. Stadskontoret vill också poängtera att staden inte, utifrån gällande direktiv och lagstiftning, i något inköpshänseende kan ställa krav om geografisk etablering av leverantör samt att staden riskerar att angripas för konkurrensbegränsning om staden vid inköp ställer krav på leverantören/anbudsgivaren eller på det som ska levereras (produkten) som är oproportionerliga (ej kopplade till kontraktsföremålet) och/eller kan anses vara diskriminerande. Stadskontorets förslag Mot bakgrund av Servicenämndens yttrande och Stadskontorets kompletterande yttrande föreslår Stadskontoret att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen skall anses besvarad. Ansvariga Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

208 -,0- l0 Motion om ickereligiiis mat inom Malmii stad Sverigedemokraterna i Malmti ser bekynmersamt pa det kdtt som idag serveras inom stadens olika verksamheter. Detta giiller rdvaror som anpassats efter religiiisa inriktningar och som serveras inom stadens olika verksamheter. Idag har vi halalslaktad ktitt, vilket strider eller harmonierar illa med djurskyddslagens paragrafer I 3 $, l4$ och I 5$. Just paragraf l3$, som utgdr skydd om onridigt lidande fiir djur, anser vi inte att man efterlever med nuvarande system. Sverigedemokatemas st6ndpunkt i dessa delar iir idag viil kiinda och vi anmiirker siirskilt mot import av religiost slalckcin, diir vi inte pi ett tillfredstallande vis kan sakerstdlla att 24$, om offentlig kontroll efterlevs (lag 2012:526). Hdr kan ndmnas att kyckling frin till exempel Danmark niibbtrimmas och ddr praktiseras ocksi en lagstiftning som tilleter betydligt fler kycklingar per kvadratmeter dn vad svensk lagstiftning till6ter. EU-domar har klarglon mrijligheten ltir upphandlande myndigheter att stiilla krav pi "tillverkningsprocessen" av en vara. Det ger diirmed frihet fiir en kommun att stiilla h<igre krav pi maten till skolbespisningen iin vad vi g<ir idag. Malmtj kommun behover gora som Sigtuna och avsl6 liirsok frin grossister aft 6verklaga upphandlingar ddr en ambiti6s hdnsyn gentemot djurskydd anvdnds som grund Iiir riverklagandet. Det finns even stora sociala aspekter att ta hensyn till giillande medborgarnas riitt rill valmrijligheter. Idag tvingas skolelever att vdlja mellan inget kot[ eller religidst/rituellt slaktad k<itt. Skolan skall enligt lag vara icke konfessionell och detta m6ste rimliglvis tolkas som att man skall servera traditionell ickereligitis mat. Ska vi i framtiden ta hiinsyn till alla religiosa inriltningar di det giiller matutbudet i kommunen riskerar vi att gi en kaotisk och mycket kostsam gastronomisk framtid till m<ites. Vi ser omcijligheten i detta och anser att de som Amnar utdva en religion fir g<ira detta utan hinder frin samhiillet och ulan att hindra samhiillet. Dock skall de som inte utiivar religion slippa inskriinkning av sina rdttigheter. Sverigedemokratema anser inte att s5 sker dd man serverar halalslaktad mat som enda k6ttriitt. Vi anser att matprodullionen och upphandlingar giillande rivaror skall sekulariseras och vara religionsneutral. Religion air ett frivilligr val liir minga, men skall inte vara patvingat. Vi ser ocks6 manga Iiirdelar med att aktivt viilja icke religi<is slakt di det gynnar vir landsbygd med ndrproducerat kdtt samt dven aktivt st6djer arbetsmarknaden, vilket dessutom bidrar till ett dkat skatteunderlag. Det svenska samhtillet har sedan mdnga decennier fr6ngitt de religicisa oken som samhiillet priiglats av innan upplysningstiden. Med anledning av ovanstiende Iiiresl6s kommunfullmiiktige besluta: att: ge servicenimnden i uppdrag att verka Iiir att vid upphandlingar inom Malmci stads verksamheter gdllande rivaror, skall dessa vara sekulariserade och religionsneutrala, inga inkcip av religitist betingat kcitt inom Malmci stads verksamheter

att: ge servicenamnden i uppdrag att underscika mcijligheterna ftir hur Malm<i stad kan dndra alternativt sluta nya avtal som stdller hogre krav pi etisk djurh6llning och avtal som gynnar ndrproducerade krittrivaror att: i Malmo stads matpolicy som for ndrvarande lyder enligt fiiljande ("Alla som av etiska, religirisa eller medicinska skiil har behov av specialkost, ska i mcijligaste m6n, kunna erbjudas sidan av hog och sdker kvalitet") stryka ordet religiost Magnus Olsson Kommunalrid SD Malmo lyk{/j il/@-./