TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND. Kyrkfack. Kyrkoherdeutbildning Från Selånger till slottet sid 8. Strukturer som skaver



Relevanta dokument
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda är klart

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Församlingsinstruktion

Att ställa upp i kyrkovalet

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning.

30 Ekonomiskt stöd till arbetsmarknadsinsatser för ungdomar LARS-IVAR ERICSON:

Medlemsblad nr i Svenska kyrkan

Karriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2014:4

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Hur kommer man igång?

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Observera. Kollektivavtalet för Svenska kyrkans anställda klart

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

I-avtalet Lönebildningsavtal. Giltighetstid

Förarbete, planering och förankring

Dagverksamhet för äldre

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

De Ungas KyrKomöte motionssvar

Samverkansgruppen går igenom protokollet från föregående möte. De ärenden där det finns något ny information är;

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

KONFIRMAND 2011/2012. Startsida

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Domprostens ställning, uppgifter och tillsättning

Håstenskyrkan Programblad för Equmeniakyrkan Varberg Nr 1 Våren 2016

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom

Barn och ungdomar med fibromyalgi

5 vanliga misstag som chefer gör

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

konfirmand 2010/2011 Nu är det din tur

KVALITETSREDOVISNING 2007

Svenska Kyrkans AVTAL 08

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Tre misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem. Innehåll. Misstag #1: Önskelistan Misstag #2: Parkinsons lag...

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

PROGRAM FÖR ÖKAD ARBETSLUST

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Ledarpolicy. Innehåll. Uppdaterad 15XXXX

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Personal- och arbetsgivarutskottet

Löneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj april Akademikerförbunden

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist

Kyrka Vård 2012 Uddevalla kyrkliga samfällighet - Socialtjänsten Uddevalla kommun.

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Handledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Lokalisering av kyrkliga utbildningar. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionens förslag. Bakgrund

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. Lönestatistik. Från 2014 års löneenkät

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

KOM-IN-ALL mars 2016

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

2015/16 Företags ID: Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Transkript:

5 TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND 2007 Kyrkfack Kyrkoherdeutbildning införs sid 4 Från Selånger till slottet sid 8 Strukturer som skaver

INNEHÅLL Kyrkfack ges ut av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Box 30078, 104 25 Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4, Stadshagen Telefon 08-441 85 60 Telefax 08-441 85 77 www.kyrka.se Bankgiro 612-2584 ANSVARIG UTGIVARE Bror Holm telefon 060-56 30 50 mobiltelefon 070-341 28 92 telefax 060-56 30 50 REDAKTION Magnus Gissler, telefon 08-441 85 75 Eva Welin, telefon 08-441 85 67 REDAKTIONSRÅD Bror Holm Magnus Gissler Eva Welin ADRESSÄNDRINGAR insändes till Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, 104 25 Stockholm INNEHÅLL 3 Ledaren 4 Strukturer som skaver Kyrkoherdeutbildning tar form 6 Kyrkomötets motioner 7 Vad är Demokratiutredningen? 8 Från Selånger till slottet 10 Relationer i fokus 11 Krönika 12 Fråga juristen 13 Klart för drabbning 14 Saco en ljus historia 15 Medlemsavgifter ISSN 0283-7846 TRYCK Federativ Tryckeri ab, Stockholm 2007. PREL. UTGIVNINGSTID 2007 Utgivning nr 6 v 51 Manusstopp 30 november Annonser: 1/1 färg 11 000: 1/1 s/v 9 000: 1/2 färg 6 500: 1/2 s/v 5 000: 1/4 färg 3 500: 1/4 s/v 2 500: FÖRBUNDSKANSLI Växel: 08-441 85 60, Fax: 08-441 85 77 Magnus Gissler, civilekonom, kanslichef 08-441 85 75 magnus.gissler@kyrka.se Robert Svec, jurist, förbundsjurist 08-441 85 69 svec@kyrka.se Görel Korkman, ombudsman 08-441 85 72 korkman@kyrka.se Lena Forsberg, medlemsärenden 08-441 85 71 lena@kyrka.se Isabel Sparw, medlemsärenden 08-441 85 70 isabel@kyrka.se Ingrid Oddsberg, medlemsärenden 08-441 85 65 ingrid@kyrka.se Sofie Tillgren (föräldraledig) Kristina Harrison, ekonomiassistent, IT 08-441 85 76 kristina@kyrka.se Eva Welin, informatör 08-441 85 67 eva@kyrka.se FÖRBUNDSSTYRELSEN Omslagsbild: Uppsala domkyrka. Foto: Eva Welin Bror Holm, förbundsordförande 070-341 28 92 Katarina Toll Koril, vice förbundsordförande 070-586 15 19 Maria Berg 070-604 62 05 Christer Edvinson 070-575 30 75 Cecilia Karlén 070-372 60 91 Anne-Charlott Karlsson 070-689 00 47 Anders Lennartsson 070-214 58 25 Annika Svensson 070-646 22 93 Magdalena Widmark 070-442 01 53 2 KYRKFACK 5/07

LEDAREN Medlemsnytta och kyrkonytta i fokus Svenska kyrkan har antagit en kommunikationsplattform. Den omfattar kommunikationsvision, kommunikationslöfte, kärnvärden och Svenska kyrkans varumärkeshierarki. Kommunikationsvisionen lyfter fram En kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. De tre kommunikationslöftena ger löfte om Svenska kyrkans vilja att ge rum för möten med Gud och att ge möjlighet till eftertanke, tro och engagemang. Svenska kyrkan vill också vara en närvarande och öppen kyrka buren av tillit, livsmod och hopp. Närvaro, öppenhet och hopp är kyrkans tre kärnvärden. Jag tycker att Svenska kyrkans kommunikationsplattform ger en god struktur och utgångspunkt för kyrkans kommunikation. I KyrkAarbetar vi också med att utveckla vårt kommunikationsarbete. Det är viktigt att tänka igenom hur förbundets kommunikation med medlemmarna ska ske och vad medlemmarna behöver i form av information och kontakt med förbundet. Vi behöver också fundera över hur vi vill att omgivningen ska uppfatta oss och vårt budskap. Jag tror att vi på ett tydligare och frimodigare sätt än hittills bör tala om vad vi gör och vad vi vill. Vi gör långt mer för medlemmarna och utför ett mycket mer omfattande fackligt arbete än vad vi i alla lägen förmår att berätta om. I Svenska kyrkan finns en återhållsamhet i att tala om vad kyrkan gör. Kyrkans arbete ses så naturligt och I beslutsdiskussionerna inom KyrkA finns alltid de två polerna med självklart att det inte alltid framhålls. Det synsättet kan också slå igenom i KyrkA. I vissa lägen kan den måttfullheten ses som klädsam, framförallt om det som berättas upplevas som skryt eller tomt prat. Men i andra lägen är det till förfång för både kyrkan och KyrkA att vi inte på ett tydligare och mer systematiskt sätt talar om vad vi faktiskt gör. Vi har blivit bättre på att berätta, men det kan bli än mer tydligt och konsekvent. Arbetet i KyrkA kretsar kring två poler. Den ena är medlemsnyttan och den andra är kyrkonyttan. Målet för vårt fackliga arbete är att det ska vara till nytta både för medlemmarna i KyrkA och för Svenska kyrkan. På samma sätt som ett batteri behöver två poler för att kunna ge kraft och energi tror vi att medlemsnyttan och kyrkonyttan tillsammans ger energi till utvecklingen av Svenska kyrkans arbete. Att KyrkA är fackförbundet för präster, diakoner, pedagoger och andra akademiker i Svenska kyrkan ger också förbundet dess speciella prägel och utvecklingspotential. I beslutsdiskussionerna inom KyrkA finns alltid de två polerna med. Inför besluten ställer vi oss frågorna: Vilken medlemsnytta har beslutet eller åtgärden? Vad är konsekvensen för Svenska kyrkan? Medlemsnyttan har med dig och ditt arbete att göra. Det är anställningsvillkor, lönefrågor och arbetsmiljö. Det handlar om förbundets råd, stöd och hjälp till dig. Men ditt arbete är också insatt i ett större Bror Holm. sammanhang - i Svenska kyrkan. Ditt arbete och din arbetsmiljö påverkar också kyrkan. När du trivs med det du gör och har goda förutsättningar att utföra arbetet på ett bra sätt då är det också utvecklande för Svenska kyrkan i en positiv riktning. Båda polerna behövs medlemsnyttan och kyrkonyttan. I kommunikationsvisionen för Svenska kyrkan framhålls: En kyrka som människor har en positiv relation till och känner glädje över att tillhöra. Den visionen delar jag helhjärtat, på samma sätt som att KyrkA ska vara förbundet som arbetsgivare och anställda i Svenska kyrkan har en positiv relation till och som Du känner glädje över att tillhöra. Bror Holm Förbundsordförande KYRKFACK 5/07 3

KYRKOMÖTET XXXXXXXX Strukturer som skaver Ständiga konflikter, ett accelererande antal utköp och oklarheter om roller och ansvar i församlingarna. Det verkar som om effekten av strukturförändringarna efter skiljandet kyrka stat år 2000 och den nya kyrkoordningen nu har hunnit ifatt Kyrkomötet. Flera olika motioner till årets Kyrkomöte tar upp problem som helt eller delvis beror på strukturerna i kyrkan eller ansvarsfördelningen i församlingarna. Dessutom tar fyra stycken upp rena strukturfrågor. En av dem Urban Gibson. har biskoparna Caroline Krook och Sven Thidevall skrivit. De vill att det tillsätts en utredning i syfte att förenkla och förtydliga kyrkans lokala nivå: pastoralt administrativt och ekonomiskt. Utskottet som behandlat motionen föreslår att Kyrkomötet bifaller den, vilket förmodligen kommer att ske. I så fall får vi se en ny stor utredning, den här gången om kyrkans strukturer. Bland årets motioner tar tre stycken upp den kyrkliga rättsordningen och dess sanktionsmöjligheter. En av dem har Urban Gibson undertecknat. Han har suttit med i Kyrkomötet sedan 1985 och var med och skrev den nya kyrkoordningen. Efter att bland annat varit kommunstyrelseordförande i Sollentuna under många år är han idag pensionerad men med olika ekumeniska och internationella uppdrag. Tillsammans med Karin Långström Vinge har han skrivit motionen som tar upp överklagandenämndens ställning. Kyrkans rättssystem är tänkt att fungera som civilrätten gör. Det Det är dags att göra något åt beslutstrotset är samma system och det finns en tydlighet i den ordningen. Ett beslut ska kunna överklagas, och i Svenska kyrkan sker det i domkapitel och i överklagandenämnd, säger Urban Gibson. Då man införde denna struktur utgick man från att alla skulle respektera ordningen och följa de beslut som togs i exempelvis överklagandenämnden. Därför finns det idag inga sanktionsmöjligheter att ta till om besluten inte följs, förklarar han. Frågan har blivit högaktuell i och med ett par uppmärksammade ärenden då överklagandenämndens beslut Kyrkoherdeutbildning tar form I slutet av oktober kommer Kyrkomötet med stor sannolikhet att klubba igenom en ny obligatorisk kyrkoherdeutbildning. I sin skrivelse Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar föreslår Kyrkostyrelsen att en utbildning införs som krav för att anställas som kyrkoherde eller domprost. Förslaget har behandlats på årets Kyrkomöte och bygger på den utredning som varit ute på remiss och som bland andra Kyrkans Akademikerförbund har lämnat in ett remissvar på. I skrivelsen redogör Kyrkostyrelsen för de synpunkter som har framförts i remissvaren och de överväganden som de därefter har gjort. Markant är att i stort sett samtliga remissvar vill att en utbildning för blivande kyrkoherdar kommer till stånd. Däremot hade nästan varannan remissinstans synpunkter på utredningens förslag till hur kostnaden för ut- bildningen ska fördelas mellan kyrkan på central nivå, stift, församlingar och arbetsgivare. Synpunkterna går dessutom vitt isär. Under Kyrkomötets första vecka i september behandlade kyrkolivsutskottet skrivelsen. De är mycket positiva till förslaget, har inte något att erinra emot det utan tillstyrker det i sin helhet. Det indikerar att Kyrkostyrelsens förslag till kyrkoherdeutbildning kommer att gå igenom utan förändring vid voteringen på Kyrkomötets samling i oktober. Det betyder i så fall att: 4 KYRKFACK 5/07

KYRKOMÖTET ifrågasatts. Det har handlat om stift som vill bedriva skogsbruk i bolagsform, församlingar som vill driva begravningsbyrå och kyrkoråd som vill ta ifrån kyrkoherden ledningsansvar. För Urban Gibson är det självklart att systemet faller om man inte följer de beslut som tas. Motionen de har skrivit föreslår därför en utredning om införandet av sanktionsmöjligheter för att upprätthålla centrala kyrkliga beslut. Kyrkostyrelsen måste göra något åt beslutstrotset. Antingen får man införa sanktioner av något slag eller så kan man lika gärna avskaffa överklagandenämnden, säger Urban Gibson. De sanktioner han föreställer sig skulle kunna vara verksamma är främst ekonomiska. Men han inser också att de kan bli komplicerade att praktiskt genomföra. Utskottet som behandlat motionen vill se ett avslag. Det skriver märkligt nog att de inte finns behov av fler sanktionsmöjligheter och att frågan om kyrkoordningens auktoritet och efterlevnad redan behandlas av Demokratiutredningen. Cirka 95 procent av Kyrkomötets alla motioner avslås, men det är inte ovanligt att idéerna lever vidare och dyker upp till nästa Kyrkomöte i delvis ändrad form. Så är fallet med Karl- Gunnar Svenssons motion. Han är ledamot av Kyrkomötet och till vardags komminister i Träslöv. Redan förra Vivianne Wetterling och Karl-Gunnar Svensson. Biskoparna måste få en annan ställning året lämnade han in en motion som föreslog en förstärkt roll för biskopens tillsynsansvar över präster och diakoner. Detta som ett första steg mot att låta biskopen åter få fullt arbetsgivaransvar över de vigda. Motionen avslogs, men många kollegor kontaktade Karl-Gunnar Svensson och förklarade att de hade liknande tankar och stödde hans förslag. Därför har han i år skrivit en ny motion i ärendet, den här gången tillsammans med ledamoten Vivianne Wetterling som är komminister i Nödinge. Felet ligger i kyrkoordningen. Man har för enkelt kopierat den kommunala modellen och applicerat den på kyrkan. Men modellen passar inte kyrkan, säger Karl-Gunnar Svensson. forts. sid 6 utbildningen blir på 15 högskolepoäng (10 veckor). Prästen blir behörig att söka en kyrkoherdetjänst efter att han/hon fått betyg på genomgången kurs vid universitet/högskola ingen examen kommer att införas endast de universitet och högskolor som har teologiskt utbildning på avancerad nivå kommer att knytas till utbildningen domkapitlen ska kunna jämföra kyrkoherdeutbildningen mot andra utbildningar som en sökande vill åberopa kravet på utbildning är tänkt att träda i kraft 1/1 2008 men fram till 2012 kommer det att finnas övergångsbestämmelser. De blivande kyrkoherdarna kommer att få fördjupa sig i flera olika delar: organisationskunskap med styrning och ledning av organisationer och av Svenska kyrkan; ledarskap i teori och praxis med reflektion kring chefskapets koppling till andligt ledarskap; arbetsrätt och arbetsmiljö; kommunikation och konflikthantering. Men en viktig pusselbit i den nya utbildningen fattas: finansieringen. Hur den ska se ut är ännu inte helt klart. Att den nationella nivån ska bekosta själva uppdragsutbildningen är dock säkert, och medel har avsatts i rikskyrkans budget för 2008-2010 (som också behandlades under Kyrkomötet). Övriga kostnader för utbildningen vill Kyrkostyrelsen fördela mellan kyrkans olika nivåer, och den skriver: Vår avsikt är att pröva dessa frågor i samverkan med stiften och Församlingsförbundet som arbetsgivarorganisation. Beslutet om utbildningen kommer alltså att tas utan att detaljerna i finansieringen är klarlagda. En behörighetsgivande utbildning kräver ändringar i kyrkoordningen. I 34 kap. 9 står det om de särskilda villkor som ställs för att bli anställd som domprost eller kyrkoherde. Där kommer den nya utbildningen att ingå som ett av kraven för behörighet. KYRKFACK 5/07 5

KYRKOMÖTET Paul Trossö. Han menar att kyrkans organisation skapar problem och konflikter. Alla utköp idag är ett tydligt tecken på att något är fel i kyrkoordningen. Och nu börjar problemen få sådana proportioner att man måste göra något, säger han. Vivianne Wetterling nickar instämmande. Enligt henne håller många kollegor på att tappa arbetslusten. De förtroendevalda har en sådan makt och på många håll lägger de sig i allt. Deras starka fokus på ekonomin gör att andligheten kommer i kläm. Då är det inte konstigt att det uppstår konflikter, säger hon. Framför allt är det ett underligt förhållande att en präst som upplever att han/hon inte kan utföra sin gärning, inte kan söka stöd hos sin biskop utan är hänvisad till församlingen som ju är arbetsgivare. Vivianne Wetterling och Karl-Gunnar Svensson hävdar att i stort sett alla deras kollegor vill att biskopen ska vara deras arbetsgivare. Om vi verkligen vill ha en apostolisk kyrka måste biskoparna få en annan ställning. Förändrar man biskopens ställning på det sätt som skett, så faller egentligen kyrkan. Därför är denna fråga central, säger Vivianne Wetterling. De är båda övertygade om att många problem i församlingarna aldrig skulle uppstå om biskopen var arbetsgivare för präster och diakoner. Biskopen skulle då kunna spela en konstruktiv roll för att lösa konflikter i en församling. Och som en yttersta åtgärd skulle biskopen även kunna flytta på en präst. En annan fördel, enligt dem, är att med biskopen som arbetsgivare skulle kyrkoherden slippa vara arbetsgivarrepresentant för sina kollegor. Utskottet som behandlade denna motion föreslår att den avslås i avvaktan på Demokratiutredningens resultat. En annan som funderat över det stigande antalet utköp av kyrkoherdar är Paul Trossö. Han är pensionerad sjukskötare och sedan 30 år tillbaka förtroendevald lekman på olika poster inom kyrkan. Han är ledamot av Kyrkomötet och sitter i överklagandenämnden. Jag har reagerat starkt på dessa utköp och har därför lämnat in en motion som vill göra något åt dem. Det är Utköpen skadar förtroendet för Svenska kyrkan inte bara de stora beloppen som är ett problem utan vi måste fråga oss om detta är en tvingande ordning som vi kan acceptera inom kyrkan. Att köpa ut någon är nästan aldrig en adekvat åtgärd. Borde vi inte hantera detta bättre? Paul Trossö har en känsla av att man många gånger inte gått till botten med problemen eller utnyttjat de resurser som finns för att komma fram till en mer positiv lösning. Det är otillfredsställande, särskilt med tanke på att det är en jobbig situation för alla berörda: kyrkoherde, kyrkoråd, övrig personal och församlingen. Han betonar att det är människor det handlar om, och att det därför är så viktigt att man gör något åt situationen. Dessutom skadar utköpen förtroendet för Svenska kyrkan. Det är stora kostnader förknippade med dem och det sticker i ögon på församlingsborna som samtidigt vet att ekonomin är kärv och det ska sparas. Paul Trossös motion föreslår att Kyrkostyrelsen och Församlingsförbundet analyserar orsakerna till utköpen och därefter utarbetar en nationell åtgärdsplan för att komma till rätta med dem. Först av allt måste man göra en analys av orsakerna till att kyrkoråd och kyrkoherde vill avbryta sin samverkan. Hur uppstår en sådan situation? Sedan kan man tillsammans se vilka konkreta stödåtgärder församlingarna borde erbjudas, säger Paul Trossö. Kyrkomötets motioner I år inkom över 90 motioner om allt mellan himmel och jord. Här är ett litet axplock av dem. Hur det går för dem är i skrivande stund oklart. Ny lämplighetsprövning En översyn av antagningsförfarandena och lämplighetsprövningen för präster och diakoner i de olika stiften föreslås av en motion. Fokus ska vara på möjliga förbättringar eftersom antagningsförfarandet idag har brister. Utredningen om nya utbildningar till kyrkliga yrken (EFU) har inte berört antagningsförfarandet. Inga fler svartjobb En grupp motionsskrivare tycker det är dags att utreda möjligheten att utvidga clearingsystemet. Det borde vara möjligt att anlita en präst eller musiker som inte är anställd i den församling där en kyrklig handling äger rum utan att osäkerhet uppstår om eventuell betalning för tjänsten. 6 KYRKFACK 5/07

KYRKOMÖTET XXXXXXXXX Vilken är orsaken till alla utköp tror han? Paul Trossö säger att det kan finnas flera men att det ofta är en luddig och svår roll för kyrkoherden som ställer till oreda. Det är svårt att vara kyrkoherde idag. Kyrkoherderollen är så mångfacetterad och komplex. Därför är det också svårt att rekrytera en kyrkoherde. På många håll kanske problemet helt enkelt startar med en felrekrytering. Egentligen borde församlingarna få hjälp då de vill rekrytera en kyrkoherde. Men man tror att man kan, och gör det själv. Paul Trossö tillägger att eftersom ingen säkert vet orsaken till utköpen är det nödvändigt att börja med en analys. Den skulle även kunna se på arbetsgivaransvaret för prästerna. Är det bra som det är, eller skulle det bli bättre om stiften tog över? Utskottet som behandlat Paul Trossös motion vill att den avslås med motiveringen att det är den enskilde arbetsgivaren som ansvarar för att lösa konflikter som uppstår på en arbetsplats. I år har alltså frågorna kring Svenska kyrkans olika strukturer vilat som en skugga över hela Kyrkomötet. En eftermiddag hölls till och med ett extrainsatt seminarium om dem. En deltagare därifrån får avsluta: Det har skett och sker så stora förändringar med kyrkan sedan år 2000 att jag knappast tror någon har en överblick över situationen. Strukturfrågorna har aktualiserats av de problem som nu visar sig, till exempel arbetsmiljöproblemen. Det finns ett stort behov av att diskutera läget. Samtliga texter och foto sid 4 7: Eva Welin Vad är Demokratiutredningen? Demokratiutredningen har pågått sedan 2004 och i höst skulle utredningsarbetet vara färdigt. Så blev det inte. Först till nästa höst kommer utredningens slutbetänkande att gå ut på remiss. Och slutsatserna kan behandlas tidigast vid 2009 års Kyrkomöte. Demokratiutredningen utreder frågor kring demokrati och delaktighet inom Svenska kyrkan. I en första etapp behandlade en expertgrupp på tre personer vissa grundläggande principiella frågor i betänkandet Demokratin är en successiv uppenbarelse. Sedan hösten 2005 arbetar en utredningsgrupp som består av representanter för nomineringsgrupperna i Kyrkostyrelsen och biskop Thidevall. Som första uppgift tog man sig an de kyrkliga valen. Den delen är nu avslutad i och med delbetänkandet Välja med förtroende. I den har valsystemen och andra frågor om valen till kyrkans olika instanser behandlats, bland annat i vilken utsträckning de ska vara direkta eller indirekta. Detta har visat sig vara en riktig kontroversfråga. Betänkandet har varit ute på remiss och i våras fanns ett förslag till skrivelse från Kyrkostyrelsen till årets Kyrkomöte. Men oenigheten var stor och Kyrkostyrelsen EFU som remiss valde till slut, med minsta möjliga majoritet, att inte lägga fram någon skrivelse alls till Kyrkomötet. Ett par av Kyrkostyrelsens ledamöter skrev då en motion i frågan i stället. På så sätt kom valfrågorna ändå upp på Kyrkomötets bord i år. Även ett par andra motioner tar upp frågor kring de kyrkliga valen. Kyrkomötet kommer att ta beslut om vissa justeringar i valsystemet, men det är inte några större förändringar. Bland annat ska man utöka systemet med personval genom möjligheten att kunna kryssa tre personer i stället för en. De områden som kvarstår för Demokratiutredningen att utreda är inte mindre laddade: kyrkoordningens auktoritet och efterlevnad, ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och kyrkoherde, biskoparnas ställning i Kyrkomötet och diakonernas rösträtt vid biskopsval. Törs vi hoppas på resultat till 2009? Utredningen En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation (EFU) har nu gått ut på remiss. Bland remissinstanserna återfinns bland andra en mängd folkhögskolor, universitet och musikhögskolor, samtliga stiftsstyrelser och domkapitel. Svenska kyrkans unga samt ett urval församlingar i varje stift kommer också att få yttra sig, liksom KyrkAoch Församlingsförbundet. Slopa tvångsboendet En motion förespråkar att skyldigheten för en kyrkoherde eller komminister att bo i en tjänstebostad tas bort ur kyrkoordningen. Enligt motionsskrivaren är det märkligt att kyrkoordningen ska styra något som rimligtvis borde vara församlingens angelägenhet. Stoppa mobbingen En motionsskrivare vill se riktlinjer och handlingsprogram mot den mobbing som finns på arbetsplatser inom Svenska kyrkan. Hela nio procent av anställda män och kvinnor i kyrkan uppger i en ny undersökning att de utsatts för mobbing av chefen eller arbetskamrater. Svenska kyrkan borde vara ett föredöme med god arbetsmiljö, enligt motionsskrivaren. Ny värld nya strukturer Det behövs en genomgripande församlings- och pastoratsreglering i Svenska kyrkan, står det i en motion. En utredning bör därför tillsättas för att ge bättre förutsättningar för förändringarna. Det krävs ändringar i kyrkoordningen för att stiften mer effektivt ska kunna arbeta med strukturförändringar. KYRKFACK 5/07 7

PORTRÄTTET Från Selånger till slottet Hon trodde först att det var ett skämt. Rösten i telefonen påstod sig vara överhovpredikant Svenungsson som på kungens vägnar undrade om hon ville bli hovpredikant. Birgit Huss skrattar vid minnet. Hon berättar att hon var trött och jäktad den där dagen i april då förre stockholmsbiskopen ringde och hon svarade lätt irriterat. Men hon förstod snart att det var sant och att man inte tackar nej till ett sådant hedersuppdrag. Idag är hon i Stockholm för en introduktion på slottet. Hon och Erland Ros, som är pastor i hovförsamlingen, möter mig vid vakten till den inre borggården. Birgit har pigga, stadiga, mycket blå ögon. Hon är klädd i en matt grön dräkt och ljusblå prästskjorta. Det ekar i den hårda stenen då vi går i korridorerna mot den södra delen av slottet där slottskyrkan är inrymd. Medan vi tar oss upp för en nött gammal spiraltrappa berättar hon att hon under dagen har visats runt på slottet och att hon och Erland Ros har gått igenom en del praktiska detaljer. Hon har även hälsat på slottets personal och på kronprinsessan Viktoria som också har sitt arbetsrum här. Som extra ordinarie hovpredikant ingår nu Birgit i hovstaten, den organisation som finns runt kungen och hovet. Med sänkt röst, men samtidigt lite full i skratt, säger hon att alltihopa fortfarande känns overkligt. Efter fotograferingen inne i kyrkan lämnar vi slottet och på Stockholms central tar vi en kaffe innan tåget hem till Sundsvall går. Jag är uppväxt på ett jordbruk i en by som ligger mellan Sundsvall och Härnösand. Vi hade djur, skog och mark, och på gården bodde vi tre generationer. Under mina 26 år som församlingspräst har jag i 23 arbetat i Granlo kyrka i Selånger församling. Så det jag upplevt idag är en helt ny miljö för mig, säger Birgit. Men trots att hon känner sig obekant med den nya miljön så ser hon fram emot att som präst få nya utmaningar och nya perspektiv. Däremot konstaterar hon, med en blick över alla stressade människor på centralen, att hon aldrig skulle orka bo i Stockholm. Men det behöver hon inte. Det räcker med att hon två gånger om året reser hit för att leda gudstjänsten i slottskyrkan. Hovpredikanterna får ingen lön men i gengäld har de inga utgifter: tågbiljetten betalar kungen och hon och de andra får disponera en särskild lägenhet på slottet om de behöver. Birgit har inte en aning om varför de valt just henne till hovpredikant. Urvalet sker under stor diskretion. De tillfrågar aldrig ett stift eller en biskop utan går via tips och andra kanaler. Hon var totalt ovetande om vad som pågick fram till att hon blev tillfrågad. Då var processen redan helt färdig och kungen hade godkänt henne. Vi är 22 stycken extra ordinarie hovpredikanter och meningen är att det ska vara en god representation över landet. Men Norrland har varit svagt representerat och Härnösands stift inte alls under lång tid. Gruppen får gärna avspegla olika fromhetsinriktningar. Jag har även uppfattat att man ville ha en föryngring av gruppen och helst en kvinna. Allt detta kan ha spelat in i valet av mig. Birgit är yngst trots att hon fyller 50 i dagarna, och av dem som fått äran att predika för hovförsamlingen är nu sju stycken kvinnor. Men hon är unik på ett sätt. Så vitt hon vet är hon den ende som inte är kyrkoherde, prost, biskop eller professor utan bara en vanlig komminister i aktiv tjänst i en församling ute på landet. När jag blev utnämnd blev jag först förvånad. Sen tänkte jag Jag kan inte, inte lilla jag. Därefter blev jag stolt och glad, det kändes lite som Askungen som fick gå på bal. Men efter ett tag har jag nyktrat till och landat i det hela. 8 KYRKFACK 5/07

PORTRÄTTET Erland Ros, pastor i hovförsamlingen, och Birgit Huss på Stockholms slott. Det har fått rätt proportioner, jag inser att hovpredikant, det är att vara präst. Och Kristus är min kung, säger Birgit. Nej, byta kung tänker hon nog aldrig göra, det står klart för mig här över kaffet. Hon verkar så trygg och lugn trots att hon inte talar särskilt utpräglad norrländska. De har valt mig som är uppvuxen i lantlig miljö, som har arbetat 26 år i församling och som har ett känt fackligt engagemang. Det är uppmuntrande. Blir jag nervös ska jag tänka att detta är min styrka! Jag kan bara vara mig själv. Och jag gläder mig över att få representera kyrkan ur ett vanligt församlingsperspektiv, säger Birgit med eftertryck. Samtidigt påpekar hon att hon inte representerar sig själv utan sitt stift och sin församling. Hovpredikanterna är även välkomna att ta med sin kör hemifrån. På så sätt ljuder toner från hela Sverige i slottskyrkan. Redan vid sitt första besök i maj kommer Birgit att ta med sig körerna från Selånger. Hovförsamlingen är icke-territoriell och består av kungafamiljen och hovets anställda med familjer. Söndagsgudstjänsten i slottskyrkan är öppen för allmänheten. Det är ovanligt att någon ur kungafamiljen deltar eftersom de ofta är på uppdrag. Birgit skruvar lite på sig då jag frågar henne om vilken relation hon tidigare haft till kungahuset. Ingen som helst, säger hon till slut. Jag är inte särskilt insatt vare sig i historien med alla sina kungar eller i skvallerpressen. Men monarkin är den bästa formen för representation och jag har en stor respekt för deras arbete för Sveriges skull. Birgits uppväxt på en gård i en traditionell lågkyrklig miljö i landsbygdstappning har kanske bidragit till att hon utstrålar värme och mognad. I sju generationer har familjen ägt gården och idag är dess gamla bagarstuga Birgits fritidshus. Familjen var kristen men inte särskilt utövande. Farmor, som också bodde på gården, har betytt mycket för hennes tro. Tron var en naturlig del av livet. Den fanns mitt i livet, och kyrkan mitt i byn. Som lantbrukare levde man nära skapelsen, nära liv och död. Människan spår och Gud rår var det vanliga förhållningssättet. Idag försöker jag förmedla något av den livshållningen i min församling. Redan som barn lekte Birgit präst. Hon tyckte om att vara i kyrkan och det blev barnkör, konfirmation och kyrkans unga. Efter gymnasiet påbörjade hon teologistudier i Uppsala. Vid 23 års ålder prästvigdes hon för Härnösands stift. Då tyckte hon att hennes låga ålder inte var något problem. Hon mötte mycket uppskattning och även förståelse för att hon var ung. Idag, säger hon med glimten i ögat, hoppas hon att Gud har bevarat församlingsborna. Men hon tillägger att man idag överdriver värdet av erfarenhet. Kyrkan behöver också unga människor som vill ge sin tid och hela sitt yrkesliv till henne. För Birgit har predikan alltid varit viktigt. Nu har hon precis fortbildat sig genom att gå en 20-poängskurs vid Umeå universitet om predikans ställning och nya former att gestalta den. Predikan idag är inne i en kris. Vi är så ordtrötta. Människor har svårt att lyssna och vi som ska predika har svårt att hitta rätt ton. Trots det tror jag på en renässans för predikokonsten. Birgit tror inte att en god predikant bara fått sin talang given som en gåva, utan det handlar också om utbildning och pedagogik. Vi måste lära av Jesus säger hon, han mötte människor där de stod och vände deras tankar i det mötet. Men det är svårt att anpassa sin förkunnelse då man inte vet vem som lyssnar. Som församlingspräst har jag en bas av människor som jag känner, men som hovpredikant blir det annorlunda. Hovförsamlingen lever ett helt annat liv. Och jag känner inte till koderna, säger Birgit. Men hon hoppas att hennes sätt att predika ska tillföra något även i den miljön och tillägger att det viktigaste är att människor möts i dialog och ömsesidig respekt. Vi måste bryta upp. Tåget mot Sundsvall går om fem minuter, men vi sitter i helt fel ända av centralen så vi får halvspringa den sista biten. Lätt andfådd ser Birgit rosig och glad ut när jag vinkar av henne. Men jag tror hon sov redan innan Uppsala. Text och foto: Eva Welin BIRGIT MARGARETA HUSS Aktuell: från 1 juni 2007 extra ordinarie hovpredikant Familj: fyra söner 12-19 år från tidigare äktenskap, vännen Björn som är rektor Stark sida: engagerad Dålig sida: terroriserar omgivning med post-it-lappar, lättstressad Dina förebilder: Jesus förstås, men även min chef och min farmor Gör på fritiden: är i stugan, umgås med familj och vänner, går på gymping Favoritteolog: Luther, Wingren och Lena Malmgren Musik: klassisk, psalmer och schlagers, visor och ballader Favoritmat: skaldjur och grillmat med tzatziki, glass, rödvin Dold talang: kommer ihåg psalmnummer och födelsedagsdatum, kan hela schlagertexter utantill Uppskattar hos andra: ärlighet, värme Fackliga uppdrag: sammankallande i KyrkAs valberedning, tidigare styrelseledamot i Härnösands stiftskrets och fullmäktigeledamot KYRKFACK 5/07 9

MEDLEMSFRÅGAN Medlemsfrågan Har ni på din arbetsplats avsatt tid och/eller pengar för friskvård? Carl-Magnus Reinerstedt komminister Stora Tuna Borlänge Ja, visst! Vi kan köpa säsongskort på gym eller annan verksamhet som anses vara friskvårdande för upp till 1000 kr/år och vi får motionera 1 tim/vecka på arbetstid. Dessutom får all personal en uppmuntrande present till julen. De senaste åren har det varit presentkort från en sportbutik. Leenah Malmi Pauser komminister Essinge församling Stockholm Ja, vi har bidrag till friskvård, vilket innebär att jag får 2000:- per år i bidrag till mitt gymkort. Jag tycker att det är suveränt. Däremot känner jag inte till om vi har vikt arbetstid för friskvård. Utnyttjar friskvården tidig morgon innan arbetsdagen börjar. Anders Skagerström kyrkoherde Rådmansö-Frötuna pastorat Uppsala stift Ja, alla anställda i vårt pastorat får 1500 kr/år för friskvård till exempelvis årskort hos Friskis & Svettis. Personligen hoppas jag få använda pengarna till golf. Golf är bra friskvård. Det har mer än 700 000 svenskar insett. Eva Kirkeby häktespräst Norrköping Ja, varje fast anställd har två tusen kronor till sitt förfogande att använda till typ massage. Dessutom får vi gå på företagshälsovårdens träningslokal utan kostnad, arbetsgivaren betalar. Kent Österdahl kyrkoherde Klinte pastorat Visby stift Inte tid, men pengar. Hälften av kostnaden betalas av pastoratet, dock max 1000 kr/år och person. Tyvärr har vi anställda varit dåliga på att utnyttja detta. Relationer i fokus Relationen mellan kyrkoherden och kyrkorådet är sällan okomplicerad. Därför är det ett av två ämnen som behandlas på Kyrkoherdeforum som hålls i januari. Det andra är sammanläggning av stora församlingar. Per Hansson är direktor för Stiftelsen Fjellstedtska skolan i Uppsala och den som organiserar Kyrkoherdeforum. Det blir först en heldag om kyrkoherdens relation till kyrkorådet. Vi tänker att ju skickligare kyrkoherden är att arbeta med styrelsen, dess bättre för alla parter. Vi har bjudit in Barbro Mellberg från Ledarinstitutet som talare. Hon har erfarenhet av andra ideella organisationer. Den andra dagen kommer att handla om en annan högaktuell fråga: församlingssammanläggningar till större enheter. Under den senaste tiden har de kommit att beröra inte bara små församlingar på landet, utan även större i städerna. Ett exempel på denna nya trend är Gävle där man diskuterar ett samgående mellan församlingarna. Sådana diskussioner pågår också i andra samfälligheter. Vi frågar oss varför det här sker. Hur tänker man? Vilka är motiven? Här finns andra motiv än då det är små landsortsförsamlingar som går ihop, säger Per Hansson. Hur kan man som kyrkoherde tänka kring detta? Det är lätt att förstå vinsterna med att slå ihop småförsamlingar, men här handlar det om något helt annat. Det går dessutom tvärs emot församlingstänkandet, där de små enheterna är en grundsten. Kyrkoherdeforum är ett samarbete mellan KyrkA, Stiftelsen Fjellstedtska skolan och Församlingsförbundet. Det hålls vid två tillfällen i januari varje år och har sedan starten 2002 alltid dragit fulla hus. Per Hansson tror att det finns ett behov för kyrkoherdarna att få träffas just som kyrkoherdar för att stämma av aktuella frågor. I år kommer forumet förutom sitt tema även innehålla ett Open space där deltagarna själva får lyfta angelägna frågor. Text och foto: Eva Welin KYRKOHERDEFORUM Kyrkoherdens plats i strukturen Kyrkoherdeforum är en mötesplats för dig som är kyrkoherde i Svenska kyrkan. Konferensen 2008 tar upp kyrkans organisationsfrågor. Vad händer vid strukturomvandlingarna? Hur är kyrkoherdens relation till styrelsen? Hur kan man både vara anställd och ha ansvar för tillsyn? Kom och delta vid ett av de två tillfällen som ges i januari 2008, den 15-16 eller den 21-22. Anmäl dig senast den 1 december 2007 till Fjellstedtska skolan i Uppsala eller via hemsidan www.fjellstedtska.se. Kyrkoherdeforum är ett samarbete mellan Kyrkans Akademikerförbund, Stiftelsen Fjellstedtska skolan och Svenska kyrkans församlingsförbund. 10 KYRKFACK 5/07

KRÖNIKA Försämringar i a-kassan I regeringens budget 2007/2008 föreslås en begränsning av möjlighet till arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet. I dag kan deltidsarbetslösa fylla på med 300 ersättningsdagar från a-kassan. Med en ersättningsperiod på 300 dagar räcker ersättningen i nästan sex år för den som får ett deltidsarbete på 80 procent och utöver det fyller på till heltid. Det är detta som vill regeringen stävja. Från den 1 januari 2008 kommer därför antalet ersättningsdagar som kan användas vid deltidsarbetslöshet att begränsas till 75. Från den 1 juli 2008 bör dessutom, enligt regeringens budgetförslag, ytterligare två karensdagar införas i arbetslöshetsförsäkringen. Detta skulle innebära att karenstiden kommer att uppgå till sju dagar. Ny insändarsida på webben! Går du och trycker på någon åsikt? Tyck till! Då Kyrkfack inte har någon insändarsida har vi i stället öppnat en på hemsidan. Där är ordet fritt för våra medlemmar att säga sin mening i olika frågor. Gå in på www.kyrka.se och därefter till Ordet är fritt. Bytt jobb, ny lön? Ändra på webben Har KyrkA rätt uppgifter? Anmäl alltid till förbundet om du får en förändrad livssituation, till exempel nytt jobb, ny lön, föräldraledighet eller längre sjukskrivning. På webben kan du via Mina sidor själv ändra och uppdatera uppgifter som rör ny bostadsadress, ny arbetsgivare, befattning och lön. Se www.kyrka.se under Mina sidor. När du loggar in är användarnamnet ditt medlemsnummer och lösenordet de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Kontrollera att nuvarande lön (heltid) i förhållande till % sysselsättningsgrad stämmer, dessa uppgifter finns under Arbetsgivaruppgifter på Mina sidor. Gästkrönikan Vila eller dåligt samvete? Tänk på vilodagen så att du helgar den. På den sjunde dagen vilade Gud efter allt sitt skapande. Den dagen är Guds dag. Det är en välsignad dag och därför ska jag helga den. Det är ett svårt bud för en småbarnsförälder som dessutom är präst. Jag har ofta haft dåligt samvete för att jag bryter mot just tredje budet. Det är ju så viktigt med vila, återhämtning och eftertanke. Guds dag. Jag vet det. Som präst är min vilodag, min sabbat, inte alltid en söndag. Det har jag förlikat mig med. Den är ibland en måndag eller en onsdagseftermiddag. Tyvärr försvinner den tiden ofta bort i den allmänna konkursen. Ärenden som behöver uträttas, barn som ska hämtas på dagis, dammråttor som borde utrotas innan de utvecklar språk. Allt det där som görs på ens lediga tid. Och plötsligt var det helgande som hanns med en kort kvällsbön. Och nog är man fortfarande präst 24 timmar om dygnet även om man bara är i tjänst i snitt 40 timmar i veckan. Jobbet bär jag ju så gott som alltid med mig. Förbönen för en konfident, samtalet med en pappa på öppet lekis, begravningen imorgon, predikan på söndag, vad juniorerna tänkte om andakten, funderingar på hur man ska nå fler ungdomar, oron att glömma bort att man lovat komma och låsa upp för en hantverkare i kyrkan. Just nu är jag dessutom föräldraledig vad det nu är för ledigt med att vara förälder. Man skulle kunna tro att det är enklare när man inte jobbar på helgerna och har en del tid att göra undan saker på vardagarna. Men icke. Blöjor ska bytas, mat ska lagas och tvätt ska hängas. Alla måsten skymmer Gud Och hur mycket jag än vill gå i kyrkan, för att få lovsjunga och be och bli påfylld, så är det fler än en söndag som klockan plötsligt blivit för mycket för att hinna i tid. Sonen bygger med sitt lego och är inte ens påklädd, maken och dottern jollrar i badrummet och själv har jag försvunnit långt bort och lite för länge i morgontidningens söndagsbilaga. Men jag har bestämt mig. Jag ska sluta ha dåligt samvete. För evangelium gömmer sig i det tredje budet. Vilodagen är Guds dag. Vilodagen kan inte vara menad som ännu ett måste. Alla måsten skymmer Gud, skymmer livets mening och ursprung. Vilodagen är menad som en möjlighet. På den sjunde dagen vilade Gud efter sitt arbete, efter allt sitt skapande. Bland kräldjur, fröbärande örter och himlens fåglar, där satt Gud en hel dag och såg på allt det goda han gjort. Inte långt ifrån sitt verk utan mitt i det. Och Gud välsignade den sjunde dagen. Så det är där jag får tillbringa min sabbat. Mitt i mitt liv. Det är så jag bäst helgar Gud, genom att verkligen se och leva livet här och nu. Bland barn, arbete och sysslor. Inte med dåligt samvete över det som inte blir gjort utan med insikt om att jag lever i Guds nåd. Varje dag, men alldeles särskilt denna välsignade vilodag. Jenny Sjögreen komminister Hägerstens förs. Stockholm KYRKFACK 5/07 11

FRÅGA JURISTEN Fråga juristen Robert Svec, förbundsjurist. 12 KYRKFACK 5/07 Fråga 1: Jag har under flera år varit partiellt tjänstledig 35 procent med lön för att jag för egen del önskar vara morsa på eftermiddagarna till mina tre barn i åldrarna 8 12 år. Finns det några bestämmelser kring detta, eller är det upp till arbetsgivaren hur tillmötesgående man önskar vara? Nettan Josefsson, församlingspedagog Sävedalen Svar: Reglerna om ledighet på grund av föräldraskap finns i föräldraledighetslagen. Sådan ledighet kan utges i samband med att förälder tar ut föräldrapenning likaväl som utan att föräldrapenning utges. En arbetstagare har rätt till förkortning av sin normala arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel så länge han eller hon får föräldrapenning i motsvarande omfattning. Föräldrapenning kan tas ut i samband med barnets födelse och tills barnet fyller åtta år eller har avslutat det första skolåret. Arbetstagare som inte tar ut någon föräldrapenning har enbart rätt till förkortning med upp till en fjärdedel av normal arbetstid. Även denna rätt gäller tills barnet fyller åtta år eller det första skolåret avslutats. Som jag uppfattat frågeställningen vill du fortsätta arbeta deltid trots att föräldraledighetslagen inte i och för sig ger dig någon uttrycklig rätt till detta. Inte heller förekommer i kollektivavtal inom Svenska kyrkan regler som utökar förälders möjlighet att på grund av föräldraskap förkorta sin arbetstid. Det finns emellertid ingenting som hindrar att du med din arbetsgivare kommer överens om att reducera din arbetstid för att kunna tillbringa mer tid med barnen. I detta fall fordras alltså att både du och arbetsgivaren är ense om vad som ska gälla. Viktigt i detta sammanhang är att reglera hur länge du ska arbeta deltid och vad som gäller om du önskar återgå heltid igen. Inte minst för arbetsgivarens planering, exempelvis vid rekrytering av vikarie, är det betydelsefullt att ha viss framförhållning. Robert Svec Fråga 2: Jag har under flera år arbetat för en och samma landsortsförsamling. Vi är ett litet arbetslag och har en kamrer anställd halvtid som i längre perioder varit sjuskriven. Till min förskräckelse har det nu upptäckts att jag inte fått rätt ersättning i samband med semester. Som jag förstår det har arbetsgivaren tillsammans betalat tusentals kronor för litet under flera år. Kamreren säger nu att jag kan få kompensation för något år tillbaka. Betyder detta att jag nu ska bära ansvaret för arbetsgivarens misstag? Upprörd komminister Svar: Det är en olycklig situation som uppkommit i ditt fall på grund av felaktig utbetalningen av semesterlön. Som jag förstår det har emellertid både du och församlingen konstaterat misstaget och är på det klara med att viss ersättning kvarstår oreglerad. Naturligtvis ska inte du stå risken för detta utan i stället har du rätt att kompenseras upp till hela din kvarstående fordran. Här är det den allmänna preskriptionsfristen om tio år som gäller. Dessutom kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig för brott mot kollektivavtalets regler om semesterlön. Om du och arbetsgivaren inte hittar en samsyn kring frågan bör du snarast ta kontakt med förbundet. Robert Svec Fråga 3: I min tjänst som komminister ligger tyngdpunkten på arbete med barn och ungdomar. Mina arbetsuppgifter är mycket omväxlande och utvecklande. Inte desto mindre innebär verksamheten att jag förhållandevis ofta får tjänstgöra kvällar och helger samt tillbringa viss tid på läger med övernattning. Även om jag ser detta som en omistlig del av mitt arbete är jag från tid till annan rätt utarbetad. Såvitt jag förstår finns det regler om hur mycket man får arbeta varje dag. Vad innebär detta? Erik, barn- och ungdomspräst Svar: Naturligtvis är det viktigt från hälsooch säkerhetsaspekter att få tillräcklig vila mellan arbetspassen. Bestämmelser om dygnsvila finns i arbetstidslagen och bygger på en regel i EG:s arbetstidsdirektiv. Av bestämmelsen framgår att arbetstagare ska ha ledigt minst elva timmar i följd under varje period om 24 timmar. Dygnsvilan ska också vara sammanhängande. Såsom arbetstid räknas även jourtid, dvs då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete. Beredskapstid däremot, då arbetstagaren inte är skyldig att vara närvarande på arbetsplatsen, ingår inte i begreppet arbetstid om inte arbete faktiskt också blir utfört. Varje period om 24 timmar ska läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent, även om byte av period kan ske exempelvis vid omläggning av arbetstidsschema. I lagen finns inte någon föreskrift om hur dygnsvilan ska läggas ut under 24- timmarsperioden dock ska tiden mellan midnatt och kl 05.00 ingå. Samtidigt medger lagen att arbete beforts. sid 15

AVTALET XXXXXXXXX 2008 Klart för drabbning KyrkA har tillsammans med andra förbund kraftsamlat inför den kommande avtalsrörelsen. Som KyrkA tidigare informerat löper gällande kollektivavtal på Svenska kyrkans område ut den 31 mars 2008. Förbundet arbetar därför intensivt med att förebereda sig inför kommande förhandlingar med Församlingsförbundet som inleds under början av januari. Redan i början av detta år tog dock KyrkA med andra fackliga organisationer upp frågan om att inför förhandlingarna tillsammans gå igenom aktuella angelägenheter inom Svenska kyrkan. Det finns naturligtvis ett egenvärde i att gemensamt fundera över vad som inte fungerat tillfredsställande under avtalsperioden liksom att finna en samsyn kring angelägna behov och förändringar. Denna propå från KyrkA mottogs positivt av de andra facken. Under början av oktober samlades därför förbundet under två dagar med SSR, Jusek, SKTF, Lärarförbundet och Kommunal. Från KyrkA deltog kanslichefen Magnus Gissler och för- Från höger i bild: Magnus Gissler från KyrkA, Karin Brunzell SSR och Carola Löfstrand SKTF. Foto: Robert Svec bundsjuristen Robert Svec. Mötet hölls i en avspänd och positiv atmosfär där samtliga fack kunde konstatera ett gemensamt intresse i en rad frågor. Magnus Gissler, kanslichef vid KyrkA, var särskilt nöjd med mötet. Vi kunde snart konstatera att vi hade samstämmiga idéer av vad som behöver utvecklas på avtalsområdet. Våra respektive analyser av motpartens möjliga yrkanden och krav visade sig också vara relativt likartade. Detta borde ge oss en bra utgångspunkt för de kommande förhandlingarna, säger Magnus Gissler. De olika facken arbetar nu med sina specifika frågor inom respektive förbund. KyrkA har återigen träffat de andra facken inom SACO för att ytterligare analysera situationen utifrån ett akademikerperspektiv. Innan avtalsförhandlingar på allvar drar igång ska KyrkA och samtliga berörda fack träffas ytterligare en gång. Ett första led i förberedelsearbetet inför avtalsförhandlingarna var den enkät som KyrkA gått ut med till sina medlemmar i våras. Där kunde var och en lämna synpunkter på vilka frågor de uppfattar som betydelsefullt att förbundet driver. Synpunkterna redovisades i förra numret av Kyrkfack. Eva Welin Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen har bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster och deras närmaste efterlevande. Ansökan om medel från stiftelsen avseende första halvåret 2008 skall ha inkommit senast den 9 november 2007 och vara ställd till: Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse Box 30078, 104 25 Stockholm Stiftelsens ändamål är att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov eller och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen, skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skattemyndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av december 2007. KYRKFACK 5/07 13

XXXXXXXX SACO SACO en ljus historia Det har alltid känts som att vi varit yngre eller i varje fall haft en ungdomligare framtoning än LO och TCO. Det säger Anna Ekström, SACOs ordförande, i denna intervju med anledning av att organisationen fyller 60 år i oktober. Den 10 oktober 1947 startade Saco sin verksamhet med 15 000 medlemmar ur de traditionella akademikergrupperna, bland andra läkare, lärare, jurister och präster. Sedan dess har tillväxten varit stadig och tillväxttakten hög. Efter tio år var man nära 50 000 medlemmar. 1967 passerades 100 000, tio år senare 200 000. Vid årsskiftet 2006/07 hade de 24 Saco-förbunden totalt nära 600 000 medlemmar. Snabbast växer idag både antalet och andelen akademiker inom den privata sektorn. Snabbväxande, före detta elitorganisation med yrkesfrågorna i fokus. Ungdomlig framtoning och den som alltid har värnat den akademiska utbildningen. Det handlar om Saco, Sveriges akademikars centralorganisation. Mycket har hänt under de 60 år som gått. Saco bestod från början av en liten elit i samhället. Idag är vi en väldigt mycket bredare organisation. Den har dessutom gått från stabilt manlig dominans med tyngdpunkt inom offentlig sektor, till dagens kvinnliga medlemsmajoritet och en långt bredare spridning över hela arbetsmarknaden. Anna Ekström är snart är inne på sitt sjunde år som Sacos ordförande. Till det som också följer organisationen genom alla åren är yrkesfrågornas stora vikt. Kanske är yrkesfrågorna till och med de allra viktigaste för våra förbundsmedlemmar, säger hon, viktigare än det rent fackliga. Men berättelsen om Saco, som kommer ut i bokform lagom till höstens jubileum, är ingen endimensionell framgångssaga. Boken innehåller en del rafflande interiörer och stryker verkligen inte Saco medhårs. Men Sacos historia präglas av att man trots en del meningsmotsättningar alltid stått enade i värnandet av de akademiska utbildningarna. Och det är jag stolt över, säger Anna Ekström. Självklart kan åsikter ibland bryta åt alla håll och kanter i en organisation med många förbund. Men idag fungerar samarbetet inom Saco sedan länge föredömligt och organisationen mår oförskämt bra. LO, TCO och Saco så har den fackliga huvudkartan sett ut i Sverige under de senaste 60 åren. Arbetare, tjänstemän och akademiker ett långt ifrån självklart men framgångsrikt sätt att organisera löntagargrupperna, unikt för Sverige och övriga Norden. Framgångsrikt inte minst för akademikernas fackliga organisationer. För Saco är de 60 åren en berättelse om tillväxt. Till skillnad från LO- och TCO-förbunden, har akademikerorganisationerna visat obruten växtkraft. Enbart under min korta tid som ordförande har Saco-förbundens medlemsantal ökat med mer än 10 procent. Men det är en tillväxttakt som inte kan tas för given framöver. Dels för att den har sin grund i de senaste decenniernas omfattande utbyggnad av högskolan, som inte kommer att fortsätta. Dels för att den stora 40-talistgenerationen nu går i pension. Akademikernas arbetsmarknad har också genomgått stora förändringar. Arbetslösheten, som från början var väldigt liten sköt fart och har tvingat fram en del smärtsamma förändringar. Vi ville ha utbildning åt alla men jag tror att vi underskattade problemen, till exempel med överutbildningen. En myt anser vissa, men säg det till en akademiker som inte får jobb eller finns i ett jobb där han/hon inte kan använda sin utbildning. Från politikernas sida verkar inställningen vara att förneka problemet, säger Anna Ekström. Text: Göran Steen Foto: Ann Ek 14 KYRKFACK 5/07

MEDLEMSAVGIFTER Medlemsavgifter 2007 Medlemsavgift till förbundet baseras på din månatliga bruttoinkomst, nedan följer en tabell över de avgiftskategorier vi har. Arbetar du 75 % med månadslön 22 500 kronor vid 100 % tjänst, debiteras du medlemsavgift efter 16 875 kronor. Då vi inte ändrar avgiften retroaktivt är det viktigt att du meddelar alla förändringar i god tid. Avgiften till arbetslöshetskassan (AEA) är 225 kronor i månaden (grundavgift 90 kr + förhöjd avgift 135 kr). Vid arbetslöshet debiteras du 75 kronor per månad i medlemsavgift. Vid föräldraledighet debiteras medlemsavgift efter vad du har i bruttoinkomst i föräldrapenning. Är du sjukskriven längre tid än 3 månader debiteras du 75 kronor per månad i medlemsavgift from den 4:e månaden vid heltidssjukskrivning och vid deltidssjukskrivning debiteras avgift efter tjänst. KyrkAs inkomstförsäkring ingår i medlemsavgiften men observera att för att omfattas av inkomstförsäkringen måste du även vara medlem i erkänd arbetslöshetskassa, ha en till KyrkA anmäld månadslön på lägst 18.700 kronor och får inte ha fyllt 62 år eller vara föremål för skriftligt varsel ställt till facklig organisation, uppsagd eller arbetslös. Försäkringen upphör vid utgången av den månad du fyller 62 år. Du ska ha förvärvsarbetat minst 12 av de senaste 12 kalendermånaderna före arbetslöshetens inträde med minst 80 timmar per månad. Du skall även vara berättigad till, och erhålla, a-kasseersättning. Lön per månad Månadsavgift Mån.avg inkl. AEA 5 999 75,00 kr 300,00 kr 6 000 8 999 140,00 kr 365,00 kr 9 000 11 999 180,00 kr 405,00 kr 12 000 14 999 195,00 kr 420,00 kr 15 000 17 999 215,00 kr 440,00 kr 18 000 20 999 225,00 kr 450,00 kr 21 000 23 999 235,00 kr 460,00 kr 24 000 26 999 245,00 kr 470,00 kr 27 000 29 999 250,00 kr 475,00 kr 30 000 32 999 260,00 kr 485,00 kr 33 000-270,00 kr 495,00 kr Aktiv med reducerad avgift* 90,00 kr 315,00 kr Passiv 1:a året 20,00 kr 245,00 kr Passiv 2:a året 40,00 kr 265,00 kr Studerande 10,00 kr 235,00 kr Pensionär 40,00 kr Sjukskriven/arbetslös 75,00 kr 300,00 kr *Första året efter avslutade studier Meddela förändringar till förbundet antingen genom att gå in på förbundets hemsida www.kyrka.se/mina sidor, eller genom att skicka e-post till kansli@kyrka.se, eller ringa till kansliet, telefon 08-441 85 60. forts från sid 12, Fråga juristen mellan midnatt och kl 05.00 ingå. Samtidigt medger lagen att arbete bedrivs mellan dessa klockslag om det är nödvändigt med hänsyn till arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter. Avvikelse från elva timmars dygnsvila får göras tillfälligtvis på grund av något enstaka särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, till exempel vid olycksfall. Om så sker ska arbetstagaren erhålla motsvarande tid som kompensationsledighet. EG-domstolen har också klargjort att sådan kompensationsledighet ska följa omedelbart efter den arbetstid som den är avsedd att kompensera. Även genom kollektivavtal får undantag göras från regeln om dygnsvila. Sådan avvikelse får emellertid inte innebära att mindre förmånliga villkor än direktivets regler tillämpas mot arbetstagare, så kallad EG-spärr. Någon avvikelse i centralt kollektivavtal från dygnsviloregeln har inte ingåtts. Däremot har Kyrkans Akademikerförbund tagit fram ett förslag till lokalt kollektivavtal att tillämpas vid läger och beredskap för att underlätta arbetsgivarens verksamhet. Innebörden av avtalet är att arbetstagare som får sin dygnsvila bruten ska kompenseras för detta med ledighet och vid läger särskild ekonomisk ersättning. Robert Svec KYRKFACK 5/07 15

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. Kyrkans Akademikerförbund Box 30078 104 25 Stockholm Posttidning B