ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)



Relevanta dokument
WELSH CORGI PEMBROKE

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

JACK RUSSELL TERRIER

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

DALMATINER (Dalmatinac)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

PARSON RUSSELL TERRIER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

JACK RUSSELL TERRIER

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

GORDONSETTER (Gordon Setter)

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

PETIT BLEU DE GASCOGNE

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

RYSK-EUROPEISK LAJKA

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

BRETON (Epagneul breton)

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH SPRINGER SPANIEL

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Svenska Älghundklubben

Transkript:

Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för ISLÄNDSK FÅRHUND Ursprungsland/ hemland: Island Användningsområde: Vallhund FCI-Klassifikation: Grupp 5, sektion 3 Bakgrund/ändamål: Isländsk fårhund är den enda hundras som har Island som sitt ursprungsområde. Den kom till Island med de första nybyggarna som var vikingar (åren 874-930). Den isländska fårhunden och dess sätt att arbeta har anpassats efter terräng och lantbruksmetoder. Rasen blev en viktig hjälp för islänningarna i deras hårda kamp för att överleva under århundradena och den har varit oumbärlig i arbetet med att valla gårdarnas djur. Den isländska fårhundens popularitet har ökat de senaste decennierna och trots att rasen fortfarande inte är stor numerärt, anses den inte längre hotad av utrotning. Helhetsintryck: Isländsk fårhund är en nordisk vallande spets. Den skall vara något under medelstorlek och ha upprättstående öron och ringlad svans. Kroppen skall vara rektangulär; mätt från bröstbenet till sittbensknölarna skall kroppslängden vara större än mankhöjden. Bröstdjupet skall motsvara frambenens längd. Uttrycket skall vara vänligt, intelligent och glatt. Det rastypiska temperamentet är självsäkert och livligt. Två hårlagstyper förekommer: korthårig och långhårig. Båda varianterna skall ha tjock päls som skall vara extremt vädertålig. Könsprägeln skall vara tydlig. Uppförande/karaktär: Huvud: Isländsk fårhund skall vara en härdig och smidig vallhund, den driver med skall. Den är en synnerligen användbar vallhund för att flytta djurflockar mellan beten i bergen och för att finna enstaka djur som skilts från flocken. Det ligger i den isländska fårhundens natur att vara mycket alert och den välkomnar entusiastiskt besökare utan att visa aggressivitet. Rasen är gladlynt, vänlig, nyfiken, lekfull och orädd. Jaktinstinkten är svag. Huvudet skall vara kraftigt med stram hud. Skallen skall vara något längre än nospartiet. Sett ovanifrån och från sidan skall huvudet vara trekantigt.

Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/Tänder Kinder Ögon Öron Hjässan skall vara något välvd. Stopet skall vara tydligt markerat, men varken för högt eller för brant. Nostryffeln skall vara svart. Hos leverbruna hundar skall den vara mörkt leverbrun, vilket också kan förekomma hos vissa crèmefärgade hundar. Nospartiet skall vara välutvecklat. Det skall vara något kortare än skallen. Sett ovanifrån och från sidan skall nospartiet avsmalna mot nostryffeln och bilda en trubbig triangel. Nosryggen skall vara rak. Läpparna skall vara strama. Läppkanterna skall vara svarta. Hos leverbruna hundar skall de vara mörkt leverbrun, vilket också kan förekomma hos vissa crèmefärgade hundar. Komplett saxbett. Kinderna skall vara flata. Ögonen skall vara medelstora och mandelformade, färgen skall vara mörkt brun med svarta ögonkanter. Hos leverbruna och crèmefärgade hundar får ögonfärgen vara något ljusare. Hos leverbruna hundar skall ögonränderna vara mörkt leverbruna, vilket också kan förekomma hos vissa crèmefärgade hundar. Öronen skall vara upprättstående och medelstora. De skall vara trekantiga med fasta kanter och svagt rundade toppar. Öronen skall vara mycket rörliga, reagera känsligt på ljud och avspegla hundens sinnestämning. Hals: Halsen skall vara medellång, muskulös med något välvd nacke och högtburet huvud. Halsskinnet skall vara stramt. Kropp: Rygg Ländparti Kors Kroppen skall vara rektangulär och starkt byggd. Längden skall vara i korrekt proportion till höjden och i harmoni med helhetsintrycket. Ryggen skall vara plan, muskulös och stark. Ländpartiet skall vara brett och muskulöst. Korset skall vara brett, muskulöst, tämligen kort och svagt sluttande.

Bröstkorg Underlinje Svans Bröstkorgen skall vara lång, djup och väl välvd. Buklinjen skall endast vara svagt uppdragen. Svansen skall vara högt ansatt och ringlad över ryggen så att den berör ryggen. Extremiteter: Framställ: Skulderblad Framtassar Bakställ: Lår Baktassar Sedda framifrån skall frambenen vara raka, parallella och starka. Framstället skall ha normala vinklar. Skuldrorna skall vara sluttande och muskulösa. Framtassarna skall till formen vara något ovala med slutna, väl välvda tår och välutvecklade trampdynor. Dubbelsporrar är tillåtet. Sedda bakifrån skall bakbenen vara raka, parallella och starka. Bakstället skall ha normala vinklar. Låren skall vara breda och välmusklade. Baktassarna som framtassarna. Välutvecklade dubbla sporrar är önskvärt. Rörelser: Rörelserna skall vara smidiga, uthålliga och ha god drivkraft och de skall utan ansträngning täcka mycket mark. Päls: Pälsstruktur Pälsen skall vara dubbel, tjock och extremt vädertålig. Den korta pälsvarianten skall ha medellångt täckhår med tämligen grov struktur och tjock, mjuk underull. Pälsen skall vara längre på halsen, bröstet och baksidan av låren. Svansen skall vara buskigt behårad. Den långhåriga pälsvarianten skall ha längre täckhår än ovan nämnda. Täckhåret skall vara tämligen grovt och underullen skall vara tjock och mjuk. Pälsen skall vara längre bakom öronen, på halsen, bröstet, baksidan av låren och baksidan av frambenen. Svansen skall vara mycket buskigt behårad. Båda pälsvarianterna skall ha kortare päls i ansiktet, på skallen, öronen och framsidan av benen. Pälslängden på svansen skall stå i proportion till respektive pälsvariant.

Färg Många färger är tillåtna men en färg skall alltid dominera. Vanligast förekommande färger är: alla nyanser av gulrött, från crème till mörkt rött, leverbrunt, grått och svart. Vitt skall förekomma hos enfärgade. De vanligaste vita tecknen, vilka ofta är asymmetriska, förekommer som bläs, eller del av bläs, halsring, på bröstet, som sockor av varierande längd samt på svanstippen. Ljusare nyanser förekommer ofta på kroppens undersida, från strupe till svansspets. Hos gulröda och grå hundar förekommer ofta svart mask, svarta hårspetsar och ibland även svarta hårstrån. Trefärgade hundar skall ha svart päls med vita markeringar som ovan samt traditionella tan-tecken på kinderna, över ögonen och på benen i någon nyans av gulrött. Vitt med fläckar i någon av ovan nämnda färger är tillåtet. Vitt skall inte vara helt dominerande. Storlek/vikt: Mankhöjd Idealhöjd för hanhundar är 46 cm, för tikar 42 cm. Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Solid svart mantel eller sadel på någon nyans av gulrött. Allvarliga fel: Avsaknad av sporrar på bakbenen. Gula ögon. Runda, utstående ögon. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30