Energideklaration Version 1.3 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Brf Sturen Större Personnummer/Organisationsnummer 716416-7160 Adress Tjärhovsgatan 5 E-postadress anna.tigerstrom@liinde-gas.com Postnummer 11621 Telefonnummer 08-7311871 Postort Mobiltelefonnummer Byggnadens ägare - Övriga Ägarens namn Personnummer/Organisationsnummer Byggnaden - Identifikation Län Kommun Fastighetsbeteckning Egen beteckning Sturen Större 5 Husnummer Prefix byggnadsid Byggnadsid X-koordinat Y-koordinat 1 1 562605 6579217,711 675083,734 Tjärhovsgatan 5 11621 i Tjärhovsgatan 5a 11621 Tjärhovsgatan 5b 11621 Östgötagatan 29 11625 Östgötagatan 29a 11625 Östgötagatan 29b 11625 Östgötagatan 29c 11625
Byggnaden - Egenskaper Typkod 321a - Hyreshusenhet, bostäder >= 50% och lokaler Byggnadskategori Flerbostadshus Byggnadens komplexitet i Enkel Komplex Byggnadstyp Gavel Nybyggnadsår 1912 Atemp (exkl. Avarmgarage) 5 375 i BOA 3 551 BRA Mätt värde m 2 Omvandlat från BOA/LOA Omvandlat från BRA Omvandlat från BTA m 2 LOA 749 m 2 BTA Antal källarplan uppvärmda till >10 C (exkl.garageplan) 1 Avarmgarage m 2 m 2 Verksamhet Fördela enligt nedan: Procent av Atemp (exkl. Avarmgarage) Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) 85 Hotell, pensionat och elevhem Restaurang Kontor och förvaltning 15 Butiks- och lagerlokaler för livsmedelshandel Butiks- och lagerlokaler för övrig handel Köpcentrum Vård, dygnet runt 0 m 2 Vård, dagtid (samt serviceboende, frisersalong o. dyl) Antal våningsplan ovan mark 6 Antal trapphus Skolor (förskola-universitet) Bad-, sport-, idrottsanläggningar (ej utomhusarenor) 3 Teater-, konsert-, biograflokaler och övriga samlingslokaler Antal bostadslägenheter 41 Övrig verksamhet - ange vad Projekterat genomsnittligt ventilationsflöde i lokaler och specialbyggnader l/s,m 2 Summa 100
Energianvändning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM) 0701-0712 Hur mycket energi har använts för värme och kyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Fjärrvärme (1) 532 000 kwh i Eldningsolja (2) kwh Naturgas, stadsgas (3) kwh Ved (4) kwh Flis/pellets/briketter (5) kwh Övrigt biobränsle (6) kwh El (vattenburen) (7) kwh El (direktverkande) (8) kwh El (luftburen) (9) kwh Markvärmepump (el) (10) kwh Värmepump-frånluft (el) (11) Värmepump-luft/luft (el) (12) Värmepump-luft/ vatten (el) (13) kwh kwh kwh Mätt Fördelat värde värde Naturgas Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: Eldningsolja 10 000 kwh/m 3 11 000 kwh/1 000 m3 (effektivt värmevärde) Stadsgas 4 600 kwh/1 000 m 3 Pellets 4 500-5 000 kwh/ton, beroende av träslag och fukthalt Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt. Övrig el (ange mätt värde om möjligt) Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Mätt Fördelat värde värde Fastighetsel (15) 32 600 kwh Hushållsel (16) kwh Verksamhetsel (17) kwh Komfortkyla (18) kwh Summa 1-13 1 (Σ1) 532 000 kwh Summa 7-13,15-18 2 (Σ2) 32 600 kwh Varav energi till varmvattenberedning 12 000 kwh Fjärrkyla (14) kwh Finns solvärme? Ja Nej Om ja, ange total solfångararea m 2 Ort (graddagar) i Normalårskorrigerat värde (graddagar) i Summa 1-15,18 3 (Σ3) 564 600 kwh Summa 7-13,15,18 4 (Σ4) 32 600 kwh Ort (Energi-Index) i Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) 5 637 892 kwh 625 459 kwh Energiprestanda varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) 116 kwh/m 2,år 6 kwh/m 2,år 108 kwh/m 2,år Referensvärde 2 (statistiskt intervall) 102-153 kwh/m 2,år 1 Energi för uppvärmning och varmvatten 2 El totalt 3 Värme, kyla och fastighetsel 4 El exklusive hushållsel och verksamhetsel 5 Underlag för energiprestanda
Uppgifter om ventilationskontroll Finns det krav på ventilationskontroll i byggnaden? i Ja Nej Typ av ventilationssystem 6 Avser när byggnaden har fler ventilationsaggregat FTX FT F med återvinning F b Självdrag Är ventilationskontrollen godkänd vid tidpunkten för energideklarationen? Ja i Nej Delvis 6 % godkänd Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? Ja i Nej Nominell kyleffekt enligt standard SS-EN 14 511-2:2007 Byggnadens nuvarande kyleffektbehov Area av Atemp som är luftkonditionerad kw kw m 2 Uppgifter om radon Är radonhalten mätt? Ja i Nej Radonhalt Typ av mätning Datum för radonmätning Bq/m 3 Utförda energieffektiviseringsåtgärder Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Åtgärdsförslag Styr- och reglerteknisk b Byggnadsteknisk 8 000 kwh/år 0,22 kr/kwh 0,8 Tilläggisolering av vindbjälklag Metod: Påblåsning av lösull (mineralull) på den befintliga isoleringen på vinden. Investering: 100-150 kr/m2 (ca 300 mm mineralull, för 300 m2 motsvarar då ca 40000 kr) Besparing: ca 20-30 kwh/m2,år, (300 m2, ger ca 5000 kr/år) Kommentar: Lönsamt Förklaring: Tilläggsisolering av vindar är ofta lönsamt för denna typ av fastigheter. Man bör dock setill att ventileringen av vinden är tillfredställande efter en tilläggsisolering av vinden. Risker medfuktutfällning och mögel kan i annat fall uppkomma. Vinden består idag av ca 2/3 tilläggsisolerad vindoch resterade vindsyta (1/3) har en undermålig isoleringsstandard. Den genomsnittligaisolertjockleken motsvarar ca 100 mm mineralull (om man slår ut det på hela vindsytan), vilket kanförstärkas med ca 300-400 mm lösull för en optimal isoleringsgrad. Åtgärdsförslag b Styr- och reglerteknisk Byggnadsteknisk 35 000 kwh/år 0,31 kr/kwh 3,5 Prognosstyrning via SMHI Metod: via SMHI prognosmottagare Investering: ca 12000 kr/år, ingen installationskostnad Besparing: ca 30-40 MWh/år vilket motsvarar ca 20000 kr/år Kommentar: Lönsamt Förklaring: Prognosstyrning installeras för att nå optimal reglering. Metoden är utvecklad av SMHI och reglerar framledningstemperaturen efter utomhustemperatur, solinstrålning och vind i samverkan med byggnadens läge och energitekniska egenskaper. Samtidigt fås dagligen väderprognoser från SMHI vilket gör att värmesystemet i förväg hinner förbereda sig för eventuella väderomslag. Energibesparingen för en normalbyggnad ligger kring 10 % med hjälp av prognosstyrning. Utöver det erhålls en mycket jämnare inomhustemperatur tack vare att systemet utnyttjar husets värmetröghet.
Åtgärdsförslag b Styr- och reglerteknisk Byggnadsteknisk 8 000 kwh/år 0,17 kr/kwh 0,8 Modernisering av reglerutrustning Metod: Ersätt befintlig reglercentral mot modern dito Investering: 30 000 kr Besparing: ca 10-15 MWh/år vilket motsvarar 7 000 10 000 kr/år Kommentar: Lönsamt Förklaring:Den befintliga reglerutrustningen är relativt omodern. Värmekurvan som bestämmer framledningstemperaturen i värmesystemet har ej några brytpunkter utan endast en rät linje. Ny reglering ger flera brytpunkter och möjlighet att finjustera vid kritiska utomhustemperaturer, exempelvis kring 0 C. Det finns även fler fördelar som t ex automatiskt pumpstopp, vilket innebär att cirkulationspumpen till radiatorkretsen stängs av vid en bestämd temperatur. Detta ger besparing i form av både värmeenergi samt elenergi för pumpdrift. Åtgärdsförslag b Styr- och reglerteknisk Byggnadsteknisk 10 000 kwh/år 0,5 kr/kwh 1 Driftoptimering/funktionskontroll Metod: kontinuerlig funktionskontroll genomförs i värmecentralen för att driftoptimera anläggningen. Investering: ca 5 000 kr per år Besparing: ca 10 MWh/år vilket motsvarar 6 000 kr/år Kommentar: Lönsamt Förklaring: En generell förutsättning för en energieffektiv drift av undercentralen är en optimerad värmereglering. Detta kan erhållas genom att reglerbundet kontrollera och vid behov justera reglercentralens inställningar (främst styrkurvor) samt att se till att övriga komponenter i undercentralen så som styrventiler följer reglercentralens uppmaningar om mer eller mindre värme till radiator eller tappvarmvattensystem. Reglerfunktioner och börvärden bör löpande kontrolleras för att ge undercentralen en optimal drift och föra att hålla nere. Erfarenheter visar att om ingen kontinuerlig funktionskontroll utförs tendera värmeanvändningen i många fall att öka i en fastighet, eftersom värmekurvor ibland justeras upp men ofta inte justeras tillbaka eller om styrventiler och andra komponenter förlorar sin funktion pga slitage. Om resurser eller kompetens inte finns kan denna typ av funktionskontroller av undercentralen upphandlas. Åtgärdsförslag b Styr- och reglerteknisk Byggnadsteknisk 15 000 kwh/år 0,5 kr/kwh 1,5 Byte av radiatorventiler samt injustering av hela vämesystemet Metod: Vid behov byts befintliga radiatorventiler. Därefter injusteras hela värmesystemet. Trotts att ventilerna inte är så gamla kan behöva byta dessa vid en total injustering för att få ett optimalt flöde för respektive radiator. Investering: ca 60-90 000 kr beroende på hur många radiatorer som finns i huset och behöver moderniseras. Besparing: ca 10-20 MWh/år vilket motsvarar ca 15 000 kr/år Kommentar: Lönsamt på sikt. Ger även en mycket bättre komfort Förklaring: Uttjänta radiatorventiler med försämrad funktion modernieras. I samband med ventilbyte krävs en injustering av värmesystemet för att nå önskad besparing. Med ett väl injusterat värmesystem ökar komforten i huset. Likartad rumstemperatur nås oberoende av rummets storlek eller placering i planet. Med denna åtgärd reduceras antalet övertempererade lägenheter och sänker således den totala värmeanvändningen i fastigheten. Samtliga radiatorer i byggnaden justeras till beräknade värden. Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Ja i Nej Ja Nej Har experten Detaljinformation går att besiktigat byggnaden? finna hos i Byggnadsägare Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackrediterat företag Organisationsnummer Ackrediteringsnummer
Fastighetsägarna i AB 556155-8205 6978:01 Förnamn Pär Efternamn Nilsson E-postadress par.nilsson@stofast.se Expert Förnamn Pär Datum för godkännande 2008-10-14 Efternamn Nilsson E-postadress par.nilsson@stofast.se
Saker att tänka på att informera om energideklarationen Nu när du som byggnadsägare har gjort din energideklaration är du skyldig att informera om resultatet till hyresgästerna och övriga som använder huset. Detta gäller inte dig som har en villa. att sätta upp sammanfattningen i entrén Sista sidan i energideklarationen, Husets, är en sammanfattning. Den ska du sätta upp i husets entré eller reception. Du kan välja att sätta upp sista sidan som den är eller göra en beständig skylt i t.ex. plast eller aluminium. Materialet väljer du själv, men skylten ska utformas enligt Boverkets anvisningar. Se Boverkets webbplats: www.boverket.se/energideklaration. Den som inte sätter upp sammanfattningen av energideklarationen riskerar att få betala vite. att fastighetsförvaltaren och fastighetsskötaren också kan informera Syftet med energideklaration är att effektivisera en för att förbättra miljön och rädda klimatet. Du som byggnadsägare har en viktig uppgift att effektivisera husets. Även hyresgästerna eller de som använder huset kan hjälpa till. Se därför till att andra personer som är involverade i husets drift och skötsel, till exempel förvaltare och fastighetsskötare, är beredda att informera och förklara för hyresgästerna och andra personer som använder huset om energideklarationen och dess syfte. att åtgärderna görs på lämpligt sätt Ju fler åtgärder du gör för att minska en desto bättre energiprestanda får huset. Men, det är också viktigt att tänka på att åtgärderna du gör för att minska en inte försämrar inomhusmiljön eller påverkar andra viktiga egenskaper hos huset. På Boverkets webbplats finns faktablad om olika åtgärder, som kan vara bra att visa projektörer och entreprenörer när du gör upphandlingar. att deklarera så ofta du vill Energideklarationen gäller i tio år. Vill du, kan du göra en ny energideklaration när du gjort olika energieffektiviseringsåtgärder, har ny årsförbrukning eller när du gjort en ny obligatorisk funktionskontroll av ventilationen.
Id:39420 Husets Liten Stor Energideklaration för Tjärhovsgatan 5,. Detta hus använder 116 kwh/m² och år, varav el 6 kwh/m². Liknande hus 102 153 kwh/m² och år, nya hus 108 kwh/m². Radonmätning är ej utförd. Ventilationskontrollen är ej godkänd. Detaljinformation finns hos byggnadsägaren. Se även: www.boverket.se/energideklaration Energideklaration utförd 2008-10-14 av: Pär Nilsson, Fastighetsägarna i AB