MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09



Relevanta dokument
PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

WELSH CORGI PEMBROKE

DALMATINER (Dalmatinac)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

JACK RUSSELL TERRIER

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

BEARDED COLLIE. Grupp 1

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

GORDONSETTER (Gordon Setter)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

JACK RUSSELL TERRIER

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

PARSON RUSSELL TERRIER

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

PETIT BLEU DE GASCOGNE

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

RYSK-EUROPEISK LAJKA

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

BRETON (Epagneul breton)

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

RYSK-EUROPEISK LAJKA

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Svenska Älghundklubben

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

WELSH CORGI CARDIGAN

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format

WELSH SPRINGER SPANIEL

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 MUDI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska Kennelklubben

Standard för MUDI Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Ungern Vallhund Grupp 1, sektion 1 Rasen mudi bildades under 17-1800-talet genom korsningsavel mellan ungerska herdehundar och troligen varianter av tyska vallhundar med ståndöron. Mudi är mycket uppskattad av herdarna p.g.a. den modiga läggning som gör rasen mycket användbar vid vallning av stor och besvärlig boskap. Rasen används även för vildsvinsjakt. Den är en utmärkt skydds-, vakt- och sällskapshund. Den används för att söka narkotika, som vakt- och väktarhund, är en utmärkt agilityhund liksom älsklig hemmahund. Rasen är lätt att hålla som innehund då den är mycket lättanpassad samt har tämligen kort päls. Helhetsintryck: Viktiga måttförhållanden: Mudi skall vara en medelstor vallhund med kilformat huvud och ståndöron. Kroppens överlinje skall distinkt slutta mot bakdelen. Huvudet och benen skall ha kort, slät päls. Övriga delar av kroppen skall ha längre mycket vågig till närmast lockig päls. Pälsfärgen varierar. - Kroppslängden är ungefär densamma som mankhöjden. - Bröstdjupet är något mindre än halva mankhöjden. - Nospartiets längd är något mindre än halva huvudets längd. Uppförande/karaktär: Mudi är synnerligen lättlärd, med livligt temperament, modig, vaksam, arbetsglad, alert och anpassningsbar. Huvud: Skallparti Stop Huvudet är onekligen det mest tilltalande hos mudi. Det skall ge intryck av en alert, alltid energisk, gladlynt och intelligent hund som inte visar något spår av ängslighet eller aggressivitet. Huvudet skall vara kilformat och avsmalnande mot nosen. Skallen och pannan skall vara svagt välvda. Nackknölen skall inte vara markerad. Ögonbrynsbågarna skall bara vara lätt markerade. Stopet skall knappt vara markerat.

Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/Tänder Ögon Öron Nostryffeln skall vara smal och rundad framtill med måttligt vida näsborrar. Färgen skall vara svart hos hundar med svart, vit, fawn eller blue-merle pälsfärg. Hos andra färger skall nostryffeln harmoniera med pälsfärgen, dvs vara brun hos leverbruna hundar och gråblå hos askgrå hundar. Nospartiet skall vara måttligt kraftigt. Nosryggen skall vara rak. Läpparna skall vara stramt åtliggande över tänderna. Mungipskanterna kan vara aningen taggiga. Läppkanternas pigment skall harmoniera med nostryffelns färg. Fullständigt saxbett med regelbundna, medelstora tänder. Ögonen skall vara smala med lätt spetsiga inre- och yttre ögonvrår, aningen snett placerade och med genomträngande uttryck. Ögonfärgen skall vara så mörk som möjligt. Endast hos bluemerlefärgade hundar är det tillåtet med blå eller vita ögon. Ögonkanterna skall sluta väl an mot ögonen och vara jämnt pigmenterade. Leverbruna hundar skall ha bruna ögonkanter och askgrå hundar skall ha blågrå ögonkanter. Öronen skall vara högt ansatta ståndöron och spetsiga i form av ett upp och nervänt V. De skall vara täckta med ymnigt hår som når utanför öronens ytterkanter. Öronen reagerar mycket livligt och uttrycksfullt på stimulans och kan röra sig oberoende av varandra. De är cirka 10-15 % längre än bredden vid basen. Hals: Halsen skall vara något högst ansatt och bilda en 50-55 graders vinkel mot horisontalplanet. Den skall vara medellång, knappt välvd och välmusklad. Det skall inte finnas hakpåsar och halskragen skall inte vara uttalad. Hanhundar kan ha en liten, måttligt utvecklad man som dock aldrig får vara iögonfallande. Kropp: Överlinje Manke Rygg Ländparti Kors Överlinjen skall tydligt slutta mot korset. Manken skall vara markerad, lång och muskulös. Ryggen skall vara rak och kort. Ländpartiet skall vara medellångt och kompakt. Korsets skall vara kort, något sluttande, medelbrett och muskulöst.

Bröstkorg Underlinje Svans Förbröstet skall vara lätt framträdande. Bröstkorgen skall vara måttligt bred med tämligen flata sidor. Underlinjen skall vara svagt uppdragen. Svansen skall vara medelhögt ansatt. I vila skall svansen bäras hängande med nedre tredjedelen böjd nästan horisontellt. När hunden är uppmärksam och vid livlig rörelse bärs svansen i en båge högre än rygglinjen. Kupering av svansen är inte önskvärt men inte betraktat som fel. Om svansen är kuperad måste minst 2-3 kotor vara lämnade. Stubbsvans är inte vanligt; om det förekommer räknas det inte som ett fel. Svansen skall vara kraftigt bepälsad och undersidans fana kan bli så lång som 10-12 cm. SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE Extremiteter: Framställ: Skulderblad Överarm Armbåge Handlov Mellanhand Skulderbladen skall vara måttligt sluttande och välmusklade. Förbröstet är rundat och bröstbensknappen endast svagt framträdande. Överarmarna skall vara av medellängd och bilda en 45 vinkel mot horisontalplanet. Armbågarna skall ligga tätt an mot kroppen. Handlovarna skall vara strama och torra. Mellanhänderna skall vara branta. Framtassar Framtassarna skall vara runda med väl knutna tår. Det skall finnas endast lätt behåring mellan och under tårna. Trampdynorna skall vara elastiska. Klorna skall vara skiffergrå och hårda. Bakställ: Lår Mellanfot Baktassar Bakbenen skall vara något utsträckta bakom bakstället. Låren skall vara långa och välmusklade. Mellanfötterna skall vara korta och lodräta. Baktassarna skall vara som framtassarna. I ursprungslandets standard anges att sporrar inte är önskvärt.

Rörelser: Trippande steg är karakteristiskt för mudi. Hud: Huden skall vara stram utan rynkor. Päls: Pälsstruktur Färg Pälsen på huvudet skall vara kort, rak och slät. På kroppen skall den vara rikligt och jämnt vågig eller svagt lockig. Pälsen skall vara tät och alltid glansig, cirka 3-7 cm lång. Fläckvis kan den bilda virvlar och kammar. Pälsen är längst på baksidan av frambenen och låren där den bildar ymniga fanor Pälsfärgen skall vara fawn (fakó), svart, askgrå, leverbrun, vit eller blue-merle (dvs. svartspräckliga fläckar, strimmor eller prickar fördelade på ljusare eller mörkare blågrå bottenfärg). Endast mindre vita tecken tolereras men är inte önskvärda. En vit fläck på bröstet, mindre än 5 cm i diameter, och små, vita markeringar på tårna tolereras men är inte önskvärda. Storlek/vikt: Mankhöjd Vikt Hanhundar: 41-47 cm; idealhöjd 43-45 cm Tikar: 38-44 cm; idealhöjd 40-42 cm Hanhundar: 11-13 kg Tikar: 8-11 kg Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Diskvalificerande fel: - Aggressiv eller ängslig. - Köttfärgad, leverbrun eller fläckig nostryffel hos fawn, svarta, vita, blue-merle eller askgrå hundar; köttfärgad eller fläckig nostryffel hos leverbruna hundar. - Avsaknad av en eller flera tänder (incisiver, hörntänder, premolarer 2-4, molarer 1-2); fler än två saknade P1; M3 beaktas ej. - Över- eller underbett; korsbett; kontaktförlust på mer än 2 mm mellan incisiverna i över- och underkäken. - Gula ögon hos svarta hundar. - Hängöron. - Kort, slät, tätliggande päls på hela kroppen; lång päls på huvudet; päls som bildar filttovor. - Varggrå färg eller svart med tan-teckning. - Mankhöjd under 38 cm eller över 47 cm. - Albinism.

Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30