Utredning taxor för vuxna i föreningslivet

Utredning taxor för vuxna i föreningslivet

Bakgrund och uppdrag I Huddinge kommun har all föreningsverksamhet inklusive studieförbunden oavsett ålder på deltagarna, 0-taxa för träning, seriespel, interna tävlingar och möten under ordinarie säsong för sin ordinarie verksamhet i kommunens lokaler. För att erhålla 0-taxa måste föreningarna betala en administrationsavgift på 1000 kr/år. Föreningarna får då rätt till 0-taxa under ordinarie säsong, vilken varierar beroende på anläggningstyp och idrott. För övrigt föreningsliv utan säsongsindelning gäller samma förutsättningar hela året. Utanför ordinarie säsong betalar föreningarna taxa enligt fastställda nivåer och de föreningar som inte omfattas av 0-taxan betalar normaltaxa för all sin verksamhet. Dagens 0-taxa omfattar även föreningar som inte inryms i kategorin allmännyttiga ideella föreningar vilket kan ifrågasättas huruvida det är ett kommunalt uppdrag. I ett ordförandeförslag från Vibeke Bildt (Fp) 2012-05-15 har kultur- och fritidsförvaltningen fått i uppdrag att utreda 0-taxan för vuxenverksamhet och vilka konsekvenser det skulle få för föreningslivet. Utifrån uppdraget påbörjade förvaltningen 2013 ett arbete för att med utgångspunkt från den gällande normaltaxan se över konsekvenser vid ett införande av vuxentaxa för de föreningar som inte har rätt till 0-taxa, företag och privatpersoner i Huddinge kommun. Detta arbete med redovisning för ekonomiska konsekvenser (se tabell sid 5) ligger till stora delar till grund för denna utredning om införande av en vuxentaxa som startade genom en projektbeställning Utredning av taxor för föreningsliv och övriga i Huddinge som överlämnades 2014-04-04 till en särskild projektgrupp inom förvaltningen. Projektbeställningen bifogas i bilaga 1. Stöd till idrotts- och folkrörelsen Idrottsrörelsen är idag Sveriges största folkrörelse och har ett omfattande stöd från stat och kommuner. Idrottsrörelsen självt ser sig som den största finansiären genom alla ideellt arbetande ledare som finns i verksamheten. Skulle dessa ideellt arbetande ledare finansieras som kommunala fritidsledare skulle det generera en kostnad på cirka 30 miljarder enligt Riksidrottsförbundets beräkningar. De tar också in medlemsavgifter och deltagaravgifter samt sponsring som bekostar en stor del av deras verksamhet. Den största bidragsgivaren utanför idrottsrörelsen är dock kommunerna genom föreningsbidrag men särskilt genom investeringar och drift av idrottsanläggningar. Detta stöd omfattar totalt i landet cirka 5-6 miljarder enligt beräkningar från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det sker en kraftig subventionering för nyttjandet av dessa anläggningar genom 0-taxa eller låga taxenivåer som långt ifrån täcker de reella driftskostnaderna. Detta gäller idrotten liksom nyttjandet av samlingslokaler. Kommunens lokaler är en grundförutsättning Utbudet av kommunala idrottsanläggningar och möteslokaler är en viktig förutsättning för det omfattande folkrörelsearbete som sker genom det ideella föreningslivet i landet. Detta medverkar till att skapa förutsättningar för en demokratisk och social fostran av barn och ungdomar och skapande av möjligheter till en aktiv fritid och ett demokratiskt samspel för många invånare i alla åldrar. 2

Regionalt samarbete i Stockholms län Mindre än hälften av landets kommuner har någon form av 0-taxa eller särskild lokalsubvention för olika grupper. 0-taxa för vuxna finns inom ett fåtal kommuner idag. Inom Stockholmsregionen pågår idag ett regionalt samarbete inom både kultur- och fritidsområdet. Ett arbete som pågår är bland annat en inventering och diskussion kring taxesättningen inom fritidssektorn. Ambitionen är att skapa likartade förhållanden i kommunerna vad gäller detta. Ett syfte är att skapa bra förutsättningar för tillgång till och ett framtida nyttjande av nya men även befintliga idrottsanläggningar över kommungränserna. Liknande taxor i regionen underlättar En liknande taxesättning inom regionens kommuner vore önskvärd för att behålla en balans och undvika svårhanterlig/överdimensionerad tillströmning av tillkommande föreningar till en kommun beroende på lägre taxor än närliggande kommuner i regionen. Detta påverkar tyvärr befintligt föreningsliv negativt då i stort sett samtliga kommuner i länet lider brist på tillgång till tider och anläggningar. I Huddinge råder denna problematik som lett till att fördelning av tider i fullstora sporthallar idag görs från 14 års ålder. Detta är inte önskvärt. I och med de nya anläggningar som nu planeras och byggs bör åldersgränsen kunna sänkas och avsevärt fler tider tillgängliggöras för Huddinges föreningsliv. Barn och ungdom är prioriterade Kommunerna ser generellt sin kärnverksamhet inom fritidsområdet som riktad gentemot barn och ungdomar som en prioriterad målgrupp. Så är uppdraget också formulerat i Huddinge kommuns idrottspolitiska program. Folkhälsoperspektivet är förvisso viktigt för alla åldrar, men när det gäller vuxna handlar kommunens satsningar om att skapa möjlighet för vuxna att vara aktiva på sin fritid genom att erbjuda lokaler och anläggningar medan stödet till barn och unga bör vara mer långtgående/omfattande. Huddinge kommun är den enda kommun i Stockholms län som har 0-taxa för vuxenverksamhet. Med vuxna avses då 21 år och uppåt. Samtliga övriga har antingen 0-taxa för barn och ungdomsverksamhet eller taxa för alla grupper. Stockholms stad exempelvis har 0-taxa för barn och ungdomsverksamhet, men tog bort 0-taxa för vuxna 1992. Prioriteringar möjliggör riktade satsningar Det är också viktigt för kommunen att göra prioriteringar för att skapa budgetmässiga förutsättningar för kärnverksamheten och att skapa och bibehålla en budget i balans. Genom att låta vuxna ta ett större ekonomiskt ansvar för sin fritid frigörs möjligheter till större satsningar på prioriterade grupper och områden med de största behoven. Det har från Huddinge kommuns sida, genom dokument och utredningar, uttryckts en ambition om ökad jämställdhet inom fritidssektorn. Ett sådant behov är satsningar på flickors idrottande. Ökade intäkter till nämndens budget skulle enligt vår utredning kunna skapa möjligheter för investeringar och inhyrning av lokaler med ett tydligt jämställdhetsperspektiv för att förstärka detta arbete. 3

En annan möjlighet är att använda ökade intäkter till satsningar i områden med låg socioekonomisk status där deltagande i aktiviteter på fritiden är lågt och där många grupper står utanför nyttjandet av de gemensamma offentliga resurserna inom fritidsområdet. Ökade intäkter genom förändring av taxorna med bland annat borttagande av 0-taxan för vuxna skulle skapa utrymme för medvetna satsningar på barn och ungdomar. Projektgruppens förslag 1. En särskild taxa för godkända föreningars vuxenverksamhet införs. Denna taxa ska gälla för åldersgruppen 21 år och uppåt och ska gälla idrottsanläggningar och samlingslokaler.(redan idag tillämpas barn- och ungdomsåldern 7-20 år vad gäller bidragsberättigade för exempelvis lokalt aktivitetsstöd). Alla godkända föreningars representationslag och övrig seniorverksamhet innefattas av den nya taxan. Det gäller både seriespel, andra matcher och träning. En förenings seniorverksamhet räknas som vuxenverksamhet som avgiftsbeläggs enligt förslaget. Individuella idrotter föreslås betala taxa i proportion till andelen vuxna i verksamheten. Detta bör klargöras i den utredning som genomförs under hösten kring fördelningsprinciperna för idrotten. 2. Den nya vuxentaxan föreslås utgöra 50% av den vid var tid gällande normaltaxan för ej godkända föreningar, företag och privatpersoner, dock föreslås ett tak på maximalt 300 kr/tim införas. 3. Taxan införs från och med budgetåret 2016. 4. Administrationsavgift på 1000 kr/år. Administrationsavgiften gäller både för 0-taxa för barn och ungdomar och den nya vuxentaxan. 5. Allmännyttiga ideella föreningar omfattas av den nya vuxentaxan. Övriga organisationer och föreningar föreslås betala normaltaxa. 6. Föreningars verksamhet för funktionsnedsatta föreslås ha fortsatt 0-taxa utan ålderstak. 7. Samtliga föreningar ska omfattas av det nya taxesystemet. Det gäller även bokningar som idag inte sker centralt, utan på berörd anläggning, exempelvis simsporten. 8. Fördelning av intäkter för lokaler inom skolan samt gymnastiksalar ses över. 4

Redovisning av underlag och kostnadsberäkning 2012 Bokningar av föreningar under 2012 och kostnad för vuxna (antal vuxna/förening) Föreningstyp Bokade timmar Intäkt i kr för alla (barn och vuxna) föreningstider enligt gällande taxa om taxa tagits ut Intäkt, kr för vuxenverksamheten i föreningslivet om taxa tagits ut för bokade tider till vuxenverksamhet Faktisk intäkt 2012, kr taxor utanför ordinarie säsong, arrangemang och intäkt från de som valt att inte betala adm. avgift Diverse föreningar* 28 st Fastighetsägare 72 st Handikapporganisationer 4 st Idrottsföreningar 73 st Konst Kultur Musik Dans 6 st Pensionärsföreningar 11 st Politiska organisationer 11 st Studieförbund 4 st Totalsumma 209 föreningar 9 967 2 033 792 710 840 12 910 542 96 514 96 514 32 902 268 16 210 16 138 10 465 68 425 20 906 610 7 489 659 1 561 885 2 435 188 628 188 153 1 630 6 692 446 855 480 601 145 040 153 29 712 29 712 6 560 3 078 439 744 439 744 0 91 560 24 158 065 9 451 361 1 771 392 *Bridge och schack, Etnisk, Föräldraförening, Hembygd och byalag, Koloni och odling, Natur och djur, Religiös organisation, Röda korset, Scoutkår, Student samt Övrig förening. Utfall enligt ovanstående förslag (2012) I det arbete som kultur- och fritidsförvaltningen genomfört 2013 och som bygger på siffror från 2012 har man beräknat utfallet vid införande av en vuxentaxa som ligger på samma nivå som nuvarande normaltaxa. I ovanstående tabell redovisas denna beräkning. Beräkningarna ger en bra bild av hur resultatet av införande av en vuxentaxa skulle slå även idag. Enligt denna tabell där normaltaxan utgör vuxentaxa skulle det enligt tidigare beräkning ge ökade intäkter om 9,5 miljoner kronor, varav merparten cirka 7,5 5

miljoner kronor skulle komma från idrottsföreningarna. Då är inte seniorserier med träning och matcher inräknade. Inventeringen utgick från föreningarnas egna medlemsuppgifter och baseras på hur många vuxna som finns i respektive förening. De föreningar som inte uppgivit någon ungdomsverksamhet räknas som vuxenföreningar i beräkningen. Totalt är det 209 föreningar som bokat tider under 2012. Underlaget visar vad en förening betalar idag (2012) och hur mycket de skulle betala för vuxenverksamheten enligt normaltaxan. Projektgruppens förslag till timtaxor i idrottsanläggningar (2015) Projektgruppen föreslår att den nya vuxentaxan ska ligga på nedanstående nivå, dvs 50% av normaltaxa. Med denna nivå hamnar timtaxorna nära de taxor som tillämpas av andra närliggande kommuner. Ny vuxentaxa Normaltaxa (50% normaltaxa) Anläggning kr/timme kr/timme Sporthall 75-100 150-200 Gymnastiksal 30-50 60-100 Motionsrum 30-40 60-80 Omklädningsrum 30 60 Multihall 300 800 Ishall 300 1100 Bandybana 300 1200 Gräsplan 140 275 Konstgräs11 105 210 Konstgräs 7 75 150 Konstgräs 5 50 95 Grusplan 40-75 80-150 Omklädningsrum 30 60 Friidrottsarena 105-350 210-700 Simhall (bassäng/linbana) 300/40 600/85 (Vintertaxa konstgräs ej säsong 550 550) 6

Timtaxor i samlingslokaler Ny vuxentaxa/50% Normaltaxa kr/timme kr/timme Aula 105-250 210-500 Festlokal 105 210 (möteslokal) Matsal 75-135 150-275 Mötesrum 30-175 60-350 Samlingssal 105-135 210-275 Scen/loge ute 105 210 Skolsal 45-105 95-210 Intäkter enligt projektgruppens förslag I utredningen har vi utgått ifrån en lägre nivå än normaltaxan för en vuxentaxa. I de exempel vi tagit fram skulle den totala intäktsökningen bli cirka 5 miljoner kronor. Vi har då utgått ifrån en subventionsnivå gentemot normaltaxan på 50%, dvs hälften av normaltaxan. Vi utgår också ifrån att antalet aktiviteter kan minska något med anledning av den nya taxesättningen och har därför justerat ner utfallet något. Den nya vuxentaxan ska också tillämpas för föreningarnas/organisationernas mötesverksamhet. Det betyder att konferenser, möten, studiecirkelverksamhet mm som sker i kommunens samlingslokaler även omfattas av den nya vuxentaxan. I det tidigare arbetet som förvaltningen gjorde 2013 uppskattades de ökade intäkterna från denna verksamhet till cirka 2 miljoner kronor. I projektgruppens förslag skulle intäkterna bli cirka 1,0 miljoner kronor. Detta finns inräknat i de 5 miljoner kronor som redovisas ovan. Seriespel och extratider En tänkt vuxentaxa ska också enligt projektgruppen gälla allt seriespel på seniornivå. Den vuxentaxa vi föreställer oss skulle i enlighet med vad som sagts ovan ge intäkter på cirka 1 miljon kronor. Detta finns inräknat i de 5 miljoner kronor som redovisas ovan. Extratider (tider som blir över efter att fördelning av tider enligt fördelningsmodell är gjord) utgör några procent av tiderna som fördelas ut. I ishallarna finns minimalt med extratider och gäller ett antal väldigt sena kvällstider. Idag redovisas inte hur extratiderna nyttjas. Om en vuxentaxa införs måste föreningarna framöver redovisa hur tiderna fördelas på barn/ungdomar och vuxna. Förvaltningen bör ta fram en rutin för detta. Projektgruppen har tittat på hur den nya vuxentaxan kan slå för olika idrotter. Med utgångspunkt i fördelade träningstider och förväntat antal matcher har vi försökt beräkna hur detta slår på olika lag inom olika idrotter. Hänsyn bör tas till att lag kan köpa in ytterligare tider (extratider) och slutsumman blir då något annat än det vi kommit fram till i denna rapport. 7

Ishockey är den idrott där lagen får den största kostnadsökningen. Enligt beräkningar kan ett ishockeylag utifrån beräknat fördelade 230 timmar under en säsong för träning och matcher få en ökad kostnad på upp emot 70 tkr. Liknande beräkningar för fotboll och innebandy hamnar som mest på 31 tkr respektive 24 tkr. I slutsumman på cirka 760 tkr ingår 7 ishockeylag, 9 fotbollslag, 2 bandylag, 16 innebandylag, 6 basketlag och 3 handbollslag. Sammanfattning Man kan konstatera att Huddinge kommun är en av få kommuner som erbjuder 0- taxa för vuxenverksamhet i föreningsregi. I våra beräkningar har vi räknat utifrån kommunens fördelning av tider (exkl extratider) och sett till de intäkter som genereras genom förslaget. Bakom detta döljer sig naturligtvis att föreningarna/organisationerna belastas av ökade kostnader motsvarande de ökade intäkterna. Det är dock projektgruppens ställningstagande att vuxenverksamhet inom fritidssektorn ska bära en större del av sina kostnader än vad som sker idag i Huddinge kommun. Införandet av en vuxentaxa innebär i praktiken att kommunens stöd till föreningslivet får ett tydligare fokus på barn- och ungdomsverksamheten. En minskad subvention av vuxenverksamheten skulle kunna ge möjlighet till ökade satsningar på barn och ungdomar inom fritidssektorn. Enligt de beräkningar som gjorts skulle införande av en vuxentaxa motsvarande 50% av normaltaxan ge kommunen intäkter om sammanlagt cirka 5 mnkr. Privatpersoner Privatpersoner betalar idag för sina tider. Den intäkten kommer till största delen från bokningar av gymnastiksalar och festlokaler. Denna del kommer att öka då vissa organisationer, som inte tillhör kategorin allmännyttiga ideella föreningar, exempelvis fastighetsföreningar, inte fortsättningsvis föreslås ingå i det subventionerade taxesystemet. Fördelning av intäkter i BUF:s anläggningar Intäkter från idrottsanläggningar, som sporthallar, fotbollsplaner, ishallar/banor, boulebana m fl. går till kultur- och fritidsnämnden, liksom intäkter från de kommunala samlingslokalerna. Projektgruppen föreslår även att nuvarande fördelning med BUF som innebär att samtliga intäkter för uthyrning av lokaler i skolor samt gymnastiksalar tillfaller BUF ses över för att säkerställa underhåll i lokalerna. SLUT 8