Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union



Relevanta dokument
DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

GORDONSETTER (Gordon Setter)

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PARSON RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

RYSK-EUROPEISK LAJKA

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

DALMATINER (Dalmatinac)

WELSH CORGI PEMBROKE

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

WELSH CORGI PEMBROKE

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

ENGELSK SETTER (English Setter)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

BRETON (Epagneul breton)

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Svenska Älghundklubben

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Transkript:

Grupp 5 FCI-nummer 276 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Centralstyrelse 2009-02-05 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för NORRBOTTENSPETS Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Uppförande/karaktär Huvud Sverige Jakthund på skogsfågel Grupp 5, sektion 2, Med arbetsprov Norrbottenspets härstammar troligen från små lajkor som redan under förhistorisk tid fanns hos jägarfolk inom Nordkalottområdet. Den lilla jaktspetsen har funnits under årtusenden och överlevt under naturligt urval där endast de starkaste och effektivaste hade en chans till fortlevnad. I dessa områden var jakten nödvändig och skulle ge både föda och skinn. Pälsjägarna försågs förr med den enda gällande valutan i de här trakterna, d.v.s. eftertraktade skinn från t.ex. sobel, mård och hermelin. När skinnpriserna rasade efter andra världskriget försvann även intresset för norrbottenspetsen. Det ledde till att den avregistrerades hos Svenska kennelklubben som utdöd ras. Men det skulle visa sig att rasen hade överlevt, dock mest som vakt- och sällskapshund på avlägsna gårdar i Norrbottens inland. Ett fåtal jägares hängivna arbete med att finna typiska hundar, under framförallt senare delen av 1960 talet, säkerställde rasens fortlevnad som jakthund. År 1967 återinförde SKK rasen i sina register och en ny standard upprättades. Numera används rasen främst till skogsfågeljakt men den är fortfarande effektiv på hårvilt och den ställer även älg. Norrbottenspetsen skall vara en liten och lätt rektangulär spetshund. Den skall vara stramt byggd med torr, välutvecklad muskulatur. Rasen skall ha mycket god resning, bära huvudet högt och frimodigt samt vara synnerligen rörlig. De skillnader i kroppsbyggnaden som betingas av könet skall vara tydligt framträdande. I sin egenskap av jakthund skall norrbottenspetsen till sin karaktär vara uppmärksam och oförvägen. Den skall vara alert, livlig, vänlig och självsäker. Huvudet skall vara kraftfullt, torrt och välskuret. Det skall såväl framifrån som från sidan sett vara kilformigt. Skallparti Skalle Stop Skallpartiet skall vara relativt brett. Pannan skall vara lätt välvd och hjässan förhållandevis plan. Stopet skall vara tydligt men endast måttligt markerat.

Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara svart. Nospartiets längd skall vara som halva huvudets totala längd, eller något kortare. Nospartiet skall vara tydligt avsmalnande mot nosspetsen, men får inte vara snipigt. Läpparna skall vara tunna, strama och väl slutna. Saxbett med väl utvecklade käkar och tänder. Okbågarna skall vara markerade. Ögonöppningarna skall vara mandelformade och något snett ansatta. Ögonen skall vara medelstora och klara med ett lugnt men intensivt uttryck. Färgen skall vara mörkbrun. Öronen skall vara högt ansatta, något över medelstorlek och styvt upprättstående. Spetsarna skall vara något rundade. Halsen skall vara förhållandevis lång, torr och muskulös med lätt välvd nacke. Den skall föras med god resning. Kropp Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Svans Manken skall vara markerad. Ryggen skall vara kort och plan. Den skall vara stark, muskulös och fjädrande. Länden skall vara kort och bred. Korset skall vara förhållandevis långt och brett, svagt sluttande med välutvecklad, fast muskulatur. Bröstkorgen skall vara relativt djup, ungefär hälften av mankhöjden, och förhållandevis lång med välutvecklade bakre revben. Den skall framifrån sett vara oval. Förbröstet skall vara välutvecklat och tydligt markerat. Från sidan sett skall bröstkorgens djupaste punkt nå till armbågen eller strax nedanför. Underlinjen skall sedan mjukt övergå i buklinjen, vilken endast skall vara måttligt uppdragen. Svansen skall vara relativt högt ansatt och bäras i en förhållandevis hög båge. Den skall vara löst ringlad med svansspetsen buren utmed lårets sida. Utdragen bör svansen inte nå nedanför hasleden.

Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Fronten skall ha normal bredd. Framifrån sett skall benen vara raka och parallella. Skulderbladen skall vara långa och breda med väl utvecklad kam och muskulatur. De skall ligga väl an mot bröstkorgen. Skulderbladen skall vara förhållandevis väl tillbakalagda. Överarmarna skall ha samma längd som skulderbladen och bilda en tydlig vinkel. De skall vara starka och ligga väl an mot bröstkorgen men vara fritt rörliga. Armbågarna skall varken vara utåt- eller inåtvridna. Underarmarna skall vara raka och försedda med stark benstomme. Muskulaturen skall vara torr och smidig. Handlovar och mellanhänder skall vara starka. Från sidan sett skall mellanhänderna vara något vinklade. Framtassarna skall vara små, fasta och riktade rakt framåt. De skall vara väl välvda, slutna och vara försedda med välutvecklade kraftiga trampdynor. Bakställ Helhet Lår Knäled Underben Has/hasled Mellanfot Baktassar Rörelser Bakbenen skall bakifrån sett stå parallellt. Lårbenen skall vara förhållandevis långa och bilda en nästan rät vinkel mot bäckenet. De skall ha stark muskulatur. Knälederna skall vara starka och tydligt vinklade. Underbenen skall bilda en tydligt framträdande vinkel mot lårbenen. Haslederna skall vara kraftiga. Mellanfötterna skall vara torra och smidiga samt ganska långa. Baktassarna skall vara små, fasta och riktade rakt framåt. De skall vara väl välvda, slutna och vara försedda med välutvecklade kraftiga trampdynor. Rörelserna i trav skall vara jämna och flytande med vägvinnande steg och bibehållen fast rygglinje. Rörelserna skall, fram- och bakifrån sett vara parallella.

Päls Pälsstruktur Färg Hårlaget skall vara av två slag: Bottenull som skall vara fin och tät och täckhår som skall vara hårt, kort och rakt. Pälsen skall vara ganska åtliggande med varierande längd på olika delar av kroppen. Den skall vara kortast på nosryggen, hjässan, öronen och benens framsidor och längst på halsen, lårens baksidor och på svansens undersida. Grundfärgen skall vara rent vit, alltid med distinkta, väl fördelade fläckar. Fläckarnas idealfärg kan vara i alla nyanser av rött och gult. Fläckarna på bålen skall vara tämligen stora och väl uppbrutna. Färgen skall också finnas på huvudets båda sidor samt på öronen. Fläckar i svart, någon nyans av viltfärg eller fawn kan tolereras men idealfärger skall alltid eftersträvas. Storlek/vikt Mankhöjd Idealhöjd för hanhund: 45 cm Idealhöjd för tik: 42 cm En variation från idealhöjden tolereras med +/- 2 cm. Fel Allvarliga fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Köttfärgad eller leverbrun nostryffel. Avsaknad av fler tänder än P1:or. Tanteckning. Skimmelteckning (små färgprickar i den vita pälsen). Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Stubbsvans. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se