Fakta om kvinnor och män i Västmanland

Fakta om kvinnor och män i Västmanland 2010

Innehåll Befolkning... 4 Hälsa... 11 Utbildning... 17 Barn och familj... 24 Förvärvsarbete... 31 Inkomst... 49 Kriminalitet... 54 Makt och inflytande... 60 Förord Jämställdhet handlar om frihet för kvinnor och män, flickor och pojkar, att kunna göra sina livsval på lika villkor. Jämställdhet är därmed en fråga om en rättvis fördelning av makt, kunskap och resurser mellan könen. Det är en grundläggande demokratisk fråga och en fråga om mänskliga rättigheter. Om jämställdhet ska kunna bli verklighet kan det inte behandlas som en isolerad fråga vid sidan av ordinarie verksamhet. Ett jämställdhetsperspektiv måste istället integreras på alla nivåer i den ordinarie verksamheten för att en förändring ska kunna uppnås. Könsuppdelad statistik är en utgångspunkt för att kunna synliggöra skillnader i kvinnors och mäns villkor och är därmed ett viktigt verktyg i jämställdhetsarbetet. Det är vår förhoppning att vi med denna skrift kan sprida kunskap om kvinnors och mäns villkor i Västmanlands län och därmed främja arbetet med jämställdhet i vårt län. Producerad av SCB och Länsstyrelsen Västmanland Kontaktperson: Eva-Karin Wedin, e-post: eva-karin.wedin@lansstyrelsen.se Layout: Ateljén, SCB Ingemar Skogö Landshövding Eva-Karin Wedin Sakkunnig jämställdhet www.lansstyrelsen.se/vastmanland Länsstyrelsen i Västmanlands län Printed in Sweden 1

Det jämställdhetspolitiska målet Regering och riksdag har bestämt att målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet har fyra olika inriktningar: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att dessa nationella mål får genomslag i länet. Det sker genom att Länsstyrelsen initierar, stödjer och följer upp jämställdhetsarbetet i länet, samt bidrar till kunskapsuppbyggnad på området. Könsuppdelad statistik ger viktiga basfakta, som behövs för att synliggöra de olika förhållanden som kvinnor och män lever under i Västmanlands län idag. Materialet i denna folder och annan statistik finns på länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/vastmanland. Foldern kan också beställas från Länsstyrelsen. Jämställdhet Begreppet jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Ett näraliggande men vidare begrepp är jämlikhet. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, klass, sexuell läggning m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt. Med en kvantitativ aspekt avses en strävan efter en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Med en kvalitativ aspekt avses att både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper tas tillvara och att kvinnor och män har lika möjligheter till makt och påverkan. En organisation med en jämn fördelning av kvinnor och män kan likafullt vara ojämställd, om inte könen har lika villkor. Teckenförklaring och kommentarer till tabellerna 0 ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten.. uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges. uppgift kan inte förekomma I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under eller över 100. Det beror på avrundningarna. 2 3

Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2009 Antal Kvinnor Män Totalt Arboga 6 655 6 647 13 302 Fagersta 6 095 6 154 12 249 Hallstahammar 7 604 7 523 15 127 Kungsör 4 031 4 085 8 116 Köping 12 418 12 429 24 847 Norberg 2 826 2 904 5 730 Sala 10 781 10 718 21 499 Skinnskatteberg 2 219 2 348 4 567 Surahammar 4 913 5 067 9 980 Västerås 68 482 67 454 135 936 Länet 126 024 125 329 251 353 Riket 4 691 668 4 649 014 9 340 682 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Arboga, Hallstahammar, Sala och Västerås bor det fler kvinnor än män, vilket även gäller som helhet för länet. I övriga kommuner bor det fler män än kvinnor vilket överensstämmer med riket. Befolkningen efter ålder 31 dec 2009 0 19 år 20 64 år 65 år 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Surahammar Hallstahammar Västerås Kungsör Sala Köping Arboga Norberg Fagersta Skinnskatteberg Länet Riket 0 19 år 20 64 år 65 år % 0 20 40 60 80 100 Andelen yngre är högre bland män än bland kvinnor i alla kommunerna i länet. Detsamma gäller åldersgruppen 20 64 år. Däremot är andelen äldre högre bland kvinnorna än bland männen i alla kommunerna. Länet har som helhet en högre andel 65 år och äldre jämfört med riket. 4 5

Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2005 Befolkning Befolkningen efter nationell bakgrund 2009 Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2005. Västerås Surahammar Fagersta Hallstahammar Köping Arboga Norberg Kungsör Sala Skinnskatteberg Heby* i tätort utanför tätort Andel (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M 94 93 6 7 92 91 8 9 89 88 11 12 88 87 12 13 83 82 17 18 83 80 17 20 80 78 20 22 77 76 23 24 70 66 30 34 61 61 39 39 62 59 38 41 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda 105 121 106 154 83 85 85 86 varav två inrikes födda föräldrar 89 329 89 227 71 71 75 75 en inrikes och en utrikes född förälder 9 367 10 118 7 8 7 7 två utrikes födda föräldrar 6 425 6 809 5 5 4 4 Utrikes födda 20 903 19 175 17 15 15 14 varav bosättningstid i Sverige 0 4 år 3 728 3 681 3 3 3 4 5 år 16 655 15 087 13 12 11 10 uppgift saknas 520 407 0 0 0 0 Totalt 126 024 125 329 100 100 100 100 0 20 40 60 80 100 % * Heby överfördes från Västmanlands län till Uppsala län 2007-01-01. Källa: SCB, Befolkningsstatistik I alla kommuner bodde det fler kvinnor än män inne i tätorterna och fler män än kvinnor utanför tätorterna. Det gäller särskilt i Heby, Sala, Norberg och Arboga. Utrikes födda 20 903 19 175 100 100 100 100 Norden 7 184 5 916 34 31 22 18 varav Danmark 250 267 1 1 3 4 Finland 6 325 5 100 30 27 15 11 Island 26 33 0 0 0 0 Norge 583 516 3 3 4 3 EU utom Norden 2 624 2 547 13 13 19 20 Utanför EU och Norden 11 095 10 712 53 56 59 62 SCB, Befolkningsstatistik 6 7

Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2009 Fagersta Surahammar Västerås Hallstahammar Köping Skinnskatteberg Kungsör Norberg Arboga Sala Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 0 5 10 15 20% Länet har en högre andel utrikes födda jämfört med riket i genomsnitt. Andelen är högre bland kvinnor än bland män i alla kommunerna. Störst är skillnaden i Norberg. In- och utflyttningar 2009 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttnings - netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 306 301 292 267 14 34 Fagersta 292 341 295 317-3 24 Hallstahammar 436 434 370 383 66 51 Kungsör 180 184 203 214-23 -30 Köping 609 547 495 503 114 44 Norberg 137 146 155 152-18 -6 Sala 538 504 452 438 86 66 Skinnskatteberg 127 136 144 151-17 -15 Surahammar 271 255 296 296-25 -41 Västerås 2 980 3 069 2 504 2 628 476 441 Länet 4 188 4 190 3 518 3 622 670 568 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet hade ett flyttningsöverskott, både för kvinnor och män. Det beror i första hand på inflyttningen till Västerås. Kungsör, Norberg, Skinnskatteberg och Surahammar hade större utflyttning än inflyttning för både kvinnor och män. 8 9

Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2009 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga -27 11 16 11 25 12 Fagersta 3 1-39 -37 33 60 Hallstahammar 18 16-2 -4 50 39 Kungsör -14-16 -11-15 2 1 Köping 25 2-24 -21 113 63 Norberg -25-36 -9 20 16 10 Sala 22 15 27-1 37 52 Skinnskatteberg -14-8 -10-16 7 9 Surahammar -54-35 7-19 22 13 Västerås 66 50-68 -71 478 462 Länet.. -113-153 783 721 Källa: SCB, Befolkningsstatistik För både kvinnor och män gäller att de flesta kommuner i länet förlorar invånare till andra län. Däremot är invandringen från utlandet större till alla länets kommuner. Ohälsotalet 2000 2009 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2000 2005 2009 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 45 28 59 33 49 31 Fagersta 69 43 70 45 54 38 Hallstahammar 69 43 73 44 61 36 Kungsör 58 40 65 45 55 37 Köping 53 37 63 41 53 34 Norberg 68 39 72 42 57 34 Sala 63 39 71 44 55 34 Skinnskatteberg 65 51 76 53 64 44 Surahammar 62 38 74 44 62 32 Västerås 49 31 57 35 46 29 Länet 54 35 63 39 50 32 Riket 47 33 54 36 43 29 Källa: Försäkringskassan Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män. Talen ligger även på en högre nivå i länet än i riket. Mellan åren 2005 och 2009 har ohälsotalen minskat i alla kommuner. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. 10 11

Hälsa Hälsa Anmälda arbetsskador* 2008 Antal/1 000 förvärvsarbetande dagbefolkning (arbetar men behöver inte bo i kommunen) 20 24 år 55 64 år 20 64 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 5 8 12 5 7 7 Fagersta 15 21 6 14 10 12 Hallstahammar 25 18 12 10 16 13 Kungsör 0 16 2 8 4 13 Köping 5 28 13 18 12 16 Norberg 0 19 3 11 6 12 Sala 17 9 6 6 8 6 Skinnskatteberg 18 11 4 4 8 7 Surahammar 18 21 14 13 10 13 Västerås 7 15 13 13 10 11 Länet 9 16 11 12 10 11 Riket 8 12 10 11 8 10 Källa: Arbetsmiljöverket * arbetsolyckor + arbetssjukdomar Yngre män drabbas oftare av arbetsskador än vad yngre kvinnor gör. I Hallstahammar drabbades unga kvinnor i högst utsträckning och i Köping unga män. Bland de äldre drabbades kvinnorna i högst utsträckning i Surahammar och männen i Köping. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2008 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 30-dagar 180-dagar 180-dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 117 82 78 52-26 -7 Fagersta 59 76 34 43-76 -52 Hallstahammar 121 100 74 55-55 -48 Kungsör 67 49 47 25-36 -51 Köping 208 146 136 88-20 -19 Norberg 40 30 16 15-79 -72 Sala 222 125 137 77-60 -53 Skinnskatteberg 41 37 21 16-25 -69 Surahammar 85 48 51 24-29 -52 Västerås 1 106 601 633 348-50 -52 Länet 2 066 1 294 1 227 743-50 -49 Riket 75 434 46 018 46 544 27 114-49 -49 Källa: Försäkringskassan Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Både sjukfall över 30 dagar samt de över 180 dagar är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. 12 13

Hälsa Hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2009 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring 55 59 år 60 64 år 20 64 år sedan 2001, 20 64 år i procent Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 20 11 28 17 12 7 17 22 Fagersta 28 17 37 20 15 9-4 1 Hallstahammar 26 13 39 22 16 9-2 -9 Kungsör 21 16 29 20 14 9 8 12 Köping 21 16 32 19 13 8 14 5 Norberg 22 14 34 19 15 8 6-2 Sala 25 13 33 22 14 9-2 -9 Skinnskatteberg 23 20 41 22 17 11 6 7 Surahammar 32 13 35 20 17 8 18-6 Västerås 23 14 31 19 12 7 9 7 Länet 23 14 33 20 13 8 8 3 Riket 22 14 31 21 11 7 9-1 Källa: Försäkringskassan Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning. Sedan 2001 har andelarna ökat för både kvinnor och män i länet. I riket har andelen ökat för kvinnor men minskat för män. Dödsorsaker 2002 2006 Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver Alkohol Lungcancer KOL Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 2 3 4 6 4 3 Fagersta 1 6 3 5 3 5 Hallstahammar 2 6 5 6 1 6 Kungsör 1 2 2 8 3 4 Köping 1 4 4 8 3 4 Norberg 0 3 2 6 4 2 Sala 1 4 5 5 2 3 Skinnskatteberg 1 7 3 9 2 4 Surahammar 2 10 2 5 5 4 Västerås 1 4 4 6 3 4 Länet 1 4 4 6 3 4 Riket 1 5 4 6 3 3 Källa: Socialstyrelsen Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal). KOL = Kronisk obstruktiv lungsjukdom Länets befolkning dör i ungefär samma utsträckning av alkoholrelaterade sjukdomar, lungcancer och KOL som rikets befolkning (se även nästa sida). 14 15

Hälsa Dödsorsaker 2002 2006 Antal /10 000 medelfolkmängden 15 år och däröver Hjärtinfarkt Självmord Skador och förgiftningar* Barn- och fritid (BF) Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Omvårdnad Män (OP) Arboga 27 32 1 4 3 Naturbruk 7 (NP) Handels- och adm. (HP) Fagersta 21 40 0 2 SM utan 4 specifik 6inriktning Hallstahammar 19 37 1 4 4 Estetiska (ES) 7 Medie (MP) Köping 24 37 1 2 3 6 Kungsör 13 28 1 4 3 Samhällsvetenskap 7 (SP) Norberg 17 26 2 3 3 6 Sala 20 30 1 1 4 6 Skinnskatteberg 12 29 1 3 4 6 Surahammar 19 33 1 2 Hotell- 4 och restaurang 5 (HR) Västerås 15 26 1 2 Naturvetenskap (NV) 4 7 Länet 17 28 1 2 3 6 Riket 20 31 1 3 4 7 Industri (IP) Källa: Socialstyrelsen Teknikprogrammet * avser 0 år (TE) Fordon (FP) Den vanligaste dödsorsaken (av de som listas) är hjärtinfarkt. El (EC) Det gäller både kvinnor och män i länet liksom i riket. Se även föregående sida. Bygg (BP) annat Avgångna från gymnasieskolan Länet. Läsåret 2008/2009 Omvårdnad (OP) Handels- och adm. (HP) 100 80 60 40 20 Estetiska (ES) Samhällsvetenskap (SP) Naturvetenskap (NV) Teknikprogrammet (TE) * Fem procent av eleverna har tillhört Energi, Hantverk, Livsmedel, SM riksrekryterade eller Waldorf där könsfördelning inte redovisas, då antalet i det ena könet är färre än tre. Utbildning 0 20 40 60 80 100 Barn- och fritid (BF) Naturbruk (NP) SM utan specifik inriktning Medie (MP) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Fordon (FP) El (EC) Bygg (BP) % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % 16 Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal). Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad, särskilt inom yrkesförberedande program. 17

Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2008 25 44 år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 9 11 54 64 35 24 1 1 Fagersta 11 13 56 69 32 17 2 2 Hallstahammar 10 13 55 66 33 19 2 3 Kungsör 9 12 55 65 34 20 2 3 Köping 10 13 56 64 33 21 2 1 Norberg 13 15 54 70 33 14 0 1 Sala 9 13 55 66 35 21 2 1 Skinnskatteberg 11 17 61 68 28 15 1 1 Surahammar 10 12 61 70 27 17 1 1 Västerås 9 12 41 48 49 39 2 2 Länet 9 12 47 56 42 31 2 2 Riket 9 12 43 50 47 37 2 3 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad är det i Norberg och minst i Västerås. Högst andel eftergymnasialt utbildade har Västerås. Befolkningens utbildningsnivå 2008 45 64 år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 21 22 52 55 26 23 0 0 Fagersta 23 27 54 56 23 16 0 1 Hallstahammar 22 25 55 58 23 17 1 1 Kungsör 22 29 52 51 25 19 1 1 Köping 20 26 55 55 25 19 1 1 Norberg 23 28 55 56 23 16 0 0 Sala 15 24 56 54 29 21 1 1 Skinnskatteberg 25 32 47 52 28 16 0 1 Surahammar 24 28 56 55 20 16 0 1 Västerås 17 18 46 47 36 34 1 1 Länet 19 22 50 51 31 27 1 1 Riket 18 23 47 47 35 29 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med förgymnasial utbildning är högre bland de äldre jämfört med de yngre. En lägre andel äldre har eftergymnasial utbildning jämfört med de yngre, särskilt bland kvinnorna. 18 19

Utbildning Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2008/09 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 90 89 95 91 Fagersta 88 88 97 92 Hallstahammar 92 77 92 88 Kungsör 91 83 100 80 Köping 86 91 96 96 Norberg 84 90.. Sala 86 82 92 90 Skinnskatteberg 75 71.. Surahammar 95 90.. Västerås 88 87 93 88 Länet 88 86 94 90 Riket 90 88 93 88 Källa: Skolverket Både kommunala och enskilda skolor ingår. I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller såväl till gymnasiet som till högskolan. Utbildning Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2005/2006 och som påbörjat högskolestudier senast 2008/2009 Västerås Fagersta Norberg Köping Surahammar Arboga Hallstahammar Kungsör Sala Skinnskatteberg Länet Riket 0 10 20 30 40 50 60% Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Jämfört med riket fortsätter en något lägre andel av ungdomarna i länet vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i betydligt högre utstäckning än pojkarna. 20 21

Utbildning Högskolenybörjare i åldern 18 34 år* Läsåret 2008/2009 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 46 44 51 49 42 37 Fagersta 33 28 54 46 31 24 Hallstahammar 37 28 57 43 30 21 Kungsör 21 12 64 36 33 18 Köping 97 58 63 37 44 23 Norberg 11 6 65 35 26 13 Sala 76 52 59 41 42 25 Skinnskatteberg 11 8 58 42 32 20 Surahammar 25 19 57 43 31 22 Västerås 546 366 60 40 38 24 Länet 903 621 59 41 38 24 Riket 35 530 25 777 58 42 37 25 Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2008-12-31 Fler kvinnor än män i åldern 18 34 år börjar på högskolan. Det gäller alla kommuner i länet. Mest sned är könsfördelningen bland dem som kommer från Norberg. Utbildning Högskolenybörjare i åldern 35 64 år* Läsåret 2008/2009 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 7 1 88 13 3 0 Fagersta 4 3 57 43 2 1 Hallstahammar 6 3 67 33 2 1 Kungsör 8 2 80 20 5 1 Köping 11 3 79 21 2 1 Norberg 2 1 67 33 2 1 Sala 7 2 78 22 2 0 Skinnskatteberg 3 0 100 0 3 0 Surahammar 6 2 75 25 3 1 Västerås 62 33 65 35 2 1 Länet 116 50 70 30 2 1 Riket 5 397 2 580 68 32 3 1 Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2008-12-31 Det är en stor majoritet kvinnor bland högskolenybörjare i åldern 35 64 år. Det är ännu tydligare jämfört med yngre åldrar. 22 23

Barn och familj Födda barn per kvinna respektive man 1990 2008 Antal barn per kvinna resp. man 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Kvinnor Länet Män Riket 0,0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kvinnor Riket Män Länet Från 1990 har fruktsamhetstalen legat på en högre nivå i länet än i riket. Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet inträffade i länet år 1999. Därefter steg fruktsamheten. I länet låg talen år 2008 på 1,9 barn per kvinna och 1,6 barn per man. Motsvarande för riket var 1,9 per kvinna och 1,7 per man. Barn och familj Kommunernas omsorg för barn* 2009 Procent Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Arboga 83 45 0 0 Fagersta 88 49 2 0 Hallstahammar 86 52 1 0 Kungsör 84 48 2 0 Köping 83 43 3 0 Norberg 78 38 0 0 Sala 76 49 7 0 Skinnskatteberg 86 47 0 0 Surahammar 87 49 0 0 Västerås 86 56 3 0 Länet 85 52 3 0 Riket 82 52 4 0 Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig. I Fagersta har 88 procent av 1 5-åringarna en förskoleplats jämfört med 76 procent av barnen i Sala. Där har 7 procent av barnen istället annan pedagogisk omsorg. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. 24 25

Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2009 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 54 46 55 45 Fagersta 55 45 54 46 Hallstahammar 55 45 55 45 Kungsör 55 45 57 43 Köping 56 44 58 42 Norberg 56 44 57 43 Sala 55 45 58 42 Skinnskatteberg 52 48 57 43 Surahammar 55 45 56 44 Västerås 57 43 58 42 Länet 56 44 57 43 Riket 56 44 58 42 Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner är det färre män än kvinnor som använder föräldrapenningen. Det är också fallet när det gäller den tillfälliga föräldrapenningen. Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2009 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 76 24 59 41 Fagersta 78 22 68 32 Hallstahammar 80 20 63 37 Kungsör 77 23 61 39 Köping 81 19 64 36 Norberg 80 20 67 33 Sala 79 21 65 35 Skinnskatteberg 76 24 61 39 Surahammar 77 23 62 38 Västerås 78 22 64 36 Länet 78 22 64 36 Riket 78 22 65 35 Källa: Försäkringskassan Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida. 26 27

Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2009 Procent 100 80 60 40 20 0 Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar riket Pojkar länet 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 ålder Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är relativt liten i de lägre åldrarna men den ökar från 18-årsåldern. År 2009 bodde 55 procent av de 20-åriga flickorna i länet kvar hemma. För pojkarna var motsvarande andel 70 procent. Skillnaden mellan flickors och pojkars flytt hemifrån skiljer sig mest åt i åldrarna 20 23 år. Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp 2005 2008 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 29 29 Sammanboende med barn 18 19 Ensamstående kvinna utan barn 20 17 Ensamstående man utan barn 16 17 Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 2 2 Övriga familjehushåll 12 13 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 130 4 653 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 2005 2008 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 62 86 89 60 83 91 1 barn 12 6 10 15 9 5 2 barn 21 6 2 18 6 3 3 barn- 5 1 0 7 2 1 Summa % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16 84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende. 28 29

Barn och familj Förvärvsarbete Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst dec 2008 Antal 80 89 år 90 år Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 105 41 28 6 Fagersta 91 35 31 8 Hallstahammar 103 36 39 10 Kungsör 43 12 18 7 Köping 190 71 76 14 Norberg 62 24 17 8 Sala 105 38 41 10 Skinnskatteberg 25 15 8.. Surahammar 45 16 13.. Västerås 915 413 241 108 Länet 1 684 701 512 177 Riket 59 493 25 689 20 578 7 097 Källa: Socialstyrelsen Fler kvinnor än män 80 år och äldre beviljas hemtjänst. Även räknat på den andel som finns i respektive ålder är kvinnornas tal högre med undantag av dem över 90 år i Norberg och Västerås. I dessa kommuner har en högre andel av männen hemtjänst. Förvärvsarbetande 2008 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 34 år 35 54 år 55 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 67 76 81 89 69 78 74 82 Fagersta 72 82 82 87 62 74 74 82 Hallstahammar 67 76 81 87 64 76 73 81 Kungsör 73 77 82 87 69 75 76 81 Köping 68 78 81 87 68 73 74 81 Norberg 67 79 81 87 64 74 73 81 Sala 68 77 83 88 71 78 76 82 Skinnskatteberg 65 74 82 85 61 70 72 78 Surahammar 72 83 80 88 62 77 73 84 Västerås 67 73 81 86 67 74 74 79 Länet 68 75 81 86 67 74 74 80 Riket 69 74 83 86 69 74 75 79 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män. I Surahammar är skillnaden störst när det gäller hela åldersgruppen 20 64 år. Bland de yngre är skillnaden störst i Norberg medan Surahammar visar den största skillnaden bland de äldre... Betyder här sektretessbelagd uppgift Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften. 30 31

Förvärvsarbete Utlandsfödda förvärvsarbetande 2008 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20 64 år Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 59 69 60 78 44 56 Fagersta 66 72 54 69 43 64 Hallstahammar 67 75 51 76 42 52 Kungsör 63 77 77 68 51 56 Köping 67 73 54 70 42 56 Norberg 62 81 78 79 34 58 Sala 58 73 57 61 45 54 Skinnskatteberg 65 62 29 83 49 70 Surahammar 64 76 65 73 38 57 Västerås 68 71 62 69 46 57 Länet 66 72 61 69 45 56 Riket 67 63 58 64 49 58 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Högst andel förvärvsarbetande har gruppen utlandsfödda i Norden. Kvinnornas andelar ligger här lägre än männens utom i Skinnskatteberg. Bland dem som är födda i ett land utanför EU eller Norden är andelen förvärvsarbetande generellt lägst. Kvinnornas andelar är ibland avsevärt lägre jämfört med männens. Förvärvsarbete Utlandsfödda förvärvsarbetande 2008 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 34 35 54 55 64 20 64 Kv M Kv M Kv M Kv M Arboga 41 51 53 69 58 64 51 63 Fagersta 37 64 69 73 50 66 56 69 Hallstahammar 34 53 64 71 55 68 54 65 Kungsör 47 53 63 71 61 73 59 68 Köping 36 55 62 70 54 62 53 64 Norberg 26 57 62 77 54 77 53 73 Sala 38 45 60 72 46 55 50 60 Skinnskatteberg 29 81 73 68 48 58 59 65 Surahammar 31 68 72 76 50 69 57 72 Västerås 40 53 63 68 50 57 53 61 Länet 39 53 63 69 52 61 53 63 Riket 44 53 63 67 51 54 54 60 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De utrikesfödda männen förvärvsarbetar i högre utsträckning än kvinnorna. Det gäller i alla kommuner med undantag av 35 54-åringarna i Skinnskatteberg. Bland de yngre ligger männens andelar på en väsentligt högre nivå än kvinnornas. Det gäller särskilt i Skinnskatteberg, Surahammar och Norberg. 32 33

Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal 1990 2008 Avser 16 64 år Procent 90 85 Män riket Män länet Förvärvsarbete Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2008 Avser 16-64 år Procent Procent 100 100 34 80 75 70 65 0 1990 91 Kvinnor riket Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Kvinnor länet 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 År 1990 fanns 80 procent av kvinnorna och 85 procent av männen i länet i arbetskraften. År 2008 hade andelarna sjunkit till 74 respektive 83 procent. I riket fanns 77 procent av kvinnorna och 82 procent av männen i arbetskraften år 2008. Siffrorna för 2005 är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a. omläggning och EU anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i annat land. 80 60 40 20 35 tim 20 34 tim 0 Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Riket Länet 1990 2008 1990 2008 Riket Angående jämförbarhet mellan åren se not sid 34. År 1990 arbetade 56 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2008 hade den andelen ökat till 69 procent. I riket låg andelen år 2008 på 65 procent. Bland män i länet arbetade 93 procent heltid år 1990. År 2008 var den andelen något lägre 91 procent. I riket var år 2008 motsvarande andel 89 procent. 80 60 40 20 0 35

Förvärvsarbete 36 De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2008 Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal 11 787 23 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 082 6 Förskollärare och fritidspedagoger 1 984 4 Övrig kontorspersonal 1 796 3 Sjuksköterskor 1 743 3 Grundskollärare 1 615 3 Städare m.fl. 1 463 3 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 431 3 Bokförings- och redovisningsassistenter 1 326 3 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 1 253 2 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 1 172 2 Köks- och restaurangbiträden 1 164 2 Gymnasielärare m.fl. 880 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 879 2 Kundinformatörer 867 2 Drift- och verksamhetschefer 856 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 774 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 758 1 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 704 1 Montörer 688 1 Totalt 20 yrken 36 222 71 Totalt alla yrken** 51 323 100 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet ** Här ingår 1 540 kvinnor vars yrke klassas som okänt. Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2008 Antal Andel (%) av alla yrken* Ingenjörer och tekniker 3 578 6 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 2 939 5 Byggnads- och anläggningsarbetare 2 786 5 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 728 5 Byggnadshantverkare 2 475 4 Fordonsförare 2 219 4 Lager- och transportassistenter 2 123 4 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 2 070 4 Montörer 1 989 3 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1 785 3 Dataspecialister 1 641 3 Vård- och omsorgspersonal 1 435 3 Maskin- och motorreparatörer 1 434 3 Drift- och verksamhetschefer 1 319 2 Chefer för särskilda funktioner 1 256 2 Chefer för mindre företag och enheter 1 187 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 1 031 2 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 983 2 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 913 2 Maskinförare 879 2 Totalt 20 yrken 36 770 64 Totalt alla yrken** 57 011 100 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet ** Här ingår 2 422 män vars yrke klassas som okänt. 37

Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland kvinnor 2008 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun). Vård- o Försäljare, Förskol- Övrig Sjukomsorgs- detaljh. lärare o kontors- sköterskor personal demon- fritids- personal stratörer pedam.fl. goger Arboga 25 7 3 5 3 Fagersta 23 6 3 4 3 Hallstahammar 29 5 5 4 2 Kungsör 30 5 4 3 3 Köping 28 6 4 3 3 Norberg 33 5 4 5 4 Sala 30 6 4 3 4 Skinnskatteberg 28 6 4 3 2 Surahammar 29 5 4 3 3 Västerås 19 6 4 4 4 Länet 23 6 4 3 3 Riket 22 6 4 3 3 Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland anställda kvinnor. I Norberg finns 33 procent inom gruppen vård- och omsorgspersonal. I Västerås är motsvarande andel 19 procent. Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland män 2008 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun). Ingenjörer Maskin- Byggnads- Säljare, Byggnadso tekniker operatörer, o anlägg- inköpare, hantv. metall- o ningsarb. mäklare mineral- m.fl behandl. Arboga 11 8 6 5 4 Fagersta 6 16 4 3 4 Hallstahammar 6 7 6 4 6 Kungsör 7 13 7 4 4 Köping 6 14 5 3 4 Norberg 4 11 7 3 5 Sala 5 3 8 4 6 Skinnskatteberg 4 8 9 3 5 Surahammar 7 7 6 3 6 Västerås 6 2 4 6 4 Länet 6 5 5 5 4 Riket 5 2 4 5 4 Källa: SCB, Yrkesregistret Bland män dominerar ingen yrkesgrupp på samma sätt som vård- och omsorgspersonal gör bland kvinnor. Men i Fagersta, Kungsör, Köping och Norberg arbetar en stor andel som maskinoperatörer m.m. 38 39

Förvärvsarbete Förvärvsarbete sorgspersonal nstratörer m.fl., mäklare m.fl. er och tekniker eralbehandling gningsarbetare Montörer portassistenter dshantverkare arkitekter m.fl. Fordonsförare ontorspersonal samhetschefer naltjänstemän itidspedagoger ataspecialister rundskollärare Sjuksköterskor Städare m.fl. ilda funktioner g och enheter asielärare m.fl. ssistenter m.fl. urangbiträden torreparatörer ingsassistenter och montörer urangpersonal paratörer dinformatörer m.fl. De 30 största yrkena i länet 2008 Källa: SCB, Yrkesregistret 100 80 60 40 20 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Maskinop., metall- och mineralbeh. Byggnads- och anläggningsarbetare 0 20 40 60 80 100 Vård- och omsorgspersonal Försälj., detaljh.; demonstratörer m.fl. Montörer Lager- och transportassistenter Byggnadshantv. Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Fordonsförare Övrig kontorspersonal Drift- och verksamhetschefer Företagsek., markn.f. o pers.tjm Förskollärare och fritidspedagoger Dataspecialister Grundskollärare Sjuksköterskor Städare m.fl. Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enh. Gymnasielärare m.fl. Redov.ek., adm. ass. m.fl. Köks- och restaurangbiträden Maskin- och motorreparatörer Bokförings- och redov.ass. Övriga maskinoperatörer och montörer St.hush. o rest.pers. Elmont., tele- o el.rep. m.fl. Kundinformatörer % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Avser yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet Förvärvsarbete efter sektor 2008 20 64 år. Avser nattbefolkningen (bor i kommunen men kan arbeta i annan kommun). Norberg Sala Kungsör Köping Arboga Hallstahammar Surahammar Skinnskatteberg Fagersta Västerås Länet Riket Off. sekt. Kvinnor 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100% Något fler kvinnor i länet arbetar i näringslivet än i offentlig sektor. I främst Norberg men också Sala, Kungsör, Köping och Arboga finns dock en något högre andel av kvinnorna i offentlig sektor. Män arbetar i huvudsak inom näringslivet. Högsta andelen män i offentlig sektor finns i Sala. 40 41

Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2008 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun). Kulturella och personliga tjänster m.m. Företagstjänster Handel Okänd verksamhet Vård och omsorg; sociala tjänster Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Hotell- och restaurangverksamhet Utbildning Byggverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Transport och magasinering Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Offentlig förvaltning och försvar 0 200 400 600 800 10001200 Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. 6 94 18 82 40 60 56 44 46 54 56 44 0 100 0 100 42 58 73 27 47 53 65 35 13 87 12 88 24 76 35 65 41 59 44 56 69 31 49 51 58 42 62 38 59 41 64 36 70 30 61 39 75 25 83 17 100 0 77 23 0 0 50 50 Förvärvsarbete Egna företagare 2008 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun). Kvinnor Män Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Arboga 43 129 165 249 Fagersta 30 82 118 149 Hallstahammar 41 106 167 189 Kungsör 19 71 107 180 Köping 68 202 289 433 Norberg 10 55 75 110 Sala 74 255 286 587 Skinnskatteberg 4 47 33 90 Surahammar 23 49 89 87 Västerås 420 826 1 843 1 463 Länet 732 1 822 3 172 3 537 Riket 29 740 85 822 118 570 168 309 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland de kvinnor som är företagare i länet har 29 procent ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 26 procent. För män är motsvarande andelar 47 respektive 41 procent. 42 43

Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning 1999 2008 Antal i länet 1 500 1 200 900 600 300 0 1999 2000 Källa: Tillväxtanalys 2001 2002 2003 Antal nyföretagare 2008 2004 2005 2006 2007 Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år. Länet Riket Kv M Gem Kvinnor Män Gem Antal 362 777 77 18 368 35 557 3 876 Könsfördelning (%)* 30 64 6 32 62 7 Andel ( )** 4,7 9,6 0,5 6,3 11,8 0,7 Källa: Tillväxtanalys *exkl. bortfall **befolkningen 16 64 år I länet är andelen kvinnor och män som startar nya företag lägre än i riket. 2008 Pendling till arbetet 2008 Förvärvsarbete Antal 16 64 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/ länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 621 1 046 940 1 377 1 824 1 877 Fagersta 910 1 249 409 569 2 124 2 500 Hallstahammar 807 1 057 1 161 1 702 1 904 1 928 Kungsör 460 758 794 1 069 974 962 Köping 1 331 2 130 1 176 1 566 4 104 4 668 Norberg 206 250 580 759 604 684 Sala 836 963 1 435 2 133 3 229 3 254 Skinnskatteberg 122 186 324 510 610 585 Surahammar 328 634 896 1 278 1 154 1 273 Västerås 4 795 7 078 3 771 6 388 26 031 26 984 Länet 3 732 6 486 4 802 8 486 49 242 53 580 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Fagersta, Köping och Västerås har större inpendling än utpendling, för både kvinnor och män. Övriga kommuner har, liksom länet, större utpendling än inpendling. 44 45

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2009 Antal i åldern 20 64 år. Genomsnitt per månad Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 61 10 52 16 Fagersta 42 8 51 24 Hallstahammar 44 14 84 29 Kungsör 29 6 33 10 Köping 108 26 115 42 Norberg 14 3 28 13 Sala 76 17 131 58 Skinnskatteberg 10 3 15 4 Surahammar 23 4 43 16 Västerås 701 213 825 392 Länet 1 107 304 1 378 603 Riket 28 747 9 005 37 480 20 495 Källa: Arbetsförmedlingen Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa och timanställda. Bland de deltidsarbetslösa i länet är 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland de timanställda är fördelningen 70 respektive 30 procent. Arbetssökande 2009 Andel (%) i åldern 20 64 år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I program med aktivitets stöd Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 3,8 5,6 3,3 3,5 Fagersta 3,7 5,3 2,5 2,7 Hallstahammar 3,9 6,3 2,5 3,3 Kungsör 3,4 5,6 1,9 2,4 Köping 4,3 7,5 2,8 3,6 Norberg 3,6 5 1,8 2,7 Sala 3,4 4,4 2,3 2,3 Skinnskatteberg 3,3 3,7 2,1 1,8 Surahammar 3,7 4,9 2,1 2,6 Västerås 4,0 5,2 2,5 2,8 Länet 3,9 5,4 2,5 2,8 Riket 3,4 4,7 2,0 2,2 Källa: Arbetsftörmedlingen Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland kvinnor. Särskilt stor är skillnaden i Köping. Lägre andelar finns i program med aktivitetsstöd. Även här är det, med undantag av Skinnskatteberg, vanligare bland män än bland kvinnor. 46 47

Förvärvsarbete 48 Relativa arbetslöshetstal 1990 2008 Avser 16 64 år Procent 12 10 8 6 4 2 Kvinnor riket Män riket Män länet 0 199091 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös. Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Siffrorna fr.o.m. 2005 är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a. omläggning och EU anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i ett annat land. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Kvinnor länet Arbetslösheten bland kvinnor är högre i länet än i riket. Männens nivå är densamma som i riket. Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den sin topp för män år 1994 med knappt 11 procent och för kvinnor år 1997 med 9 procent. År 2008 låg nivån på 6 procent för kvinnor och 4,6 procent för män. Sammanräknad förvärvsinkomst 2008 20 64 år. Antal kronor i 1 000-tal Inkomst Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 206 284 212 290 Fagersta 222 298 230 307 Hallstahammar 209 279 218 288 Kungsör 215 289 220 289 Köping 208 287 217 294 Norberg 207 287 214 295 Sala 206 271 210 273 Skinnskatteberg 211 261 216 268 Surahammar 213 297 220 304 Västerås 219 306 222 289 Länet 215 296 219 290 Riket 222 298 222 283 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Män har en betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i medelinkomst är det i Västerås. När det gäller medianinkomst är skillnaden störst i Surahammar. Minst är skillnaden i Skinnskatteberg, både när det gäller medel- och medianinkomst. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. 49

Inkomst Höga respektive låga inkomster 2008 Andel (%) i åldern 20 64 år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 6 24 21 14 Fagersta 9 29 18 12 Hallstahammar 7 22 20 14 Kungsör 7 25 18 14 Köping 6 26 21 14 Norberg 6 25 19 12 Sala 6 21 20 16 Skinnskatteberg 6 20 20 16 Surahammar 7 26 18 11 Västerås 11 31 22 18 Länet 9 28 21 16 Riket 12 28 22 18 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. I Västerås och Fagersta finns de högsta andelarna. Det är vanligare bland kvinnorna att vara låginkomsttagare men skillnaden mellan könen är här inte lika stor. Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 355 216 kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst 116 320 kr. Inkomst Disponibel medelinkomst för familjer 2008 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Arboga 364 480 153 232 191 284 Fagersta 374 476 153 250 196 298 Hallstahammar 361 498 149 243 190 302 Kungsör 377 471 153 242 191 293 Köping 368 482 149 238 191 313 Norberg 358 480 147 235 191 274 Sala 385 476 153 239 190 304 Skinnskatteberg 354 479 147 244 175 292 Surahammar 361 476 151 248 199 304 Västerås 423 535 167 256 205 327 Länet 395 511 160 249 199 313 Riket 412 533 169 269 201 339 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Den disponibla inkomsten är lägre i länet än i riket som helhet. Det gäller alla familjetyper. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år. 50 51

Inkomst Inkomst Pensionssparande 2008 Avser 20 64 år. Medelvärde i Tkr Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 43 35 4,7 4,9 Fagersta 45 36 4,7 5,0 Hallstahammar 48 41 4,0 4,3 Kungsör 41 31 4,5 4,8 Köping 44 38 4,3 4,5 Norberg 38 30 4,6 5,0 Sala 41 34 4,8 5,4 Skinnskatteberg 44 36 4,3 4,1 Surahammar 45 40 4,2 4,3 Västerås 43 36 4,9 5,6 Länet 43 36 4,7 5,2 Riket 43 35 5,0 5,5 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande. Men männen sparar ett något högre belopp än kvinnorna gör. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2008 Procentuell fördelning av biståndshushåll Gifta par/ Ensamstående Totalt samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Arboga 4 10 23 18 43 1 100 Fagersta 2 11 23 16 46 2 100 Hallstahammar 5 15 26 11 43 1 100 Kungsör 5 17 20 13 43 2 100 Köping 5 11 24 17 40 2 100 Norberg 4 9 29 20 35 3 100 Sala 7 12 24 16 39 2 100 Skinnskatteberg 8 6 25 14 43 4 100 Surahammar 17 2 36 7 37 0 100 Västerås 6 15 23 15 39 1 100 Länet 6 13 24 15 40 2 100 Riket 6 12 25 15 40 3 100 Källa: Socialstyrelsen Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. Andelen är 40 procent, samma andel som i riket. Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor utan barn; 24 procent jämfört med 25 procent i riket. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej. 52 53

Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2009 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Arboga 68 83 30 8 Fagersta 24 253 16 65 Hallstahammar 66 139 53 40 Kungsör 25 74 12 12 Köping 44 129 48 81 Norberg 17 122 35 0 Sala 47 126 37 23 Skinnskatteberg 87 305 65 44 Surahammar 40 220 20 0 Västerås 41 181 47 72 Länet 46 176 43 59 Riket 42 163 41 35 Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Kvinnor i länet löper en något större risk att drabbas av misshandel av en bekant än vad kvinnor i riket gör. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Störst är risken att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare. Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot män 2009 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Arboga 90 90 128 30 Fagersta 65 245 188 188 Hallstahammar 126 119 119 33 Kungsör 37 135 98 12 Köping 113 105 294 109 Norberg 52 105 87 35 Sala 117 191 229 145 Skinnskatteberg 174 87 174 87 Surahammar 80 90 80 30 Västerås 79 88 231 108 Länet 99 117 215 103 Riket 64 78 210 87 Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Männen i länet, liksom i hela riket, löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. 54 55

Kriminalitet 56 Anmälda misshandelsbrott 2009 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år eller äldre Av bekant* Källa: BRÅ inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Länet 0 40 80 120 160 200 Riket 0 40 80 120 160 200 mot kvinna mot man * könsredovisning ej tillgänglig Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. 240 240 Antal Kriminalitet Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per 100 000 inv Länet Länet Riket 2001 2005 2009 2009 2009 Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) 76 128 158 63 64 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 66 69 16 6 4 Sexuellt ofredande (ej blottning) 233 188 201 80 70 Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov.... 2 1 1 Blottning 26 57 31 12 11 Koppleri inkl. grovt 1 2 3 1 1 Förförelse av ungdom 1 0 1 0 2 Barnpornografibrott inkl. grovt 11 16 4 2 4 Sexköpsbrott 0 0 0 0 4 Människohandel för sexuella ändamål (trafficking).. 0 1 0 0 Sexuellt utnyttjande av barn under 18 år.... 16 6 5 Sexuellt övergrepp mot barn under 18 år.... 15 6 5 Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte.... 2 1 1 Totalt 414 460 451 180 173 Källa: BRÅ.. avser osäkra uppgifter Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. 57

Kriminalitet Misstänkta efter brottstyp 2009 Antal och könsfördelning för ett urval av brott Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken, därav 2 496 25 75 81 023 25 75 Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång 3 0 100 152 7 93 Misshandel, grov misshandel 547 15 85 16 792 14 86 därav mot barn 0 6 år 17 41 59 436 38 62 mot barn 7 14 år 69 19 81 1 765 27 73 mot kvinnor 18 år eller äldre 177 17 83 5 888 15 85 mot man 18 år eller äldre 256 9 91 8 016 9 91 Sexualbrott 78 3 97 2 439 2 9 därav våldtäkt, grov våldtäkt 29-100 1 026 2 98 Biltillgrepp 68 7 93 1 950 9 91 Inbrottsstöld, därav 150 7 93 4 144 8 92 i bostad (lägenhet/villa) 46 9 91 1 016 9 91 Övrig stöld och snatteri 856 37 63 30 021 37 63 ur/från motordrivet fordon 50 12 88 1 585 7 93 i butik och varuhus 739 40 60 25 817 41 59 Rån inkl. grovt rån, därav 58 10 90 1 793 6 94 butiksrån 3 0 100 395 4 96 personrån 47 11 89 1 053 7 93 Bedrägeri och annan oredlighet 248 22 78 7 782 21 79 Skadegörelsebrott 241 10 90 7 764 10 90 Våld mot tjänsteman 56 21 79 2 372 21 79 Brott mot trafikbrottslagen, därav 1151 10 90 31 399 11 89 Rattfylleri, grovt rattfylleri 457 10 90 14 759 11 89 Brott mot narkotikastrafflagen 901 15 85 25 201 14 86 Brott mot skattebrottslagen m.m. 4 0 100 2 359 11 89 Brott mot bidragsbrottslagen 24 54 46 1 069 42 58 Samtliga brott 3 988 21 79 124 396 21 79 Källa: BRÅ 58 Kriminalitet Oro för våld och faktiskt våld efter ålder 2006 2008 Medelvärde för perioden. % 35 30 25 20 15 10 5 0 % 35 30 25 20 15 10 5 0 16 44 16 44 Oro för våld 45 84 Oro för våld 45 84 Alla åldrar Alla åldrar Länet Riket 16 44 16 44 Faktiskt våld Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 45 84 Faktiskt våld 45 84 Alla åldrar Alla åldrar Kvinnorna är, enligt undersökningen, mest oroliga för att bli utsatta för våld men det är de yngre männen som i störst utsträckning blir utsatta för våld. 59

Makt och inflytande Chefer efter sektor 2008 Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen). Norberg Kungsör Fagersta Hallstahammar Skinnskatteberg Sala Arboga Köping Surahammar Västerås Länet Riket Off. sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor 0 20 40 60 80 100 Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100 % Bland kvinnor i länet som är chefer finns 38 procent inom offentlig sektor och 62 procent inom näringslivet. Bland män är motsvarande andelar 9 respektive 91 procent. I riket är andelarna ungefär som i länet men inom kommunerna är variationen stor. Makt och inflytande Chefer efter sektor och nivå 2008 Antal i länet: Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i länet). Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 25 48 0 10 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 3 0 7 6 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 2 6 50 405 Drift- och verksamhetschefer 547 250 269 1 045 Chefer för särskilda funktioner 21 28 420 1 114 Chefer för mindre företag och enheter 64 35 340 1 129 Chefer totalt 662 367 1 086 3 709 Källa: SCB, Yrkesregistret Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är bara jämn i gruppen chefer för särskilda funktioner. Det är vanligast att vara drifts- och verksamhetschef. I näringslivet finns högst andel kvinnor i gruppen chefstjänstemän i intresseorganisationer. Lägst är andelen bland högre ämbetsmän och politiker. Det är vanligast att vara chef för särskilda funktioner. 60 61

Makt och inflytande Kommunstyrelsen 2007 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Arboga 13 m 46 54 7 29 71 Fagersta 11 m 36 64 11 36 64 Hallstahammar 11 k 27 73 11 36 64 Kungsör 11 m 36 64 11 73 27 Köping 13 k 46 54 13 38 62 Norberg 12 m 58 42 10 30 70 Sala 13 k 23 77 12 17 83 Skinnskatteberg 11 k 45 55 11 36 64 Surahammar 11 m 36 64 11 45 55 Västerås 13 k 38 62 13 46 54 Källa: SCB, Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting Könsfördelningen i kommunstyrelsen ligger efter valet 2006 inom ramen 40 60 procent i Arboga, Köping, Norberg och Skinnskatteberg. Bland ersättarna är fördelningen jämn i Surahammar och Västerås. Makt och inflytande Kommunfullmäktigledamöter Efter valen 2002 och 2006 2002 2006 Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Arboga 41 39 61 41 39 61 Fagersta 35 46 54 35 46 54 Hallstahammar 45 40 60 45 36 64 Kungsör 39 51 49 38 45 55 Köping 49 45 55 49 43 57 Norberg 31 42 58 31 42 58 Sala 49 37 63 45 36 64 Skinnskatteberg 31 52 48 31 48 52 Surahammar 39 41 59 38 50 50 Västerås 61 43 57 61 44 56 Länet 420 43 57 414 43 57 Källa: SCB, Valstatistik Könsfördelningen ligger efter valet 2006 inom ramen 40 60 procent i alla kommuner utom Arboga, Hallstahammar och Sala. 62 63