1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 BESLUT 2012-01-24 Stockholm Mål nr M 568-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE 1. Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm 2. Älvräddarnas Samorganisation, c/o Christer Borg, Norrmoflo 144, 880 30 Näsåker Ombud för 2: Christer Borg MOTPART Elpatron Aktiebolag, 556682-4735, Kommendörsgatan 20, 114 48 Stockholm Ombud: Walter Johansson, SWECO Energuide Aktiebolag, Sturegatan 4, 791 51 Falun SAKEN Ansökan om tillstånd till anläggande av Ladvattenåns kraftverk m.m. i Kramfors kommun MARK- OCH MILJÖÖVERSTOLENS AVGÖRANDE Mark- och miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och avvisar ansökan. Dok.Id 982036 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 675 50 08-561 675 59 måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se
2 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERSTOLEN Kammarkollegiet har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja miljödomstolens dom och avvisa ansökan eller, i andra hand, att ansökan ska avslås. I sista hand har Kammarkollegiet yrkat att miljödomstolens dom ska ändras på så sätt att den sökta verksamheten förenas med sådana villkor och försiktighetsmått som innebär att icke-försämringskravet upprätthålls och att verksamheten inte bidrar till att miljö- kvalitetsnormen god ekologisk status inte uppnås år 2021. Älvräddarnas Samorganisation har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avvisa ansökan och i andra hand att ansökan ska avslås. Elpatron Aktiebolag har bestritt bifall till överklagandena. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERSTOLEN Parterna har utvecklat sin talan huvudsakligen som i miljödomstolen, med följande förtydliganden och tillägg. Kammarkollegiet Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller inte det underlag som krävs enligt 6 kap. 7 p. 2 miljöbalken om verksamhetens påverkan på den ekologiska statusen och miljökvalitetsnormerna i Ladvattenån, trots att bolaget uppmärksammats om detta. Det är inte tillräckligt att uppge att det inte kommer att ske någon förändring. Det saknas en tydlig redogörelse av vilka klassificeringsparametrar för miljökvalitetsnormer som ett nytt kraftverk påverkar. Med en sådan redogörelse skulle bolaget ha kunnat redovisa hur verksamheten dels ska undvika att medverka till att god ekologisk status till 2021 inte uppnås, dels ska uppfylla kravet på icke-försämring. Då sökanden inte kompletterat sin ansökan i dessa delar kan miljökonsekvensbeskrivningen inte godkännas. s villkor är inte förenliga med icke-försämringskravet och medför att miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 inte kommer att uppnås. IVL Svenska miljöinstitutets utredning från den 11 februari 2011 visar att verksamheten med de villkor som uppställts i tillståndet skulle innebära en försämring
3 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen av miljökvalitén med avseende på de parametrar som ska bedömas och medverka till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 inte kommer att uppnås. s försiktighetsmått i form av fiskväg och minimitappning avhjälper inte detta. Någon alternativ plats för verksamheten har inte redovisats och det är inte visat att vald plats innebär minsta intrång på miljön. Ansökan ska därför avslås. Miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021 och icke-försämringskravet grundas på Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) varför svenska domstolar har en skyldighet att tolka nationell lagstiftning utifrån direktivets syfte. Att inte uppfylla dessa krav utgör därför en olägenhet av väsentlig betydelse i den mening som avses i 2 kap. 9 miljöbalken. Även denna omständighet utgör skäl för att avslå ansökan. Enligt IVL:s utredning skulle verksamheten i princip kunna tillåtas med en vattenavledning om 0,145 m 3 /s och om tillståndet förenades med övriga försiktighetsmått. Med en sådan begränsning av tillåten vattenavledning är det emellertid tveksamt om verksamheten är förenlig med 11 kap. 6 miljöbalken. Älvräddarnas Samorganisation IVL Svenska Miljöinstitutets utredning i målet visar bl.a. att verksamheten kommer att innebära en försämring av nuvarande vattenstatus och utgöra ett hinder för att uppnå de miljökvalitetsnormer som ska vara uppnådda år 2021. Utarmningen av den biologiska mångfalden har, när det gäller inlandsvatten och strömmande vattendrag, bl.a. sin grund i fragmentisering och vandringshinder. Vattenkraft och dammar har en stor negativ påverkan på bottenfaunan. Detta har inte berörts i miljökonsekvensbeskrivningen. Det av bolaget redovisade underlaget är inte tillräckligt för att bedöma vilka försiktighetsmått som kan anses vara rimliga. Trots att miljödomstolen anfört att icke-försämringskravet i Ramdirektivet för vatten alltid är bindande vid en tillståndprövning har det inte krävts att miljökonsekvensbeskrivningen visar att miljökvalitetsnormerna inte påverkas negativt av projektet. Eftersom bolaget äger och bedriver samtliga kraftverk i vattensystemet skulle ett rimligt alternativ vara att ompröva Knäsjöns reglering.
4 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen Elpatron Aktiebolag Ramdirektivet för vatten styrs i första hand av fysikaliska/kemiska faktorer. Därmed bör ett vattenkraftverk, som alstrar förnybar och utsläppsfri kretsloppsenergi samtidigt som försiktighetsåtgärder i form av t.ex. fiskvandring och minimitappning vidtas, ha sitt självklara berättigande. Hade avsikten med Ramdirektivet för vatten varit att hindra vattenkraft hade detta reglerats i Förnybarhetsdirektivet (2009/28/EG). Av Ram- direktivet för vatten framgår bl.a. att miljökvalitetsnormer avser föroreningar och inget annat samt att medlemsstaterna inte gör sig skyldiga till överträdelser om en viss försämring sker när detta är en följd av nya och hållbara mänskliga utvecklings- verksamheter. Kraven för bedömningarna av vattendragens status bygger på schabloner. Det är därför omöjligt för vattenmyndigheterna att veta vilken status som råder i dag och vilket mål som ska sättas upp till 2021. Vattenmyndighetens kvalitetskrav saknar rättslig relevans. Icke-försämringskravet har inte rättslig status som bindande norm annat än när det gäller mätbara enheter (gränsvärdesnormer). Bestämmelsen i 5 kap. 3 miljöbalken om att myndigheter har ansvar för att miljökvalitetsnormer följs avser endast sådana bindande normer som avses i 5 kap. 2 första stycket 1. Endast verksamhetens inverkan på aktuell status behöver beskrivas, vilket också skett. Bolaget har i miljökonsekvensbeskrivningen beskrivit verksamhetens påverkan på vattenförekomsten. Detta har sedan jämförts med nuvarande förhållanden, d.v.s. nollalternativet. En redovisning av alternativa platser behöver endast ske om sådana är möjliga. Kraven på icke-försämring och god ekologisk status är uttryckta som mål och inte som bindande miljökvalitetsnormer. För att uppfylla dessa krav är det tillräckligt att de grundläggande hänsynskraven i 2 kap. miljöbalken beaktas. Av detta följer att det endast kan krävas rimliga åtgärder för att motverka en försämring. Därmed saknas det grund för påståendet att det inte i miljökonsekvensbeskrivningen finns tillräckligt underlag för en saklig tillåtlighetsprövning. Enligt Naturvårdsverket saknas det för många vattenförekomster tillräckligt med övervakningsdata för att möjliggöra en nöjaktiv statusklassificering. Detta medför att underlaget för vattenmyndigheternas kvalitetskrav blir mycket bräckligt vilket i sin tur
5 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen påverkar möjligheten för en verksamhetsutövare att redovisa underlag för att bedöma verksamhetens påverkan på antagen vattenstatus. Ladvattenån är sedan lång tid tillbaka påverkad av regleringar. Den för Knäsjön gällande regleringen uppströms Ladvattenån innebär att det under vissa perioder inte släpps fram något vatten överhuvudtaget. Verksamheten kommer således att innebära förbättringar för det biologiska livet i vattendraget eftersom vattendraget, genom miljödomstolens dom, garanteras ett kontinuerlig flöde om 70 l/s så länge som tillrinningen medger detta. Det saknas vetenskapliga studier som visar att mindre vattenkraftverk, med minimitappning och utan korttidsreglering, medför skada på det biologiska livet i ett vattendrag. Om Mark- och miljööverdomstolen skulle finna att miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende bör ansökan inte avvisas utan i stället domen undanröjas och målet återförvisas till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. REMISSYTTRANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERSTOLEN Remissmyndigheterna har i allt väsentligt anfört följande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län De krav som kan ställas på en verksamhetsutövare för att uppnå den typ av miljökvalitetsnorm som är aktuell i målet begränsas av den rimlighetsavvägning som ska göras enligt 2 kap. 7 första stycket miljöbalken. Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att en åtgärd eller ett försiktighetsmått är att anses som orimligt och det är denne som ansvarar för att redovisa det underlag som behövs för bedömningen. Det är tveksamt om det finns sådant underlag i målet. Fiskeriverket (Numera Havs- och vattenmyndigheten) De skadeförebyggande åtgärder som bolaget har ålagts att utföra utgör minimikrav för att fiskebeståndet i Ladvattenån ska ha en rimlig möjlighet till överlevnad efter det att den ansökta verksamheten har påbörjats. Om villkoren långsiktigt uppfyller specifika krav för gällande och framtidiga miljökvalitetsnormer har inte tagits hänsyn till. Det är
6 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen dock uppenbart att bortledande av vatten från ett vattendrag medför en produktionsminskning av vattenanknuten flora och fauna samtidigt som en sådan åtgärd även försvårar fiskvandring och medför skaderisk på fisk. Naturvårdsverket Då miljökonsekvensbeskrivningen inte uppfyller gällande krav vad avser miljökvalitetsnormer ska ansökan avvisas. Det behövs ett bättre underlag för att kunna bedöma påverkan på sådana biologiska kvalitetsfaktorer som ingår i systemet för klassificering och normsättning och som påverkas av verksamheten. Utan ett sådant underlag går det inte att bedöma verksamhetens förenlighet med gällande miljökvalitetsnormer inklusive icke-försämringskravet. Det är angeläget att en miljökonsekvensbeskrivning bidrar till att klargöra verksamhetens påverkan på ekologisk status och framåtsyftande miljökvalitetsnormer, särskilt som verksamheten har en sannolik effekt på biologiska förhållanden i vattendraget. Bolaget har, i stället för att redovisa sådant underlag, fokuserat på en argumentation som tar fasta på att konsekvenserna av verksamheten snarast blir en förbättrad status då vattenföringen vintertid ibland skulle öka jämfört med nuvarande situation. Det finns inget faktaunderlag som understödjer ifrågavarande argumentation eller som visar att ett kraftigt minskat flöde under resterande del av året saknar konsekvenser för de biologiska parametrar som typiskt sett påverkas. Till skillnad från vad som gällde innan miljökvalitetsnormerna trädde i kraft ska hänsynsreglerna nu tillämpas mera specifikt i syfte att pröva tillåtligheten och nödvändiga försiktighetsmått för att uppnå eller behålla en viss definierad kvalitet i vattendraget. Normerna preciserar underlaget för kravställandet. Det är inte utrett om föreskrivna skyddsåtgärder är tillräckliga för att undvika en ekologisk försämring och därmed följa miljökvalitetsnormen. Om ansökan inte avvisas ska verksamheten i stället förenas med sådana villkor att icke-försämringskravet och miljökvalitetsnormen God ekologisk status till 2021 kan följas. Enligt de uppgifter som framkommit av IVL:s utredning bör slutsatsen vara att, så länge inget annat har visats, vattendraget endast tål en avledning av 0,145 m 3 /s för att säkerställa att den ekologiska statusen inte försämras och att miljökvalitetsnormen
7 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen god ekologisk status ska kunna följas till år 2021. En sådan nivå på försiktighetsmått gör att det är tveksamt om verksamheten är tillåtlig enligt 11 kap. 6 miljöbalken. Aktuell verksamhet är ny och därmed inte platsbunden. Någon alternativ lokalisering har inte utretts. I stället har endast alternativa utformningar i samma vattendrag utretts. Denna brist borde ha föranlett krav på kompletteringar och slutligen avvisning av ansökan. Är det rimligt att kräva en annan lokalisering bör verksamheten inte tillåtas på aktuell plats. Ansökan ska även avslås om det skulle visa sig att det inte är möjligt att ställa sådana krav som är att anse som rimliga vid en tillämpning av 2 kap. 7 första stycket miljöbalken. Miljö- och byggnämnden i Kramfors kommun Verksamheten kan accepteras eftersom den kommer att utföras i ett vattensystem som redan är reglerat. MARK- OCH MILJÖÖVERSTOLENS SKÄL Den fråga som domstolen först har att ta ställning till är vilken betydelse de beslutade miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten Bruksån, till vilken Ladvattenån hör, har vid tillståndsprövningen. Sverige har genomfört EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) framför allt genom bestämmelser om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram i 5 kap. miljöbalken. I 5 kap. 2 miljöbalken finns fyra kategorier av miljökvalitetsnormer angivna i punkterna 1-4. De tre första kategorierna är klart definierade i balken medan den fjärde kategorin, till vilken miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster hör, utgörs av normer som anger övriga krav på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. När det gäller miljökvalitetsnormernas rättsverkan finns det en skillnad mellan gränsvärdesnormer, målsättningsnormer och andra normer, vilket kan utläsas av 2 kap. 7 miljöbalken. För normer som faller under 5 kap. 2 första stycket 4 miljöbalken som är aktuella i detta mål har det ansetts tillräckligt att vid en individuell prövning tillämpa de grundläggande hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (prop. 2009/10:184 s. 48). Det innebär således att 2 kap. 7 första stycket ska tillämpas när det är fråga om en vattenförekomsts
8 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen ekologiska status, men inte paragrafens andra och tredje stycke, som innehåller särskilda bestämmelser för gränsvärdesnormer. Regeringen har vidare, som en del av det svenska genomförandet av ramdirektivet, genom bestämmelser i 4 kap. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, vattenförvaltningsförordningen, beslutat att vattenmyndigheterna ska fastställa miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i form av s.k. kvalificeringskrav. Dessa ska fastställas så att tillstånden i vattenförekomster inte försämras och så att god yt- och grundvattenstatus uppnås senast den 22 december 2015, om inte någon av bestämmelserna om undantag och avvikelser från detta kan tillämpas. Vattenmyndigheterna har därefter beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga ytoch grundvattenförekomster. Dessa har kungjorts i föreskrifter från respektive länsstyrelse. Enligt 5 kap. 3 miljöbalken ska myndigheter och kommuner svara för att miljökvalitetsnormerna följs. Normerna ska således tillämpas i bl.a. tillståndsärenden. För tillståndsprövningen i ett fall som detta innebär bestämmelserna att myndigheter och kommuner har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm för vatten följs och att krav därför kan ställas på skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att normerna ska uppnås vid den angivna tidpunkten. Direktivet är inte begränsat till att gälla enbart vattenföroreningsfrågor. Vidare är medlemsstaterna bundna av direktivets bestämmelser om icke-försämring och om att målen ska uppnås. Vattenmyndigheten Bottenhavet har klassificerat vattenförekomsten Bruksåns ekologiska status som måttlig. Vattenmyndigheten har vidare bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen god ekologisk status med en tidsfrist till 2021 och bedömt det som ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status redan 2015. Svaret på den inledningsvis ställda frågan är att bestämmelserna om miljö- kvalitetsnormer för vatten innebär att tillståndsmyndigheten ska pröva med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken om den sökta
9 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen verksamheten kommer att medföra att miljökvalitetsnormen god ekologisk status inte kan uppnås för Ladvattenån år 2021 och om verksamheten kan medföra en försämring, som inte är tillfällig, av åns ekologiska status. Nästa fråga som domstolen har att ta ställning till är om bolagets ansökan innehåller det underlag som behövs för att bedöma tillåtligheten av ett vattenkraftverk i Ladvattenån bl.a. mot bakgrund av gällande bestämmelser om miljökvalitetsnormer för vatten. Ansvaret för att underlaget för prövningen är tillräckligt åvilar verksamhetsutövaren. Till ansökan ska fogas en miljökonsekvensbeskrivning. Den har till syfte att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra för bl.a. miljön samt möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Enligt 6 kap. 7 andra stycket 2 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning, när det är fråga om verksamhet som medför betydande miljöpåverkan, alltid innehålla bl.a. en beskrivning av hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs. Den domstol som prövar en ansökan om tillstånd eller överprövar ett givet tillstånd ska bedöma om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller de krav som ställs på en sådan. Om den innehåller sådana väsentliga brister och som inte har avhjälpts under processens gång att en bedömning av verksamhetens inverkan på miljön inte kan göras, kan ansökningen komma att avvisas. Även om en materiell prövning är möjlig kan bristerna i miljökonsekvensbeskrivningen leda till att det inte går att bedöma om hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken är uppfyllda. Detta leder till att ansökan ska avslås (jfr NJA 2009 s. 321). Miljökonsekvensbeskrivningen för den ansökta verksamheten saknar redovisning av hur ett nytt kraftverk i Ladvattenån kommer att påverka den ekologiska statusen och miljökvalitetsnormen för ån. Det är en grundläggande brist som en tjänsteman vid Naturvårdsverket redan under samrådsförfarandet påpekat under hand. Kammarkollegiet och länsstyrelsen har därefter under handläggningen vid miljödomstolen efterfrågat kompletteringar av ansökan i detta avseende. Någon
10 SVEA HOVRÄTT BESLUT M 568-11 Mark- och miljööverdomstolen komplettering av beskrivningen har dock inte skett varken vid miljödomstolen eller här. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig i ett så väsentligt avseende att den inte kan läggas till grund för prövningen av tillåtligheten och nödvändiga skyddsåtgärder. Eftersom miljökonsekvensbeskrivningen inte kan godkännas föreligger det hinder mot att pröva ansökan. Detta leder till att miljödomstolens dom ska upphävas och ansökan avvisas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2012-02-21 I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Dirke och Rose Thorsén, referent, tekniska rådet Bengt Jonsson och hovrättsrådet Eywor Helmenius. Beslutet är enhälligt.
Bilaga A 1 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT meddelad i Östersund Mål nr SÖKANDE Elpatron Aktiebolag, 556682-4735 Kommendörsgatan 20 114 48 Stockholm Ombud: Walter Johansson SWECO Energuide AB Sturegatan 4 791 51 Falun SAKEN Ansökan om tillstånd till anläggande av Ladvattenåns kraftverk m m, Kramfors kommun Avrinningsområde: 38:III, koordinater: RT 90: 6994161, 1579559 SWEREF: 6993244, 620220 SLUT Tillstånd lämnar Elpatron Aktiebolag tillstånd enligt miljöbalken att dels på fastigheten Kramfors Tunsjön 2:1 bygga och bibehålla Ladvattenåns kraftverk med därtill hörande anordningar omfattande bl.a. intagsparti, överfallsdamm med fiskväg, tilloppstub, maskinstation och utloppskanal, dels sedan anläggningen färdigställts avleda 0,8 m 3 /sekund vatten till kraftstationen och i övrigt hushålla med vattnet inom ramen för nedan angivna regleringsamplituder och vattenhushållningsbestämmelser, dels med Ladvattenåns kraftverk dämma till nivån +204,00 meter eller den nivå som uppstår enligt bifogad avbördningskurva, bilaga 1, med en dammbredd om ca 13 m, varvid i frivattenfåran alltid ska släppas minst 70 liter/sekund som årsmedelvärde eller tillrinningen om denna understiger 70 liter/sekund. Dok.Id 115187 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 708 Storgatan 6 063-15 06 00 063-15 06 88 måndag fredag 831 28 Östersund E-post: miljodomstolen.ostersund@dom.se 09:00-12:00 13:00-15:00
2 Villkor A. Arbetena ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med det utbyggnadsförslag som redovisats i ansökan och den tekniska beskrivningen samt vad sökanden i övrigt åtagit sig. B. Sökanden ska utforma fiskvägen i samråd med Fiskeriverket och tillsynsmyndigheten. C. Det närmare utförandet av minimitappningen i frivattenfåran under året ska ske i samråd med och efter anvisningar av Fiskeriverket och tillsynsmyndigheten. Övriga frågor A. Arbetena ska vara utförda inom 10 år från det att domen vunnit laga kraft. B. Anspråk på grund av oförutsedd skada får framställas inom 5 år från arbetstidens utgång. C. fastställer den förlust enligt 31 kap. 22 miljöbalken som verksamhetsutövaren är skyldig att underkasta sig utan ersättning till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttas vid kraftverket. D. förpliktar Elpatron AB att betala fiskeavgift i form av en engångsavgift om 5 000 kr enligt 6 kap. 6 och 9 lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Beloppet ska betalas till Fiskeriverket innan tillståndet tas i anspråk. E. finner att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. F. fastställer prövningsavgiften enligt förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken till samma belopp som tidigare bestämts preliminärt, 31 800 kr. G. lämnar yrkandet om verkställighetsförordnande utan bifall. H. förpliktar Elpatron AB att utge ersättning för rättegångskostnader avseende ombudsarvode, till Kammarkollegiet med 41 000 kr och till Länsstyrelsen Västernorrland med 12 800 kr jämte ränta på beloppen enligt 6 räntelagen från den 16 december 2010 tills betalning sker.
3 ANSÖKAN Elpatron Aktiebolag har - såsom ansökan slutligen utformats - anfört följande. Orientering Ladvattenåns kraftverk får sin belägenhet i Ladvattenån strax uppströms där ån rinner in i Tunsjön, ca 22 km nordväst om Kramfors tätort, på fastigheten Tunsjön 2:1 i Kramfors kommun, Västernorrlands län. Planerat kraftverk avser att i huvudsak utnyttja fallhöjden mellan Ladvattentjärn och Tunsjön frånsett några meter närmast Ladvattentjärn. Den bruttofallhöjd som kommer till användning uppgår totalt till 71,5 m. Vattendraget ingår som en del i Bruksån, vilken i sin tur ingår i Ångermanälvens avrinningsområde. Läget av planerat vattenkraftverk framgår av Tekniska beskrivningen bilaga A:1 under flik 1. Ladvattenåns kraftverk kommer att påverka en åsträcka på ca 1300 m. Bakgrund Ladvattenån ingår som en del i Bruksån och är nedströms nu aktuell utbyggnadssträcka väl utbyggd. Från Tunsjöns utlopp ned till Ångermanälven finns Tunsjöns-, Källsjöns-, Nylandsåns- och Brukets kraftverk. Närmast uppströms finns Knäsjöns regleringsmagasin. Kraftverkens lägen framgår närmare av bifogad karta. I nu aktuell utbyggnadssträcka har inte, vad som är känt, tidigare funnits några vattenkraftverk; däremot finns det rester och spår av andra äldre anläggningar som nyttjat vattenkraften för sitt ändamål. Cirka sex km uppströms planerat intag ligger Knäsjöns regleringsmagasin. I dom från den 31 oktober 1995 har det getts tillstånd att bedriva en årsreglering mellan nivåerna +245,09 m och 244,09 m (Rh00). Avsänkning av sjön får ske under perioden den 1 oktober till den 1 april. Under uppfyllnadsperioden ska en minimitappning av lägst 50 l/s släppas genom dammen. När dämningsgränsen har uppnåtts i Knäsjön ska tillrinningen alltid avbördas. Elpatron vill nu med tanke på den miljödebatt som pågår dra sitt strå till stacken genom att tillskapa en miljövänlig energiproduktion i en förnybar energikälla. Bolaget har tagit till sig vad världens ledande politiker uttalade i samband med sitt möte i Davos (World Economic Forum) i slutet av januari 2009 att allt arbete i första hand måste fokusera på klimatfrågan.
4 Höjdsystem Alla höjder är relaterade till rikets höjdsystem Rh 70. Som huvudfix för vattenföretaget föreslås pegel i Tunsjöns utlopp, belägen i anslutning till befintligt vattenkraftverk. Toppen på pegelskalan ligger på höjden +132,79 m (vilket även motsvarar Tunsjöns dämningsgräns). Fixens läge framgår av bilaga A:3 under flik 1. Nedan angivna koordinater har hämtats från Lantmäteriverkets databas: Ladvattenåns kraftverk (maskinstation) SWEREF 6993000 621400 Vattenmål och domar De tidigare kraftanläggningar som har funnits i nu aktuell utbyggnadssträcka omfattas inte såvitt känt av några tidigare tillstånd. Ovan redovisad dom avseende Knäsjöns regleringsmagasin kommer till stora delar att påverka nu planerat vattenkraftverk i Ladvattenån. Domen i sin helhet finns bifogad såsom bilaga B under flik 2. Utbyggnadsvitsord Bolaget har p.g.a. avtal med SCA (Svenska Cellulosa AB) genom dotterbolaget Scaninge Holding AB som ägare av fastigheten Tunsjön 2:1 i Kramfors kommun ensamrätt till den fallsträcka som avses disponeras i planerat vattenföretag och har därmed rådighet enligt bestämmelserna i 2 kap. lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Ingånget avtal bifogas som bilaga C under flik 3. Hydrologiska förhållanden De hydrologiska uppgifterna har framräknats med hjälp av proportionering mot av SMHI angivna uppgifter för Knäsjöns utlopp. Högsta högvattenföring 7,4 m 3 /s Medelhögvattenföring 3,0 m 3 /s Medelvattenföring 0,5 m 3 /s Medellågvattenföring 0,07 m 3 /s Lägsta lågvattenföring 0,01 m 3 /s Avrinningsområde 47,0 km 2 Sjöandel ca 5 %
5 Inom avrinningsområdet för Ladvattenåns vattenkraftverk finns Knäsjöns regleringsmagasin som har en sjöareal av 1,8 km och ett regleringsinnehåll av ca 1,8 milj. m 3. Vattenföringsvärdena för Knäsjön finns bifogad under bilaga A:4 under flik 1. Vattenhushållning Sökanden avser att dämma till nivån +204,00 m (Rh 70) och nedströmsvattenytan kommer att hamna på nivån +132,75 m (Rh 70) som utgör Tunsjöns dämningsgräns. Bruttofallhöjden blir därmed 71,25 m. Dammbyggnaden kommer att bestå av en överfallsdamm, som gör att allt överskottsvatten kommer att rinna bredvid. Tröskelhöjden förläggs på höjden +204,00 m. Överfallströskeln får en längd av 13 m. Vid högsta högvattenföringen 7,4 m 3 /s uppnås en överrinning på 0,5 m eller höjden +204,50 m. Dämningens förändring med flödet framgår av bifogad dämningskurva, bilaga A:6 under flik 1. Sökanden kommer, för att upprätthålla det biologiska livet i huvudfåran, tillse att det alltid kommer att släppas fram en minimitappning om 70 l/s i huvudfåran, vilket överstiger lägsta flödet om 50 l/s som alltid ska släppas ur uppströms belägna Knäsjön. Om tillrinningen är mindre ska tillrinningen framsläppas. Kraftverket kommer att dimensioneras för en drivvattenföring på 0,8 m 3 /s Bolaget avser att i lämpligt läge i dammen inrätta en pegelskala med dämningsgräns markerad. Med hänvisning till vad som ovan har omnämnts föreslår sökanden följande vattenhushållningsbestämmelser. att med Ladvattenåns kraftverk få dämma till nivån +204,00 m, eller den nivå som uppstår vid enligt bifogad avbördningskurva. att genom kraftverket få avleda 0,8 m 3 /s. att i frivattenfåran alltid släppa 70 l/s; är tillrinningen mindre ska tillrinningen släppas. Planerade åtgärder Sökanden avser att bygga en ca 13 m bred överfallsdamm med ett intag. Maskinstationen placeras omkring 1300 m nedströms intaget och överfallströskeln. Vattnet
6 ska ledas via en tub med diametern 0,8 m från intaget fram till maskinstationen. I maskinhuset placeras ett turbinaggregat dimensionerat för en drivvattenföring på 0,8 m 3 /s tillsammans med el- och styrutrustning. Överbyggnaden kommer att utformas i samråd med byggnadsnämnden i Kramfors kommun. Tanken är att byggnaden ska uppföras i material och stil som väl smälter in i omgivningen. Översikt över planerade åtgärder se bilaga A:5 under flik 1. Vattennivån i överfallsdammen kommer att följa en avbördningskurva som redovisas i bilaga A:6 under flik 1. Närmare beskrivning av planerade arbeten framgår av bifogad teknisk beskrivning, bilaga A under flik 1. Mark för anläggningen, strömfallsfastighet Ladvattenåns kraftverk med anläggningsdelar får sin belägenhet på fastigheten Tunsjön 2:1 i Kramfors kommun, som ägs av ett dotterbolag till SCA. Sökanden har träffat avtal med fastighetsägaren som ger rätt att disponera erforderlig mark. Av bifogat avtal framgår att ägaren av Tunsjön 2:1 upplåter ett markområde 25 x 30 m som ska utgöra den blivande strömfallsfastigheten. Så snart avstyckning av markområdet genomförts meddelar sökanden strömfallsfastighetens fastighetsbeteckning till miljödomstolen. Avverkning och röjning Avverkning och röjning kommer att ske för tubgatan och för provisorisk väg under byggtiden på fastigheten Tunsjön 2:1. Sökanden har genom avtal tillförsäkras rätt att utföra erforderlig röjning på fastigheten (bilaga C under flik 3). I övrigt kommer det inte att erfordras någon avverkning eller röjning för projektets genomförande. Miljöpåverkan I bifogade Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ges en beskrivning över förväntade miljökonsekvenser (bilaga D, under flik 4) samt redogörs för den förändring som följer av byggande av kraftverket. Vid anläggande och drift av kraftverket bedöms förändringarna inte vara av påtaglig betydelse för miljöintressena i annat än i positiv bemärkelse eller för andra motstå-