Program för Världskongressen

Program för Världskongressen Handlingar enligt stadgarna 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand

Program för Världskongressen BTI:s 3 Världskongress, 4-5 december 2013, Bangkok, Thailand Förslag 1: Program för Världskongressen PROGRAM 4 december 9:00 Dagordningen punkt 1. Kongressens öppningssession 2 Parentation Sångensemblen Martyr sjunger på koreanska, kinesiska och thailändska Öppningsanförande: Klaus Wiesehügel Välkomsthälsningar Representant för den thailändska regeringen Thailand Labour Solidarity Committee (TLSC) Internationella Arbetsorganisationen (ILO) Tal av hedersgäst 10:30 Kaffepaus Videovisning av kongresstemat 11:00 Dagordningen punkt 2. Godkännande av dagordningen för kongressen Dagordningen punkt 3. Godkännande av arbetsordningen Dagordningen punkt 4. Val av kongressutskott a) Fullmaktsutskott b) Resolutionsutskott c) Valberedning Dagordningen punkt 5. Verksamhetsrapport Dagordningen punkt 6. Revisionsrapport 11:45 Plenumdiskussion: Fokus på framlagda rapporter 12:30 Lunchpaus Tidsfrist för särskilt brådskande resolutioner kl. 14.00 14:00 Fullmaktsutskottets rapport Godkännande av BTI:s verksamhetsberättelse 14:15 Paneldebatt: Fokus på ekonomiska och politiska utmaningar och möjligheter för Jobs for All, Justice for All Gästande paneldeltagare diskuterar konsekvenserna av den globala ekonomiska krisen för arbetarna med tonvikten vid sambandet mellan den politiska fientligheten mot arbetarna och facket och undermineringen av demokratin. 15:30 Kaffepaus Dagordningen punkt 7. BTI:s stadgar Dagordningen punkt 8. Strategiplanen Presentation av BTI:s strategiplan Diskussion 17.30 Förhandlingarna ajourneras

Program för Världskongressen PROGRAM 5 december 9:00 Dagordningen punkt 9.a. Presentation av motioner och resolutioner Del Diskussion 10:30 Kaffepaus 11:00 Dagordningen punkt 9.b. Godkännande av strategiplan, motioner och resolutioner 12:30 to 14:00 Lunchpaus Paneldebatt: Organisering, mobilisering, kampanjer för Jobb åt alla, rättvisa för alla ( Jobs for All, Justice for All ) Paneldeltagarna skall fokusera på strategier för BTI:s och medlemsförbundens mobiliserings- och kampanjarbete för att förverkliga strategiplanen för perioden 2013-2017. Framtida organiseringskampanjer kan också diskuteras 14:00 Dagordningen punkt 10. Val a) Världsrådet b) Ordförande och vice ordförande c) Generalsekreterare d) Revisorer Det nya presidiets tacktal Tal av Klaus Wiesehügel, avgående ordförande Utdelning av BTI:s guldnålar Dagordningen punkt 11. Tid och plats för nästa kongress Slutanförande av den nye ordföranden Avslutningsceremoni 20:00 Kongressmiddag Visning av videcollage ( I am BWI ) 3

Förslag till arbetsordning Handlingar enligt stadgarna 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand

Förslag till arbetsordning Förslag till arbetsordning Allmänt 1. Föreliggande arbetsordning kompletterar stadgebestämmelserna om kongressen. 2. Kongressessionerna börjar på utsatt tid. 3. Kongressförhandlingarna är inte offentliga. Representatnter och gäster skall uppvisa inträdeskort. Kongressessioner 4. Kongressen leds av BTI:s ordförande. I ordförandens frånvaro övertar viceordföranden ledningen. 5. Generalsekreteraren är ansvarig för kongressens protokoll. 6. Begäran om ordet skall lämnas in skriftligen till ordföranden, med angivande av namnet på den som begär ordet och dennes organisation, efter att den dagordningspunkt, om vilken man önskar yttra sig, introducerats, utom när det gäller en arbetsordnings- eller procedurfråga. Talarna kallas fram i samma ordningsföljd som de begärt ordet. 7. Ingen har rätt att få ordet mer än tre gånger i samma sak. Första gången högst fem minuter, andra och tredje gången högst tre minuter. Ordföranden kan föreslå ytterligare begränsningar av taltiden, liksom han kan föreslå debatten avslutad. Diskussioner om procedurfrågor skall begränsas till en talare för och en talare mot motionen, varvid var och en får tala i högst fem minuter. 8. Generalsekreteraren har alltid rätt att ta till orda om vilken fråga som helst. 9. Ordföranden kan låta inbjudna gäster hålla tal till kongressen. 10. Yrkas på tvångsavslutning av debatten, skall ordföranden läsa upp namnen på de delegater, som begärt ordet. Anser ordföranden att det inte föreligger några meningsskiljaktigheter mellan delegaterna, har han rätt att avsluta debatten och om så erfordras anordna omröstning. Kongressutskott 11. Efter öppnandet, skall kongressen skrida till val av erforderliga utskott (fullmakts- och resolutionsutskott samt valberedning). Deras möten skall vara slutna. Fullmaktsutskottet 12. Fullmaktsutskottets rapport skall föreläggas kongressen den första dagen. 13. Fullmaktsutskottet granskar i vilken mån de på kongressen deltagande förbunden har fullgjort sina stadgeenliga skyldigheter genom att betala medlemsavgifterna före kongressen, fastställer deras rösträtt enligt stadgarnas paragraf 9 och avlägger rapport till kongressen. Utskottet skall vidare kontrollera sammansättningen i delegationer med mer än två ombud och redovisa kvinnorepresentationen på kongressen. 2

Förslag till arbetsordning Motioner, resolutioner, ändringsförslag 14. Motioner, resolutioner, ändringsförslag och stadgeändringar skall ha inkommit till sekretariatet minst fyra månader före kongressen så att de beslutsfattande organen kan ta dem under behandling. De skall föreligga på de officiella språken. 15 Med undantag av stadgeändringsförslag, kan brådskande resolutioner och ändringsförslag inlämnas under kongressen. De skall avges skriftligen, på ett av de officiella språken, direkt till generalsekreteraren i första rummet och remitteras till redaktionsutskottet senast kl. 14.00 den 4 december 2013. Brådskande resolutionsförslag skall vara undertecknat av förslagsställaren och försett med namnet på den organisation vederbörande representerar. Resolutionsutskottet undersöker om brådskande resolutionsförslag är godtagbara och bestämmer i vilken ordningsföljd de skall diskuteras. 16. Resolutionsutskottet har till uppgift att granska alla motioner, resolutioner, förslag och ändrings/ tilläggsförslag och ge rekommendationer om i vilken form dessa bör debatteras för att underlätta och påskynda kongressförhandlingarna. Därvid skall utskottet om nödvändigt sammanfatta, skriva om och göra strykningar i texten, och lägga fram sina rekommendationer för kongressen. 17. Förslag om procedurfrågor kan väckas muntligt och utan förhandsavisering, när det gäller: i) förslag att ärendet återremitteras; ii) förslag att behandlingen av frågan skjuts upp; iii) förslag att sessionen ajourneras; iv) förslag att debatten om en särskild fråga ajourneras; v) förslag att låta frågan som står under debatt gå till votering; vi) förslag att låta kongressen gå över till nästa dagordningspunkt; vii) förslag att debatten avslutas Omröstning 18. Röstar på kongressen gör de närvarande medlemsförbundens ombud. a) Antalet röster, som tillkommer varje enskilt medlemsförbund, avgörs av genomsnittssumman av de gällande och inbetalda medlemsavgifterna de senaste fyra åren. b) För nya medlemsförbund, som gått med i BTI mindre än fyra år före kongressen, grundas rösträtten på den genomsnittliga medlemsavgift de betalat sedan de blev medlemmar i BTI. c) Varje medlemsförbund har rätt till en röst för varje 1000-tal fullbetalande medlemmar eller del därav. 19. Kongressen fattar sina beslut med enkel majoritet av de närvarande, såvida inte ett anslutet förbund begär sluten omröstning. I så fall skall generalsekreteraren se till att möjlighet finns att anordna sådan omröstning. Sluten omröstning förrättas på grundval av det antal röster varje medlemsförbund har rätt till enligt 9. 20. Ett beslut eller en omröstning som gäller stadgeändringar kräver två tredjedelars majoritet. Språk 21. Kongressens officiella språk är: engelska, franska, svenska, spanska och tyska. 3

Stadgar Handlingar enligt stadgarna 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand

Stadgar Stadgar Dessa stadgar antogs av Världskongressen i Lille, Frankrike den 9-10 december 2009. Inledning Artikel 1 - Namn, rättslig form och huvudkontor Artikel 2 - Mål Artikel 3 - Metoder Artikel 4 - Medlemskap och medlemsförbund Artikel 5 - Medlemmarnas rättigheter och skyldigheter Artikel 6 - Medlemskapets upphörande Artikel 7 - Medlemsorganisationers migrantmedlemmar Artikel 8 - Medlemsavgifter och finanser Artikel 9 - Världskongressen Artikel 10 - Världsrådet Artikel 11 - Världsstyrelsen Artikel 12 - Ordförande och andre-ordförande Artikel 13 - Generalsekreterare Artikel 14 - Revisionsutskott Artikel 15 - Regionala strukturer Artikel 16 - Regionala representanter och regionalkontor Artikel 17 - Ad hoc-arbetsgrupper Artikel 18 - Strukturer för kvinnor Artikel 19 - Upplösning Artikel 20 - Allmänna bestämmelser Bilaga 1: Av kongressen antagen indelning av ländergrupper i Världsrådet 2

Stadgar Inledning Internationella Byggnads- och träindustriarbetareunionen, IBTU, är en internationell facklig federation, som bildades 1934 genom samgående mellan byggnadsarbetarnas och träindustriarbetarnas internationaler. Men den allra första internationalen för byggnads- och träarbetare så dagens ljus redan 1893. Idag är IBTU, Internationella Byggnads- och träindustriarbetareunionen, en global facklig federation som organiserar över 10,5 miljoner medlemmar i 279 fackliga organisationer i 125 länder inom byggnads-, byggmaterial-, trä-, skogs- och närliggande branscher runtom i världen. Byggnads- och träarbetarnas Världsfederation (WFBW), som är ansluten till Fackliga världsfederationen, är fortsättningen på Kristna byggnads- och träarbetarnas världsfederation som grundades i Paris den 9 september 1937. Idag representerar WFBW (World Federation of Building and Wood Workers Unions) 1,5 miljoner arbetare inom byggnads- och träindustrin, som är organiserade i 51 fackförbund i 40 länder världen över. De båda federationerna strävar efter att förena alla demokratiska och oberoende fackliga organisationer inom byggnads-, byggmaterial-, trä-, skogs- och närliggande branscher. Samgåendet skall ge byggnads-, trä- och skogsarbetare världen över mer tyngd i arbetet för att påverka arbetsgivarorganisationer och regeringar. Artikel 1 Namn, rättslig form och huvudkontor 1.1 Federationen består av medlemsförbund inom Internationella Byggnads- och träindustriarbetareunionen (IBTU) och Byggnads- och träarbetarnas Världsfederation (WFBW). Federationen skall ha den rättsliga benämningen Byggnads- och träarbetarinternationalen, BTI ( Building and Woodworkers International, BWI), nedan kallad BTI. Organisationen lyder under schweizisk lag i enlighet med den schweiziska civillagstiftningen (artiklarna 60-79), och har status som icke-vinstdrivande organisation. 1.2 Sekretariatet, som även omfattar de regionala kontoren, befinner sig i Carouge, kantonen Genève, Schweiz. Världskongressen kan ändra sekretariatets placering genom ändring i dessa stadgar. Artikel 2 Mål 2.1 BTI:s uppgift är att förbättra livskvaliteten och arbetsvillkoren för sina medlemsförbunds medlemmar. BTI tror på att sätta människan i första rummet i den globala, regionala, nationalekonomiska och sociala utvecklingen och skall stödja och värna sina medlemsförbunds intressen. Dess mål är: a) att bilda, utveckla och stärka oberoende och demokratiska fackliga organisationer bland arbetare inom sitt organisationsområde, b) att främja fred, frihet och demokrati genom oberoende och demokratiska fackliga organisationer och väcka respekt för grundläggande sociala standarder baserade på Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) internationella konventioner, c) att föra samman fackliga organisationer oberoende av nationalitet, ras, religion eller etnisk bakgrund samtidigt som man erkänner medlemsförbundens självbestämmanderätt, d) att främja jämställdhet mellan könen, e) att försvara och främja unga medlemmars och kommande generationers intressen, f) att skapa solidaritet mellan fackliga organisationer i multinationella företag i syfte att: bygga strukturer för fackligt samarbete och samordning säkerställa att multinationella företag respekterar ILO:s grundläggande sociala standarder, internationella riktlinjer, nationell arbetsmarknadslagstiftning och ramavtal varhelst sådana förekommer 3

Stadgar g) att införa en social dimension i ekonomins globalisering genom att bekämpa socialt och ekonomiskt utnyttjande i alla dess former, att verka för erkännande och införande av sociala standarder och förbättrat arbetarskydd för alla arbetare i alla länder, att avvisa alla former av diskriminering på grund av ras, kön, sexuell läggning, ålder, funktionshinder, kulturell eller religiös bakgrund, att försvara och främja arbetarnas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter; att föra fram och företräda dessa mål i alla relevanta internationella organisationer; att försvara och främja medlemsförbundens professionella intressen också inom den informella ekonomin, h) att föra in en social dimension i den regionala ekonomiska integrationen genom att säkerställa att fackliga organisationer får möjlighet att vara med och påverka berörda organisationer så att de i sina beslut främjar social rättvisa och att verka för en utveckling mot en social dialog mellan arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, i) att försvara de mänskliga rättigheterna, inklusive åsikts- och yttrandefrihet, rätt till fritt skapande, föreningsfrihet, allmän rösträtt och rätten till fri tillgång till media och medel för spridning av skapande verksamhet, som alla andra rättigheter och friheter bygger på. Artikel 3 Metoder De mål som beskrivs i artikel 2 skall eftersträvas genom att: a) uppmuntra till solidaritet mellan medlemsförbunden, b) stödja och uppmuntra till organisering av arbetare inom BTI:s organiseringsområde genom facklig utbildning, studieverksamhet och solidaritetsaktioner, c) ta hänsyn till jämställdhetsaspekten i samband med alla policybeslut, d) bygga upp globala och regionala solidaritetsnätverk i multinationella företag, e) ge relevant hjälp och stöd till medlemsförbund i svårigheter, f) fastställa gemensamma policies och prioriteringar för genomförande och samordning av aktioner, g) samla och sprida information om frågor av intresse för medlemsförbunden, h) bilda informations- och kommunikationsteknologiska nätverk, i) förhandla om ramavtal, j) representera medlemsförbunden i regionala och internationella ekonomiska grupperingar, k) företräda medlemsförbunden i FN, ILO och andra specialiserade organ och institutioner, vilkas verksamhet påverkar medlemsförbundens och deras medlemmars sociala, ekonomiska och kulturella villkor, l) upprätthålla nära kontakter med andra fria och demokratiska fackföreningars internationella organisationer, m) anordna kongresser i enlighet med dessa stadgar och hålla andra möten och konferenser som Världsrådet bedömer vara till mest gagn för BTI och dess medlemsförbund, n) arbeta för målsättningen att kvinnor skall vara representerade i organisationens alla strukturer, o) främja unga medlemmars medverkan i organisationens arbete. 4

Stadgar Artikel 4 Medlemskap och medlemsförbund 4.1 Alla oberoende, fria och demokratiska fackföreningar och fackliga organisationer, som delar BTI:s mål och organiserar arbetare inom anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- och träindustrin samt skogsbruket och relaterade branscher, kan ansöka om medlemskap. För medlemsförbund som representerar arbetare i andra branscher än de som BTI organiserar, skall BTI:s behörighet omfatta endast de arbetare som är sysselsatta inom anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- och träindustrin samt skogsbruket och relaterade branscher. 4.2 Ansökan om medlemskap skall efter vederbörlig utredning och konsultation, inklusive kontakter med befintliga medlemsförbund i det berörda landet, avgöras av Världsstyrelsen. Medlemsansökan och hithörande handlingar, rapporter och rekommendationer från BTI:s regionalrepresentant och andra medlemsförbund i det berörda landet skall remitteras till respektive Regionalkommitté för yttrande. Dessa handlingar och rekommendationer skall sedan, tillsammans med sekretariatets rekommendation, överlämnas till BTI:s Världsstyrelse för beslut. 4.3 Eventuella invändningar mot Världsstyrelsens beslut att avslå en medlemsansökan måste framföras av ett medlemsförbund vid nästföljande Världsrådsmöte. Rådet tar ställning till invändningen genom omröstning med två tredjedels majoritet, vilket blir det slutgiltiga beslutet. 4.4 Samarbetet inom BTI skall bygga på respekt för medlemsförbundens självbestämmanderätt. Artikel 5 Medlemmarnas rättigheter och skyldigheter 5.1 Medlemsförbunden har följande rättigheter och skyldigheter: a) Medlemsförbund som betalat in sina stadgeenliga medlemsavgifter äger rätt att delta i och utöva alla rättigheter och skyldigheter i samband med BTI:s kongresser, konferenser eller möten. b) Respektera BTI:s stadgar och politik samt de beslut som fattas i enlighet med dessa. c) Stödja BTI:s aktiviteter och arbeta för att kongressbesluten genomförs. d) På ett korrekt sätt uppfylla kraven rörande inbetalning av medlemsavgifter. 5.2 Ingen ledamot skall sitta kvar i ett BTI-organ som inte längre innehar någon position i den organisation som den tillhörde vid tidpunkten för invalet i organet eller kommittén, såvida inte organisationen uttryckligen begär att medlemmen skall få sitta kvar i organet eller kommittén. Artikel 6 Medlemskapets upphörande 6.1 Utträde ur BTI kan endast ske vid utgången av ett kalenderår, intill vilken tidpunkt medlemsförbundet som söker utträde måste ha fullgjort samtliga sina skyldigheter som medlem. Skriftlig anmälan om utträde måste sändas till generalsekreteraren minst tre månader före slutet på ett kalenderår. 6.2 Vid utträde ur BTI skall också alla rättigheter och skyldigheter som följt av medlemskapet upphöra att gälla. a) Medlemsavgiften skall betalas fram till dagen för utträdet. b) Redan inbetalda medlemsavgifter återbetalas inte. 6.3 Världsstyrelsen kan förklara att ett medlemsförbunds medlemskap har upphört om inga medlemsavgifter inbetalats under ett års tid eller längre. 6.4 Världsstyrelsen äger rätt att utesluta ett medlemsförbund som medvetet agerar mot BTI:s mål och syften. 6.5 Ett medlemsförbund som utesluts skall skriftligen underrättas om beslutet och skälen till uteslutningen. Det uteslutna förbundet äger rätt att överklaga beslutet vid nästföljande Världsrådsmöte. 5

Stadgar Artikel 7 Medlemsorganisationers migrantmedlemmar 7.1 När medlemmar i något av medlemsförbunden utstationeras till ett annat land, skall de på grundval av sitt medlemskap vara berättigade till gratis rådgivning och information hos ett medlemsförbund i det land där de arbetar. 7.2 När en medlem i ett medlemsförbund flyttar till ett annat land skall medlemsorganisationen i detta land vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att medlemskapet upprätthålls kontinuerligt. Artikel 8 Medlemsavgifter och finanser 8.1 BTI skall finansieras med årliga medlemsavgifter, som fastställs av Världskongressen och beräknas utifrån i antalet medlemmar per den 31 december föregående år. 8.2 Medlemsavgifterna skall betalas under årets första kvartal. 8.3 Nya medlemsförbund skall börja betala avgiften fr.o.m. första dagen i den månad som följer efter det att medlemskapet godkänts. 8.4 Världsstyrelsen kan på rekommendation av en regionalkommitté i undantagsfall bevilja nedsättning av medlemsavgiften för en begränsad tid i enlighet med BTI:s riktlinjer för medlemsavgifter. Rösträtten reduceras i motsvarande grad. 8.5 Världsrådet skall ha befogenhet att under exceptionella omständigheter ålägga medlemsförbunden en extra medlemsavgift. För att förslaget skall antas krävs två tredjedels majoritet. 8.6 Minst tjugo procent av de medlemsavgifter som kommer in årligen skall placeras i en fond för regionala aktiviteter, som skall användas i utvecklingsländer. Två och en halv procent av de inkommande årliga medlemsavgifterna skall placeras i en särskild fond för solidaritetsaktioner och användas i enlighet med reglerna för BTI:s solidaritetsfond. Artikel 9 Världskongressen 9.1 Världskongressen är BTI:s högsta beslutande organ. 9.2 Ordinarie världskongress skall hållas vart fjärde år på tid och plats som Världsrådet beslutar om. Medlemsförbunden skall underrättas om datum och dagordning senast åtta månader före dagen för kongressens öppnande. 9.3 Dagordningen för den ordinarie kongressen skall innehålla följande punkter: a) val av fullmaktsutskott b) val av resolutionsutskott c) val av valberedning d) godkännande av dagordningen och arbetsordningen för kongressen e) generalsekreterarens verksamhetsberättelse för den period som gått sedan föregående kongress f) finansrapport g) revisionsberättelse h) motioner och resolutioner i) fastställande av de årliga medlemsavgifterna j) upprättande av en strategiplan för den kommande kongressperioden 6

Stadgar k) val av Världsrådet l) val av ordförande och två andre-ordförande m) val av generalsekreterare n) val av revisorer 9.4 Motioner, resolutioner, nomineringar till ordförande, andre-ordförande och generalsekreterare, förslag, stadgeändringsförslag eller andra ärenden, som skall behandlas av kongressen kan inlämnas av medlemsförbunden, Världsrådet och Världsstyrelsen och måste vara sekretariatet tillhanda minst fyra månader innan kongressen inleds. 9.5 Brådskande resolutioner och ändringar, med undantag för stadgeändringsförslag, kan inlämnas under kongressen i enlighet med vad som sägs i kongressens arbetsordning. 9.6 Kongressen består av medlemsförbundens ombud. Varje medlemsförbund får avgöra hur många deltagare det vill sända till kongressen och måste också stå för deras kostnader. 9.7 Medlemsförbunden bör sträva efter att ge sina delegationer en sammansättning som återspeglar den procentuella andelen kvinnor och unga medlemmar i sina förbund. 9.8 Omröstning på kongressen sker genom medlemsförbundens närvarande representanter. a) Antalet röster som varje enskilt medlemsförbund har rätt till beräknas enligt de medlemsavgifter som förbundet betalat in i genomsnitt under de gångna fyra åren. b) Rösträtten för nya medlemsförbund, som anslutit sig till BTI mindre än fyra år före kongressen, skall grunda sig på den genomsnittliga medlemsavgift som de betalat in sedan de blev medlemmar i BTI. c) Varje medlemsförbund skall ha rätt till en röst för varje block av 1000 betalande medlemmar eller del därav. 9.9 Omröstning skall normalt ske med handuppräckning eller med röstkort. Omröstning med röstkort skall genomföras om något ombud begär sådan. Antalet röster för varje delegation bestäms enligt Artikel 9.8. 9.10 Beslut skall fattas med enkel majoritet med undantag för förslag till strykningar, ändringar eller nya bestämmelser i de aktuella stadgarna, varvid två tredjedels majoritet krävs för att förslaget skall antas. 9.11 En extraordinarie kongress kan sammankallas när som helst efter beslut med två tredjedels majoritet i Världsrådet eller på begäran av en femtedel av BTI:s fullt betalande medlemmar. Artikel 10 Världsrådet 10.1 Världsrådet skall ansvara för BTI:s allmänna politik under perioden mellan Världskongresserna. Om någon punkt i stadgarna skulle bli ogiltig, skall Världsrådet äga befogenhet att fatta beslut om densamma. 10.2 I Världsrådet skall ingå: a) ordföranden, två andre-ordförande och fyra regionala vice-ordförande, en från varje region bland de medlemmar som i en första omgång valts till Världsrådet, b) generalsekreteraren, c) representanter för ländergrupperna som valts på basis av de ländergrupper som godkänts av kongressen med utgångspunkt i nomineringar från ländergruppernas medlemsförbund. Världsrådet skall godkänna ändringar i indelningen av ländergrupperna. För varje ledamot skall också utses en första och en andra suppleant, d) ordföranden i Internationella Kvinnokommittén. 7

Stadgar 10.3 Världsrådet skall i regel sammanträda en gång per år. Extraordinarie världsrådsmöten kan sammankallas efter gemensamt beslut av ordföranden och generalsekreteraren eller på begäran av två tredjedelar av dess ledamöter. 10.4 Världsrådet leds av ordföranden eller, i hans/hennes frånvaro, en av de två andre- ordförandena. 10.5 Omröstning skall i regel ske med handuppräckning eller med röstkort. 10.6 Om det uppstår en vakans i Världsrådet mellan kongresserna skall den fyllas av den suppleant som står i tur intill dess att Världsrådet utser en företrädare från den berörda ländergruppen i samråd med ländergruppen och på rekommendation av det medlemsförbund som tidigare innehaft posten. 10.7 Vid sitt möte i direkt anslutning till kongressen skall Världsrådet välja de regionala viceordförandena enligt nomineringar från medlemsförbunden i regionerna. De regionala viceordförandena skall fungera som ordförande för respektive regionalkonferens och regionalkommitté. 10.8 Vid sitt sammanträde i direkt anslutning till kongressen skall Världsrådet bland sina ledamöter utse en Världsstyrelse enligt artikel 11 i dessa stadgar. Omröstning för representation i Världsstyrelsen skall ske i relation till antalet betalande medlemmar. 10.9 Kostnaderna i samband med Världsrådets möten skall betalas av BTI i enlighet med de regler som Världsstyrelsen fastställt. Artikel 11 Världsstyrelsen 11.1 Världsstyrelsen har rätt och skyldighet att leda federationens verksamhet och att företräda den i enlighet med dessa stadgar. Världsstyrelsen ansvarar för att kongressens och Världsrådets beslut verkställs, för administrationen, medlemsärenden, den årliga budgeten, genomförandet av strategiplanen och den årliga handlingsplanen. 11.2 Världsstyrelsen skall utgöras av a) ordföranden, de två andre-ordförandena och de regionala vice-ordförandena b) generalsekreteraren c) fyra ytterligare ledamöter från Världsrådet, d) ordföranden i Internationella Kvinnokommittén Ordföranden, de två andre-ordförandena och vice-ordförandena samt de fyra övriga ledamöterna från Världsrådet skall komma från nationella medlemsorganisationer från ländergrupperna enligt bilagan, men endast en representant per ländergrupp med hänsyn tagen till antalet betalande medlemmar i respektive regioner. För varje ordinarie ledamot skall utses en första och en andre suppleant från samma region. För ordföranden och de två andre-ordförandena skall suppleanterna endast företräda dem i sin egenskap av ledamöter i Världsstyrelsen. 11.3 Världsstyrelsen skall fastställa generalsekreterarens arbetsvillkor i ett skriftligt anställningsavtal. 11.4 Världsstyrelsen har befogenhet att utse arbetsgrupper som stöd för sitt arbete. Arbetsgrupperna skall ansvara inför Världsstyrelsen. 11.5 Världsstyrelsen skall sammanträda två gånger per år. BTI skall stå för kostnaderna i samband med Världsstyrelsens möten i enlighet med de bestämmelser som Världsstyrelsen fastställer. Artikel 12 Ordförande och andre-ordförande 12.1 Ordföranden och de två andre-ordförandena väljs av Världskongressen. 12.2 Ordföranden skall leda förhandlingarna under Världskongressen samt Världsrådets och Världsstyrelsens sammanträden. 8

Stadgar 12.3 Ordföranden skall äga rätt att närvara vid alla övriga möten som anordnas av BTI. 12.4 De två andre-ordförandena skall biträda ordföranden vid utförandet av hans/hennes arbetsuppgifter. 12.5 BTI skall stå för de kostnader för resor och uppehälle som uppstår i samband med att ordföranden fullgör sina arbetsuppgifter i enlighet med de regler som Världsstyrelsen fastställt. 12.6 Vid ordförandens tillfälliga frånvaro skall hans/hennes arbetsuppgifter tas över av en av de båda andre-ordförandena. I sådant fall skall BTI stå för de kostnader för resor och uppehälle som uppstår i samband med fullgörandet av dessa arbetsuppgifter. 12.7 Om ordförandeposten skulle bli vakant mellan två världskongresser, skall Världsrådet fylla denna vakans med någon av sina ledamöter. 12.8 Om någon av de båda andre-ordförandenas poster skulle bli vakant mellan två kongresser, skall Världsrådet fylla denna vakans med någon av sina ledamöter. Artikel 13 Generalsekreterare 13.1 Generalsekreteraren skall väljas av Världskongressen. 13.2 Generalsekreteraren skall äga rätt att närvara vid alla möten som anordnas av BTI. 13.3 Generalsekreteraren skall ansvara för BTI:s administration och ledning inklusive handhavandet av dess finanser och skall omedelbart informera revisorerna och Världsstyrelsen i händelse av problem eller oegentligheter. 13.4 Generalsekretaren skall fungera som arbetsledare för BTI:s anställda: a) Generalsekretaren skall ansvara för anställning eller avskedande av personal och fastställa deras löner. b) Generalsekreteraren skall föreslå tillsättande eller avskedande av en biträdande generalsekreterare, som skall godkännas av Världsstyrelsen. Biträdande generalsekreteraren skall ersätta generalsekreteraren i dennes/dennas frånvaro. c) Generalsekreteraren skall föreslå tillsättande eller avskedande av regionala representanter, vilka skall godkännas av Världsstyrelsen och berörd regionalkommitté. d) Gängse anställningskontrakt skall tecknas med alla anställda. 13.5 Generalsekreteraren skall handla i enlighet med stadgarna och kongressbesluten och skall i all sin verksamhet vara ansvarig inför Världsstyrelsen, Världsrådet och kongressen. 13.6 Om posten som generalsekreterare skulle bli vakant, skall ordföranden informera Världsrådet och posten som generalsekreterare för den återstående mandatperioden tillsättas vid nästkommande Världsrådsmöte. Artikel14 Revisionsutskott 14.1 Revisionsutskottet skall väljas av Världskongressen och bestå av tre medlemmar, av vilka minst en skall vara bosatt i det land där sekretariatet befinner sig. En ledamot av Världsstyrelsen eller Världsrådet kan inte vara revisor. 14.2 En auktoriserad revisionsbyrå som utses av Världsstyrelsen skall revidera räkenskaperna. Deras revisionsberättelse skall läggas fram för Världsrådet och Världsstyrelsen. 14.3 Revisionsutskottet skall minst en gång per år granska sekretariatets, generalsekreterarens och regionalkontorens administration och handläggning av finanserna samt måste förvissa sig om att: a) utgifterna hanteras i enlighet med stadgarna och Världsrådets och Världsstyrelsens beslut samt att giltiga verifikationer finns för alla utgifter, och att. b) verksamheten sköts i enlighet med stadgarna och de behöriga organens beslut. 9

Stadgar 14.4 Revisionsutskottet skall varje år upprätta och presentera en utförlig skriftlig rapport för Världsstyrelsen. Denna rapport skall granskas på ett möte i Världsstyrelsen, där minst en representant för revisionsutskottet är närvarande. Revisionsutskottet skall dessutom avge en utförlig skriftlig rapport vid varje kongress om sitt arbete under kongressperioden. Denna rapport skall vara de anslutna förbunden tillhanda minst en månad före kongressens öppnande. 14.5 BTI skall stå för de kostnader som uppstår i samband med revisorernas fullgörande av sina officiella arbetsuppgifter i enlighet med de regler som Världsstyrelsen fastställer. Artikel 15 Regionala strukturer 15.1 Regionala strukturer skall inrättas i följande regioner: Afrika, Latinamerika och Karibien, Asien och Stillahavsområdet, Europa och Nordamerika, i syfte att verka för BTI:s målsättningar i var och en av dessa regioner. 15.2 Arbetet i de regionala strukturerna skall utföras i överensstämmelse med dessa stadgar, kompletterade med regionala regler som godkänts av Världsrådet. 15.3 Vilka länder och ländergrupper som skall ingå i regionerna skall fastställas av Världsrådet i samråd med berörda regioner. 15.4 De regionala strukturerna skall utgöras av regionalkonferenser, regionalkommittéer och regionala kvinnokommittéer. I varje region skall upprättas ett regionalt handlingsprogram med regionala prioriteringar inom ramen för den aktuella budgeten och BTI:s globala handlingsplan. 15.5 Endast förbund som är medlemmar i BTI skall kunna väljas in i de regionala strukturerna. 15.6 En regionalkonferens skall sammankallas i varje region minst en gång vart fjärde år. 15.7 Regionalkommittén skall väljas av regionalkonferensen och sammanträda en gång per år. 15.8 Medlemmarna i den regionala kvinnokommittén skall väljas på regionalkonferensen och godkännas av Världsstyrelsen. Den regionala kvinnokommittén skall sammanträda en gång per år. Ordföranden i den regionala kvinnokommittén skall vara fullvärdig medlem i regionalkommittén och skall vara regionens medlem i Internationella kvinnokommittén. 15.9 Alla beslut, resolutioner, rekommendationer och motioner från de regionala strukturerna skall läggas fram för Världsstyrelsen för godkännande. Beslut, resolutioner, rekommendationer och motioner gällande utveckling av en ny policy skall också presenteras för Världsrådet för godkännande. 15.10 BTI skall ge finansiellt stöd till de regionala strukturernas verksamhet. Artikel 16 Regionalrepresentanter och regionalkontor 16.1 Regionalrepresentanterna skall handla och rapportera efter generalsekreterarens riktlinjer i enlighet med stadgarna och skall ansvara för genomförandet av internationalens verksamhet i berörd region, enligt följande. 10 a) Regionalrepresentanten ansvarar för den löpande verksamheten på respektive regionalkontor inom regionen och representerar BTI politiskt på regional nivå. b) Regionalrepresentanterna skall rapportera direkt till generalsekreteraren. c) Regionalrepresentanten ansvarar för att regionalkontoret har en välutbildad och adekvat personal. För alla anställningar och uppsägningar krävs generalsekreterarens föregående godkännande, och gängse anställningsavtal skall ingås med alla anställda. d) Regionalkontorens budgetar skall upprättas i samråd mellan generalsekreteraren och vederbörande regionalrepresentant och godkännas av Världsstyrelsen. Regionalrepresentanten skall säkerställa att sekretariatet förses med regelbundna och uppdaterade räkenskaper inom ramen för de finansiella riktlinjerna.

Stadgar e) Regionalrepresentanten ansvarar för administrationen och skötseln av regionalkontorets finanser samt för all verksamhet inom regionen. f) Regionalrepresentanten har rätt att närvara i alla regionala organ. 16.2 Världsstyrelsen äger rätt att inrätta, omplacera och upplösa regionala kontor. Artikel 17 Ad hoc-arbetsgrupper 17.1 Syftet med ad hoc-arbetsgrupper är att de skall verka för BTI:s mål och försvara och främja arbetarnas intressen inom anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- och trä- och skogsindustrin samt relaterade branscher. De skall också medverka till att utveckla den sociala dialogen, arbetarskyddet och det fackliga samarbetet. 17.2 Världsstyrelsen kan tillsätta ad hoc-arbetsgrupper och bestämma utformningen av deras arbetsuppgifter, mandatperioder och budgetramar. 17.3 Varje medlemsförbund med medlemmar inom berörd bransch skall ha rätt att på egen bekostnad medverka i den globala och regionala verksamheten. Artikel 18 Strukturer för kvinnor 18.1 Internationella kvinnokommittén. a) I Internationella kvinnokommittén skall ingå ordförandena i de regionala kvinnokommittéerna. För varje ledamot skall också utses en första och andra suppleant. Suppleanten deltar i Internationella kvinnokommitténs möten med full rösträtt om den ordinarie ledamoten är förhindrad att närvara. Endast en suppleant får delta i en ledamots ställe. Kommittén skall sammanträda en gång om året. b) Världsrådet skall utse en ordförande samt en förste och andre vice ordförande i Internationella kvinnokommittén på grundval av medlemsförbundens nomineringar. c) Ordföranden skall vara ledamot i Världsrådet och Världsstyrelsen och vice ordförandena skall vara suppleanter Världsrådet och Världsstyrelsen. d) Vakanser som uppstår i Internationella kvinnokommittén skall fyllas genom att man utser en representant från den berörda regionen. Valet skall godkännas av Världsstyrelsen. 18.2 BTI står för kostnaderna i samband med Internationella kvinnokommitténs möten i enlighet med de regler som fastställs av Världsstyrelsen. Artikel 19 Upplösning 19.1 BTI kan endast upplösas genom omröstning med två tredjedels majoritet i Världskongressen på en begäran om upplösning som framförts i enlighet med bestämmelserna i Artikel 9 i dessa stadgar. 19.2 En begäran om upplösning av BTI måste också innehålla anvisningar om hur BTI:s medel och tillgångar skall fördelas och hur BTI:s förpliktelser gentemot personalen skall uppfyllas. 19.3 Sedan de åtaganden som nämns i Artikel 19.2 har uppfyllts, skall samtliga tillgångar överföras till en institution som verkar för ål liknande dem som BTI eftersträvat. 11

Stadgar Artikel 20 Allmänna bestämmelser 20.1 Dessa stadgar antogs av BTI:s kongress i Lille, Frankrike den 9-10 december 2009. 20.2 Dessa stadgar träder i kraft omedelbart i samband med kongressen i Lille, varvid alla tidigare stadgar mister sin giltighet. 20.3 Vid tolkningen av dessa stadgar är den engelska ordalydelsen utslagsgivande. Mellan kongresserna tolkas stadgarna av Världsstyrelsen. Eventuella meningsskiljaktigheter beträffande Världsstyrelsens tolkning av dessa stadgar skall hänskjutas till Världsrådet. 20.4 Ärenden som inte omfattas av dessa stadgar skall avgöras av Världsrådet. Bilaga 1: Fördelning av ländergrupperna i Världsrådet Antalet Världsrådsledamöter per ländergrupp skall fastställas i relation till antalet fullt betalande medlemmar i varje grupp enligt följande tabell: Regioner med upp till 100.000 medlemmar = 1 ledamot Regioner med 100.001 till 250.000 medlemmar = 2 ledamöter Regioner med 250.001 till 600.000 medlemmar = 3 ledamöter Regioner med 600.001 medlemmar och fler = 4 ledamöter Grupp 1: Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge, Sverige Grupp 2: Belgien, Luxemburg, Nederländerna Grupp 3; Tyskland Grupp 4: Österrike, Schweiz Grupp 5: Frankrike, Italien, Portugal, Spanien Grupp 6: Republiken Irland, Förenade kungariket Grupp 7: Tjeckiska republiken, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien Grupp 8: Bulgarien, Moldavien, Rumänien Grupp 9: Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien Grupp 10: Azerbaijan, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Ryssland, Tadjikistan, Ukraina Grupp 11: Cypern, Grekland, Israel, Malta, Turkiet Grupp 12: Kanada, Förenta staterna Grupp 13: Benin, Burkina Faso, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Demokratiska republiken Kongo, Gabon, Elfenbenskusten, Republiken Guinea, Senegal, Togo, Republiken Kongo Grupp 14: Ghana, Liberia, Nigeria, Sierra Leone Grupp 15: Angola, Botswana, Lesotho, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Namibia, Swaziland, Sydafrika, Zambia, Zimbabwe Grupp 16: Burundi, Djibouti, Etiopien, Kenya, Rwanda, Seychellerna, Tanzania, Uganda Grupp 17: Algeriet, Egypten, Mauretanien, Marocko, Tunisien Grupp 18: Bahrain, Jordanien, Kuwait, Libanon, Palestina, Jemen Grupp 19: Hongkong, Japan, Mongoliet, Sydkorea, Taiwan Grupp 20: Kambodja, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore, Thailand 12

Stadgar Grupp 21: Bangladesh, Indien, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, Nepal Grupp 22: Australien, Fiji, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Vanuatu Grupp 23: Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru, Venezuela Grupp 24: Argentina, Brasilien, Chile, Paraguay, Uruguay Grupp 25: Costa Rica, Dominikanska republiken, El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama Grupp 26: Barbados, Bermuda, Curacao, Guyana, Jamaica 13

Stadgeändringsförslag Handlingar enligt stadgarna 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand

Stadgeändringsförslag MOTION FRAMLAGD AV BTI:S VÄRLDSSTYRELSE TITEL: Bilaga till BTI:s stadgar angående definitionen av relaterade industrier och branscher i artikel 4.1 I BEAKTANDE AV: att BTI:s Världskongress i Lille, Frankrike den 9-10 december 2009 fastställde följande i artikel 4.1 i BTI:s stadgar: Medlemskap och medlemsförbund: 4.1 Alla oberoende, fria och demokratiska fackföreningar och fackliga organisationer, som delar BTI:s mål och organiserar arbetare inom anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- och träindustrin samt skogsbruket och relaterade branscher, kan ansöka om medlemskap. För medlemsförbund som representerar arbetare i andra branscher än de som BTI organiserar, skall BTI:s behörighet omfatta endast de arbetare som är sysselsatta inom anläggnings-, byggnads-, byggmaterial- och träindustrin samt skogsbruket och relaterade branscher. MED TANKE PÅ: att branscherna där BTI organiserar arbetare har förändrats under senare år, Godkänner BTI:s Världskongress i Bangkok den 4-5 december 2013 följande bilaga till BTI:s stadgar, där uttrycket relaterade industrier och branscher tolkas så att undersektorer är inkluderade enligt nedanstående lista. Klassificeringen som används är NACE-koden och till grund för inkluderingen ligger 1) undersektorer som enligt EU-kommissionen utgör en del av byggnads-, trä, möbel- och skogssektorerna; 2) undersektorer där medlemsförbund i BTI har medlemmar och för vilka de betalar in medlemsavgifter till BTI; 3) undersektorer som BTI organiserar aktiviteter för. BTI representerar följande kategorier av anställda: löntagare (d.v.s. arbetare, tjänstemän, arbetsledare, specialister och administrativ personal (med undantag för personal i höga befattningar), förmenta egenföretagare och beroende arbetare och övriga i liknande aktiva positioner arbetare utanför arbetsmarknaden (d.v.s. arbetslösa, pensionärer, funktionshindrade och andra arbetare i liknande icke-aktiva positioner) egenföretagare (förutsatt att de är organiserade i en facklig organisation som är medlem i BTI) 02 Skogsbruk, skogsavverkning och relaterade tjänster inklusive produktion av rundved, ved, träkol och biomassa, utvinning och insamling av vilt växande icke-träbaserade skogsprodukter, skogvaktare, skogvaktartjänster och/eller natur- och miljöskyddsorganisationer. 08 Övrig gruvdrift och stenbrytning 08.01 Brytning av sten och utvinning av sand och lera 08.09 Gruvarbete och stenbrytning, ej annorstädes klassificerat 08.11 Brytning av prydnads- och byggnadssten, kalksten, gips, krita och skiffer 08.12 Grus- och sandtag; utvinning av lera och kaolin 16 Tillverkning av träprodukter och produkter av trä och kork, med undantag för möbler; tillverkning av halm- och flätningsmaterial 16.1 Sågning och hyvling av trä; 16.1.0 Sågning och hyvling av trä; 16.2 Tillverkning av produkter av trä, kork, halm- och flätningsmaterial 16.2.1 Tillverkning av fanerskivor och träpaneler 16.2.2 Tillverkning av monteringsfärdiga parkettgolv 2

Stadgeändringsförslag 16.2.3 Tillverkning av övriga produkter för byggnadssnickeri 16.2.4 Tillverkning av trälådor 16.2.9 Tillverkning av övriga produkter av trä; tillverkning av artiklar av kork-, halm- och flätmaterial 23 Tillverkning av andra icke-metallhaltiga mineralprodukter 23.3.2 Tillverkning av tegel, kakelplattor och byggmaterial av bränd lera 23.5 Tillverkning av cement, kalk och gips 23.5.1 Tillverkning av cement 23.5.2 Tillverkning av kalk och gips 23.6 Tillverkning av produkter av cement, kalk och gips 23.6.1 Tillverkning av byggmaterial av betong 23.6.2 Tillverkning av byggmaterial av gips 23.6.3 Tillverkning av färdigblandad betong 23.6.4 Tillverkning av murbruk 23.6.5 Tillverkning av fibercement 23.6.9 Tillverkning av övriga betong-, gips- och cementprodukter 23.7 Huggning, formning och färdigbearbetning av sten 25.1 Tillverkning av metallkonstruktioner 25.1.1 Tillverkning av metallkonstruktioner och delar av konstruktioner 31 Tillverkning av möbler 31.0.1 Tillverkning av kontors- och butiksmöbler 31.0.2 Tillverkning av köksmöbler 41 Uppförande av byggnader 41.1 Utveckling av byggprojekt 41.1.0 Utveckling av byggprojekt 41.2 Uppförande av bostadshus och övriga byggnader 41.2.0 Uppförande av bostadshus och övriga byggnader 42 Anläggningsarbeten 42.1 Anläggning av vägar och järnvägar 42.1.1 Anläggning av vägar och motorvägar 42.1.2 Anläggning av järnvägar och underjordiska järnvägar 42.1.3 Anläggning av broar och tunnlar 42.2 Anläggning av ledningsnät 42.2.1 Anläggning av ledningsnät för flytande vätskor 42.2.2 Anläggning av ledningsnät för elektricitet och telekommunikationer 42.9 Övriga anläggningsprojekt 42.9.1 Anläggning av vattenprojekt 42.9.9 Byggande av övriga anläggningsprojekt 43 Specialiserade byggnadsarbeten 43.1 Rivning och förberedelse av byggarbetsplatser 43.1.1 Rivning 43.1.2 Förberedelse av byggarbetsplatser 43.1.3 Test- och försöksborrning 43.2 El-installationer, VVS- och andra bygginstallationsarbeten 3

Stadgeändringsförslag 43.2.1 El-installation 43.2.2 Installation av VVS och luftkonditionering 43.2.9 Övriga byggnadsinstallationsarbeten 43.3 Färdigställande och slutarbeten på byggnader 43.3.1 Fasadputsning 43.3.2 Snickerifogningsarbeten 43.3.3 Installation av golv- och väggbeklädnad 43.3.4 Målning och montering av glasrutor 43.3.9 Övrigt färdigställande av byggnadsarbeten 43.9 Övrig specialiserad byggnadsverksamhet 43.9.1 Takläggning 43.9.9 Övriga specialiserade byggnadsarbeten 46.7.3 Grosshandel med trä, byggmaterial och sanitetsutrustning 46.7.4 Grosshandel med byggvaror, rörmokeri- och värmeutrustning samt tillbehör 71.1 Arkitekt- och ingenjörsverksamhet 77.3.2 Uthyrning och leasing av bygg- och anläggningsmaskiner samt tillbehör 81 Fastighetsservice och markanläggning 81.1 Kombinerade fastighetstjänster 81.2 Städning 81.3 Markanläggnings- och markskötseltjänster 4

Strategiplan 2014-2017 Handlingar enligt stadgarna 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand

Strategiplan 2014-2017 Byggnads- och Träarbetar-Internationalen en Global Union JOBB FÖR ALLA RÄTTVISA ÅT ALLA: FACKföreningar GÖR DET MÖJLIGT Vår vision En värld med starka, oberoende och demokratiska fackliga organisationer inom byggnadsoch träindustrin, där alla arbetare har jämlik tillgång till stabila jobb, rättvisa löner och säkra och hälsosamma arbets- och levnadsvillkor. Vi vill se en gynnsam omgivning för fackliga organisationer, där man främjar, tillämpar och sätter i kraft internationella arbetsmarknadsnormer och där social rättvisa, jämlikhet mellan könen och de fackliga och mänskliga rättigheterna respekteras. Vårt uppdrag Vårt primära uppdrag är att försvara och stärka arbetstagarnas rätt till bättre arbets- och levnadsvillkor inom våra branscher. I vår verksamhet lägger vi framför allt stor tonvikt på rättigheterna. Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter och grundar sig på jämlikhet, solidaritet och demokrati, samt att facket är oumbärligt för ett gott samhällsstyre. Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) internationellt erkända arbetsnormer, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och ILO:s Agenda för anständigt arbete är basen för den fackliga agendan i våra branscher. Vi demonstrerar vilka positiva bidrag den organiserade arbetarrörelsen kan ge när det gäller att nå dessa utvecklingsmål och att göra arbetstagarnas rättigheter till en prioriterad fråga. Våra fackliga nätverk är redo att motarbeta exploaterande anställnings- och arbetsmetoder och att stå upp för alla arbetares rättigheter inom byggnads- och träbranscherna. Våra mål Att förbättra arbets- och levnadsvillkoren inom byggnads- och träindustrin och att verka för en hållbar industriell utveckling. Verka för och försvara mänskliga och fackliga rättigheter. Visa på fackföreningarnas positiva påverkan och driva på för en hållbar utveckling och anständigt arbete genom kampanjer, nätverkande, kommunikation och utvecklingsprojekt. Stärka facket. Ge stöd till en utveckling med ständigt växande medlemsantal bland arbetare i formella och informella jobb, förbättra fackets förmåga att företräda arbetarna i takt med utvecklingen i branschen, att föra kollektiva avtalsförhandlingar och bedriva organiseringsaktiviteter på arbetsplatserna. Verka för en stabil och hög sysselsättningsnivå inom våra branscher. Mer direkta anställningar och en kollektivavtal med större täckning är avgörande för att man skall kunna garantera fackliga och anställningsrättigheter, löner som går att leva på för män och kvinnor, godtagbara arbetstider, goda normer för arbetarskydd, hälsa och välfärd, och kompetensutveckling för att minimera de hälsorisker arbetarna utsätts för samt maximera deras anställningsbarhet och arbetskvalitet. BTI skall bekämpa social dumpning som är ett resultat av hårdnande konkurrens mellan företagen om löner och arbetsvillkor. Påverka politikerna och stärka institutionernas och trepartsstrukturernas kapacitet inom våra branscher. Sträva efter att förbättra sysselsättningen och arbetsmetoder samt att arbetsnormer främjas, tillämpas och drivs igenom med hjälp av trepartssamtal, social dialog och en hållbar utveckling i industripolitiken. Stödja en ökad facklig delaktighet i beslutsprocesserna. Nyckelområden i strategiplanen 2014-2017 Organisering och facklig uppbyggnad Värva fler medlemmar och öka representationen på arbetsplatserna genom fackföreningar som riktar in sig på rättigheter, starka strukturer, en tydlig policyagenda och organiseringsförmåga. Förhandlingar Höja standarderna i bindande avtal och stärka systemen för kollektiva avtalsförhandlingar för att åstadkomma en större täckning för arbetarna i våra branscher. Främja en social dialog och använda sig av branschavtal för att motverka social dumpning. 2

Strategiplan 2014-2017 Påverka politiken och förbättra vår medverkan i det institutionella arbetet. Det är extremt viktigt att vi förbättrar vår institutionella kapacitet och att vi stödjer trepartsstrukturer inom våra industrier för att få till stånd en meningsfull social dialog, trepartsrelationer på arbetsmarknaden och en utveckling mot en hållbar industripolitik. Kämpa för framtiden DEN FINANSIELLA OCH EKONOMISKA KRISEN HAR MEDFÖRT ATT MILJONTALS JOBB HAR GÅTT FÖRLORADE OCH ATT ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOREN FÖR MILJONER ARBETARE INOM BYGGNADS- OCH TRÄINDUSTRIN HAR FÖRSÄMRATS Alla arbetstagare har påverkats, men kvinnor och migrerande arbetare i otrygga jobb har drabbats allra hårdast. Miljontals migrerande arbetare i Gulf-regionen har mist sina jobb, vilket har tvingat dem att återvända till sina hemländer eller att bli papperslösa och ännu mer sårbara för exploatering. Arbetarrörelsen måste väcka en större förståelse hos allmänheten för att arbetstagarnas rättigheter utgör en nyckelförutsättning för en fungerande demokrati och en jämlik, rättvis och hållbar ekonomi. Vi behöver bygga upp en effektiv politisk styrka och söka allmänhetens stöd för en progressiv reformering av arbetsmarknadslagstiftningen och kraven på respekt för de fackliga rättigheterna. Fackföreningar innebär en större ekonomisk trygghet för arbetarna, deras familjer och samhällen. Genom facket har det arbetande folket en gemensam röst på arbetsplatserna och en väg mot jämlikhet och rättvis behandling. Genom facket kan arbetarna reagera kollektivt mot företagsledningens makt på arbetsplatsen. Fackföreningar skapar möjligheter för arbetarna att uppnå rimliga löner så att deras familjer kan få en anständig levnadsstandard och ekonomisk trygghet. De hjälper arbetarna att slåss för bättre förmåner betald semester, sjukförsäkring, handikapp- och livförsäkringar samt pensioner. Men fackföreningar spelar en mycket bredare roll än så i samhället genom att bidra till att stärka demokratin på lokal, nationell och global nivå. Facket driver på för en bättre social-, hälsovårds-, ekonomisk och miljöpolitik genom politiska aktioner och genom samarbete med andra organisationer med gemensamma mål. BTI fortsätter arbeta med parallella strategier tillsammans med ITUC och övriga Global Union-federationer. 3