Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Självvärdering

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Självvärdering Lärosäte: Linköpings Universitet Utvärderingsärende reg.nr 643-01844-12 Område för yrkesexamen: Civilingenjörsexamen Design och produktutveckling Introduktion Nedan presenteras självvärderingen för civilingenjörsprogrammet Design- och produktutveckling. Först beskrivs hur vi gör säkring av examensmål och vilka underliggande verktyg som används. Vi presenterar också i detta inledande kapitel resultat från enkäter och utvärderingar samt hur programmet Design- och produktutveckling är uppbyggt. Därefter presenterar de 6 specifika examensmålen, där merparten av kursernas beskrivningar och mål är tagna ur LiTHs studiehandbok. På slutet presenteras lärarkompetens och lärarkapacitet samt information om de självständiga arbetena. Slutligen presenteras en lärartabell med examinatorerna på de obligatoriska kurserna på programmet. Bakgrund Syftet med detta avsnitt är att på ett samlat och kortfattat sätt beskriva de viktigaste förutsättningarna och mekanismerna för att säkra att studenterna uppnår utbildningens examensmål. Kort om organisationen Det övergripande ansvaret för civilingenjörsutbildningarna vid Linköpings universitet vilar på fakultetsstyrelsen vid den tekniska fakulteten, också kallad Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (LiTH). Det löpande ansvaret för programmen är delegerat till fem programnämnder. Varje nämnd ansvarar för civilingenjörsprogram, högskoleingenjörsprogram och generella examina inom ett kunskapsområde: Data/media, Elektroteknik/fysik/matematik, Industriell ekonomi/logistik, Kemi/biologi/bioteknik samt Maskinteknik/design. Verksamheten fungerar som en beställar/utförar-organisation där programnämnden beställer de kurser som ingår i nämndens utbildningar från de utförande institutionerna. En programnämnd består av 6 lärarrepresentanteter, 3 studeranderepresentanter och 3 företrädare från näringslivet. Till varje nämnd hör en kanslifunktion bestående av en utbildningsledare, studievägledare och nämndsamordnare. För att koordinera programnämndernas arbete finns en särskild ledningsgrupp för grundutbildning (LGU) bestående av fakultetsledningen, nämndledningarna och företrädare för studenterna. 1

Referensramar CDIO och LiTH syllabus Det övergripande målet för programnämndernas arbete är att utforma utbildningar som leder fram till att examensordningens mål uppfylls. För att kunna specificera och verifiera mål på såväl utbildnings- som kursnivå på ett strukturerat och systematiskt sätt baseras detta arbete inom LiTH på referensramen CDIO (Conceive, Design, Implement, Operate). Detta är en referensram för att utforma, driva, utvärdera och utveckla ingenjörsutbildningar. Ursprunget kommer från MIT men konceptet vidareutvecklades under början av 2000-talet i ett projekt tillsammans med Linköpings universitet, Chalmers och KTH. Referensramen omfattar bland annat ett grunddokument CDIO syllabus som inkluderar centrala kunskaper, färdigheter och förhållningssätt för ingenjörer. CDIO syllabus är ett verktyg för att säkerställa att varje utbildningsprogram har ett kursinnehåll som uppfyller examensmålen för en civilingenjörsexamen. Samtliga civilingenjörsutbildningar vid LiTH organiseras kring en variant av CDIO syllabus som kallas LiTH syllabus. Dokumentet innehåller fyra övergripande rubriker av central betydelse för en civilingenjör: 1. Matematiska, natur- och teknikvetenskapliga kunskaper 2. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt 3. Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera 4. Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav De fyra rubrikerna har ett antal underrubriker. Rubrik 2.1 utgörs till exempel av Ingenjörsmässigt/vetenskapligt tänkande och problemlösning medan rubrik 3.1 utgörs av Förmåga att arbeta i grupp. Även en tredje rubriknivå finns. Bilaga 1 innehåller samtliga rubriker i LiTH syllabus till och med rubriknivå två. LiTH syllabus innebär ett alternativt sätt att strukturera kunskaper, färdigheter och förhållningssätt jämfört med examensordningen, som är särskilt anpassad till ingenjörsutbildningar. För att säkerställa uppfyllandet av examensordningens mål finns en länkning mellan LiTH syllabus och examensordningen där varje mål i examensordningen normalt motsvaras av flera rubriker i LiTH syllabus och vice versa. I redovisningen som följer används examensordningens lärandemål men i anslutning till dem anges också vilka rubriker i LiTH syllabus som examensordningens lärandemål motsvarar. Processen att formulera utbildningens mål och att verifiera att utbildningarna leder fram till att examensordningens mål uppfylls består av ett Top-down-steg där programmålen formuleras och ett Bottom-Up-steg där målen verifieras enligt beskrivningen nedan. Formulering av programmål Utifrån CDIOs fyra övergripande rubriker karaktäriserats en LiTH-civilingenjör som en kompetent, kreativ och ansvarsfull teknikutvecklare och drivande problemlösare med nedanstående fyra egenskaper: LiTH-civilingenjören har en solid grund i matematik, naturvetenskap och teknik och kan, utgående från breda och djupa kunskaper inom dessa områden, strukturera, formulera och lösa komplexa tekniska problem. 2

En LiTH-civilingenjör har de personliga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna ta ledande roller i avancerad teknisk utveckling. En LiTH-civilingenjör kännetecknas av självständighet, ansvarstagande, initiativförmåga och nyfikenhet. En LiTH-civilingenjör är också medveten när det gäller ledarskap, genusfrågor och etik. LiTH-civilingenjören har god förmåga att samverka och kommunicera med andra personer i såväl nationella som internationella sammanhang. En LiTH-civilingenjör har kunskaper och färdigheter i processen att utveckla ny teknik utgående från tekniska, affärsmässiga, hållbara och samhälleliga krav. Formuleringarna ovan förfinas och konkretiseras sedan i programmålen för varje enskilt civilingenjörsprogram ner på nivå X.Y. i LiTH syllabus. I Bilaga 2 återfinns de kompletta programmålen för en civilingenjör i Design och Produktutveckling. IUAE-matriser För att på ett strukturerat sätt länka lärandemålen och examinationen i kurserna till programmålen och därmed även till examensordningens mål används på kursnivå så kallade IUAE-matriser. IUAE-matrisen är ett komplement till kursplanen som möjliggör en strukturerad beskrivning av kursens lärandemål och examination enligt LiTH syllabus och som även kan uttrycka viss progression särskilt i kombination med den nivåklassning som görs av kurser. Förkortningen IUAE står för Introducera, Undervisa 1, Använda och Examinera och avser de fyra kolumner som finns i matrisen för var och en av rubrikerna i LiTH syllabus, se exempel för kursen Material för design i Figur 1: 1 En bättre benämning är egentligen Lära för att betona det studentaktiva lärandet, det vill säga att målen ska läras in snarare än undervisas ut. Men Undervisa lever kvar av historiska skäl. 3

Figur 1: IUAE-matris för kursen TMKM11 Material för design. Kolumnen Introducera markeras när kursen innehåller lärandemål som endast introduceras. Sådana mål examineras inte i kursen utan är normalt sådant som kommer igen och examineras i senare kurser i utbildningen. Kolumnen Undervisa används då kursen innehåller lärandemål som studenten ska ha tillägnat sig efter kursen. Alla mål som Undervisas ska normalt också examineras på något sätt i kursen. Lärandemål som Undervisas ska normalt vara desamma som de som återfinns i kursplanens avsnitt om lärandemål. Kolumnen Använda utgörs av förkunskaper nödvändiga för att tillgodogöra sig kursens lärandemål. Det är normalt sådant som examinerats i en tidigare kurs eller som utgör behörighetskrav till utbildningen. Mål som Används kan ingå i examinationen men utgörs oftast av kunskaper och färdigheter som examineras indirekt. 4

Kolumnen Examinera anger hur lärandemålen examineras. Det ska normalt finnas minst ett examinationssätt för alla lärandemål som Undervisas och det kan förekomma för kunskaper och färdigheter som Används. Däremot bör det normalt inte finnas någon examination av sådant som endast introduceras. IUAE-matrisen utgör en del av kursplanen, och den fylls i eller revideras i samband med den årliga revisionen av samtliga LiTH:s kursplaner. Matrisen fylls i av den kursansvarige med stöd av skrivna instruktioner och i samråd med studierektor. Processen att ta fram och revidera IUAE-matrisen för en kurs ger ett utmärkt tillfälle för den enskilde läraren att reflektera över kursens innehåll, mål och genomförande, och vilken roll kursen har i den utbildning där den ingår. Eftersom det är en manuell process är det naturligt att det uppstår skillnader i tolkningar mellan olika lärare, men samstämmigheten kring tolkningar och bedömningar ökar för varje revision. Detta är ett exempel på ett administrativt stöd i vårt arbete med att ständigt förbättra och utveckla våra utbildningar. Programmatriser I nästa steg kombineras IUAE-matriserna för kurserna inom ett program till en programmatris som ger information om hur programmålen uppfylls. I Figur 2 återfinns till exempel programmatrisen för årskurs 1-3 av civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling. Kurserna återfinns på den vertikala axeln och den horisontella axeln utgörs av rubrikerna i LiTH syllabus på X.Y.-nivå. Genom att kvalitativt jämföra innehållet i en viss kolumn i programmatrisen med motsvarande mål i utbildningsplanen kan man bedöma i vilken grad målen uppfylls. Som framgår av Figur 2 så ger de 3 första åren på civilingenjörsutbildningen en bra grund inom de tre första kolumnerna inom LiTH syllabus. Under år 4-5 på utbildningen bygger man vidare på detta och i de kurserna använder man sig av de första årens kunskaper när man fokuserar mer på att öka färdigheterna inom planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav. Efter 5 år på utbildningen är matrisens samtliga kolumner fyllda. 5

Termin Kurskod Kursnamn o/v 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 TANA17 Matematiska o 1 beräkningar med IA U U I U A I MATLAB TATA67 Linjär algebra med o geometri UA UA UA UA A TATM79 Matematisk o grundkurs IUA IUA UA UA IUA TMKT98 Introduktion till o design och A IUA A U U U U U U U U U U I I I I produktutveckling 2 TATA41 Envariabelanalys 1 o IUA UA A UA A TATA42 Envariabelanalys 2 o IUA UA A UA A TDDD32 Användardriven o produktutveckling A A U UA U U UA UA A U IU IU U U TMKT58 Formgivning och o formseende A IUA A IUA IUA A IUA IUA TMME07 Mekanik - statik o UA U A A 3 TATA69 Flervariabelanalys o IUA UA A UA A TKMJ24 Miljöteknik o U U A U I UA U A A UA I TMKT94 Ingenjören och o CAD-verktyget A IUA I I I I A A A A U U U U TMME13 Mekanik - dynamik o UA U I TMMV04 Termodynamik o U U I U U U I I I 4 TEAE04 Industriell ekonomi o och organisation A A I UA I UA UA I UA UA UA UA TMHL14 Hållfasthetslära, o grundkurs UA UA UA UA UA UA UA TMKT59 Datorn som o designverktyg A A IUA A A A IUA IUA A IUA UA UA TMMV11 Strömningslära och o värmeöverföring UA U U U U A A A I TMPT06 Produktionsteknik o för design och U UA UA UA UA UA produktutveckling 5 TMEL08 Eltekniska system o IUA IU I IUA U IU A A A IA I TMKM11 Material för design o A IUA IU IUA IU I IUA IU A A A UA IUA IU I TMKT39 Maskinelement o A UA U U U I I I TMKT97 Produktergonomi o UA UA IUA UA IUA IUA IUA IUA IUA IUA IUA IUA IUA IUA I 6 TEIO23 Industriell o projektledning A A A A U U U U I I TMKT68 Integrerad o produktutveckling - A UA UA UA UA U U UA A UA UA UA UA U I projektkurs TMKT99 Integrerad o produktutveckling - A U U UA UA U U teorikurs TSRT19 Reglerteknik o A IU IU UA IU A A A IA I IU IU I Figur 2: Programmatris för obligatoriska kurser i åk 1-3 för Design och Produktutveckling Design och Produktutvecklingsprogrammets uppbyggnad Programmets första tre år består av ett antal obligatoriska kurser (se termin 1-6 i figur 2) och är uppbyggt för att ge en bred bas inom design och produktutvecklingsområdet kombinerat med en gedigen civilingenjörsgrund med matematiska och naturvetenskapliga kurser. Genom hela programmet blandas olika undervisningsformer, från klassisk katederundervisning, via mer laborativa och kreativa moment till grupparbeten med öppna problemställningar. Stor vikt läggs 6

vid kommunikationsfärdigheter och förmågan att arbeta i grupp och att ta till sig de verktyg och färdigheter som krävs av yrkesverksamma ingenjörer inom programmets område. Termin 6 avslutas med en projektkurs där studenterna jobbar tillsammans i tvärdisciplinära grupper om 6-8 studenter och löser ett näringslivsanknutet produktutvecklingsprojekt. Samtidigt skriver studenterna ett kandidatarbete baserat på deras arbete i det gemensamma projektet. I denna kurs får studenterna möjlighet att integrera kunskap som de erhållit tidigare i programmet, samtidigt som de erhåller fördjupade kunskaper inom projektledning, att arbeta i grupp, presentationsteknik, samt ställs in för de mångfacetterade problem som dyker upp då man arbetar med utvecklingsprojekt i praktiken. De sista två åren på programmet väljer studenterna olika masterprofilen där fördjupning sker inom ett av de tre områdena: Produktutveckling och teknisk design, inom huvudområde produktutveckling Konstruktion, inom huvudområde maskinteknik Management, inom huvudområde industriell ekonomi Masterprofilerna är uppbyggda för att garantera djup och progression inom det valda området. Programmet avslutas med ett examensarbete inom den valda masterprofilen, och det utförs oftast tillsammans med ett industriföretag. Inom ramen för examensarbetet ingår förutom att lösa den tekniska/industriella frågeställningen också momenten projektplanering, opposition, auskultation och offentlig muntlig framläggning och försvar av uppsatsen. Struktur på självvärderingen I den resterande delen av dokumentet beskrivs hur utbildningen uppfyller de uppsatta examensmålen. För respektive examensmål görs först en återkoppling till utbildningsplanen och dess programspecifika mål. Utbildningsplanen i dess helhet återges i bilaga 2. Därefter åskådliggörs hur programmets struktur och de kurser som föreskrivs i programplanen säkerställer att utbildningsplanens mål uppfylls. De kurser ur årskurs 1-3 som beskrivs återfinns i programmatrisen i figur 2 där även progressionen mellan kurserna framgår. För kurser ur senare årskurs hänvisas till LiTH:s studiehandbok som återfinns på: www.lith.liu.se/sh. Resultat från enkäter och utvärderingar Nedan beskrivs resultat från enkäter och utvärderingar som belyser kvalitet i verksamheten och de utbildningar som ges vid Linköpings universitet. HSV genomförde under perioden 2008-2010 utvärderingar av kvalitetsarbetet vid 23 lärosäten, där av samtliga av landets universitet. Av dessa tillhörde Linköpings universitet ett av fem lärosäten som fick det högsta omdömet avseende kvaliteten på kvalitetsarbetet. HSV publicerade 2011 en undersökning av etableringen på arbetsmarknaden 2009 av de som examinerats 2007/2008. I rapporten redovisas Andelen (procent) etablerade 2009 för examinerade läsåret 2007/08, per lärosäte och examensgrupp. För både civilingenjörsutbildningarna och högskoleingenjörsutbildningarna låg Linköpings universitet i topp bland samtliga lärosäten avseende etableringsgrad. Avslutningsvis ges här en kort information till några av de verktyg som används internt för att arbeta med utveckling och förbättring av enstaka kurser så väl som hela utbildningsprogrammet. 7

Samtliga kurser vid universitetet utvärderas med hjälp av det elektroniska utvärderingssystemet KURT. KURT består av en webbaserad enkät med ett antal standardfrågor (inkluderande kryssvar så väl som fritextsvar) samt möjlighet för läraren att komplettera med egna frågor. Resultat av enkäten behandlas av både nämnder, fakulteten samt görs tillgänglig för lärare och kursdeltagarna efter kursslut. Som komplement till utvärdering gör sektionerna på uppdrag av LinTek (Linköpings teknologkår) en muntlig utvärdering där studenterna klassvis samlar in åsikter och kommentarer om kursen som sedan är grunden till en muntlig diskussion med examinator om upplägg, föreläsningar, lektioner, laborationer och examination. Här diskuteras även kursens IUAE-matris och kursens plats på programmet. Mötet dokumenteras och skickas sedan ut till examinator, studierektor och nämnd. Sedan 2011 ingår i slutexaminationen för examensarbeten att skriva ett reflektionsdokument. I dokumentet ska studenten reflektera över o hur examensarbetet relaterar till programmålen, o det egna arbetet, såsom planering, genomförande och rapportskrivande, o det ämnesinnehåll, kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som var till mest nytta för examensarbetets genomförande. Momentet syftar bland annat till att ge examinator och programnämnd återkoppling till hur väl processen för att göra ett examensarbete fungerat och hur den studerandes egen insats påverkat genomförandet och slutresultatet. Dessutom syftar dokumentet till att ge programnämnden återkoppling kring hur väl utbildningen lyckats i sin uppgift att säkerställa programmålen. I reflektionsdokument sker återkoppling på dels kursnivå (själva examensarbetet), men framförallt på programnivån då studenterna ombeds att sätta sitt examensarbete i relation till alla kurser de läst under hela programmet. Linköpings Universitet utför vartannat år en studie som kallas för Nöjd Student Index (NSI). Ur NSI-2012 kan man läsa att studenterna är mycket nöjda med sin utbildning (medelbetyg 4,2) och att de gärna skulle rekommendera den till nya studenter. 8

Examensmål 1 kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet samt insikt i forskningsarbete Utdrag ur programmål DPU-programmet enligt LiTH-syllabus I utbildningsplanen beskrivs de kunskaper som en civilingenjör från DPU programmet skall ha efter genomgången utbildning. De återges nedan för att illustrera vår syn på teknikområdet, samt för att ge bakgrunden till programmets innehåll. En civilingenjör i design och produktutveckling från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har: en stark identitet som teknisk designer och produktutvecklare en solid matematisk och teknikvetenskaplig grund, kombinerad med designvetenskaplig bredd och djup förmåga att sätta sig in i nya teknik- och produktområden, även utanför design och produktutvecklingsfältet ett multidisciplinärt förhållningssätt där syntes av och samverkan mellan kunskap och kompetens från olika områden är centralt för framgångsrik produktframtagning erfarenhet av integrerad utveckling och förverkligande av produkter, tjänster och system, inkluderande design, konstruktion och ledningsaspekter god syntesförmåga och goda kunskaper i operativ teknisk design och designerns bidrag i produktframtagningsprocessen ett självständigt och kritiskt förhållningssätt Kurser på kandidatnivå Under de första tre åren ges en solid grund inom design och produktutvecklingsområdet. Programmet startar med en introducerande kurs om 12 högskolepoäng (hp) till just DPU-området Introduktion till design och produktutveckling (TMKT98, 12hp). Under de först tre åren sker sedan en progression inom området, och varje termin läses minst 12 hp kurser inom teknikområdet. Under termin två läses Formgivning och formseende (TMKT58, 6hp), och Användadriven produktutveckling (TDDD32, 6hp). I termin 3 läser studenterna Miljöteknik (TKMJ24, 6hp) och Ingenjören och CAD verktyget (TMKT94, 6hp), och i termin 4 fortsätter progressionen med Datorn som design verktyg (TMKT59, 6hp) och Produktionsteknik för DPU (TMPT06, 6hp). Termin fem fokuserar sedan på Produktergonomi (TMKT97, 6hp) och Material för design (TMKM11, 12hp). År tre avslutas sedan med kursen Integrerad produktutveckling (TMKT68, 16hp) där kunskap från alla tidigare kurser används för att lösa ett industriellt produktutvecklingsprojekt. Progression inom DPU området framgår av programmatrisen i figur 2. Detta kurspaket omfattar 82hp och utgör basen inom teknikområdet Design och produktutveckling. Till skillnad från många matematiska och naturvetenskapliga kurser så kompletteras det vetenskapliga förhållningssättet inom DPU-områdets kurser med erfarenhet, kunskap och arbetsätt som inhämtats från yrkesverksamma ingenjörer och designers inom teknikområdet. Det återspeglar sig i dels undervisningsformerna (mycket öppna projekt där studenterna själva formulerar problemet och finner lösningar), i de metoder och verktyg som används (abstrakta, eller konkreta, digitala så väl som fysiska), samt i examinationsformerna (färre salsskrivningar, mer inlämningsuppgifter, olika typer av rapporter, presentationer etc.). 9

Kurser på masternivå Efter de tre första åren väljer studenterna att specialisera sig inom en specifik masterprofil vari fördjupning sker. Dels läser studenterna en mängd profilspecifika kurser (minst 36hp) på avancerad nivå (A-nivå) samt ett antal breddande kurser inom huvudområdet som även de är på A-nivå (minst 24hp). Kurserna på avancerad nivå examineras av disputerade lärare, av vilka de flesta har docentkompetens, vilket borgar för att undervisningen har nära koppling till den forskning och utveckling som bedrivs vid universitetet och inte minst internationellt. Inom de för programmet relevanta huvudområdena återfinns kurser på avancerad nivå med kursmoment där studenterna får ett antal för kursen aktuella och relevanta akademiska tidsskriftsartiklar med uppgift att läsa dessa inom ramen för kursen. Artiklarna diskuteras sedan vid obligatoriska litteraturseminarier under ledning av en akademisk seminarieledare. Vidare utgör dessa artiklar en viktig del av kursens litteratur, vilket gör att kursen hela tiden kan följa forskningsfronten inom sitt område vilket även återspeglas i kursmålen. Exempel på kurser med sådana moment är Integrerad produkt och tjänsteutveckling (TKMJ32, 6hp) och Hållbarproduktion (TMPS31, 6hp). Andra kurser på avancerad nivå bjuder in specialister från industrin som gästföreläsare (ex. Produktionssystem (TMPS27, 6hp) och Produktmodellering (TMKT57, 6hp). Inom områdena management, produktutveckling och produktion är det dessutom vanligt att man använder sig av case från industrin där studenterna får arbete med och genomföra djupare analyser av verkliga industriproblem och koppla dem till kursernas akademiska referensram. Exempel på sådana kurser är: Produktutveckling och innovationsledning (TEIO02, 12hp) Produktutvecklingsmetodik (TKMJ34, 6hp), och Hållbarproduktion (TMPS31, 6hp) Inom DPU-området sker också kunskapsutveckling på avancerad nivå i brytningen mellan det praktiska arbetet och det reflekterande arbetet. I kurser som till exempel Produktvisualisering (TMKT96, 6hp), Tjänstedesign och tjänsteinnovation (TDDD51, 6hp) utvecklar studenterna sitt teoretiska kunnande och sin praktiska förmåga. Detta görs genom läsning/reflektion, genom att tillämpa kunnande i praktiskt designarbete, genom att reflektera över sitt eget arbete och knyta det till forskningslitteratur, genom att delta i kritiska samtal om både praktiken och teorin. En central del i samtida produktutvecklingsarbete är att kunna sätta sig in användares situation och samla in kunskap, insikter och data från användningssituationer. Att utvecklas på avancerad nivå inom detta kräver både teoretisk grundning och praktisk erfarenhet av att genomföra kontextualiserade studier tillsammans med användare. En progression inom detta område erhålls på A-nivå genom kurserna Avancerad Interaktionsdesign (TDDD53, 6hp), Tjänstedesign och tjänsteinnovation (TDDD51, 6hp), Avancerad brukarcentrerad design (TMKT72, 6hp), Design och produktutveckling projektkurs (TMPP01, 12hp), och Produktvisualisering (TMKT96, 6hp). Forsknings och industriprojekt Genom de möjligheterna till skarpa forsknings- och utvecklingsprojekt i de stora projektkurserna inom programmet erhåller studenterna en stark koppling till aktuell forskning och industriella behov och möjligheter. I termin 6 ges kursen Integrerad produktutveckling, där studenterna jobbar tillsammans med ett företag för att lösa ett verkligt produktutvecklingsprojekt. Studenterna jobbar i tvärdisciplinära grupper om 6-8 studenter i ett nära sammarbete med näringslivet. I dessa projekt skriver studenterna även individuella kandidatuppsatser. Tack vare uppsatsarbetet, med krav på en teoretisk referensram, ges studenterna en bred vetenskaplig grund 10

inom DPU området, samtidigt som projektet i sig säkerställer god insikt i att driva realistiska utvecklingsprojekt. Vidare ger projektets koppling till näringslivet studenterna möjlighet att på nära håll studera de metoder, verktyg och processer som används i industrin. De får även erfarenhet av att transformera teoretisk kunskap till olika typer av praktiska prototyper, vilka studenterna själva bygger och utvärderar. I termin 9 avslutas programmet med ytterligare en projektkurs, Design och produktutveckling projektkurs (TMPP01, 12hp) på A-nivå. I denna kurs ges möjlighet till ytterligare fördjupning inom det valda profilområdet samtidigt som koppling till aktuella forskningsområden förstärks genom att projektens resultat skall kopplas till aktuell teoretisk referensram och i förekommande fall även till industriell state-of-the-art. Den avslutande projektkursen examineras av en disputerad lärare inom aktuellt huvudområde. Programmet avslutas med Examensarbetet (TQPU33), som oftast utförs tillsammans med ett industriföretag. Detta säkerställer att studenterna jobbar med dels skarpa forsknings och utvecklingsprojekt samtidigt som de ges möjlighet att studera de arbetssätt som används inom industrin idag. 11

Examensmål 2 brett kunnande inom det valda teknikområdet inklusive matematik och naturvetenskap, samt fördjupning inom delar Utdrag ur programmål DPU-programmet enligt LiTH-syllabus Enligt utbildningsplanen skall en civilingenjör i design och produktutveckling (DPU) från Tekniska Högskolan vid Linköpings universitet kunna omsätta tekniska landvinningar till framgångsrika, attraktiva och användbara produkter, tjänster och system. DPU:aren besitter goda kunskaper om hur produkter, tjänster och system skall utformas för att möjliggöra långsiktig social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. De mer specifika program målen utrycks som: Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen (1.1 i LiTH-syllabus) o beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg. o planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde. Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen (1.2 i LiTH-syllabus) En DPU-ingenjör har en bred teknisk kompetens med kunskaper och färdigheter inom maskinteknik, industriell design, produktutveckling, datorteknik, industriell ekonomi, miljöteknik mm. Detta innebär att: o DPU-ingenjören kan använda begrepp, teorier och metoder från ex. mekanik, termodynamik, produktionsteknik, användarinteraktion, resursteori för att beskriva, analysera och utveckla produkter, tjänster och system. Detta innefattar också att kunna göra relevanta beräkningar, i förekommande fall med datorstöd, och utföra experimentella undersökningar. o En DPU-ingenjör kan beskriva, strukturera, abstrahera och modellera produkter, tjänster och system med väl valda metoder och verktyg. DPU-ingenjören har kunskaper och färdigheter i algoritmiska metoder och datastrukturer. o En DPU-ingenjör har kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ design- och produktutvecklingsmetodik. o En DPU-ingenjör kan utifrån ovanstående kunskaper beskriva, strukturera, abstrahera, modellera och lösa problem inom design- och produktutvecklingsområdet. Kurser på kandidatnivå Den breda grundläggande kunskapen inom naturvetenskap och matematik garanteras av en de obligatoriska kurserna under de första sju terminerna på programmet. Det obligatoriska matematikblocket består av sammanlagt 42 hp kurser och inkluderar kurser så som Matematisk grundkurs (TATM79, 6hp), Linjär algebra med geometri (TATA67, 6hp), Envariabelanalys 1 och 2 (TATA41 och TATA42, 6hp) Flervariabel analys (TATA69, 6hp), Sannolikhetslära och statistik (TAMS11, 6hp), och Problemlösning och programmering (TDDD44, 6hp). Dessutom finns valbara kurser som Optimeringslära och Numeriska metoder. Den naturvetenskapliga grunden garanteras av de obligatoriska kurserna i Mekanik - Statik (TMME07, 6hp) och Mekanik - Dynamik (TMME13, 6hp), Termodynamik (TMMV04, 6hp), 12

Strömningslära och värmeöverföring (TMMV11, 6hp), Hållfasthetslära (TMHL14, 6hp), Eltekniska system (TMEL08, 6hp) och Reglerteknik (TSRT19, 6hp). Sammantagets läses 42hp inom det naturvetenskapliga området. Det matematiska och naturvetenskapliga blocket omfattar således 84hp vilket garanterar DPU ingenjören en gedigen grund att stå på med avseende på både matematiska och naturvetenskaplig kompetens. Under de första 3 åren ges även en bred grund inom DPU-ingenjörens teknikområde. Det innefattar obligatoriska kurser som spänner från mer designorienterande ämnen så som Formgivning och formseende (TMKT58, 6hp), Datorn som design verktyg (TMKT59, 6hp), och Produktergonomi (TMKT97, 6hp), via centrala produktutvecklingskurser som Introduktion till DPU (TMKT98, 12hp), Användardriven produktutveckling (TDDD32, 6hp) och Integrerad produktutveckling (TMKT68, 16hp), till mer teknikorienterade kurser såsom Ingenjören och CAD-verktyget (TMKT94, 6hp), Produktionsteknik (TMPT06, 6hp), Maskinelement (TMKT39, 6hp), och Material för design (TMKM11, 12 hp). Inom programmet återfinns även breddande kurser inom ekonomiområdet genom kurser som Industriell ekonomi (TEAE04, 6hp), Industriell organisation (TEIO19, 6hp), och Projektledning (TEIO23, 6hp). Dessutom läser alla studenter en kurs i Miljöteknik (TKMJ24, 6hp). Inom DPU-ingenjörens teknikområde sker en progression under de första tre åren där samtliga kurser under sista året är på G2 nivå. Termin sex avslutas med kursen Integrerad produktutveckling projektkurs, 16hp, där kunskap från alla tidigare kurser integreras i ett företagskopplat projekt. Studenterna arbetar i grupper om 6-8 personer och driver sitt eget projekt med stöd av handledare från universitetet. Varje student skriver, baserat på empirin från det gemensamma projektet, en individuell uppsats, som för godkännande måste uppnå minst kvalitetskraven för en kandidatuppsats. Tack vare det integrerande förhållningssättet i kursen och att projekten spänner över hela design- och produktutvecklingsområdet möjliggörs att studenterna får ett brett kunnande inom hela DPU:s teknikområde. Programstruktur på masternivå Efter programmets tre inledande år väljer studenten en masterprofil inom vilket område fördjupningen kommer att ske. Det finns för närvarande tre masterprofiler på programmet, produktutveckling och teknisk design, konstruktion samt management. Inom varje profil läses ett antal obligatoriska kurser (sammanlagt 36hp på avancerad nivå) vilka tillsammans med examensarbetet möjliggör en gedigen fördjupning inom det valda profilområdet. Därutöver krävs ytterligare 24hp kurser på A-nivå inom huvudområdet Produktutveckling för att säkerställa bredden såväl som djupet för varje enskild student. Att studenterna uppnår kursmålen för respektive kurs säkerställs vid examination med hjälp av ett antal olika examinationsformer. De mer grundläggande kunskaperna i matematik och naturvetenskap examineras med individuella skriftliga examinationsuppgifter (oftast salsskrivningar) samt experimentella laborationer. Kunskaper, färdigheter och arbetssätt inom programmets centrala teknikområde examineras till viss del också med salsskrivningar, men oftare används examinationsmoment såsom inlämningsuppgifter, rapporter, presentationer, olika typer av prototyper (virtuella och/eller fysiska) etc. Stor vikt läggs då även vid kommunikation och presentation av resultatet. 13

Examensmål 3 att med helhetssyn och kritiskt förhållningssätt hantera komplexa frågeställningar Utdrag ur programmål DPU-programmet enligt LiTH-syllabus I utbildningsplanen återges programmålen med avseende på individuella yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt. Eftersom målen ligger väl i linje med examensmål 3 återges de inledningsvis nedan: Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning (2.1 i LiTH-syllabus) DPU-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. Experimenterande och kunskapsbildning (2.2 i LiTH-syllabus) En DPU-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. DPU-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området. Systemtänkande (2.3 i LiTH-syllabus) DPU-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar. Individuella färdigheter och förhållningssätt (2.4 i LiTH-syllabus) En DPU-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. DPU-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser. Professionella färdigheter och förhållningssätt (2.5 i LiTH-syllabus) DPU-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling. Kurser på kandidatnivå Utbildningsprogrammet har ett upplägg där studenterna under hela utbildningen succesivt utvecklar sin förmåga till att kritiskt, självständigt och kreativt, formulera och hantera komplexa frågeställningar utifrån ett helhetstänkande. Djupet i utlärningen och bredden i helhetssynen utvecklas under utbildningens progression från de inledande kurserna i första årskursen med fokus på grupparbete till att slutligen appliceras i ett självständigt examensarbete. Den första programunika kursen i termin 1, Introduktion till Design och Produktutveckling (TMKT98, 12hp), ger studenten en introduktion till bredden inom Design och Produkt- 14

utvecklingsområdet genom att kombinera teori med praktisk erfarenhet av att identifiera ett kundbehov och inom sin projektgrupp utveckla en färdig fungerande prototyp som testas och utvärderas. Utvärderingen ger studenterna en möjlighet att kritiskt förhålla sig till sitt arbete och därigenom få en insikt i hur och vad som kunde gjorts bättre. I termin 2 vidareutvecklas förmågan att hantera komplexitet i kursen Användardriven produktutveckling (TDDD32, 6hp). Här består komplexiteten av att förstå och hantera uttalade och outtalade behov, idéer och krav och hur detta kan fångas upp och formas i samarbete med användarna. Denna förmåga att samverka med användaren/kunden fördjupas ytterligare i kursen Formgivning och formseende (TMKT58, 6hp). Att produktutveckla kräver, utöver att förstå användaren/kunden, en förståelse av hur olika val av konstruktionslösningar, visualiseringsmetoder, material och tillverkningsprocesser samverkar inklusive beaktande av miljöaspekter. I termin tre undervisar vi studenten i ekologiskt hållbar utveckling inom kursen Miljöteknik (TKMJ24, 6hp) med fokus på ingenjörens roll i det förebyggande arbetet med att minska miljöpåverkan från samhällets material- och energianvändning. Parallellt läser studenterna CAD-kursen Ingenjören och CAD-verktyget (TMKT94, 6hp) där olika discipliner kopplas samman för att skapa förutsättningar till att presentera olika lösningar med hjälp av visualiseringsverktyg. I termin fyra ges kursen Produktionsteknik för DPU (TMPT06, 6hp) där studenten erhåller insikt och kunskap kring hur man kan realisera en produkt och olika tillverkningsprocessers lämplighet för olika material. Dessa olika kurser byggs sedan vidare i termin fem i kursen Material för design (TMKM11, 6hp) som ger fördjupad kunskap och förståelse av material och deras egenskaper. Detta innefattar tydligt hur val av material i en produkt påverkar och kopplas till ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Kursen innehåller en projektuppgift där studenten i grupp måste identifiera ett problem kopplat till ett givet industriellt sammanhang. Det valda problemet får sen lösas och en modell på lösningen byggs och projektet presenteras via lägesseminarier, där en annan studentgrupp agerar opponenter. Vid slutseminariet är sedan uppgiftsställaren, ett industriföretag, närvarande för att fungera som industriellt sammanhang. Resultatet kommuniceras muntligt, med hjälp av en fysisk prototyp samt skriftligen med en poster. Därmed har studenterna slutit cirkeln, från en öppen komplex frågeställning till att bidra till kunskapsuppbyggnaden i industrin. Kursen Ergonomi (TMKT97, 6hp) som läses parallellt, kompletterar ovanstående med att lägga till helhetssynen och komplexiteten människa maskin i samverkan. Här finns samverkan med ytterligare en yrkeskategori, arbetsterapeuter, då studenterna på DPU programmet jobbar tillsamman med arbetsterapeut-studenter för att utveckla ergonomiska produkter. I termin sex ges studenterna möjlighet att i grupp arbeta med ett större industriellt projekt i kursen Integrerad Produktutveckling (TMKT68, 16hp). Projekten baseras på projektuppdrag från externa uppdragsställare, där uppdragen oftast baseras på direkta utvecklingsbehov som den externa parten identifierat i samtal med någon av kursens lärare. Studenterna jobbar tillsammans i tvärdisciplinära grupper om 6-8 studenter för att gemensamt lösa det näringslivsanknutna produktutvecklingsprojektet. Samtidigt skriver studenterna ett enskilt (eller i grupp om 2 studenter) kandidatarbete baserat på det individuella arbetet i det gemensamma projektet. Projekten utgörs av öppna problemställningar, som studenterna utforskar och kritiskt granskar för att identifiera dels de övergripande projektmålen samt individuella mål för det enskilda kandidatarbetet. Studenterna skall sedan med stöd av styrgrupp, projektägare och handledare planera, leda, samt på ett kreativt sätt finna lösningar till problemställningen. Denna kurs knyter 15

ihop programmets alla föregående kurser för att i ett integrerat och industriell utvecklingsprojekt skapa en helhetssyn av en komplex frågeställning. Eftersom varje projekt har en industriell partner utanför universitetet så säkerställs även att studenterna arbetar i verkliga utvecklingsprojekt och bidrar till samhällets kunskapsuppbyggnad. Projektgruppen skriver en helhetsrapport där projektets resultat sammanfattas och levereras till den industriella parten samtidigt som arbetet även presenteras muntligt. Det individuella arbetet redovisas både skriftligt och muntligt, och dessutom opponerar varje student på en annan students arbete med fokus på att kritiskt och konstruktivt bidra till ett förbättrat resultat både från akademiskt och industriellt perspektiv. Programstruktur på masternivå Under de två senare åren i utbildningen väljer studenterna olika profilkurser, som ger större djup och bredare kunskaper inom sina respektive masterprofilområden (dvs. Produktutveckling och teknisk design, konstruktion eller management). Här lär sig studenterna att hantera olika typer av komplexitet med stor koppling till forskningsöverbyggnaden för respektive masterprofil. De olika masterprofilområdena knyts samman i en större projektkurs (TMPP01, 12hp) som ges under termin 9 där studenterna i forskningsnära projekt fördjupar sig inom sin individuella masterprofilering. Projekten består av komplexa frågeställningar som löses i grupp om ca 4-6 studenter och som spänner över flera profilområden. Inom dessa projekt agerar varje student expert inom sitt område. En helhetssyn skapas där studenter med specialisering inom antingen design, konstruktion, produktutveckling eller management förenar sina kunskaper för att lösa ett komplext problem. Ett kritiskt förhållningssätt tränas dels genom att argumentera för och bidra med sitt eget specialiseringsområde inom projektgruppen samt genom att agera opponent till en annan projektgrupp vid halttidsseminarier och slutredovisning. Projektkursen knyter samman hela utbildningen där progressionen genom kurserna tas till vara och kunskaper som erhållits tidigare kopplas till en forskningsnära referensram. Vid examination av projektkursen är studenten redo för att självständigt kunna planera, utföra, sammanfatta och redovisa ett examensarbete inom respektive masterprofilområde. Sammanfattningsvis så uppfyller utbildningen examensmål 3 genom att förmågan till helhetssyn och kritiskt förhållningssätt genomsyrar varje termin på programmet. Förmågan initieras i projektet i termin 1 för att sedan kontinuerligt fördjupas i den projektorienterade undervisningen som bedrivs inom programmet. Förmågan att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet initieras i projektkursen under våren i årskurs 3 vilken resulterar i en rapport på kandidatnivå som balanserar industriell applikation med akademiskt bidrag. I den stora projektkursen under hösten i termin 9 ligger fokus på att delta i forskningsnära utvecklingsarbete med mål att utifrån en teknisk specifikation ta fram ett resultat som relaterar till aktuell forskning med mål att inom projektgruppen generera ett gemensamt resultat storleksmässigt likvärdigt med ett examensarbete. I examensarbetet ska studenten visa att han/hon självständigt behärskar att planera och genomföra en ingenjörsuppgift i ett industriellt eller akademiskt sammanhang, utifrån de kunskaper och färdigheter som den har haft möjligheten att tillgodogöra sig under hela utbildningsprogrammet, vilket sedan kröns i examensarbetet där denna förmåga examineras. 16

Examensmål 4 Förmåga att utveckla produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och samhällets behov av hållbar utveckling Utdrag ur programmål DPU-programmet enligt LiTH-syllabus Att utveckla tekniska produkter, tjänster och system som tar hänsyn till samhällets behov är centralt för DPU programmet. Nedan återges utbildningsplanens mål avseende examensmål 4. Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. (4.1 i LiTH-syllabus) En DPU-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En DPU-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv. Företags- och affärsmässiga villkor (4.2 i LiTH-syllabus) En DPU-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer. Att planera system (4.3 i LiTH-syllabus) DPU-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav. Att utveckla system (4.4 i LiTH-syllabus) DPU-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. DPU-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete. Att realisera system (4.5 i LiTH-syllabus) En DPU-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering. Kurser på kandidatnivå Nedan exemplifieras hur utbildningen, och dess olika delar är utformade för att systematiskt verka för att studenterna uppnår examensmål 4 en god förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Den första kursen som DPU-studenterna möter är Introduktion till design och produktutveckling (TMKT98, 12hp), och den syftar till att ge studenterna en grundläggande förmåga att vid utveckling av erbjudanden (dvs. kombinationer av produkter, processer och system) beakta människors förutsättningar samt samhällets behov. Kursen ger en övergripande teoretisk och praktisk erfarenhet av att utifrån identifiering av kunders förutsättningar och behov, mha teoretiska metoder och verktyg, utforma, utvärdera och tillverka en fungerande prototyp som sedan testas och utvärderas. Kursen syftar även till att stimulera studenternas förmåga att reflektera över människors och samhällets behov av erbjudanden, och dess etiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. I termin 2 ges kursen Användardriven produktutveckling (TDDD32, 6hp) som ger en fördjupad förmåga att ta hänsyn till människors förutsättningar och behov, dvs ge kunskap om hur erbjudanden kan skapas utifrån uttalade och 17

outtalade behov, idéer och krav och hur detta kan fångas upp och formas i samarbete med användarna. I detta ligger bl a etiska och estetiska aspekter. Förmågan att utveckla och forma erbjudanden efter människors förutsättningar fördjupas sedan i kursen Formgivning och formseende (TMKT58, 6hp). Den berör även estetiska aspekter samt beskriver hur människans förutsättningar samt samhällets behov av erbjudanden har förändrats över tiden. Ekologiskt hållbar utveckling beaktas i kursen Miljöteknik (TKMJ24, 6hp), som ges i termin tre och vars syfte är att ge fördjupade kunskaper om miljöproblemens uppkomst, naturvetenskapliga grund och möjliga lösningar. Fokus ligger på ingenjörens roll i det förebyggande arbetet med att minska miljöpåverkan från samhällets material- och energianvändning. Detta byggs sedan vidare på i termin fem i kursen Material för design (TMKM11, 6hp) som ger kunskap och förståelse av material och deras egenskaper, och detta innefattar ett materialvals påverkan och koppling till hållbar utveckling utifrån ett ekonomiskt perspektiv genom att välja rätt material till rätt problem, ett socialt perspektiv genom att välja ett material som fungerar i det givna industriella sammanhanget inklusive kunderna och inte minst ur ett ekologiskt perspektiv genom att välja och kombinera materialen på ett för användning och återvinning ändamålsenligt sätt. Ekonomisk hållbar utveckling behandlas i kursen Industriell ekonomi och organisation (TEAE04, 6hp) som ges i termin 4. Kursen syftar till att ge en helhetssyn av hur företag fungerar och styrs och hur företag kan organiseras. I detta ligger att efter kursen t ex kunna beskriva och förklara vad som krävs för att starta och driva ett företag och beskriva, förklara och tillämpa produkt- och investeringskalkylering och räkenskapsanalys. Progression inom området ges i termin sju i kursen Industriell organisation (TEIO19, 6hp) som ger fördjupade kunskaper om hur företag styrs och organiseras, för att säkerställ långsiktig ekonomisk hållbarhet. Människors förutsättningar är det centrala temat i kursen Produktergonomi (TMKT97, 6hp) och syftet är att ge studenten förmåga att kunna använda ergonomiska teorier och principer vid framtagning av produkter och att kunna använda kvalitativa och kvantitativa metoder för att fånga användarens behov och förutsättningar. Vidare ger kursen en förståelse för konsekvenser av ergonomi i produkter och analysförmåga av ergonomins roll genom att diskutera och utvärdera olika produkter och produktutvecklingsfrågor. Kursen berör även de mänskliga aspekterna inom arbetsmiljöområdet, så som belastningsergonomi och ergonomi ur ett organisatoriskt perspektiv. Projektkursen Integrerad produktutveckling projektkurs (TMKT68, 16hp), som ges i termin sex, syftar till att systematiskt integrera och binda ihop de kunskaper som förvärvats under de första 3 åren och ge studenten en fördjupad förmåga rörande examensmål 4. Detta genom att utveckla studentens kunskaper om och förmåga att genomföra ett företagskopplat projekt skapa, analysera och utvärdera tekniska lösningar. Vidare t ex hur produktutvecklingsprocesser påverkar varandra och hur de kan styras. Stor vikt finns på att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, miljömässiga och etiska aspekter. Kopplat till TMKT68 ges en teorikurs, Integrerad produktutveckling - teorikurs (TMKT99, 2hp), vars syfte är att förutom teori kopplat till ovan nämnda kurs, även ge fördjupat stöd kring juridiska och etiska aspekter vilket kopplar till målet socialt hållbar utveckling. Programmets struktur på masternivå Under år termin 7-9 erbjuds en mängd olika kurser som beroende på studenternas val ytterligare fördjupar deras kunskaper och förmågor att uppnå examensmål 4. Exempel på kurser som syftar till att ge en fördjupad kunskap och förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och 18

system utifrån människors förutsättningar och behov är Avancerad interaktionsdesign (TDDD53, 6hp), Integrerad produkt- och tjänsteutveckling (TKMJ32, 6hp), Hållbar produktion (TMPS31, 6hp), Tjänstedesign och tjänsteinnovation (TDDD51, 6hp), Avancerad miljödriven produktutveckling (TKMJ46, 6hp) och Resurseffektiva produkter (TKMJ29, 6hp). Exempel på kurser som gör detta utifrån ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv är Integrerad produkt- och tjänsteutveckling (TKMJ32, 6hp) och Resurseffektiva produkter (TKMJ29, 6hp). Socialt hållbar utveckling berörs i t ex Tjänstedesign och tjänsteinnovation (TDDD51, 6hp) och Avancerad interaktionsdesign (TDDD53, 6hp). Ekologiskt hållbar utveckling berörs i t ex Resurseffektiva produkter (TKMJ29, 6hp), Integrerad produkt- och tjänsteutveckling (TKMJ32, 6hp), Avancerad miljödriven produktutveckling (TKMJ46, 6hp) och Hållbar produktion (TMPS31, 6hp). I termin 9, läser studenten endera Design och produktutveckling - projektkurs (TMPP01, 12hp) alternativt Industriell ekonomi - Projektkurs (TMPI01, 12hp), vilka ytterligare knyter ihop utbildningen, med tydlig koppling mot målet att ge studenten fördjupad kunskap och förmåga att uppnå examensmål 4. TMPP01 syftar t ex till att befästa kunskaper inom design och produktutveckling genom tillämpning inom ett produktutvecklingsprojekt med industri- eller forskningsanknytning. Studenten förväntas t ex efter kursen ha god förmåga att systematiskt integrera de kunskaper som förvärvats under studietiden för att lösa ett verkligt produktutvecklingsprojekt. Vidare god förmåga att tillämpa metod- och ämnesmässiga kunskaper från design och produktutvecklingsområdet i syfte att skapa, analysera och utvärdera tekniska lösningar. 19

Examensmål 5 - Förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt Utdrag ur programmål DPU-programmet enligt LiTH-syllabus Att kommunicera muntligt och skriftligt är av största vikt för DPU-ingenjören. I utbildningsplanen uttrycks därför följande programspecifika mål med avseende på förmågan att arbeta i grupp och att kommunicera. Att arbeta i grupp (3.1 i LiTH-syllabus) Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen. Att kommunicera (3.2 i LiTH-syllabus) Studenten ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt. Att kommunicera på främmande språk (3.3 i LiTH-syllabus) Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt. Träning av muntlig och skriftlig förmåga under hela programmet Genom hela utbildningen tränas DPU-studenterna i att kommunicera sina resultat i dialog med andra. Träning i den muntliga och skriftliga förmågan sker kontinuerligt i programmets olika kurser. Muntlig och skriftlig redovisning och dialog med olika grupper får ett stort fokus redan under programmet första läsår, och muntliga och skriftliga redovisningar genomsyrar hela programmet. I 21 av 27 obligatoriska kurser under årskurs 1-3 (se kolumn 3.2 i programmatrisen i Figur 2) introduceras, undervisas och används kunskaperna i muntlig och skriftlig framställning och kommunikationsstrategier för dialog med olika grupper. I många av de valfria kurserna i högre årskurser är muntlig och skriftlig redovisning dessutom ett vanligt inslag. Kurser där muntlig och skriftlig förmåga tränas Här följer ett antal exempel på kurser där muntlig och skriftlig förmåga tränas. I en av första kurserna som studenterna läser, Introduktion till design och produktutveckling (TMKT98, 12hp), kommuniceras resultat av eget produktutvecklingsprojekt i grupp såväl muntligt som skriftligt, med opponering (diskussion) på annan grupps arbete. Arbetet innebär även visuell presentation (fysisk och digital) av resultatet i kursen. I kursen, Formgivning och formseende (TMKT58, 6hp), får studenten i termin 2 använda flera olika manuella visualiseringstekniker kommunicera sina resultat till övriga studenter i kursen med hjälp av bilder och modeller framställda med olika visualiseringsformer. I kursen ingår också att analysera och göra kvalitetsbedömningar av egna och andras formgivning. Kursarbetet genomförs både i grupp och individuellt. Under kursen genomförs muntliga, skriftliga och visuella presentationer av resultat från kursuppgifter och moment, så som skiss- och visualiseringstekniker i två och tre dimensioner, skissteknik i vyer och med frihandsperspektiv, presentationsbildsteknik, modellteknik, formlära och designestetik, färglära och färgkomposition, produktsemantik mm. 20

I kursen Användardriven produktutveckling (TDDD32, 6hp) är människans handlande centralt. Användardriven produktutveckling utgår från att produkter inte enbart är objekt utan är en del av förlopp och skeenden. Användarnas uttalade och outtalade behov, idéer och krav i dessa skeenden fångas in och utarbetas i kursen av studenterna genom samarbete och kommunikation med användarna. Här tränas studenterna i att på olika sätt att presentera designresultat i olika skeden av utvecklingsprojekt, bl a genom designsonder, designspel, samt att kommunicera med olika målgrupper som man kan tänkas komma i kontakt med i produktutvecklingsarbete. Efter genomgången kurs skall studenten kunna summera och presentera förslag på produkter baserat på användardrivna metoder, redovisa värderade välgrundade val, samt förmedla insikter om användardrivna metoder. I kursen Datorn som designverktyg (TMKT59, 6hp) som ges i termin 4 tillägnar sig studenterna kunskaper om hur form skapas och utvecklas med olika datorprogram i kombination med andra hjälpmedel för visuell representation. De lär sig att tillämpa ett experimentellt förhållningssätt där även datorverktyg är en del och de tränar sig i att analysera och värdera designkvaliteter i konceptförslag. Stor vikt läggs vid att kommunicera design idéer och förslag med stöd av digitala medier. I kursen Material för design (TMKM11, 12hp) som ges i termin 5 får studenterna utifrån en mindre projektgrupp ingenjörsmässigt diskutera och argumentera för valda lösningar och projekterfarenheter. Studenten tränas i att hantera olika lägesseminarier, där progressen i kursen kommuniceras och diskuteras löpande. Slutligen presenteras resultatet kortfattat på en poster, vilket ger en övning i att sammanfatta det viktigaste, en fysisk mock-up (prototyp) skapas och ett digitalt presentationsmaterial utvecklas, allt med fokus på att ge information i tillräcklig mängd och på rätt nivå för en industriell beslutsfattare att fatta ett stopp- eller fortsättbeslut på. Parallellt med TMKT11 läses kursen Produktergonomi (TMKT97, 6hp). Denna kurs har ett liknande upplägg som TMKT11, men ytterligare en dimension av kommunikation beaktas då DPU-studenterna i denna kurs arbetar tillsammans med arbetsterapeuter för att utveckla ergonomiska produkter. Vid insamling av empiri och presentation av projektresultat får studenterna erfarenhet av att kommunicera med andra typer av brukare (ex. äldre och funktionshindrade) och med andra yrkesgrupper. Under terminen 6 i den stora kursen Integrerad produktutveckling (TMKT68, 16hp) får DPUstudenterna kommunicera med ett verkligt företag som agerar uppdragsgivare. Stor vikt läggs även vid att studenten ska kunna dokumentera och kommunicera produktutvecklingsprocessen. Resultat av studenternas arbete kommuniceras på sätt som de själva väljer med de verktyg man lärt sig använda i tidigare kurser, samt alla grupper visualiserar sitt slutresultat i form av film. Därutöver skriver studenterna individuell (eller i par om två studenter) vetenskaplig rapport, samt opponerar/diskuterar andra studenters rapporter. Projektet kommunicerar med formell projektkommunikation som innebär att muntligt (inför styrgrupp) och skriftligt redogöra för projektplan, uppföljning under projektets gång med avvikelserapportering, samt slutrapport med avstämning mot initial plan. Därtill kommer auskultation, dvs att medverka vid andra studenters presentation av sina vetenskapliga arbeten. I kursen tränas studenterna alltså i att kommunicera både till företag (produktutvecklingsresultat och projektledningskommunikation) och 21

akademiker, samt inom en projektgrupp att kommunicera sina idéer samt lyssna till andras och att i grupp värdera idéer i syfte att nå uppsatt projektmål (utveckling av prototyp). I kursen Industriell projektledning (TEIO23, 6hp) har fokus på betydelsen av kommunikation i projektgrupper och kommunikation med företag. Kursen organiseras runt grupparbetet i TMKT68 och innefattar att kommunicera projektplan och fortskridande i projektet inom gruppen och till uppdragsgivare och styrgrupp kommunicera projektets progression både skriftligt och muntligt. Varje grupp kommunicerar sitt arbetssätt, arbetsformer och gruppnormer explicit i ett gruppkontrakt. Gruppen genomför dessutom en projektuppföljning. I kursmålen ingår bl a följande mål: förklara sambandet mellan projektledarens, projektmedlemmarnas, och övriga nyckelintressenters roller i industriella projekt redogöra för och analysera betydelsen av lämpliga projektmodeller Programmet avslutas med ett examensarbete inom den valda masterprofilen, och det utförs oftast tillsammans med ett industriföretag. Inom ramen för examensarbetet ingår förutom att lösa den tekniska/industriella frågeställningen och skriva själva examensarbetet också momenten projektplanering, opposition, auskultation och offentlig muntlig framläggning och försvar av uppsatsen, samt reflektion över utfört arbete. Internationella sammanhang DPU-programmet har under den korta tid det varit igång hunnit bli ett program med mycket internationella inslag. Många DPU-studenter gör ett utlandsår inom sin examen. Detta utlandsår ger förutom kunskaper inom DPU-området även ovärderliga kunskaper och erfarenheter av att bo och leva i en annan kultur. Många av studenterna åker utomlands till icke engelskspråkiga länder och lär sig då också att kommunicera på ytterligare ett främmande språk förutom engelska. De vanligaste länderna är: Tyskland, Frankrike, Spanien, Österrike, Schweiz, Singapore och Kanada. Universitetet som sådant är en multinationell och multikulturell arbetsplats med lärare från många olika bakgrunder. Gästföreläsare är vanliga inslag i högre årskurser, såväl från utländska företag som utländska universitet. Projekt bedrivs tillsammans med företag som har stor del av sin verksamhet utanför Sverige. Då även DPU-programmets kurser som ges på engelska är intressanta för Erasmus- och masterstudenter så samläser DPU-studenterna på masternivå ofta kurser med studenter från andra kulturer. Att skriva rapporter på engelska är mycket vanligt förekommande på kurser på masternivå. Under 2011 skrevs dessutom ett flertal av examensarbetena på engelska. Ett antal av dessa examensarbeten genomfördes delvis eller helt utomlands. Alla examensarbeten ska dessutom innehålla en engelsk sammanfattning. 22

Examensmål 6 teknikens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället Utdrag ur programmål DPU-programmet enligt LiTH-syllabus Att förstå teknikens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället är av största vikt för DPU-ingenjören. En civilingenjör från design och produktutveckling skall enligt utbildningsplanen uppvisa: goda kunskaper inom produktframtagning och insikt om produktframtagningsproccens komplexitet vad gäller hänsynstagande till tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter goda kunskaper om hur produkter, processer och tjänster skall utformas för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart utnyttjande av naturresurser. Tekniken möjligheter och begränsningar Genomgående i de sex första terminerna på programmet arbetar studenterna i kurser där de ges möjlighet att både arbeta med och reflektera kring teknikens möjligheter och begränsningar med teknikperspektiv, med designperspektiv, med organisationsperspektiv och med användarperspektiv. Redan första terminen i Introduktion till Design och Produktutveckling (TMKT98, 12hp) får studenterna inblick i tekniska lösningar utifrån brukares, samhällets och miljöns möjligheter och begränsningar, och får förståelse för hur teknik, material och tillverkning påverkar ingenjörens arbete. Detta görs genom behovsinventering, problemanalys, konceptframtagning och värdering. I termin 2 lär sig studenterna att förstå brukares uttalade och outtalade behov, idéer och krav i kursen Användardriven Produktutveckling (TDDD32, 6hp). Detta görs genom nära samarbete med brukarna i deras miljöer, och fångar sociala, (arbets)miljömässiga aspekter. I termin fem i kursen Material för Design (TMKM11, 12hp) tas miljö- och ekonomiska aspekter upp kring materialval och användning och i kursen Produktergonomi (TMKT97, 6hp), skall studenterna lära sig att omsätta ergonomiska teorier och principer i produktutveckling, och förstå konsekvenserna av ergonomi. Ergonomi har här en vid innebörd och inkluderande belastnings ergonomi, kognitiv ergonomi, och organisatoriska förutsättningar. I termin sex får studenterna möjlighet att använda tidigare kunskaper i projektkursen Integrerad produktutveckling (TMKT68, 16hp). I den kursen skall studenterna skapa, analysera och utvärdera tekniska lösningar, där de först har formulerat och definierat projektmål och projektförlopp, samt göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter. Beroende på projektets inriktning möter de och bearbetar olika aspekter, tillsammans med en projektägare. Under terminen understöds studenterna av kursen Industriell Projektledning (TEIOI23, 6hp), där de får grundläggande kunskaper om att leda och arbeta i projekt. Styrmodellen utgår från att val, prioriteringar och beslut görs med avseende på kvalitet, tid och resurs, vilket framförallt skapar möjligheter och begräsningar bortanför tekniken. Dessutom genomför de en mindre kurs (TMKT99, 2hp) som introducerar immaterialrättsliga frågor. I termin 7-10 har studenterna inom ramen för sina profileringar olika utvecklingsvägar. I kurserna Tjänstedesign och tjänsteinnovation (TDDD51, 6hp), Avancerad brukarcentrerad design (TMKT72, 6hp) bearbetas de olika aspekterna ur ett människoorienterat och designmässigt perspektiv. I kurserna Integrerad produkt och tjänsteutveckling (TKMJ32, 23

6hp) och Resurseffektiva produkter (TKMJ29, 6hp) bearbetas de olika aspekterna ur ett teknikmässigt perspektiv. I kurserna Produktutveckling och innovationsledning (TEIO02, 12hp), Innovativt entreprenörskap (TEIO06, 6hp), och Ledarskap och industriellt förändringsarbete (TEIO13, 6hp) bearbetas de olika aspekterna ur ett företags/affärsmässigt perspektiv. Teknikens roll i samhället och människans ansvar Under de sex första terminerna ges studenterna möjlighet att arbeta med och reflektera kring teknikens roll i samhället, framförallt med designperspektiv, med organisationsperspektiv och med användarperspektiv. Under det första året ges studenterna en första inblick i teknikens roll i samhället, genom kurserna Introduktion till Design och Produktutveckling och Användardriven produktutveckling. Förutom att teknik lyfts fram som en viktig komponent för framtagande av produkter, får studenterna en inblick i hur samhället och dess medborgare formar teknik för sina egna behov, och hur det kan driva innovation. I kursen Formgivning och formseende (TMKT58, 6hp) ges en introduktion till design- och stilhistoria, som är en aspekt på teknikens roll i samhällsutveckling. Studenternas första möte med ansvarsfrågan sker också i dessa kurser då studenterna reflekterar runt hur teknik används och missanvänds i de kontexter som de studerar. I kurserna Användardriven produktutveckling och Formgivning och formseende behandlas teknikanvändning i reflektioner och diskussioner utifrån en estetisk och kritisk synvinkel, och idén om teknikens neutralitet kontrasteras med bland annat sociala och ekonomiska konsekvenser. Under det andra året på utbildningen läser studenterna kursen Miljöteknik (TKMJ24, 6hp). Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om miljöproblemens uppkomst, naturvetenskapliga grund och möjliga lösningar. Fokus ligger på ingenjörens roll i det förebyggande arbetet med att minska miljöpåverkan från samhällets material- och energianvändning. I termin fem fokuserar kursen Material för design på miljö- och ekonomiska aspekter av materialval i relation till den funktion eller de egenskaper hos produkten, och i kursen Produktergonomi (TMKT97, 6hp) fokuserar man på teknikens roll för konsekvenser på arbetsmiljön och i relation till lagstiftning. I termin sex genomför studenterna ett större projekt, vilket ger utrymme att arbeta med framförallt ekonomiska och miljömässiga aspekter kring teknikens roll. I de fall projekten handlar om utrustning i en arbetsmiljö kommer arbetsmiljöaspekter in, och i många av projekten lyfts under processens gång sociala aspekter upp. Parallellt med projektkursen går studenterna en kurs som tar upp immaterialrättsliga aspekter på teknik- och produktutveckling. I projektkursen ingår även en föreläsnings- och övningsserie kring etiska aspekter inom design och produktutvecklingsområdet. I termin 7-10 har studenterna inom ramen för sina profileringar lite olika utvecklingsvägar. I kurserna integrerad produkt och tjänsteutveckling och Tjänstedesign och tjänsteinnovation får studenterna fördjupa sig i teknikens roll i ett tjänstesamhälle och en tjänsteekonomi. I kurserna Hållbarproduktion (TMPS31, 6hp), Resurseffektiva produkter (TKMJ29, 6hp), och Miljödriven produktutveckling (TKMJ46, 6hp) får studenterna fördjupa sig i teknikens roll som drivkraft för miljöhänsyn. 24

Del 2 Lärarkompetens och lärarkapacitet En student med civilingenjörsexamen i design- och produktutveckling ska ha de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för yrkesverksamhet eller för forskarutbildning inom området maskinteknik/produktutveckling. För att åstadkomma detta krävs relevanta kunskaper i matematik, maskinteknik, övrig teknik och naturvetenskap samt ekonomi/management. Kurserna ges från de institutioner som har bäst kompetens i ämnet och därför används flera olika institutioner. Följande institutioner används: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, som ger kurser inom maskinteknik och industriell ekonomi. Matematiska institutionen, som ger alla kurser i matematik och tillämpad matematik. Institutionen för datavetenskap, som ger kurser inom datateknik. Institutionen för systemteknik som ger kurser inom elektroteknik och reglerteknik. På institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) ges majoriteten av alla kurser på avancerad nivå inom huvudområdet maskinteknik. Institutionen har knappt 500 anställda och flera andra program, t.ex. Industriell ekonomiprogrammet, läser merparten av sina avancerade kurser där. På institutionen studerar cirka 4230 helårsstudenter. Institutionen har 21 avdelningar, varav 15 har sin huvudsakliga undervisning och forskning inom den tekniska fakulteten, där cirka 30 professorer (exklusive adjungerade och gästprofessorer) och drygt 65 lektorer är verksamma (2012). Förutom att professorerna både undervisar och forskar aktivt, så är även merparten av lektorerna forskningsaktiva och flera av dem docenter. Till detta kommer ett antal forskarassistenter, postdocs och doktorander. Den höga forskningsaktiviteten hos lärarkollegiet borgar för att det finns god kunskap om aktuella forskningsfrågor, vilket kommer våra studenter till godo. Då lärare, handledare och examinatorer i de flesta fall både undervisar och forskar har de goda förutsättningar att undervisa och examinera både ämneskunskap och generiska förmågor. I den bifogande lärartabellen listas de som är examinatorer på de obligatoriska kurserna på DPU-programmet. Lärarkompetens i förhållande till forskning och forskningsmiljöer Majoriteten av undervisningen i huvudområdet maskinteknik eller produktutveckling på avancerad nivå bedrivs av disputerade lärare som i stor utsträckning även är docentkompetenta. Lärarna kommer främst från avdelningarna Energisystem, Fluida och mekatroniska system, Hållfasthetslära, Industriell miljöteknik, Industriell produktion, Konstruktionsmaterial, Kvalitetsteknik, Logistik, Maskinkonstruktion, Mekanik, Mekanisk värmeteori och strömningslära samt Produktionsekonomi. Vid dessa avdelningar återfinns sammanlagt 25 professorer och drygt 40 lektorer som forskar och undervisar. Dessa forskningsmiljöer bidrar till att studenterna, oftast genom projekt inom pågående forskningsprojekt i de avancerade kurserna, får möjlighet att öka sin förståelse för forskningsvärlden. Antal helårsstudenter Antal helårsstudenter på civilingenjörsutbildningen i design- och produktutveckling är (2012) 306: 25

Del 3 Information om de självständiga arbetena Det självständiga arbetet motsvarar 30 hp och genomförs vanligtvis under termin tio (vårtermin åk 5). Innan arbetet får påbörjas genomförs en behörighetskontroll med avseende på uppnådda poäng mm. I princip alla självständiga arbeten inom civilingenjörsprogrammet i design- och produktutveckling genomförs i par. I stort sett alla de självständiga arbetena är utförda inom industrin, vilket väl överensstämmer med de utslumpande arbetena. Regelverk och kursplan för det självständiga arbetet återfinns via www.lith.liu.se/hsv2012. Kursplanens lärandemål för ett självständigt arbete inom civilingenjörsprogrammet design- och produktutveckling innebär att den studerande ska: systematiskt kunna integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden visa väsentligt fördjupade metodkunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet kunna tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den planera, genomföra och dokumentera ett självständigt arbete formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar söka och värdera litteratur kunna skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar i form av system, teorier eller metoder göra bedömningar med hänsyn till tillämpliga etiska och samhälleliga villkor såsom ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling visa förmåga att redovisa ett självständigt arbete genom att professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt visa förmåga att kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt examensarbete av annan student Processen för genomförandet av självständiga arbeten på avancerad nivå följer en struktur som är gemensam för alla utbildningar vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Detaljer återfinns via www.lith.liu.se/hsv2012, och processen kan kortfattat beskrivas: 1. När studenten kommit i kontakt med en möjlig uppdragsgivare för arbetet kontaktar studenten den institution som har den ämnesmässiga kompetensen att examinera arbetet. Om uppgiftsbeskrivningen godkänns tilldelas studenten en examinator och handledare vid institutionen, efter kontroll att studenten har minst 240 hp och klarat alla kurser i årskurs 1-3. 2. Efter 2-4 veckor skriver studenten en planeringsrapport innehållande bland annat en preliminär problemformulering, planerad litteraturbas, beskrivning av tänkt angreppssätt samt en tidplan. 3. Cirka halvvägs in i arbetet ska studenten redovisa för examinatorn hur arbetet fortskrider relativt planeringsrapporten. 4. Det genomförda arbetet presenteras muntligt vid ett offentligt seminarium där en annan student agerar opponent och granskar arbetet med avseende på problemformulering, lösningsmetoder, slutsatser, mm, samt den skriftliga och muntliga presentationen. Ca en vecka innan seminariet ska opponenten presentera sina diskussionspunkter och tekniska frågor för examinatorn för att säkerställa en grundlig och kritisk granskning. För att få 26

lägga fram det egna arbetet eller opponera ska studenten ha närvarit (auskulterat) vid tre andra framläggningar. 5. Som ett avslutande moment skriver studenten ett reflektionsdokument där studenten reflekterar över det genomförda arbetet med avseende hur väl det relaterar till utbildningens mål och de kunskaper och färdigheter som utbildningen gett, mm. Syftet är att ge examinator och programnämnd återkoppling till hur väl examensarbetsprocessen fungerat och hur den studerandes egen insats påverkat genomförandet och slutresultatet samt ge programnämnden återkoppling kring hur väl utbildningen lyckats i sin uppgift att säkerställa programmålen. Provmomenten under det självständiga arbetet fördelar sig enligt följande: planeringsrapport, halvtidskontroll, skriftlig rapport, framläggning samt reflektionsdokument 28 hp, opposition 1.5 hp och auskultationer 0.5 hp. Examensarbetet betygsätts med U eller G. Tabell lärarkompetens och lärarkapacitet Nedan listas examinatorer på alla obligatoriska kurser under de tre första åren inom programmet Design- och produktutveckling, i den ordning de kommer i programmet. Inom kurserna är ofta fler lärare inblandade. För att betraktas som forskningsaktiv ingår man i en forskargrupp, handleder doktorander, har forskningsfinansiering eller dylikt. Akademisk tjänst/titel Namn Huvudområde Kursansvarig Forskningsaktiv Grundnivå Avancerad nivå Univ lektor, docent Mikael Langer Matematik X X X Univ adj Torbjörn Jonsson Datateknik X Univ Adjunkt Mats Nåbo Maskinteknik X Univ lektor, docent Stefan Holmlid Övriga ämnen X X X Univ lektor Helena Herbertsson Kemi X X X Univ Adjunkt Peter Hallberg Maskinteknik X X X Univ lektor, docent Ulf Edlund Maskinteknik X X X Univ lektor Joakim Wren Maskinteknik X X X 27

Univ lektor Univ lektor, docent Univ lektor, docent Univ lektor, docent Tomas Nord Industriell ekonomi X X X Axel Hultman Matematik X X X Hans Lundmark Matematik X X X Jan Åslund Matematik X X X Univ lektor Bo Torstenfelt Maskinteknik X X X Univ Adjunkt Vanja Pavlaservic Maskinteknik X Univ lektor Thomas Magnusson Industriell ekonomi X X X Univ adj Peter Bjurstam Maskinteknik X Univ lektor Ingrid Andersson Maskinteknik X X X Univ lektor Kerstin Johansen Maskinteknik X X X Univ lektor Jonas Ammenberg Maskinteknik X X X Univ adj Sivert Lundgren Maskinteknik X Univ lektor Johan Löfberg Elektroteknik X X X Univ lektor, docent Lars Johansson Maskinteknik X X X Professor Johan Ölvander Maskinteknik X X X 28

Bilaga 1: LiTH syllabus 1. MATEMATISKA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER 1.1. Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen 1.2. Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen 1.3. Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen 2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. Ingenjörsmässigt/vetenskapligt tänkande och problemlösning 2.2. Experimenterande och kunskapsbildning 2.3. Systemtänkande 2.4. Individuella färdigheter och förhållningssätt 2.5. Professionella färdigheter och förhållningssätt 3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH KOMMUNICERA 3.1. Förmåga att arbeta i grupp 3.2. Förmåga att kommunicera 3.3. Förmåga att kommunicera på främmande språk 4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING, DRIFT OCH AFFÄRSMÄSSIGT FÖRVERKLIGANDE AV TEKNISKA PRODUKTER, SYSTEM OCH TJÄNSTER MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1. Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling 4.2. Företags och affärsmässiga villkor 4.3. Att planera system 4.4. Att utveckla system 4.5. Att realisera system 4.6. Att ta i drift och använda system För en komplett version av LiTH syllabus med tredje rubriknivån, se http://www.lith.liu.se/sh/lith_syllabus.pdf 29

Bilaga 2: Utbildningsplan för DPU-programmet Civilingenjörsprogrammet i design och produktutveckling, 300 hp / Design and Product Development / Programmets syfte/vision En civilingenjör i design och produktutveckling (DPU) från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har: en stark identitet som ingenjör. Detta åstadkommes genom ett gediget paket obligatoriska, klassiskt tekniska kurser. en solid matematisk och naturvetenskaplig bas som ger förmåga att sätta sig in i nya teknikområden. ett självständigt och kritiskt förhållningssätt. Detta åstadkommes genom att masterprofilerna är tillräckligt stora och fokuserade med tydlig forskningsanknytning för att skapa en begynnande identitet som ämnesspecialist. Design och produktutveckling vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har som mål att utbilda civilingenjörer med en gedigen teknisk kompetensbas, anpassad till de möjligheter som ges av internationaliseringen inom näringslivet och den snabba tekniska utvecklingen. En civilingenjör från design och produktutveckling skall uppvisa följande kunskaper och färdigheter: goda kunskaper inom matematik och grundläggande tekniska ämnen för att därigenom kunna modellera och analysera funktionen hos en komplex teknisk produkt goda kunskaper inom produktframtagning och insikt om produktframtagningsproccens komplexitet vad gäller hänsynstagande till tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter goda kunskaper om hur produkter, processer och tjänster skall utformas för att möjliggöra ett långsiktigt hållbart utnyttjande av naturresurser. Programmål Efter genomgången utbildning förväntas en civilingenjör från design och produktutvecklingsprogrammet ha följande kunskaper och färdigheter: Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen o beskriva, modellera och lösa problem inom programmets teknikområde med hjälp av matematiska verktyg. o planera, analysera och välja metod för att lösa problem av fysikalisk karaktär inom programmets teknikområde. Kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de tre första åren, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs. Fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen. Vid DPU-LiTH kan teknologen välja masterprofil inom något av följande områden: o Produktutveckling och teknisk design 30

o o Konstruktion Management Masterprofilerna omfattar 36hp varav ett obligatoriskt projektarbete på 12hp. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt Ingenjörsmässigt tänkande och problemlösning DPU-ingenjören kan med stöd av verktyg och metoder från matematik och programmets ämnesgrund identifiera, formulera och modellera komplexa tekniska problem inom programmets område. Detta innefattar att göra såväl kvalitativa som kvantitativa uppskattningar, göra relevanta antaganden och rimlighetsbedömningar samt beakta osäkerheter. Experimenterande och kunskapsbildning En DPU-ingenjör äger förmåga att tillägna sig ny kunskap genom att formulera hypoteser och utvärdera dessa genom experiment. Detta innefattar att formulera matematiska modeller, använda relevant utrustning och metodik för att utföra experiment eller motsvarande, analysera resultat med såväl matematiska verktyg som programverktyg samt redovisa resultatet. DPU-ingenjören har även förmågan att skaffa sig ny kunskap genom att söka relevant litteratur inom det aktuella området. Systemtänkande DPU-ingenjören har förmåga att använda systemtänkande för att modellera, analysera och utveckla tekniska system och processer. Detta innebär att kunna definiera systemgränser, göra abstraktioner, se såväl helheter som delsystem och beskriva samverkan mellan dessa samt göra prioriteringar av avvägningar. Individuella färdigheter och förhållningssätt En DPU-ingenjör visar initiativförmåga och har förmåga till självständigt, kreativt och kritiskt tänkande. Detta innefattar också självkännedom samt förmåga och vilja till personlig utveckling och livslångt lärande. DPU-ingenjören har också förmåga att planera sin tid och sina resurser. Professionella färdigheter och förhållningssätt DPU-ingenjören kännetecknas av ansvarstagande, pålitlighet och professionellt uppträdande. Detta innefattar även att vara medveten i sin karriärplanering och hålla sig informerad och professionens utveckling. Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera Att arbeta i grupp Studenten ska ha kunskap om vilka olika roller som finns i en (projekt-) grupp, hur dessa roller samverkar, vad som kännetecknar en effektiv grupp och därigenom förmåga att sätta samman olika roller på ett ändamålsenligt sätt samt ha förmåga att agera i olika roller i en sådan grupp; framförallt agera i projektledarrollen. Att kommunicera Studenten ska kunna kommunicera skriftligt och muntligt med såväl tekniker som icketekniker, kunna lägga upp en kommunikationsstrategi utifrån projektets mål samt kunna presentera projektresultat på ett förtroendeingivande sätt. Att kommunicera på främmande språk Studenten skall på engelska kunna läsa texter inom det egna teknikområdet samt kunna presentera projektresultat såväl skriftligt som muntligt. Planering, utveckling, realisering, drift och affärsmässigt förverkligande av tekniska produkter, system och tjänster med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav. 31

Samhälleliga villkor inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En DPU-ingenjör tar ansvar för teknikens roll i samhället med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. En DPU-ingenjör beaktar samhällets regelverk och har kännedom om historiskt/kulturellt sammanhang avseende aktuella frågor i ett globalt perspektiv. Företags- och affärsmässiga villkor En DPU-ingenjör har kunskaper om planering av mål och affärsmässiga strategier i olika affärskulturer. Att planera system DPU-ingenjören har kunskap och färdighet i att kravsätta system och produkter så att han/hon kan medverka i och snabbt förstå industrins egna processer för detta och modellera produkter/system samt utvärdera dessa mot krav. Att utveckla system DPU-ingenjören har inom sitt teknikområde generella kunskaper om lämpliga utvecklingsprocesser för olika typer av konstruktioner/system och kan snabbt kan sätta sig in i industrins olika specifika utvecklingsprocesser. DPU-ingenjören har stor färdighet i att tillämpa kunskaperna från sin teknikspecialitet vid utvecklingsarbete. Att realisera system En DPU-ingenjör känner till utformning och ledning av realiseringsprocessen test, verifiering och validering. Att ta i drift och använda En DPU-ingenjör har kunskaper avseende utformning, optimering och ledning, igångsättande, drift och underhåll samt systemavveckling av avancerade tekniska system. Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser avseende särskild behörighet, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till del av utbildningsprogram finns sammanställda i avsnitten b1-b6. Programmets innehåll Utbildningen är gemensam för samtliga studerande vid utbildningsprogrammet under de två första terminerna, varefter inslaget av valbara kurser på programmet successivt ökar. De obligatoriska och valbara kurserna framgår av programplan för respektive årskurs. Under termin 7-9 skall samtliga studerande följa en valfri masterprofil om minst 36 hp vid ett valfritt forskningsområde. Bestämmelser för uppflyttning till högre årskurs För att den studerande ska kunna tillgodogöra sig fortsatta studier på de senare terminerna gäller följande: Inför termin 4 skall 45 högskolepoäng vara avklarade. De studenter som inte uppfyller poäng- eller kurskrav kommer att sökas upp av studievägledaren och ges möjlighet till stöd och planering så att studierna kan fullföljas. För tillträde till termin 7 krävs vid terminsstart avslutade kurser om minst 150 hp inom programmets första 6 terminer. 30 hp kan alltså återstå för uppflyttning till termin 7. De studenter som inte uppfyller kraven ska göra en individuell plan hos studievägledaren. I första hand ska de icke avklarade kurserna från termin 1-6 inplaneras. Planering ska ske enligt programnämndens riktlinjer. 32

Forskarutbildningskurser Vissa forskarutbildningskurser är öppna för teknologer. Kontakta forskarstudierektor på resp institution: IEI, forskarstudierektor@iei.liu.se IFM, forskarstudierektor@ifm.liu.se ISY, forskarstudierektor@isy.liu.se IDA, forskarstudierektor@ida.liu.se MAI, forskarstudierektor@mai.liu.se IMT, forskarstudierektor@imt.liu.se TN, forskarstudierektor@itn.liu.se För att få räkna en forskarutbildningskurs i civilingenjörsexamen måste ansökan inlämnas till nämnden, som beslutar om kursen är lämplig och som också fastställer kursplan och poängsätter kursen. Examensarbete Tillåtna huvudområden för masterexamen som krävs för civilingenjörsexamen inom civilingenjörsprogrammet för design och produktutveckling är: industriell ekonomi maskinteknik produktutveckling Vid vilka institutioner/ämnesområden/forskarutbildningsområden vid LiU ett examensarbete inom ovanstående huvudområde kan utföras framgår av gemensamma regelverket för examensarbete. Examenskrav För att uppfylla krav för civilingenjörsexamen i design- och produktutveckling, 300 hp, skall studenten ha fullgjort: kursfordringar med godkänt resultat innefattande samtliga obligatoriska kurser samt valfria kurser ur programplanen inklusive examensarbete så att 300 hp uppnås. specialisering om minst 36 hp inom samma masterprofil (inkl. projektkurs) kursfordringar om minst 90 hp på avancerad nivå. Däri skall ingå: o kurser om minst 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet o examensarbete på 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet kraven för godkänt examensarbete examinerat vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. minst 45 hp sammantaget från kurser på grundnivå (G1, G2) och avancerad nivå (A) i matematik/tillämpning inom matematik, se fastställd förteckning över kurser med tillämpning inom matematik. 33