Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de svenska uppgifterna Svenska Kraftnät och Svensk Energi. Denna rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk Energi hemsida www.svenskenergi.se/kraftlaget/norden.htm
Tillrinningar Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Tillrinning Under hösten och vintern har tillrinningen varit över det normala för årstiden. I det nedre diagrammet visas en fortsatt uppåtgående trend med mindre svängningar p g a den tidiga vårfloden. På årsbasis har tillrinningen uppgått till drygt vilket är över medelvärdet för det senaste tio åren. /vecka 1 1 1 1 8 Tillrinning per vecka 1 % resp 9 %, 1995-5% Ett normalår ger nederbörden en tillrinningsenergi till s vattenmagasin och vattenkraftverk motsvarande knappt. I Norge, som nästan uteslutande har vattenkraft, kan tillrinningsenergin variera mellan 8 15 och normalåret ger ca 118. I Sverige varierar tillrinningsenergin mellan 5 8 och ett normalår ger ca 5. För Finland uppgår motsvarande värden till 8 18 resp. 13. Rent matematiskt uppgår variationen totalt till mellan 1 5, men eftersom de hydrologiska förutsättningarna inte alltid är lika i hela området är differensen i praktiken något mindre. 15 1 dec feb apr jun aug okt dec feb 5 5 Tillrinningar summa 5 veckor nov Sida (13)
Vattenmagasin Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Magasinsläget Den tidiga vårfloden påbörjade fyllningen av magasinen och snart uppnåddes normala värden för perioden. Med en vikande tillrinning under försommaren minskade dock fyllnadstakten. Under hösten har höga tillrinningar fått fyllnadsgraden att anta ett normalt läge för årstiden. Vi är nu inne i magasinens s.k. avsänkningsperiod. I det övre diagrammet redovisas hur magasinen förändrats under föregående period. Perioden börjar med december och visar en del av torrårsperioden som började i september och som i pågick till halvårsskiftet. Det undre diagrammet visar att den sjunkande trenden i vattenmagasinens disponibla energimängd har övergått till en svagt stigande trend. El kan inte lagras. Däremot kan vattnet som skapar elenergin lagras. Det görs i vattenmagasin längs älvarna. Vattnet rinner till på våren och försommaren då snön smälter och i mindre skala under hösten i form av regn. Efterfrågan på el är däremot störst på vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion. % 1 9 8 7 5 3 1 8 Fyllnadsgrad i vattenmagasin Max - min, 1995 - Medel dec feb apr jun aug okt dec feb 1 5 veckors medelvärde för magasinsinnehåll Norge har de största möjligheterna att lagra energi i vattenmagasin, ca 81,7. Sverige har maxgränsen 33,7 och Finland 5,5. Totalt för dessa länder är kapaciteten 1,9. Norge och till viss del Sverige har magasin som gör de möjligt att spara på vattnet mellan åren (s k flerårsmagasin). Sida 3 (13)
Vattenkraftproduktion Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Vattenkraft Med mer normala tillrinningar under senhösten och början av vinter har vattenkraftproduktionen ökat. Från årskiftet har produktionen ökat markant. För närvarande är årsvärdet för vattenkraftproduktion ca 183 (se mittendiagram) vilket är cirka 15 lägre än medelvärde. Detta underskott har täckts med i första hand fossileldad produktion inom och genom import från grannländer. Den finska, norska och svenska vattenkraften är utbyggd så att den under ett år med normal vattentillrinning kan ge knappt. Under torrår kan produktionen bli så låg som 15 medan våtår kan ge över 5. Vanligtvis varierar produktionen med 3 från normalvärdet 195. Vattenkraften har många uppgifter i det nordiska systemet: Den ger energi (5 % av behovet) Utgör snabb effektreserv Används för frekvenshållning Reglerar ut oplanerade förbruknings- eller produktionsförändringar Totalt är den installerade effekten i vattenkraft ca 5 MW i varav Norge har 7 5, Sverige 1 1, Finland 95 och Danmark 11. /vecka 5 3 1 5 Vattenkraftproduktion per vecka 5 15 1 5 Vattenkraftproduktion summa 5 veckor Ackumulerad vattenkraftproduktion t.o.m. vecka, årsvärde t.o.m. ve. Sverige, årsvärde t.o.m. ve. 15 1 5 3 5 Sida (13)
Vindkraftproduktion Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Vindkraft Vind kan inte lagras på samma sätt som vatten till vattenkraftmagasin. Vindkraften kan bara utnyttjas samtidigt som det blåser. I bra vindlägen producerar ett vindkraftverk el upp till av årets 8 7 timmar, med en effekt som varierar med vindstyrkan. Detta motsvarar att vindkraftverket ger full effekt under 3 av årets timmar, dvs ett verk med effekten 1 MW producerar 3 MWh på ett år. Vindkraften är ett bra, om än litet, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser bra kan vindkraften gå för fullt, vilket medför att en del vatten i magasinen kan sparas. Utbyggnaden har varit som störst i Danmark och framför allt på Jylland som har ca MW installerad effekt. Sverige har knappt MW och har totalt ca 3 8 MW. /vecka,,3,,1, 5 15 1 Vindkraftproduktion per vecka Vindkraftproduktion summa 5 veckor 5 1 8 Ackumulerad vindkraft t.o.m. vecka, årsvärde t.o.m. ve. Sverige, årsvärde t.o.m. ve. 3 5 Sida 5 (13)
Kärnkraft Elproduktionen vid kärnkraftverken har varit mycket stabil det senaste året med mycket hög tillgänglighet för samtliga aggregat. Ett exempel på det är Ringhals som togs ur drift i början av juni för årlig översyn och som har haft en tillgänglighet på 99, % sedan senaste avställningen för revisionen året innan. Kärnkraftsproduktionen i Sverige slog rekord med 75. Den nedgång under våren i produktion som syns i det översta diagrammet beror på att en del av bränslet i reaktorerna är helt utbränt. Detta är helt normalt inför sommarens revisionsperiod då man byter ut det utbrända bränslet. Sverige och Finland har 1 reaktorer på sex platser, varav 15 är i drift. I Ringhals finns tre tryckvattenreaktorer och en kokarreaktor med en sammanlagd effekt på 3 MW, i Forsmark finns tre kokarreaktorer på sammanlagt 3 75 MW, i Oskarshamn finns tre kokarreaktorer på tillsammans 1 MW samt i Barsebäck finns två kokarreaktorer på vardera MW varav en är avställd. I Olkiluoto finns två kokarreaktorer på tillsammans 1 7 MW och i Loviisa två tryckvattenreaktorer på tillsammans 1 MW. Anläggningarna togs i drift mellan 197 och 1985. De har tillsammans producerat 1 8 t o m 3. Barsebäck 1, som är på MW, stängdes av politiska skäl den 3 november 1999. /vecka 3 1 5 15 1 5 Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Kärnkraftproduktion per vecka 1 75 5 Kärnkraftproduktion summa 5 veckor 15 KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Kärnkraftproduktion Ackumulerad kärnkraftproduktion t.o.m. vecka, årsvärde t.o.m. ve. Sverige, årsvärde t.o.m. ve. 5 3 5 Sida (13)
Övrig värmekraft Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Övrig värmekraft De tre diagrammen visar hur övrig värmekraft använts för att kompenserade för de tidigare extremt låga tillrinningarna (torrår) medan den senare tidens förbättrade vattenkraftproduktion har minskat behovet av främst fossileldad värmekraften. Den tilltagande produktionen under hösten beror främst på börspris och att kraftvärmen körs mer vid sjunkande temperatur. Den relativt milda vintern med lägre börspris och högre vattenkraftproduktion har därefter minskat behovet av värmekraft. I fanns i slutet av år 3 en installerad effekt på ca 8 5 MW i bränsleeldade värmekraftanläggningar, biobränsle- och avfallseldade anläggningar inräknade. 1 7 MW var kraftvärmeanläggningar för eloch fjärrvärmeproduktion, ca 5 MW industriella kraftvärmeanläggningar, 11 MW kondensanläggningar som enbart gör el och 3 MW i dieselmotorer och gasturbiner. Uppdelningen mellan kraftvärme och kondens bygger på uppskattningar då Danmark har en avvikande redovisningsmetod. /vecka 3 1 5 15 1 5 1 Övrig värmekraft summa 5 veckor 15 Övrig värmekraft per vecka Ackumulerad övrig värmekraft t.o.m. vecka, årsvärde t.o.m. ve. Sverige, årsvärde t.o.m. ve. 75 5 5 3 5 Sida 7 (13)
Total produktion Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Total produktion summa 5 veckor /vecka 1 Total produktion per vecka 3 8 1 5 3 Ackumulerad total produktion t.o.m. vecka, årsvärde t.o.m. ve. Sverige, årsvärde t.o.m. ve. Total produktion per kraftslag och total elanvändning /vecka Vattenkraft Kärnkraft 1 Vindkraft Övrig värmekraft Förbrukning 8 1 3 5 jan-3 jul-3 jan- jul- jan-5 t.o.m. Vecka Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Övrig värmekraft Total produktion Ack 15,,7 7,8 1,5 3,1 3 Ack 17,,5 8,1 9,3 3,9 Ack 19,7,9 8, 7, 35, Sum* 1-1, 5,8 8, 85, 378, Sum* -3 19,1 5,5 87, 99, 31,5 Sum* 3-18,9 7, 95,9 8,9 373, Sida 8 (13)
Kraftflöden Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 GWh/vecka Netto Kraftföden till och ifrån 5 3 Till Från 1-1 - -3 - Polen Tyskland Ryssland Kraftflöden I det övre diagrammet visas nettoflöden av elkraft till och från den nordiska marknaden. Från hösten har det skett en successiv förändring av kraftflödena, kraft har gått mer söderut mot Polen och Tyskland. Fr.o.m. december har det varit nettoexport från den. Nedgången i den ryska exporten under juli var p g a årlig avställningen för revision av produktionsanläggningar. I det nedersta diagrammet visas det för året ackumulerade nettoutbytet med grannländerna utanför den nordiska elmarknaden. Under var det främst Norge som har varit mottagare av elkraft cirka 8. Sverige har haft perioder med nettoimport och nettoexport men sett över hela året resulterade det i en nettoexport om. 3 1-1 - -3 Till Från 15-5 -15 Netto kraftflöde summa 5 veckor 5 5 Ackumulerad netto import/export t.o.m. vecka, årsvärde t.o.m. ve. Sverige, årsvärde t.o.m. ve. -5 3 5 Sida 9 (13)
Elanvändning Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Elanvändning I mittendiagrammet visas en något uppåtgående trend på årsbasis för elanvändningen sedan årsskiftet. För Sveriges del (diagrammet under) är denna trend ännu inte lika tydlig. År 3 använde Sverige ca 15, Norge 115, Finland 85 och Danmark 35. /vecka 1 8 Elanvändning per vecka 39 Elanvändning i summa 5 veckor 385 38 375 5 Ackumulerad elanvändning t.o.m. vecka, årsvärde t.o.m. ve. Sverige, årsvärde t.o.m. ve. 155 Elanvändning i Sverige summa 5 veckor 3 15 15 1 3 5 1 Sida 1 (13)
Nordpool, elspot och finansiell handel Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 EUR/MWh SEK/MWh 1 1 1 8 Nord Pool EEX 9 8 7 Nord Pool, systempris 5 3 1 1 jan 1 31 dec 1 3 dec 9 dec 3 7 dec 199 1997 1998 1999 1 3 5 Den nordiska elbörsen På den nordiska elbörsen Nordpool sker dels kortsiktig fysisk timhandel med el för nästkommande dygn, dels finansiellhandel. Den fysiska handeln även kallad spot, ger aktörerna en möjlighet att handla sig i balans i sina åtagande som elleverantör eller elproducent. Den finansiella handeln även, kallad termin, bestämmer priset mer långsiktigt genom möjligheter till handel upp till år framåt i tiden. Den finansiella handeln är också ett instrument för att hantera risker. EUR/MWh 75 5 5 Flöde Nord Pool EEX GWh/h -5 -,5 må 17/1 må /1 må 31/1 må 7/ 7,5 5,5 Till Från NOK/MWh NOK/MWh 3 8 Total volym Nordpool Helårspris, 5 1 1 8 18 Okt-dec, Jan-apr, 5 Maj-sep, 5 Okt-dec, 5 1 jun- aug- sep- okt- nov- dec- jan-5 1 jun- jul- sep- okt- nov- dec- jan-5 Sida 11 (13)
I I KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Allmänt Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Installerad effekt GW 1 9 8 7 5 3 1 Installerad effekt, GW 1993 1995 1997 1999 1 3 Installerad effekt, 3-1-31, GW Danmark Finland Norge Sverige * Vattenkraft, 3, 7,7 1,1,8 Kärnkraft,,, 9, 1,1 Övrig värmekraft 9,7 11,,3 7, 8, kondens 5, ** 3,9,1,1 11, kraftvärme, fjärrvärme 3,8 ** 3,7,, 1, kraftvärme, industri,5,8, 1,,5 gasturbiner, mm,3,9, 1,7,9 Vindkraft 3,1,1,1, 3,7 Summa 1,8 1,9 8,1 33, 91, * exkl. Island, Källa: Nordel ** Uppskattad fördelning mellan kondens och mottryck Total elanvändning och elproduktion per kraftslag källa: Nordel 35 3 5 15 1 5 Övrig värmekraft Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Elanvändning 198 198 1988 199 199 Sida 1 (13)
Högspänningsnätet i Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Sida 13 (13)