Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Definition Beteende som skapar problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Det innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet och konflikterna
Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka
Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret
Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Föräldrar - Andra verksamheter - Politiker - Kultur - Elever
Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på eleven genom att använda metoder som placerar ansvaret på eleven - Vädjan - Tillrättavisningar - Straff - Konsekvenser - Belöningssystem
Ansvarsprincipen Och genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig
Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)
Annars kan man kanske inte leva upp till krav kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Överskott - Följsamhet
Fostran? Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån vanlig fostran - Syftet i fostran är att påverka barnet att vilja rätt - Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor - Men inte de elever vi pratar om i dag - Man får ibland en diagnos när vanlig fostran inte fungerar
Metod Vilket leder oss till inklusionsdilemmat: Man kan inte inkludera en elev i en skola vars metod har exkluderat henne utan att byta metod! Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!
Metod? Tillrättavisningar och utskällningar - Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning - Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov - Men däremot effekterna - Entusiasmen blir lägre - Uthålligheten mindre - Svagare koncentrationsförmåga - Depression och låg självkänsla - Fysiska sjukdomar som kräver behandling - Berätta därför vad man ska göra istället - Och ge beröm när eleven lyckas!
Metod? Tjat Den som utför samma handling tio gångar och tionde gången förväntar sig ett nytt resultat Han är inte klok! Albert Einstein
Metod? Straff - Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas - Det finns dock effekter: - Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende - Den legitimerande effekten - Den allmänpreventiva effekten - Kräver - Att beteendet är vanligt - Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne
Metod? Konsekvens - Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? - Människor med särskilda behov förstår inte orsak och verkan i ett komplext sammanhang - Och kan inte förutsäga framtid - Och andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Vi kan därför utgå ifrån att konsekvenser inte fungerar på elever som tycker de är orättvisa
Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra
Kontrollprincipen Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att ljuga - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt
Kontrollprincipen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorat kontrollen - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada Farligt!
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Metod -Kravanpassning -Lågaffektivt bemötande
Krav 70 + % av alla konflikter mellan personal och elev föregås av ett krav Vi måste dock ställa krav - Pedagogik har som mål att kompensera for elevernas bristande förmåga att veta vad som är bra för dem - Vi ställer därför krav som ska - Få vardagen att fungera - Skapa inlärning - Utveckla Men vi måste förhålla oss till vår kravsättning
Krav Det finns två sorters krav - Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc - Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen
Kravanpassning Alla har rätt att säga nej!
Lagen Regeringsformen: Varje medborgare är grundlagskyddad mot frihetsberövningar och andra frihetsinskränkningar Frihetsinskränkningar eller tvång får inte företas, dessa handlingar är straffbelagda enligt brottsbalken
Lagen Skollagen: En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.
Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att eleven säger ja - En begriplig struktur - Geografisk - Tidsmässig - Regler - Vi-upplevelser - Val - Att leda vidare - Förberedelse, tid - Att bli färdig - Att bli redo - Snooze-metoden - Mutor och motiverande handlingar
Kravanpassning Och om man har kommit för långt: Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Men använd Matthews Lag: Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!
Öh... Och det handler inte om att säga ifrån eller att låta eleven göra som hon vill Båda är ytterligheter som inte fungerar Vi måste ställa kravet på ett sätt som innebär att vi får ett ja
Metod -Kravanpassning -Lågaffektivt bemötande
Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Ångest - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky
Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar
Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter
Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Avleda om möjligt Undvik förlängd ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt - Även kvittoögonkontakt
Låg-affektivt bemötande Respektera det personliga utrymmet - Varje gång eleven går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot eleven
Låg-affektivt bemötande Elev Du
Du Låg-affektivt bemötande Elev
Låg-affektivt bemötande Sätt dig när eleven blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av elev oro Se till att smitta eleven med ditt lugn
Låg-affektivt bemötande - vid våld och skadegörelse Få ut andra elever så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om eleven tar tag i dig
Låg-affektivt bemötande - vid våld och skadegörelse Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en elev - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen - Använd dig av elevens reflexer
Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för elevens beteende och reaktioner Pedagogik måste ha som mål att eleven har kontrollen över sig själv Kravanpassa - du har ansvar för att få ett ja Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till, ej muskelspännig Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan