Företagsklimat 2006 Projektarbete 100 poäng Författad av Victor Ramström Åva Gymnasium Handledare: Birgitta Larsson (Åva Gymnasium) Carl-Erik Kanne (Rotary)
Företagsklimatet är summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö. 1 Svenskt Näringslivs definition av lokalt företagsklimat 1 http://www.kfakta.se/ (2007-01-13) 2
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 Syfte... 5 Avgränsning... 5 Metod... 5 2. RESULTAT... 6 Undersökningen... 6 Resultat Täby... 7 Resultat Vallentuna... 10 Resultat Danderyd... 12 Resultat Intervjuer... 14 3. DISKUSSION OCH ANALYS... 17 Lager och industri... 18 Kontor... 18 Butik... 19 Restaurang och Café... 19 Arealkrävande verksamhet... 19 4. SLUTSATS... 20 5. MER HJÄLP... 21 6. KÄLLFÖRTECKNING... 22 World Wide Web... 22 Intervjuer... 22 BILAGOR... 23 Bilaga 1: Undersökning... 23 Bilaga 2: Svenskt Näringslivs rankning av kommunerna 2006... 26 3
Sammanfattning Detta arbete är en sammanställning av företagsklimatet i Täby, Danderyd och Vallentuna baserat på en enkätundersökning, intervjuer och statistik från bl.a. kommunfakta som fortsättningsvis benämns k-fakta. Företagsklimatet i dessa kommuner håller en hög nivå. I alla kommuner finns dock ett flertal områden som bör förbättras som: Service för dem som söker t.ex. bygglov i Danderyd. Kommunalpolitikernas inställning till företagande i Vallentuna. Det är viktigt för de lokala politikerna och tjänstemännen att de verkligen förstår de lokala företagens behov. Snabba handläggningstider och en bra dialog är två av många fundamentala delar för ett bra företagsklimat. I min rankning hamnade Danderyds kommun på första plats bland de tre kommunerna som med ett offensivt arbete även ligger på plats 2 av 290 i Svenskt Näringslivs rankning. På andra plats hamnade Täby kommun som genomgående fick bra betyg av de lokala företagen i min undersökning och ligger på 18:e plats i Svenskt Näringslivs rankning. Tredje plats i min undersökning tilldelade jag Vallentuna kommun som trots ett bra arbete inte kom upp till Täbys och Danderyds nivå. Vallentuna ligger på 33:e plats av totalt 290 kommuner. Till den som planerar att etablera företag i Täby, Danderyd eller Vallentuna finns det en rad faktorer som man bör ta med i beräkningen. Generellt kan jag dock säga att jag, med detta arbete som grund rekommenderar kontorsverksamhet och viss butiksverksamhet att etablera sig i Danderyd. I Täby rekommenderar jag företag med verksamhet inom lagerhantering, industri och butiksverksamhet att etablera sig och i Vallentuna rekommenderar jag främst arealkrävande verksamhet. Detta eftersom Vallentuna har stora ytor att erbjuda men det lägst rankade företagsklimatet av de tre och därför rekommenderar jag just denna typ av verksamhet där. Dessa rekommendationer exkluderar dagligvaruhandel som självklart behöver finnas i alla kommuner. Resultatet i denna undersökning kan inte ses som representativt för företagen i respektive kommun då jag endast tagit hänsyn till vad de företag som svarat på min och Svenskt Näringslivs undersökning svarat. Rapporten är en produkt av den utbildning och den insikt jag förvärvat hitintills. 4
Inledning Det var under mitt andra år på gymnasiet som jag för första gången startade ett företag. Erfarenheterna från detta år fick upp intresset för eget företagande hos mig och det är därför jag nu valt att genomföra detta projektarbete. Det lokala företagsklimatet kan spela, från ingen roll alls för vissa företag till en så pass stor roll att man låter det vara av avgörande betydelse när man väljer var man ska etablera sitt företag. Hur situationen än ser ut kan det här arbetet ge en bild över hur företagsklimatet ser ut i kommunerna Täby, Danderyd och Vallentuna, så att företagarna kan ha möjlighet att fatta bra beslut. Det här arbetet erbjuder också information om hur dessa kommuner arbetar i vissa frågor, vilka skatter som gäller och vad några av företagarna i kommunerna tycker i vissa frågor. Trevlig läsning! Victor Ramström, Åva Gymnasium Syfte Syftet med projektarbetet har varit att undersöka företagsklimatet i Täby och dess grannkommuner Vallentuna och Danderyd. Var är det bäst att driva företag och var är det sämst? Genom detta har jag tagit fram ett material som värderar kommunernas förmåga att stötta företag utifrån vissa kriterier som kan användas av företag som planerar att etablera sig i någon av dessa kommuner. Avgränsning Jag valde att avgränsa mig till Täby kommun och dess grannkommuner Vallentuna och Danderyd när jag undersökte företagsklimatet. Arbetet riskerade annars att få för stor omfattning. Eftersom mitt projektarbete skulle göras på en 100-poängskurs har jag inte möjlighet att göra en mer omfattande undersökning. Resultatet från denna ska därför inte ses som representativt för respektive kommun. Jag har inte heller styrt fördelningen mellan typer av företag eller deras storlek vilket också kan minska resultatets tillförlitlighet. Jag har även använt statistik från webbsidan k-fakta, som drivs av Svenskt Näringsliv för att göra min analys. Det är också värt att notera att de slutsatser jag dragit är en produkt av den utbildning och insikt jag förvärvat hitintills. Därför kan de innehålla brister då jag dels inte är utbildad i ekonomi och dels ännu inte avslutat min skolgång. Metod Det första jag gjorde var att utforma en undersökning och sen dela ut den till ett antal företag. Detta för att ta reda på mer om vad företag i de olika kommunerna värderar högt i sin kommun, och vad de var missnöjda med. Undersökningen avsåg jag att använda som underlag till analysen och diskussionen tillsammans med informationen från k-fakta. Med hjälp av resultatet och intervjuer har jag tagit fram en enkel överblick över respektive kommuns företagsklimat utifrån ett antal givna utgångspunkter. 5
2. Resultat Undersökningen I enlighet med planeringen var det första jag gjorde en enkät (se bilaga 1, sida 23) som jag skickade ut till totalt 44 företag varav 12 svarade på första utskicket och 3 på den första påminnelsen. Det blygsamma antalet deltagande beror framförallt på att jag prioriterat andra delar än att jaga företag till undersökningen. Svarsfrekvensen var alltså 33 % och kan därför endast ses som vägledande till ytterligare undersökningar. När jag utformade undersökningen tog jag bl.a. faktorer som Svensk näringsliv använde i en liknande undersökning och bearbetade dem så att de passade till just detta arbete. Undersökningen inleddes med några allmänna frågor om antal anställda, typ av företag (dvs. varu- eller tjänsteföretag), vilken kommun de driver sitt företag i och hur hög utbildning de har. Därefter fick de betygsätta kommunens arbete på ett antal punkter. De blev även tillfrågande om vad de skulle vilja förbättra med kommunens arbete. När jag utformade undersökningen var målet att jag skulle ställa frågor som var objektiva och relevanta. Jag intervjuade även kommunalanställda näringslivskonsulter i de tre kommunerna för att ta fram information om hur kommunen arbetar mot företagen. Här är resultatet av den skriftliga undersökningen. 6
Resultat Täby Täby var den kommun där flest företag svarade på min undersökning. Här svarade hela 6 företag från både varu- och tjänsteföretag men med betoning på det sistnämnda. Tabellen nedan visar resultatet på fråga 6-13, dvs. de frågor där företaget skulle betygsätta Täby kommun. (Skala där 1 är dåligt och 5 mycket bra) Hur anser du att allmänhetens inställning till eget företagande är? 3 3 3 5 4 2 3,33 Hur är kommunalpolitikernas inställning till eget företagande? 3 3-4 4 3 3,4 Vilket betyg skulle du ge kommunens service till företagen? 3 3-3 3 3 3 Är det onödigt byråkratiskt att driva eget? (1=Ja, 5=Nej) 5 1-5 2 5 3,6 Hur är tillgången på kompetent arbetskraft? 2 3-4 4 2 3 Driver kommunen företag som utsätter dig för negativ konkurrens? 5 1-5 5 5 4,2 Hur är tillgången på kollektiv trafik där ditt företag ligger? 4 4 3 5 2 3 3,5 Vilket betyg skulle du ge företagsklimatet i din kommun? 4 4 3 3 3 3 3,33 Avrundat medelvärde 3,4 Medelvärdet har jag lagt in för att kunna se om frågorna jag ställde tillsammans gav en bra bild över företagsklimatet. Detta tal ska jämföras med det betyg som företagarna gav sin kommun när det gäller företagsklimatet på ett övergripande plan, dvs. fråga 13. I Täbys fall skiljer det bara 0,1 enheter mellan det totala medelvärdet och medelvärdet på fråga 13, vilket jag är mycket nöjd med. Jag ställde också frågan vad de skulle vilja förbättra och där dök följande punkter upp: - Man bör ordna vägar och trafikflöden. Till exempel är vägar och korsningar runt Täby Centrum, Kemistvägen, Täbyvägen överbelastade. - En egen kommunal eller privat arbetsförmedling med fokus på de kompetenser som finns i kommunen och kommunens företag bör inrättas. - Mycket bättre lokaltrafik på tvärs inom kommunen. - Snabbare handläggning av tillståndsärenden, bygglov mm. - Marknadsföra lokala företags tjänster mer samt informera om olika sätt att finansiera verksamheter. - Ett företagsforum för nystartade företag. 7
När det kom till vad som skulle få dem att anställa fler i sitt företag svarade de på följande sätt: Vad skulle få dig att anställa fler? 33% 11% 22% 0% 34% enklare regler och mindre byråkrati. Flexibla regler vid anställning och uppsägning. Minde kostnader om personen skulle sjukskrivas. Lägre skatter på vinst och förmögenhet Lägre skatter på arbete Varuföretaget efterfrågade framförallt lägre skatter på arbete och tjänsteföretagen lägre kostnader om personen skulle sjukskrivas. Av dem som svarade på undersökningen, vilka alla Kommunfakta Täby var ägare till sitt företag, var 2/3 män. Yta: 66 km 2 Genomsnittstiden de drivit eget, var 8 år och antal Invånare: 60 594 (2005) anställda utöver dem själva var i snitt 4 anställda Kommunalskatt:18:03 (2005) per företag. Då bör man ha i åtanke att ett av Inv. per km 2 : 918 företagen hade 20 anställda vilket drev upp snittet rejält. Medianen, som kan vara mer rättvisande var en anställd per företag. Utbildningsnivån var hög med 2/3 högskole- eller universitetsutbildning och 1/3 som studerat upp till gymnasienivå. I Täby finns ett flertal företagsbyar. Dessa är de största: Företagsby Antal företag Typ av verksamhet Viggbyholms Industriområde 100 Inriktning mot tillverkning och hantverk Bergtorps industriområde 40 Handel, lätt industri Näsby Parks företagsby 70 Kontorsverksamhet Enhagen 90 Bilförsäljning, butiker, detaljhandel under uppförande Åkerby Industriområde 70 Lager, upplag och kontor. Midgård 30 Blandning av småföretag Hägernäs Strand 30 Under uppbyggnad Sågtorp 120 IT, läkemedel Arninge 300 detalj- och partihandel, lätt högteknologisk industri samt tjänsteproduktion. Täby Centrum 200 Handel (köpcentrum) Totalt: 1050 8
Här följer statistiskfakta om Täby. Täby hade 2004: 38 % av kommunens verksamhet ute på entreprenad i privat drift. En marknadsförsörjningskvot på 65 %. En högre utbildnings nivå på 34 %. Ett företagande på 115 arbetstillfällen per 1000 invånare. Ett nyföretagande på strax över 9 företag per 1000 inv. och nästan 12 företag per 1000 inv. 2005. Källa: SCB. Marknadsförsörjningen är den genomsnittliga andel av hushållens inkomster som kommer från "frivilliga marknadsaktiviteter" - i huvudsak löneinkomster. 9
Resultat Vallentuna Bland de företag som svarade på min undersökning i Vallentuna var tre av fyra tjänsteföretag. Tillsammans hade de ett snitt på 10 anställda per företag och ägarna hade i genomsnitt drivit eget företag i 14 år var. Utbildningsnivån låg i snitt på gymnasienivå med en företagsledare som var högskoleutbildad, två som uppnått gymnasienivå i Kommunfakta Vallentuna Yta: 134 km 2 Invånare: 27 397 (2005) Kommunalskatt:19:18 (2005) Inv. per km 2 : 205 sin utbildning och en som uppnått grundskolenivå i sin utbildning. Tre tjänste- och ett varuföretag svarade på undersökningen. Hur anser du att allmänhetens inställning till eget företagande är? 5 2 5 3 3,8 Hur är kommunalpolitikernas inställning till eget företagande? 2 2 3 2 2,3 Vilket betyg skulle du ge kommunens service till företagen? 1 2 2 1 1,5 Är det onödigt byråkratiskt att driva eget?(1=ja, 5=Nej) 5 1 1 5 3,0 Hur är tillgången på kompetent arbetskraft? 2 2 1 1 1,5 Driver kommunen företag som utsätter dig för negativ konkurrens? 5 5 5 5 5,0 Vilket betyg skulle du ge företagsklimatet i din kommun? 1 3 5 3 3,0 Avrundat medelvärde 2,9 Företagen i Vallentuna frågade framförallt efter fler och bättre möjligheter till företagarträffar för att knyta nya kontakter. En ökad dialog efterfrågas för att öka synergieffekten genom att ta del av varandras kunnande och kontakter. Man efterlyser också att kommunen inte bara ska bjuda in de största företagen till upphandlingar, som det sker idag utan även de minde som finns i kommunen. Vad skulle få dig att anställa fler? 25% 50% 25% Lägre skatter på arbete Lägre kostnader om personen skulle sjukskivas Bättre arbetsmoral och kompetens Hälften av de företag som svarade på min undersökning efterlyste lägre skatter på arbete och 1/4 önskade lägre kostnader om en anställd skulle sjukskrivas. 1/4 efterlyste bättre arbetsmoral och kompetens hos arbetskraften. Samtliga som svarade på min undersökning i Vallentuna är män. 10
De företagsbyar som finns i Vallentuna är: Företagsby Antal företag Typ av verksamhet Rosendal arbetsområde 50 Handel, tillverkning och hantverk Karby arbetsområde 5 Tillverkningsindustri Fågelsångens företagspark 3 Tillverkning, lager Okvista 45 Tillverkning Tellus Uppgift Saknas Handel Totalt: 103 Statistisk fakta om Vallentuna: Vallentuna hade 2004: 25 % av kommunens verksamhet ute på entreprenad i privat drift. En marknadsförsörjningskvot på 60 %. En högre utbildnings nivå på 21 %. Ett företagande på 108 arbetstillfällen per 1000 invånare. Ett nyföretagande på strax över 8,5 företag per 1000 inv. Källa: SCB. Marknadsförsörjningen är den genomsnittliga andel av hushållens inkomster som kommer från "frivilliga marknadsaktiviteter" - i huvudsak löneinkomster. 11
Resultat Danderyd Samtliga företag som svarade på undersökningen i Danderyd var tjänsteföretag. Företagarna hade i snitt drivit eget i 19 år och hade i snitt 43 anställda per företag. 4 av 5 företagsledare som svarade på undersökningen var kvinnor. Kommunfakta Danderyd Yta: 28 km 2 Invånare: 30 226 (2005) Kommunalskatt:17:46 (2005) Inv. per km 2 : 1080 Utbildningsnivån låg i snitt på gymnasienivå. Hur anser du att allmänhetens inställning till eget företagande är? 3 2 5 5 3 3,6 Hur är kommunalpolitikernas inställning till företagande? 4 2 5 4 5 4 Vilket betyg skulle du ge kommunens service till företagen? 4 4 4 Är det onödigt byråkratiskt att driva eget? (1=Ja, 5=Nej) 1 2 3 1 5 2,4 Hur är tillgången på kompetent arbetskraft? 3 1 2 2 2 Driver kommunen företag som utsätter dig för negativ konkurrens? (1=JA, 5=Nej) 5 5 5 5 5 5 Hur är tillgången på kollektiv trafik där ditt företag ligger? 3 4 5 4 3 3,8 Vilket betyg skulle du ge företagsklimatet i din kommun? 4 3 4 3 5 3,8 Avrundat medelvärde 4 Det som företagen i Danderyd saknade var fler bostäder för att locka bra personer att anställa. Återkommande intressanta och informativa möten med företagen i Danderyd med efterföljande diskussion och skapandet av branschuppdelade företagsbyar i Danderyd efterlyses också. Vad skulle få dig att anställa fler? 20% 40% 40% Lägre skatter på arbete Lägre kostnader om personen skulle sjukskivas Större tillgång på kvalificerad personal På frågan om vad som skulle få dem att anställa fler fördelades svaren på detta sätt som man ser i grafen ovan. Det som framförallt efterfrågas är alltså lägre skatter på arbete och lägre kostnader för företaget om en anställd skulle sjukskrivas. 12
Danderyd saknar företagsbyar i kommunens regi. Danderyd hade 2004: 31 % av kommunens verksamhet ute på entreprenad i privat drift. En marknadsförsörjningskvot på 68 %. En högre utbildnings nivå på 39 %. Ett företagande på 145 arbetstillfällen per 1000 invånare. Ett nyföretagande på strax över 12 företag per 1000 inv. 13
Resultat Intervjuer Här följer de frågor jag ställde till näringslivskonsulterna i Vallentuna, Täby och Danderyd samt deras svar. 1. Hur bedriver kommunen verksamhet för att öka ungdomars intresse för eget företagande? I Täby stöttar man framförallt Ung företagsamhet finansiellt. Organisationen Nyföretagarcentrum är även ute och föreläser på gymnasieskolorna. Man har också en fortgående samarbetsgrupp, Skola Näringslivs forum där rektorer för de båda kommunala gymnasieskolorna, kommun samt flera lokala företagarorganisationer finns representerade. Vallentuna kommun stöttar även de framförallt organisationen Ung företagsamhet, både centralt och genom att ge deras kurs extra bidrag för sin verksamhet samt genom att hjälpa ungdomarna knyta kontakter med näringslivet. Man har även en samarbetsgrupp tillsammans med de lokala organisationerna, Skola Näringsliv, likt Täby. Danderyd stöder likaså Ung företagsamhet finansiellt och Ungt entreprenörskap. Tidigare har fokus legat på gymnasienivå men nu arbetar man för att integrera näringslivet i skolan även på grundskolenivå. 2. Hur samarbetar kommunen med de lokala företagsorganisationerna? Täby samarbetar framförallt med Företagarnas riksförbund och den lokala Handelskammaren. Täby anordnar årligen också en stor företagarmässa på Täby Park hotell. Vallentuna kommun samarbetar med den ideella, lokala organisationen Företagarcentrum med vilka man ordnar möten. Man samarbetar även med näringslivsrådet, företagarna och handelskammaren för att knyta kontakter mellan företag och företag samt kommun och företag. Danderyd samarbetar också med Företagarna, Handelskammaren och med Täby- Danderyd uppfinnarförening, samtliga lokala organisationer. Med de två förstnämnda organisationerna håller man tillexempel en årlig företagarmässa, dock inte lika stor om Täbys för att hjälpa företag att knyta kontakter med varandra. Man arrangerar företagsluncher för att knyta kontakter med företagen i kommunen och diskuterar olika ämnen, dit man ibland även bjuder in gäster. 3. Hur gör ni för att locka företag till kommunen? Inom norrort konkurrerar inte kommunerna med varandra utan har ett utbyte av arbetskraft mellan kommunerna. Täby lägger nästan inga pengar på marknadsföringsåtgärder. Istället för man ut information om kommunen via företagsnätverken samt är med i SBA, Stockholm Business Allians. Detta ska hjälpa till att förbättra företagsklimatet. 14
Vallentuna kan erbjuda relativt låga markpriser samt försöka underlätta kontakten med politiker och tjänstemän. Vallentuna är även de med i SBA där man marknadsför stockholmsregionen internationellt. Danderyd har inte haft något större behov av att rekrytera nya företag till kommunen då den ligger så pass nära Stockholm att många företag etablerar sig där naturligt. Istället försöker man ta väl hand om de företag som redan finns i kommunen genom att erbjuda dem bra kommunikationer, bra barnomsorg, en väl fungerande samhällsstruktur som företag efterfrågar. 4. Svenskt Näringslivs rankning Svenskt Näringsliv rankade företagsklimatet och då placerade sig Vallentuna, Täby och Danderyd på följande platser av totalt 290 kommuner: 2: ra plats: Danderyds kommun 18: e plats: Täby kommun 33: e plats: Vallentuna kommun Jag frågade näringslivskonsulterna hur deras kommun tänkte arbete för att förbättra sitt företagsklimat. Danderyd skulle framförallt jobba på att förbättra servicen mot företagen som söker olika tillstånd samt se över vad mer som kan förbättras. 5. Hur definieras ett bra företagsklimat? Jag lät näringslivskonsulterna själva delfinerna begreppet ett bra företagsklimat. Danderyd Täby Vallentuna nära till beslutsfattarna, både tjänstemän och politiker att det finns en förståelse för företagande bland politikerna. bred utbildning mycket av den kommunala verksamheten ligger ute på privata företagare. elektroniskt system för upphandling så att det blir lätt att lägga anbud. att kommunen är ute och syns och engagerar sig och informerar. Bra områden med bra kommunikationer. det ska finnas en vi anda bland företagen. trygghet för företaget mot brottslighet. politiker och tjänstemän är tillgängliga. En stor del av verksamheten ska ligga ute på entreprenad. positiv syn på nyetableringar och företagsamhet. vårda de man har genom att hålla en nära relation till dem. 15
6. Hur går de kommunala upphandlingarna till? Täby annonserar ut sina pågående och avslutade upphandlingar på sin hemsida. Företag kan också gå in och läsa vilka som har avtalet för en viss tjänst eller produkt i en ramavtalskatalog. Vallentuna och Danderyd lägger ut sina aktuella upphandlingar på sina hemsidor. Vallentuna lägger dessutom upp sina upphandlingar i anbudsjournalen. 16
3. Diskussion och Analys En viktig ingrediens för att en kommun ska få ett bra företagsklimat är samarbete, inte bara mellan olika företag utan också mellan företag och kommun samt mellan de styrande parterna i kommunen. Företagen kan lämpligast samarbeta genom olika, ofta ideella, företagarföreningar och företagsnätverk Detta skapar en naturlig kontaktpunkt mellan kommun och företag, då kommunen lätt kan involveras i föreningarnas verksamhet för att möjliggöra en god kommunikation. För att samarbetet inom kommunledningen ska fungera bra krävs, förutom god samarbetsvilja, ofta att medlemmarna själva har erfarenhet av företagande och inser näringslivets betydelse för kommunen. När detta är uppfyllt kan även kommunen effektivt arbeta för ett bättre lokalt företagsklimat. Ofta ligger stora delar av det som styr företagsklimatet inte på kommunens bord utan på ett nationellt plan men det som har undersökts och som detta arbete handlar om är skillnader mellan dessa tre kommuner. Täby tar på de flesta punkter plats mellan Danderyd och Vallentuna och får ett genomgående bra betyg. Täbys starka sidor ligger i det stora antalet företagsbyar och ett långsiktigt bra arbete. Min uppfattning är ändå att Täby inte har den offensiva anda som i längden kan ge ett mycket bra företagsklimat, något som jag tycker mig finna i Danderyds arbete. Något som Danderyd saknar är företagsbyar i kommunal regi men det finns andra former av ansamlingar av olika typer av företag som skulle kunna liknas vid en företagsby. Ett exempel på detta är Mörby kontor vid Mörby centrum. Vallentuna är den kommun med störst yta bland de jag undersökte vilket också är en av Vallentunas fördelar. Med så mycket mark att erbjuda kan arealkrävande företag hitta ett lämpligt område att etablera sig på. Vallentuna den högsta kommunalskatten, även om skillnaden är marginell mellan kommunerna. Det sker även stor inflyttning till Vallentuna nu vilket kan komma att ge god tillgång på arbetskraft. Danderyd har en stor fördel av att vara närmast Stockholm stad vilket gör området mer attraktivt för företag då man även har mycket goda kommunikationer med de mer centrala delarna. I både Svenskt Näringslivs och i min undersökning ligger Danderyd bäst till bland de berörda kommunerna. Danderyd ligger bäst till på flera sätt genom bl.a. högre utbildningsnivå, lägst kommunalskatt, lägst arbetslöshet och högt företagande vilket också ger ett bra företagsklimat. Hur företagen själva uppfattar respektive kommunens arbete med företagsklimatet spelar en stor roll för hur bra detta blir, därför är det resultat jag kom fram till angående kommunalpolitikernas inställning till företagande oroande för Vallentuna. De företag jag frågade i Danderyd gav kommunalpolitikernas inställning till eget företagande betyget 4 av 5 vilket motsvarar en mycket bra inställning. Inte långt efter kommer Täby på ett sammansatt betyg på 3,6 av 5, alltså mellan bra och mycket bra inställning De företag i Vallentuna jag frågade gav kommunen ett betyg på 2,3 av 5 vilket motsvarar något bättre än mindre bra. Detta är något som är viktigt för kommunalpolitikerna att uppmärksamma och förbättra då även Svenskt Näringslivs 17
undersökning bekräftar mitt resultat då 33 % av dem som besvarat den undersökningen inte var nöjd med kommunalpolitikernas inställning. Det är viktigt att kommunen, liksom regering ger företag den uppmärksamhet och den grogrund de kräver för att utvecklas och bli konkurrenskraftiga, både inom och utanför Sveriges gränser. Att Vallentuna hamnar lägst bland de berörda kommunerna i både min och Svenskt Näringslivs undersökning tror jag har mycket att göra med kommunens relativa läge och dess karaktär. Från Danderyd genom Täby till Vallentuna ser man successivt mer och mer öppna ytor och mindre bebyggelse. Att Vallentuna är den kommun som ligger längst bort från Stockholm tror jag påverkar hur attraktiv kommunen är för företag. Vallentuna har en mycket stor areal, dubbla Täbys och sexdubbla Danderyds och samtidigt lägst antal invånare. Detta är dock något som skulle kunna vändas till en ännu större fördel för Vallentuna, då man kan marknadsföra dessa öppna ytor. Detta skulle dock kräva engagerade eldsjälar inom både kommun, lokala organisationer och företag. När det kommer till de framtida företagare som kommunen utbildar via skolan, engagerar sig kommunerna på ungefär samma sätt. Alla tre stödjer Ung företagsamhet. Vallentuna bidrar också med ett extra stipendium till de unga företagare i Vallentuna som drivit det bästa företaget och Danderyd stöttar även Unga entreprenörer. När det gäller tillgången till flyg ligger Arlanda närmast till hands och med obetydliga avståndsskillnader mellan de olika kommunerna. För nationell tågtrafik ligger Danderyd bäst till då Centralstationen ligger i Stockholm stad dit man lätt kan ta sig dit med tunnelbana. Här följer en analys över var det är bäst att etablera sitt företag utifrån typ av verksamhet. Lager och industri Här innefattas företag som behöver stora och öppna lokaler. Här rekommenderar jag Täby som det bästa alternativet. Framförallt företagsbyar som Åkerby -, Bergtorps - och Viggbyholms Industriområde samt Arninge erbjuder bra lokaler för denna typ av verksamhet. Tillgången på lediga lokaler av denna typ var också störst i Täby då detta arbete författades. Vissa delar av Täbys vägnät är kraftigt belastade men över det hela fungerar väg- och kollektivtrafik bra. För den som planerar att bygga ny lokal och som har ett företag där kunden nödvändigtvis inte behöver träffas fysiskt lämpar sig även Vallentuna bra med billiga markpriser. Kontor För dig med företag med kontorsverksamhet står valen mellan Täby och Danderyd. Utbudet på lediga kontorslokaler är större i Täby men i Danderyd finns bättre kommunikationer med övriga Stockholm. Danderyd har fokus på just kontorslokaler men dessa är så pass eftertraktade att det kan vara svårt att få tag på en bra lokal. Trots det rekommenderar jag Danderyd för den som ska etablera denna typ av 18
företag. Detta eftersom Danderyd har fått det högsta betyget på sitt företagsklimat, både i Svenskt Näringslivs undersökning och i den jag gjorde. Täby är dock ett bra andrahandsalternativ. Butik Här beror det helt på vilket typ av butik man vill etablera. Om man riktar sig till privatpersoner rekommenderar jag etablering i någon av de centrumanläggningar som finns uppbyggda i kommunerna. Den största av dem, Täby Centrum har en hyrbar lokalyta på totalt 54 500 kvadratmeter och inhyser idag 171 företag varav 153 är butiker 2. Det gör Täby centrum till Sveriges största köpcentrumanläggning. Där planeras också en kraftig utbyggnad. Allt detta visar sig på priserna för att hyra lokal vilket gör att det kan vara svårt att etablera sig där utan gott om startkapital. Därför rekommenderar jag istället Mörby Centrum som med en tunnelbanestation, goda bussförbindelser och med sina fyra våningsplan erbjuder bra lokaler. Även här krävs gott om kapital för att ha möjlighet att etablera sig. Arninge centrum erbjuder butikslokaler billigare än i Täby centrum. Hit är kommunikationerna dock sämre men är ett bra alternativ för vissa typer av butiker. För den som planerar att starta en mindre butik och verka i ett trivsamt centrum med möjlighet för den personliga prägeln med lokala kunder och som inte har möjlighet att lägga ut allt för stora summor är Vallentuna centrum ett bra alternativ. Här har varje butik enskild ingång från gågatan. Vallentuna centrum ska också under de fyra kommande åren renoveras vilket kan komma att göra centrumet mer attraktivt. Detta centrum kan dock inte mäta sig med det antal besökare som t.ex. Täby centrum får vilket givetvis kan visa sig i antalet kunder för varje butik. Slutsatsen är alltså att Täby Centrum 3 erbjuder det bästa alternativet om man har kapital för en etablering. Annars är Mörby centrum 4, Arninge centrum 5 och sist Vallentuna centrum 6, i den ordningen andra bra alternativ. Restaurang och Café Dessa två typer av företag har ungefär samma behov som butiker vilket gör att dessa tidigare nämnda centrumanläggningar är attraktiva val. Arealkrävande verksamhet För den som ska etablera arealkrävande verksamhet i någon av dessa kommuner är Danderyd inte något alternativ. Täby erbjuder en del ledig mark men detta kan inte jämföras med Vallentunas möjligheter, både när det gäller tillgång och pris på mark. Därför rekommenderar jag Vallentuna som det främsta alternativet för arealkrävande verksamhet. 2 http://www.tabycentrum.se/ - (2007-01-26) 3 http://www.tabycentrum.se (2007-01-26) 4 http://www.morbycentrum.se (2007-01-26) 5 http://www.arningecentrum.se/ - (2007-01-26) 6 http://www.vallentunacentrum.se/ - (2007-01-26) 19
4. Slutsats I detta arbete har jag undersökt, analyserat och sammanställt en rapport över företagsklimatet i Täby, Danderyd och Vallentuna med syfte att hjälpa företag att välja rätt kommun för just den typ av verksamhet som ska bedrivas. Jag har även rangordnat vilken av kommunerna som har det bästa företagsklimatet 2006 av dessa tre och kom fram till följande: Vallentuna hamnade sist av dessa tre kommuner i min undersökning, mycket beroende på undersökningsresultatet från denna och Svenskt Näringslivs undersökning men även på grund över faktorer som nyföretagande och utbildningsnivå. På andra plats hamnade Täby, med ett genomsnittligt betyg på bra i min undersökning och bättre värden på faktorer som utbildningsnivå. Kommunalskatten är något lägre men markpriserna högre. På första plats i min undersökning hamnade Danderyd med ett medelvärde från min undersökning på nivån Mycket bra och på andra plats av alla landets kommuner i Svenskt Näringslivs undersökning. Här arbetar man offensivt för att skapa ett så bra företagsklimat som möjligt vilket klart har gett effekt. Danderyd kan även dra nytta av närheten till Stockholm stad. Jag vill ändå poängtera att samtliga tre kommuner har ett bra företagsklimat och att Vallentuna, som hamnade sist i min undersökning hamnade på plats 33 av totalt 290 kommuner vilket i sig är bra. Man ska också notera att detta bara anger hur bra kommunerna är i förhållande till varandra. Att en kommun sjunker på Svenskt Näringslivs lista behöver inte innebära något annat än att kommunens företagsklimat sjunkit relativt de andra kommunernas företagsklimat., dvs. företagsklimatet kan ha förbättrats men inte i samma takt som övriga kommuner. 20