Bilaga 2 Kvalitetsredovisning läsåret 2007/08 för grundskola: Väsby skola 1. Grundfakta om skolan Väsby skola är en del av enheten Centrala Väsby skolor som består av Väsby skola och Smedby skola med Smedby särskola. Visionen för Väsby skola är att bygga upp förståelse och respekt för varandra samt ge eleverna kunskaper och färdigheter som de kan använda nu och i framtiden. Väsby skola är en 4-9 skola med ca 380 elever. I årskurs 4-9 finns de kommungemensamma musikklasserna, en klass i varje årskurs. Cirka 40% av eleverna i Väsby skola går i musikklass. Från och med detta läsår finns även en ny profil, Science, från årskurs 6. Skolledningen består av rektor, som är rektor för hela enheten Centrala Väsby skolor, och en biträdande rektor för Väsby skola. I ledningsgruppen ingår även en biträdande rektor för Smedby skola. Personalgruppen består av knappt 35 lärare och fem övrig personal. Lärarna är organiserade i fem ämneslag, Ma/No, Sv/So, Eng/Moderna språk, Praktiskestetiska och Special. Eleverna är indelade i 17 mentorsgrupper enligt följande: 4m 5m 6a, 6m, 6s 7a, 7b, 7m 8a, 8b, 8c, 8m 9a, 9b, 9c, 9m 6-9g 6-9g är en liten grupp för elever med långsam inlärning. Idag består gruppen av 13 elever med psykosocial problematik, långsam inlärning, bokstavskombinationer samt särskolelever. Vi arbetar med svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och livskunskap. Eleverna har även musik, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap och slöjd med andra lärare men med samma gruppkonstellation. 1
Med anledning av sjunkande elevunderlag togs i början av vårterminen beslut om att successivt avveckla äldredelen (årskurs 6-9) på Smedby skola. Eleverna i blivande årskurs 6 på Smedby fick därför en ny grundplacering på Väsby skola inför läsåret 2008/2009. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Underlag till kvalitetsredovisningen har tagits fram när lärarna i juni tillsammans i ämneslagen diskuterat och reflekterat över det gångna året med utgångspunkt i kvalitetsredovisningens frågeställningar. När vi har utvärderat den lokala arbetsplanen har vi bl a använt slutbetyg och resultat från nationella prov och kommungemensamma prov som utvärderingsinstrument. Skolledningen har sammanställt och därefter har lärarna återigen arbetat med kvalitetsredovisningen på konferenstid under hösten 2008. Elever och vårdnadshavare har varit delaktiga främst genom Pilen-enkäten men även vid mentorsråd och skolråd samt vid föräldrasamtal och möten. 3. Uppföljning av likabehandlingsplanen En likabehandlingsplan enligt anvisningarna från Skolverket har fastställts på skolan. Den har bearbetats under året för att sammanfogas med skolans övriga arbete för trygghet och kommer att arbetas vidare med under nästa läsår. Skolrådet har arbetat med ansvarfördelning elev-vårdnadshavare-skola. Ett trygghetsteam har bildats bestående av elevstödssamordnare och lärarrepresentanter. I mentorsgrupperna har man arbetat med Lions Quest-materielet Tillsammans som tar upp frågor inom områdena etik och livskvalitet och är utformat för att uppmuntra och stärka ett positivt beteende. Lärarna och eleverna har också pratat mycket om mänskliga rättigheter, etniska minoriteter och människors lika värde utifrån mänskliga rättigheter. So-lärarna skriver: På grund av att det ibland förekommit otillständiga ord och handlingar, har material ur en bok av Sandra Dahlen, Sex med mera, bokförlag Tiden 2002, används. Urvalet i materialet har koncentrerats kring På tjejers villkor där det klart framhålls som stöd till utsagor mot sexuella trakasserier samt stöd för tjejer mot grabbar som inte har respekt för tjejers nej. Detta material har används dels i mentorsgrupper och i särskilda tjejgrupper och i samtal med grabbar av personal i fritidsgården. Föräldrar har fått information om skolans hållning och aktiva arbete mot diskriminering. Detsamma kan sägas om störd arbetsro i en mentorsgrupp där en gemensam träff med föräldrar, elever och lärare gjorts. Det ledde till beslut om en träff mellan elever under ledning av professionella samtalsledare för att prata ut om oegentligheter. Resultatet av detta har varit mycket positivt. 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden i förskoleklass, grundskola och fritidshem 2
I föregående kvalitetsredovisning lyfte vi fram: Normer och värden Vi måste arbeta vidare med att förbättra arbetsmiljön för elever och vuxna. Få bättre arbetsro och mer stimulerande miljöer som inbjuder till kreativitet. Läsårets arbete inleddes med en satsning på att förbättra den fysiska miljön i klassrum och korridorer. Numera upplevs klassrummen mera trevliga och stimulerande. I viss mån har arbetsron blivit bättre då bl.a. mobiltelefoner frivilligt har lämnats in vid lektionernas början samt att den som stör upprepade gånger fått individuell hjälp med uppgifterna då klassen varit sysselsatt med olika övningar. Öka tryggheten. Tydliggöra teamet mot mobbning och rutiner kring mobbningsärenden. Förbättra språkbruket. Tydligare och förutsägbara påföljder om eleverna bryter mot skolans regler och överenskommelser. Ett trygghetsteam under ledning av elevstödssamordnaren har bildats och har arbetat med mobbingärenden. Teamet har även fått fortbildning av familjeterapeuterna/handledarna på SSE (Skolserviceenheten). Under vårterminen arbetade trygghetsteamet med cirka 15 ärenden. Endast i ett fåtal av ärendena visade det sig vara mobbning. Även en regelgrupp har bildats som har reviderat och tagit fram förslag på regler och konsekvenser som sedan har lämnats till övrig personal och elever. I de fall då dåligt språkbruk framkommit så har tillsägelser om bättring ägt rum. När det gäller tydligare och förutsägbara påföljder så har hänvisning till uppsatta ordningsregler gjorts. Speciallaget skriver: Vi har arbetat mycket med att skapa en trygg arbetsmiljö för våra elever vilket vi tycker att vi har lyckats bra med. Vi har arbetat med att utveckla varje individs kompetens och sociala förmåga genom Livskunskap, Lions Quest och lösningsinriktad pedagogik. Vi har också arbetat med att ha en fortsatt god föräldrakontakt vilket har inneburit att vi har ringt så fort något bra eller jobbigt har inträffat. Föräldrarna har varit på samtal cirka en gång per månad. Kunskaper Öka elevernas och vårdnadshavarnas kännedom om målen i samtliga ämnen och skaffa ett gemensamt upplägg på nedbrutna kursplaner och betygskriterier. Öka andelen elever som är behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet. Öka andelen elever som når målen. Vid utvecklingssamtal har föräldrar informerats, och delmål och långsiktiga mål har tydliggjorts. Både elever och föräldrar har fått kännedom om vilka kursplaner och betygskriterier som gäller. Löpande har uppföljning av närvarorapporter skett för att förebygga ogiltig frånvaro. Möjlighet finns för föräldrar att tillgå Skola24 (dataprogram för bl.a. närvarohanteringen). För de elever som inte når målen har åtgärdsprogram upprättats. Speciallärarlaget skriver: Vi har arbetat mycket med att eleverna skall uppnå målen för godkänd i kärnämnena. Detta har vi ej lyckats med till 100%. Vi har lyckats bra i svenska, engelska och samhällskunskap men ej i matematik. När vi har analyserat detta tror vi det beror på att eleverna har för det första alldeles för grunda förkunskaper samt så stora inlärningssvårigheter. Vi har inte haft tid att ge varje enskild elev den tid och hjälp som de har rätt till och behöver. 3
Målet var att andelen elever som är behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet skulle vara 95%. Det ligger kvar på exakt samma nivå som förra året, 86%. Meritvärdet däremot har ökat avsevärt från 201 till 218. Andelen elever som når målen i alla ämnen har också ökat från 70% till 76%. Ytterligare analys av resultaten finns under rubrik 8 (se nedan). Personal Fortsätta med att utveckla arbetet med att tolka läroplanen och göra gemensamma bedömningar av elevarbeten. Fortbildas när det gäller läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska. Organisera verksamheten så att möjligheten att göra flexibla grupper finns och på ett ännu effektivare sätt använda oss av varandras kompetenser. Förbättra informationsflödet från undervisande lärare till mentor för att snabbt upptäcka elevernas eventuella brister. Utveckla arbetet med scienceklasser. Nätverksträffar med en lärarrepresentant i varje ämne och från varje 6-9-skola i kommunen har genomförts varje termin då man diskuterat likvärdig bedömning. Lärarna som undervisar i svenska, matematik och engelska i årskurs 5 och 9 har samtliga deltagit i de kommungemensamma bedömningsdagarna som anordnats. Under hösten 2007 startade nätverksträffar även för lärare i kommunen som undervisar i årskurs 1-5. För att få mer likvärdiga bedömningar av nationella prov och betyg gör lärarna i ämneslagen bedömningar tillsammans. Fem lärare har läst 7,5 poäng i Skriva, läsa, lära i flerspråkliga miljöer, fortbildning anordnad av Myndigheten för skolutveckling. Två lärare har fortbildats i Språket i skolans ämnen, skolans ämnen i språket. En lärare har vidareutbildat sig i engelska. Dessutom har ett flertal lärare genomgått olika kortare fortbildningar i samhälls- och naturorienterade ämnen, engelska, spanska mm. I grundskolans senare år har tre So-lärare arbetat både individuellt och gemensamt. Utöver grundexamen har alla tre ökat kompetensen genom kontinuerliga studier samt fortbildningsdagar. Pedagogiska material har fortlöpande köpts in och finns att tillgå. Satsning har gjorts på FN-utbildning i FN-förbundets regi, samt fördjupning i historia anordnat av Tyresö kommun och Södertörns Högskola och geografi vid Stockholms Universitet. All lektioner i svenska och matematik är parallellagda i respektive årskurs (6-9). En resursförstärkning har skett när eleverna haft svenska. I exempelvis årskurs 7 har tre klasser delats upp i fyra undervisningsgrupper. Detta har möjliggjort att ha grupper i svenska respektive svenska som andra språk. Sciencelärarna har utvecklat scienceprofilen under året och skolan har införskaffat tre digitala whiteboards. 5. Förutsättningarna för förskoleklass, grundskola och fritidshem Personal och utbildning 4
Antalet lärare är 33 men alla arbetar inte heltid så antalet heltidslärartjänster är 29,5. Andelen behöriga lärare är 94%. Behörigheten har ökat från 83%, föregående, år till 94% i år. Det innebär att två av lärarna saknar full behörighet. Antalet lärare per 100 elever är 7,76. Detta är i stort sett samma antal lärare per 100 elever som föregående år, 7,73. Förutom lärarpersonal finns det 4,7 tjänster övrig personal såsom skoladministratör, vaktmästare, bibliotekarie, studie- och yrkesvägledare, elevstödssamordnare samt rektor och biträdande rektor. Hösten 2007 anställdes en behörig bibliotekarie som delat sin tid mellan Väsby skola och Smedby skola. Vi har utbildad, kompetent och erfaren personal. Gruppstorlekar Mentorsgruppernas storlek har varit mellan 19 och 30 elever i varje grupp. Storleken på grupperna har alltså varierar men målet är 20-grupper. I musikklasserna 4m och 5m har det varit cirka 20 elever i varje grupp. I musikklasserna för de äldre eleverna har grupperna varit större, runt 25-30 elever. I de flesta andra grupperna har elevantalet varit runt 20-25. Önskvärt vore att genomgående ha 20-grupper då flera av våra elever har svårigheter med det svenska språket. Elever som kommer från förberedelseklasser har exempelvis inte tillräckliga förkunskaper i engelska för att gå in i en vanlig undervisningsgrupp. Ett mer anpassat läromedel i engelska till språksvaga elever är nödvändigt till nästa läsår. Pedagogiska material och utrustning I varje ämneslag finns en lärare som ansvarar för lagets läromedelstilldelning och inköp. Tillgången till läromedel anser vi är god. I No-ämnena har inköp av bl.a. sk lightböcker gjorts. Lärarna anser att de har en bra bas av läromedel för ämnet svenska och svenska som andra språk som är anpassad till olika svårighetsgrader. De använder flexibelt läromedel. Till skolan har tre Smartboards köpts in. I slutet av läsåret började de användas i framför allt scienceklassen. I östra huset finns bl.a. tillgång till slöjdsalar, bildsal samt salar för hem- och konsumentkunskap. Ämnesöverskridande arbete kan också ske med No-ämnet, i östra husets tekniksal. Vi har också ett idrottshus, med all nödvändig utrustning för lagsporter och mer individuella idrottsgrenar. Vi använder oss av bärbara datorer och annan mer ämnesrelaterad utrustning såsom stationära symaskiner, spisar, tvättmaskiner mm. Datortätheten har, i och med övergången till hyrdatorsystemet, minskat kraftigt. Idag finns inte några stationära datorer i klassrummen. Det finns bara en stationär elevdator i vardera biblioteket, bildsalen och hos den särskilda undervisningsgruppen. Utöver detta finns 31 bokningsbara bärbara datorer. I lärarnas arbetsrum finns stationära datorer, cirka 2 datorer/6 lärare. De ekonomiska förutsättningarna för att öka datortätheten finns inte. 5
Specialpedagog/lärare, särskilda undervisningsgrupper Det finns en speciallärare för alla elever i skolan. I början av läsåret fanns det två speciallärare/specialpedagog men under året genomfördes en besparing och en specialpedagogtjänst gjordes om till en tjänst som elevstödssamordnare med ansvar för både Väsby skola och Smedby skola. I gruppen för långsam inlärning, 6-9g har antalet elever varit 13. I 6-9g har personaltätheten varit 1,8 lärare. Lärarna har 1-7 lärarutbildning samt extra kompetens i specialpedagogik och svenska som andra språk. De har genomgått fortbildning i Aspergerdiagnosen och ADHD. En student har sin VFU förlagd till Väsby skola med basen i speciallärarlaget. 6-9g har haft tillgång till ytterligare speciallärare en timme per vecka i matematik. Det materiel som använts har till största del varit av light modell. Lärarna har också skapat mycket material själva pga att eleverna befinner sig på så olika nivåer och har olika sätt att tillgodogöra sig kunskap. 6. Arbetet i förskoleklass, grundskola och fritidshem Enligt Pilen-enkäten känner de flesta elever i årskurs 8 att vuxna aktivt arbetar för trygghet. För att ytterligare fokusera på detta har ett trygghetsteam inrättats. Vi arbetar vidare med regler och tydliga ramar för att uppnå lugn och arbetsro i våra grupper. Kontinuerligt sker arbete med värdegrunden, vi arbetar i alla lägen mot kränkande behandling i alla dess former. Vid bedömningar i matematik har lärarna börjat ange resultaten i kvalitet, och inte i poäng. Lärarna redovisar elevernas resultat under rubriker och markerar med färger. På så sätt blir eleverna medvetna om vilka områden de behöver förbättra. I årskurs 6 arbetar vi ämnesövergripande, framför allt med So. En Solärare är med i Ma/No-ämneslaget. Arbetet inom So har inramats av en årsplanering som inneburit en väl avvägd tid och innehåll mellan de fyra olika ämnesområdena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap). Arbetssättet har varit mångskiftande i form av genomgångar, grupparbeten, enskilt arbete, fältarbete, dramatiseringar, studiebesök, media, ämnesdiskussioner och metodiskt uppsatsskrivande. Utvärdering av lärandet har skett på olika sätt alltifrån kortare läxförhör till egna uppsatser. Utvärderingen av kvalitetssäkringen har skett utifrån den feedback vi fått av elevernas förståelse i ämnet. Utvärderingen av förbättringsarbetet har skett utifrån den feedback vi fått av elevernas förståelse av vad som krävs av dem. I hem- och konsumentkunskap sker utvärdering av lärandet via praktiska och skriftliga prov. I slöjden och bilden kontrolleras elevernas kunskaper löpande. Arbetsprocessen bedöms allt ifrån från ritningar till färdigt resultat/produkt. Vikten ligger dock inte vid bedömning av enskilt moment, utan utifrån det övergripande lärande som eleven anskaffat sig. Förbättringsarbetet är en pågående process. Lärarna för diskussioner kring elevers tidigare arbeten, utvärderar dessa och uppdaterar därefter arbetssätt till mer effektivitet och pedagogisk kvalitet. Det är viktigt att eleverna förstår vad det är de ska uppnå, 6
att målen kommuniceras på ett förståeligt sätt. Detta är något som de praktiskestetiska lärarna lägger tonvikt på. Lärarna i 6-9g har tidigare år skickat hem en enkät till föräldrarna. Samma enkät har eleverna gjort i skolan. Frågeställningen har varit att utvärdera lärarna i 6-9g, trivseln i skolan och i klassrummet samt undervisningen. Denna enkät har lärarna sedan lämnat till ledningen. Enkäterna har visat mycket goda resultat. Detta har lärarna tyvärr ej gjort denna vårtermin men de kommer att skicka hem en enkät vid höstterminens början även till de elever som har gått ut årskurs 9. Varje tisdagseftermiddag har skolledningen informationsmöte med hela personalgruppen. Minnesanteckningar skrivs vid dessa möten. Vi använder Outlook för att lägga ut minnesanteckningar och protokoll från olika ämneslagsmöten mm. E-post är också en viktig informationsväg. I Outlook använder vi kalenderfunktionen för att hela tiden ha ett aktuellt kalendarium. I Outlook finns även skolans verksamhetsmanual med blanketter, gröna pärmen, i en mapp. Skrivbordsbakgrunden i edu-nätet används också av skolledningen för att kommunicera ut till lärarna. Vår interna kommunikation via nätet fungerar tillfredsställande. Kommunikationen mellan ledning och lärare/mentorer sker ganska ofta via e- post i form av individuella meddelanden, men även genom veckobrev från ledningen. Helenes veckobrev har fungerat bra. Informationsmötet som är gemensamt för alla undervisande lärare/mentorer är till för att expandera den information som skickats ut via veckobrevet. Övriga frågor kan även behandlas här. Tiden borde användas mer effektivt på mötena, då utrymme för andra möten ofta försvinner pga av att det ursprungliga mötet tar för lång tid. För mycket utrymme ges för övriga frågor. 7. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till kommunala och nationella mål i förskoleklass, grundskola och fritidshem Tryggheten och arbetsron för eleverna Målet var att öka tryggheten och arbetsron. För att nå detta har vi under året bl.a. satsat på mer stimulerande inlärningsmiljöer som inbjuder till kreativitet. Bland annat har Ma/No-laget gjort i ordning så att eleverna under rasterna kan ägna sig åt olika slags spel i korridoren. Det är svårt att mäta trygghet och arbetsro, det varierar mellan olika grupper, men vi anser att det i stort sett blivit lugnare och att arbetsron förbättrats. Vi kan dock utläsa från den aktuella Pilenenkäten (elever, årskurs 8) att arbetsron på lektionerna är låg. Enligt samma enkät måste vi också bli bättre på att motverka att elever behandlas illa. Vi har fortsatt arbetet med Lions Quest och liknande under mentorstiden. Vi har arbetat med övningar i samarbete och med koncentrationsövningar. Vi har tränat mycket muntliga redovisningar där vi betonat respekten för varandra. Lärarna har haft bra kontakt med trygghetsteamet. 7
Det behövs fler vuxna bland eleverna, framför allt under rasterna. Vi behöver också arbeta på att förbättra föräldrarnas engagemang i skolan. Speciallärarlaget beskriver på följande sätt: Vi arbetar utifrån värdegrunden och även utifrån målen i läroplanen. Vi har lyckats med att stärka elevernas självförtroende och det har vi kunnat märka under samtal på livskunskapslektionerna. I 6-9g har en timme i veckan ägnats åt livskunskapsundervisning där vi har arbetat med frågor runt etik, moral, samlevnad, mobbing, kriminalitet och droger. Eleverna har fått massage och även givit varandra massage. Genom detta arbetssätt har vi fått ett öppnare och ett mer tillåtande klimat i klassrummet. Eleverna och vi vågar ge varandra konstruktiv kritik. Detta har lett till att eleverna har börjat uppmuntra varandra och vi har mindre mobbing och trakasserier i klassen, vilket vi har haft problem med tidigare. Elevaktiva och varierande arbetssätt Vi har varierat undervisningssätt föreläsningar, grupparbeten, laborationer och enskilda uppgifter. Vi använder oss av olika media, bland annat har scienceklassen börjat använda Smartboard. Eleverna har redovisat på olika sätt prov, muntligt, uppsatser, praktiska konstruktioner, affischer, konserter och framträdanden. Vi har börjat försöka arbeta över ämnesgränserna, bl.a. genom att en So-lärare är med i Ma/No- arbetslaget. Detta är något som vi vill utveckla mer under nästa läsår. So-lärarna skriver: Resultaten är mycket goda, i synnerhet som ett mer individuellt upplägg gjorts. Det har då handlat om att möta olika gruppers behov. Det har inneburit att vi till de svagare eleverna har haft lättare ämnesmaterial. Till de elever som velat ha mer studiestimulans har extra fördjupningsmaterial givits. I exempelvis historia har mera analyserande arbetsuppgifter givits. I samhällskunskapen har fokus satts på diktatoriska ytterlighetsgrupper kontra vikten att bevara och utöka demokratin. I religionskunskapen har bredden och olikheten mellan olika muslimska grupper satts mot den ensidiga uppfattningen om det negativa inom islam. I geografin har miljöaspekterna tagits fram i en analys och ställningstagande om vilket transportmedel som i kombination med tid, ekonomi och marknad är det bästa transportmedlet. Så här beskriver de praktisk-estetiska lärarna hur de arbetat. Normer och värden lyfts ständigt fram under mentorstiden, men skulle dock kunna lyftas fram mer under undervisningen. Lärarna jobbar alltid, i alla lägen mot kränkande behandling av elever. Det är något som sker mestadels automatiskt, men som kanske skulle behöva synliggöras mer. Vi behöver bli bättre på att skapa former för att jobba gruppvis med normer och värden. Gruppdynamik, att eleverna kan lära av varandra bör ligga mer i fokus, istället för individualiserad undervisning, som kan leda till bristande självkänsla hos eleverna. Vi måste bli ännu bättre på att hitta en balans mellan gruppen kontra individen. Att se och uppmärksamma båda arbetssätten så att alla elever får möjlighet att 8
uttrycka sig på bästa sätt. Vi är bra på att uppmuntra eleverna men kanske inte lika bra på att få eleverna att förstå sitt eget egenvärde. Diskussionen och fokus ligger alltför ofta på prestation, istället för att utveckla egenvärde hos eleverna. Det skulle vara fördelaktigt om kontakten mellan föräldrar och mentorer kunde förbättras. Föräldrarna skulle behöva vara mer delaktiga som resurser i skolans arbete. Att i gruppverksamhet, skapa partnerskap med elevernas föräldrar och stärka deras insikter i och om skolans verksamhet och på så vis öka deras förståelse, engagemang och delaktighet, är något som vi bör se över och finna lösningar för. Mentorer och pedagoger behöver föräldrarnas stöd och hjälp för att nå de mål som skolan strävar mot. Elevernas reella inflytande över sitt lärande Eleverna har fått välja olika arbetsområden inom No-ämnena och grupper i matematik. De har kunnat välja olika kurser i matematik och böcker med olika svårighetsgrad i No-ämnena. De har fått välja fördjupningsuppgifter utifrån olika alternativ och de har fått välja redovisningssätt. Under den sista månaden fick eleverna välja uppgifter för att nå betygsmålen. Vi försöker presentera målen i de lokala arbetsplanerna så att eleverna förstår dem och får förutsättningar för att kunna planera sina studier. Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Tydliga mål underlättar arbetet och informationen. Det är en förutsättning för bra underlag till utvecklingssamtalen och till utformandet av individuella utvecklingsplaner. Vi har använt en modul i Skola24 för att samla in underlag till utvecklingssamtalen från samtliga undervisande lärare. Underlagen har sedan elever och föräldrar kunnat ta del av innan själva samtalet. Detta har sparat tid vid utvecklingssamtalet och vi har därmed haft mer tid och bättre underlag för att upprätta den individuella utvecklingsplanen. Individanpassning och stöd i allmänhet Lärarna har anpassat uppgifterna till elevernas förutsättningar. En speciallärare har arbetat med vissa elever. När det gäller läromedel har flera ämneslag använt sig av light-läromedel. Vi erbjuder studiehjälp tre gånger i veckan. Studiehjälpstiden har varit välbesökt. Några elever har haft anpassad studiegång. Modersmålslärarna är en viktig resurs för elever med annat modersmål än svenska. Elever i behov av särskilt stöd och elever med funktionshinder För elever i behov av särskilt stöd som går i vanlig klass har cirka 50 elever fått extra stöd i form av enskild undervisning eller gruppvis under t.ex. profiltid eller studiehjälpstid. Ett antal elever har också haft anpassade scheman under längre eller kortare perioder. Flera av dessa elever som tidigare inte lyckats att nå målen i svenska, matematik eller engelska har nu uppnått målen. Lärarna i 6-9g har även arbetat med elever från vanliga klasser, utanför ordinarie skoltid, som haft svårigheter att nå målen. Arbetsbördan upplevs ofta som för stor av mentorerna, gällande elever med behov av särskilt stöd. Mentorer och även pedagoger behöver bättre utbildning för att kunna handskas med den här typen av elever. G-klassen fungera bra för 9
elever med behov av särskilt stöd, men den verksamheten skulle behöva utökas ifråga om antalet platser. Några lärare har genomgått en fortbildning i Komet. Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och lärare. Målet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Komet är en förkortning för KOmmunikationsMETod, och programmet bygger på att lära föräldrar och lärare bättre sätt att kommunicera med barnet. Genusfrågor och förbättrade resultat för pojkar Genusfrågor är något vi börjat arbeta med men behöver utveckla vidare, även resultaten för pojkar. Pojkarna i årskurs 9 har ett genomsnittligt meritvärde på 203. Det är högre än förra året men inte så högt som flickornas meritvärde. Flickorna har i år har ett genomsnittligt meritvärde på 228. I matematik är det ingen större skillnad mellan pojkarnas och flickornas meritvärden i årskurs 9. De 35 pojkarna hade ett genomsnittligt meritvärde på 10,7. De 61 flickorna hade ett genomsnitt på 11,5 (inte nått målen=0, godkänd=10, väl godkänd=15, mycket väl godkänd=20). Sex pojkar respektive åtta flickor saknade betyg i matematik. Det är större skillnad mellan pojkar och flickor i svenska och engelska. I svenska/svenska som andra språk är meritvärdet 13,7 för pojkarna och 15,1 för flickorna, en pojke och tre flickor saknade betyg. I engelska är meritvärdet 12,7 för pojkarna och 13,8 för flickorna, två pojkar och fem flickor saknade betyg. Språkutvecklande arbetssätt, elever med annat modersmål än svenska Som tidigare fokuserar vi på läsning i de olika årskurserna. Uppföljning sker regelbundet genom läsredovisningar samt genom samarbete med vårdnadshavare. I årskurs 4 och 5 har vi även i år fortsatt arbetet med kommunens barnbibliotekarie/berättare som introducerar sagoteman tillsammans med elever och lärare där berättandet väver samman läsning, skrivning och bild. Flera elever har haft studiehandledning på modersmålet. Detta behövs extra väl för t ex elever som kommer direkt från förberedelseklasserna. I flera ämnen har Light-böcker använts. Exempel på olika arbetssätt är högläsning, muntliga redovisningar, muntlig matematik (eleverna förklara hur de tänker) och ordlistor i No. Likvärdig bedömning och betygssättning Lärarna jämför bedömningar med varandra. De träffas på nätverksmöten i alla ämnen, har nätverksprov (provbanken) i matematik. Vi har också gemensamma prov. Under läsåret 2007/08 utvecklade vi våra lokala kursplaner i samtliga ämnen för Väsby skola. 8. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet 10
Analys av siffrorna i sifferbilagan Eleverna i årskurs 5 har till 100% bedömts nå målen i samtliga ämnen. 76% av eleverna i årskurs 9 har nått målen i alla ämnen. Av eleverna som gick ut årskurs 9 var 36% pojkar och 64% flickor. Meritvärdet som de senaste fyra åren legat runt 200 har ökat till 218. Det är en avsevärd ökning av meritvärdet från 201 förgående år till 218 i år. Meritvärdet för pojkarna var i snitt 203 och för flickorna 228. Målet var att andelen elever som är behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet skulle vara 95%. Det ligger kvar på exakt samma nivå som förra året, 86%. Andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat från 70% förra året till 76% i år. En jämförelse mellan föregående år och i år visar att eleverna i årskurs 9 som har godkänd eller bättre i svenska/svenska som andra språk är 96% (95%), i matematik är andelen 86% (90%) och i engelska 93% (91%). Föregående års siffror inom parentes. Resultaten har alltså ökat något i svenska/svenska som andra språk och engelska. Vi har inte nått målen fullt ut. Sociala faktorer spelar stor roll, bl.a. bristande motivation och stor frånvaro. Vid normal närvaro bedömer vi att betydligt fler elever hade nått godkänd. En del elever har svaga baskunskaper. Mentorerna har arbetat mycket aktivt för att förbättra situationen, elevstödsteamet likaså. Ändå har vi inte nått ända fram med vissa elever. Det är för lite med en speciallärare för hela skolan. Skall man uppnå de nationella målen måste det finnas bättre förutsättningar för detta genom bland annat fler specialpedagoger och mer tid och utrymme för pedagogiska diskussioner. Vi har haft möjlighet att erbjuda eleverna extra stöd i kärnämnena, framför allt engelska, under profiltid (elevens val). Detta har varit positivt och bidragit till ökad måluppfyllelse. Språkval franska, spanska och tyska har för första gången i år genomfört nationella prov i moderna språk. Vi har fått mycket bra resultat med höga betyg. Profiltiden (elevens val) fungerar som ett stöd och komplement för utvecklande av kunskaper i de reguljära ämnena. Vi bör dock bli bättre på att poängtera för eleverna att profilen utgör en ypperlig möjlighet till att öka och fördjupa vissa ämneskunskaper. Att elevernas prestationer och processer de fakto uppmärksammas, bedöms och vägs in som komplement till den betygsgrundande undervisningen. Detta har inte kommunicerats tillräckligt tydligt utan kan förbättras. 9. Åtgärder för förbättring Normer och värden Vi måste arbeta vidare med att konkret förbättra arbetsmiljön för elever och vuxna. En fortsatt betoning på värderingar, som jämlikhet, stor hänsyn till kamrater, personal och 11
relationer mellan varandra. Vi behöver sänka ljudnivån, få bättre arbetsro och mer stimulerande miljöer som inbjuder till kreativitet. Tydligare och förutsägbara påföljder om eleverna bryter mot skolans regler och överenskommelser. Kunskaper Öka elevernas och vårdnadshavarnas kännedom om målen i samtliga ämnen. Öka andelen elever som är behöriga att söka ett nationellt program på gymnasiet. Öka andelen elever som når målen. Medvetandegöra eleverna om vikten av mål att uppnå, mål att sträva mot, studieteknik och bättre framförhållning inför prov är något som vi som vi måste tydliggöra för eleverna. Metoderna uppfattas allt för ofta som mål hos eleverna. Perspektivet blir ofta kortsiktigt och ämnesbundet, snarare än övergripande och relaterat till verkligheten och deras egen livsutveckling. Satsa mycket på de lägre årskurserna. Öka föräldrarnas medverkan i skolarbetet. Tätare och omedelbar kontakt med föräldrar om elevernas skolgång, exempelvis om uppgifter, läxor mm inte är gjorda. Repetera hela tiden. Utveckla det muntliga arbetet och ordförståelsen i matematik. Personal Fortsätta med att utveckla arbetet med att tolka läroplanen och göra gemensamma bedömningar av elevarbeten. Fortbildas när det gäller läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska. Organisera verksamheten så att möjligheten att göra flexibla grupper finns och på ett ännu effektivare sätt använda oss av varandras kompetenser. Förbättra informationsflödet från undervisande lärare till mentor för att snabbt upptäcka elevernas eventuella brister. Arbeta mer ämnesövergripande. Förbättra överlämnandet, när eleverna kommer från andra skolor, till skolans specialpedagoger och mentorer, men även till undervisande lärare. Kompetensutveckling i matematik för elever med svårigheter i ämnet. Utveckla arbetet med scienceklasser och profiler. 10. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen är känd och den är lättillgänglig. Den utformades av personal och ledningsgrupp. Beslut om kvalitetsredovisningen fattas av Centrala Väsby skolors ledningsgrupp i oktober 2008. Redovisningen behandlas tillsammans med personalen, elevrådet och skolrådet före beslut. Kvalitetsredovisningen kommer att finnas att tillgå på skolans hemsida. Rektor har det yttersta ansvaret för kvalitetsredovisningen. 12