Miljö- och planutskottet Sammanträdeshandlingar

Miljö- och planutskottet Sammanträdeshandlingar 2013-04-17

2013-03-25 Aktivitetslista MPU 2013 för miljöfrågor Uppdrag datum Beslut MPU 30 nov-11 Regionala frågor Uppdraget Ansvarig Tidplan Kommentar MPU Information om PACT-utvärderingen Eva Bergh April Information Earth Hour Ronja Krische April Återrapport Förnyad miljöcertifiering Eva Bergh April Information Regionala miljömålsdialogen Eva Bergh April Information - Ingår i ärende om Energi- och klimatstrategin uppdatering Maria Lindeberg Maj Uppdatering, beslut Återrapport prioritetsordning Eva Bergh/ Olle Maj Information - återrapport drivmedel/klimatnytta för intern Wickholm, KSB bilpool Klimatanpassning i UVK Linnéa Askling Maj Beslut genomförandeplan Uthållig kommun lägesrapport för Åsa Berglund Maj Information projekten Klimatkommunerna Ronja Krische Maj Lägesavstämning efter årsmötet Klimatavtal Väsby Åsa Berglund Maj Lägesavstämning Klimatstatistik för UV Ronja Krische September Information

Aktuella ärenden i MPU April 2013 angående planeringsfrågor (2013-04-02) Uppdrag datum Uppdraget Ansvarig Tidplan Kommentar Lägesrapporter lämnas fortlöpande. Detaljplan för Eds allé KSB: Fredrik Drotte Information lämnades senast 20111010 Förstudie Smedby, Smedbyskogen och KSB: Fredrik Drotte Redovisades på MPU 2011-01-19 Norra Berget Fördjupad översiktsplan för Vällsta KSB: Marie Halldin Fördjupad översiktsplan Sydost KSB: Marie Halldin Åsen program för detaljplan KSB: Fredrik Drotte Är godkänt av MPU 2012-01-25 ( 6) Renovering av äldre detaljplaner KSB: Fredrik Drotte Lägesrapport lämnades 2012-12-12 Fördjupad översiktsplan Nordvästra KSB: Fredrik Drotte 2013-04-17 Väsby Detaljplan för Fyrklövern KSB: Agnes Hustad Program är antaget av KS. Detaljplan Brunnby Mosse KSB: Elisabet Eriksson Trafikplan KSB: Axel Nelstrand 2013-04-17 Trafikstrategi finns. Akvifer i Brunkebergsåsen KSB: Thomas Thunblom Information lämnades 20110615 Belysningsprogram för centrala Väsby KSB: Nils Odén Förslag till prioriterade projekt 2011- Information i MPU 20110511 och 2014 KS 20110502 Väsby Entré Björn E och Gösta N projektledare Anne-Sophie 2011-06-15 Arbete med planprogram pågår MPU 20110825 MPU 20110412 MPU 2012-06-13 MPU 2012-06-13 Ekologisk utvecklingsplan KSB: Skall redovisas under 2013 Idé om hur baugruppe kan genomföras i Upplands Väsby Planuppdrag för område norr om Korpkulla (JM) Förstudie för område i Prästgårdsmarken - KLK: Björn Eklundh KSB: Mats Jakobsson KSB: Elisabet Eriksson

Genomförande Östra Frestaby KSB: Peo Nilsson Lägesrapport på MPU 2012-08-30 Genomförande av Wäckare Äng KSB: Peo Nilsson Lägesrapport på MPU 2012-08-30 Detaljplan för Älvsundadalen KSB: Fredrik Drotte Samarbete Arlandakommunerna KSB: Gösta Norén Lägesrapporter ges fortlöpande

Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-17 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2010:316 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se Miljö- och planutskottet Väsby Labs och Fyrklövern - Lägesrapport april 2013 Ärendebeskrivning Lägesrapport Följande punkter redovisas direkt på sammanträdet: 1. Lägesrapport över intressenter i första skedet, tidplaner för igångsättning m.m. 2. Tidplan för tecknande av markupplåtelseavtal samt för uppdrag om detaljplan 3. Swecos markanadsanalys för Upplands Väsby Kommunledningskontorets förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör 1

Tjänsteutlåtande Energi- och klimatsamordnare 2013-03-27 Ronja Krische 08-590 977 04 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2012:327 Ronja.Krische@upplandsvasby.se Miljö- och planutskottet Resultat Earth Hour 2013 Ärendebeskrivning Upplands Väsby har sedan 2011 deltagit aktivt i Earth Hour, den globala miljömanifestationen som arrangeras av Världsnaturfonden WWF. I år har fokus legat på aktiviteter under själva Earth Hour-timmen, utöver de marknadsföringsinsatser som gjorts. Följande gjordes under timmen: insamling av gamla glödlampor och utdelning av lågenergilampor, musikunderhållning, eldshow, tal och fikaförsäljning av BSK handbollstjejer. I nedanstående tabeller redovisas nedlagd arbetstid för Earth Hour 2013. Informationsenheten har haft projektledaransvaret. Kostnad: Den största kostnaden för genomförandet av Earth Hour 2013 är arbetstiden. Total arbetstid för medarbetare i kommunen blev ungefär 125 timmar, varav projektledaren har lagt ner 92 timmar. Utöver det är de största kostnaderna bokandet av eldkonstnärerna Livsfarliga lekar (4000 kr), annons i Vi i Väsby (3500 kr) samt inhyrning av hämtning, montering och nedmontering av scen och ljudutrustning (Olin Event 5720 kr). Totalt blev kostnaden för Earth Hour, exklusive arbetstiden, ungefär 14 700 kr. Resultat av aktiviteter: Marknadsföring Annons Vi i Väsby, v 11 Videoklipp Väsbyprofiler om kampanjen (planering och produktion) 4 st nyhetsartiklar på hemsidan och 1 st Insidan Information på skärmar i Väsby centrum, kommunentrén och Messingen. Affischer A3 Information på Facebook Arbetstid, ungefärlig 5 h 18 h 10 h 1 h 4 h 1 h 1

Planering och förberedelser Boka in alla deltagande Planering och bokning av scen, musikutrustning, elanvändning, kärl etc Möte med UVP inför Earth Hour Möten och administration inför Earth Hour Sponsorarbete för lågenergilampor Bevakning under Earth Hour Utvärdering och avslut Arbetstid. ungefärlig 8 h 20 h 4 h 25 h 8 h 17 h 4 h Utvärdering: Deltagandet under Earth Hour-timmen uppskattas till 35-40 personer. Informationsenheten hade trots detta lagt ner mycket tid och arbete på marknadsföring av evenemanget. Själva programmet under Earth Hour var lyckat och genomfördes på ett bra sätt. Messingen släcktes dock inte ner som det var bestämt, då vakter i byggnaden gjorde att belysningen gick på. För montering av scen och iordningställande av ljudutrustningen anlitades Olin Event. Kommunledningskontorets förslag till beslut Miljö- och planutskottet noterar informationen till protokollet. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Eva Bergh Miljöstrateg 2

Tjänsteutlåtande Trafikplanerare 2013-04-03 Axel Nelstrand 08-590 976 53 Dnr: Fax 08-590 733 37 KS/2010:289 Axel.Nelstrand@upplandsvasby.se Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Samrådsredogörelse och antagande av trafikplan för Upplands Väsby Kommun Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen gav vid sitt sammanträde 11 oktober 2010 uppdraget att arbeta fram ett förslag till Trafikplan för Upplands Väsby. Som utgångspunkt för trafikplanen ligger kommunens trafikstrategi (KS/2009:155) antagen av kommunfullmäktige 21 juni 2010. Trafikplanen var ute på remiss från juni 2012 till och med oktober 2012. Förslag till trafikplan har tagits fram för att vara vägledande kring trafikplaneringen och i förlängningen stadsplaneringen och samhällsplaneringen i Upplands Väsby. Trafikplanen har varit publicerad på kommunens externa hemsida, varit ute på samråd, och prövats internt i samhällsbyggnadsprocessen. En samrådsredogörelse är sammanställd som redovisar inkomna synpunkter och förändringar till följd av dessa. Trafikplanen skall förutsatt att ändringarna godkänns sändas till kommunfullmäktige för fastställelse. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens miljö och planutskott godkänner samrådsredogörelsen 2. Kommunstyrelsens miljö och planutskott godkänner trafikplanen samt ändringar och skickar den till kommunfullmäktige för fastställelse. 3. Kontoret för samhällsbyggnad får i uppgift att sprida handlingen och arbeta utifrån inriktningen däri Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige 1

Bakgrund Ur uppdragsbeskrivningen för arbete med trafikplane går att läsa Från hösten 2009 till våren 2010 har trafikstrategi för Upplands Väsby tagits fram. Trafikstrategin koncentrerar sig på en rad områden och formulerar mätbara mål för varje område. Områden man fokuserat på är: Stadens karaktär, Resbehov och färdmedlesfördelning, Miljöpåverkan, Tillgänglighet, Trafiksäkerhet, Trygghet, Gångtrafik, Cykeltrafik, Kollektivtrafik, Biltrafik, Parkering, Utryckning och godsvägar. Tillsammans med formulerade mål ges förslag på indikatormått och åtgärder Trafikplanen är nu framtagen enligt det beslutet (daterat 2010-09-20). Trafikplanen innehåller inriktningar och planer för trafiken. Åtgärder, både hårda och kommunen, ingår i en handlingsplan. Åtgärderna är kostnadssatta och listan ska användas som input till kommande flerårsplaner. Framtagandet av trafikplanen har skett under en längre tid än vad som tidigare planerats. Inriktningar och planer har dock kunnat införlivas i ordinarie arbete och planen har också kunnat förankras bredare. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Thomas Thunblom Samhällsbyggnadschef Bilagor: Bilaga 1 Samrådsredogörelse för Trafikplan 2

Samrådsredogörelse Stadsbyggnadskontoret 2013-04-03 Axel Nelstrand 08-590 976 53 Dnr Fax 08 590 733 37 KS/2010:289 Axel.nelstrand@upplandsvasby.se Bilaga 1 - Samrådsredogörelse Trafikplan för Upplands Väsby Bakgrund till planen Kommunstyrelsen gav vid sitt sammanträde 11 oktober 2010 uppdraget att arbeta fram ett förslag till Trafikplan för Upplands Väsby. Som utgångspunkt för trafikplanen ligger kommunens trafikstrategi (KS/2009:155) antagen av kommunfullmäktige 21 juni 2010. Strategin fastslår en rad inriktningar och mål för trafiken i Upplands Väsby. Trafikplanen skall konkretisera målen till åtgärder för att uppnå tidigare satta mål. Hur samrådet genomförts MPU beslutade den 2012-06-13 att sända förslaget till trafikplan daterat juni 2013 på samråd. Samrådet pågick från 2012-06-13 till 2012-10-31 och inkomna synpunkter är sammanfattade och kommenterade i denna samrådsredogörelse. Samrådet annonserades i lokaltidningen. Ett offentligt möte med ca 20 besökare och intresserade hölls via en busstur den 2012-10-20. Samrådshandlingarna fanns på kommunens hemsida, och tillgängliga för utskrift i Väsby Direkt. Nedanstående har fått skriftlig information om samrådet och beretts tillfälle att yttra sig. Swedavia PEAB Sverige BRABO Skanska Nya hem TNT Sverige NCC Fastighetsutveckling

2 (21) Trafikverket Brandkåren Attunda Cykelfrämjandet, Upplands Väsby Friluftsfrämjandet, Upplands Väsby Företagarna i Upplands Väsby Gröna bilister Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Infra City KSL Kommunförbundet Stockholms län Luftfartsverket Stockholm-Arlanda Naturvårdsverket Norrorts polismästardistrikt PRO Pensionärernas Riksorganisation, Upplands Väsby Finska PRO i Upplands Väsby SPF Väsbyveteranerna Stockholms läns landsting, Regionplanekontoret Storstockholms Lokaltrafik, SL Svenska Cykelsällskapet Svensk Handel, Region Stockholm Upplands Väsby Hembygdsförening Upplands Väsby Promotion Väsby Centrums Företagarförening Väsbyhem AB Bo i Väsby AB Väsby kvinnliga företagare Väsby Naturskyddsförening Kommunala instanser: Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Social- och äldrenämnden Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Miljö- och hälsoskyddsnämnden Byggnadsnämnden Svar har inkommit från följande: UVP KSL Luftfartsverket Claes Bjernekull Anneli Lindberg Hanna Dahl Ingrid Strindhagen Niklas Golve Thomas Öqvist Kultur och fritidswnämnde Miljö och hälsopskyddsnämnden Social och äldre nämnden Utbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Brandkåren Attunda AB SL (nuvarnade Trafikfövaltningen) Brf Vilunda Park Centerpartiet Väsby Cyklfrämjandet Stockholm Eds församling KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

3 (21) Gröna Bilister PRO Ronny Holmström Samfälligheten Ängen SPF Väsbyveteranerna UV Hembydsföreing Väsby Labs Sammanfattning av inkomna synpunkter med kontoret för samhällsbyggnads kommentarer, uppdelat på kategori av synpunkter Övergripande allmänt Handlingsplan Skydd av luften Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att trafikplanens handlingsplan bör behandla frågor som gäller skydd av luften. De åtgärder som tas fram i länsstyrelsens åtgärdsprogram kan senare föras in i kommunens handlingsplan. I Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län, Rapport 2012:34, Länsstyrelsen i Stockholms län listas olika åtgärder. För utvärdering och uppföljning samt generella åtgärderna är länets kommuner delansvariga. Dessa åtgärder är: utföra kontinuerliga mätningar av PM10- och NO2-halterna, förbättrad kollektivtrafik, främja gång- och cykeltrafik, effektivare godstransporter, parkeringsåtgärder, mobility management, trafikregleringar med omfördelning av vägutrymme, hastighetsdämpande åtgärder och trafiksignalåtgärder samt informations- och kommunikationsinsatser. De beslutade åtgärderna i programmet bedöms inte vara tillräckliga för att nå normerna, ytterligare åtgärder kommer att krävas. I rapporten redovisas även höga värden för luftföroreningar längs E4 inom Upplands Väsby kommun. Kommunen bör bevaka länsstyrelsens Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar. De framtida åtgärder som tas fram i länsstyrelsens åtgärdsprogram kan senare föras in i kommunens handlingsplan. Trafikplanen kompletteras under kapitlet Trafikens påverkan på miljö och hälsa, Nulägesanalys, Luft med texten: KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

4 (21) Miljö och hälsoskyddskontoret anser att när det gäller redovisning av förslag till åtgärder, är det förvirrande att åtgärder redovisas under respektive trafikslag och/eller aspekt och att bara vissa av dessa sedan valts ut och sammanställts i en särskild åtgärdslista. I trafikplanen under kapitlet Åtgärder- sammanfattande redovisning ägnas en sida åt att beskriva hur åtgärderna redovisas. Eftersom åtgärder kan beröra flera olika trafikantgrupper har de sammanställs i karta och tabell. I sammanställningen saknas förvaltningsåtgärder och planeringåtgärder, som innebär ett förhållningssätt och inte en direkt åtgärd. Det kan vara otydligt att inte alla åtgärder kan återfinnas i samma lista. Förslag: Trafikplanens åtgärdslista föreslås kompletteras med förhållningssätt och förvaltningsåtgärder. MHN har rätt att Teknik och Fastighet bör ha angivits som delansvariga för framtagandet av dagvattenplan. Sedan remissen har dock kommunen genomgått en omorganisation. SBK och TF representeras numer av KSB, Kontoret för samhällsbyggnad. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att trafikplanens handlingsplan bör behandla frågor som gäller skydd av luften. De åtgärder som tas fram i länsstyrelsens åtgärdsprogram kan senare föras in i kommunens handlingsplan. Prioritering av kollektiv-, gång- och cykeltrafik Gröna bilister anser att trafikplanen bör lyfta fram vikten av att drift, underhåll och signalstyrning prioriterar kollektiv-, gång- och cykeltrafik i förhållande bil. Detta gäller inte minst vid snöröjningssituationer. Drift och underhåll för gående, cyklister och kollektivtrafik nämns på flera ställen i trafikplanen. Förutom snöröjning, nämns halkbekämpning, belysning, grus- och lövupptagning samt beläggningsunderhåll. I trafikplanen nämns under kapitlet Gångtrafik, Förvaltningsåtgärder: Prioritering av både sommar- och vinterväghållning till förmån för gående, cyklister och kollektivtrafik, t.ex. fler KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

5 (21) sandupptagningar, tidig halkbekämpning och tidig snöröjning. Snöröjning och halkbekämpning av viktiga gångstråk ges samma prioritet som gator med bussar i linjetrafik och högre än huvudgator för fordonstrafik. I trafikplanen nämns under kapitlet Cykeltrafik, Förvaltningsåtgärder bl.a: Snöröjning och halkbekämpning i det övergripande cykelnätet ges samma prioritet som gator med bussar i linjetrafik och högre än gator för fordonstrafik. Information om när snöröjning skett. I trafikplanen nämns under kapitlet Kollektivtrafik, Förvaltningsåtgärder: Prioritering av vinterväghållning längs gator med kollektivtrafik. I trafikplanen nämns under kapitlet Kollektivtrafik, Utrednings- och planeringsåtgärder att möjligheter att prioritera busstrafik i sex namngivna korsningar ska prövas. I trafikplanen kompletteras under förvaltningsåtgärder för de olika trafikslagen att en ny driftplan tas fram som säkerställer att snöröjning för gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras. Checklista vid planering, Planeringsförutsättningar Centerpartiet och Byggnadsnämnden anser att det är bra om tydligare riktlinjer finns med för att beskriva önskvärda trafiklösningar vid nyplanering. Centerpartiet och Byggnadsnämnden vet att det för tillfället pågår större fördjupade översiktsplaner både i sydöstra och sydvästra delarna av kommunen och här bör riktlinjer finnas med från start av projektplanerna för att säkerhetsställa hållbarhet både i miljöhänseende och för en modern och hållbar stadsplanering, som möjliggör tillgänglighet för invånare i kommunen. Byggnadsnämnden saknar en koppling mot kommunens FÖPar i trafikplanen. Även om kopplingarna kunde vara tydligare så talar aldrig något av dokumenten emot varandra. Centerpartiets förslag om tydligare riktlinjer för trafiklösningar vid nyplanering är bra. Trafikplanen bör kunna kompletteras med en checklista för hållbara transporter vid nyplanering. Checklistan föreslås utformas med ledning av trafikstrategin och trafikplanen samt kravlistan för transporter från FÖP för Nordvästra Väsby, se nedan. KRAV för transporter i FÖP för Nordvästra Väsby Högst hälften av resorna ska göras med personbil. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

6 (21) Restidskvoten ska vara högst 1 till 1 mellan buss och bil. Hållplatser ska ligga vid mötesplatser och service, högst 300 meter från bostad. Busstrafiken ska prioriteras i framkomlighet. Turtätheten ska vara minst 1 gång var tionde minut. Kollektivtrafik ska vara i drift tidigt under inflyttningen. Direkta förbindelser med Väsby station och Väsby centrum. Bra GC-vägar med god anslutning till gång- och cykelstråk utanför stadsdelen. Parkeringsnormen för cyklar skall vara 2,0 inom kvartersmark. Cykelparkeringar vid kollektivtrafik och service. Inom varje kvarter ska parkeringsplats för bilpoolsbil finnas. Lågt parkeringstal för bilar. Laddningsstolpar för elbilar. Stadsstruktur med bl.a. lokal service som minskar transportbehovet Likställa biltrafik med cykeltrafik Omprioritering Centerpartiet anmärker på att fordonsflöden enbart redovisas för biltrafik och inte cykeltrafik. Och därmed inte likställs övrig trafik. Dock är det så att cykeltrafikens flöde inte innebär nämnvärd fara för tredje person samt att flöden inte ger upphov till t.ex. kapacitetsbrist eller buller. Dessutom är cykeltrafik inte lika enkelt att mäta som biltrafik. I framtiden kanske cykeltrafik mäts och redovisas. Förslag till omfördelning av fokus och resurser för infrastruktur, från bil till cykel, får både beröm och kritik. Genom den strategiska inriktningen som antogs vi trafikstrategin är denna omfördelning nödvändig. Tillgång till Gunnes gård Kultur och fritidsnämnden vill förbättra tillgängligheten till Gunnes gård. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

7 (21) Angöring till Gunnes gård ingår inte i trafikplanen. Åtgärden bör istället lyftas, i relevant sammanhang, till kommunens flerårsplan som investering i kommunens fastigheter/verksamheter. Buller För trafikplanen föreslås nya vägar och på dessa antas nya trafikflöden. Detta kommer påverka bullerbilden längs dessa vägar. Ingen djupgående utredning har gjorts för detta. Bullerfrågan jobbas ändå kontinuerligt med via kommunen som tillsynsmyndighet och verksamhetsutövare för väg. I handlingsplanen för trafikplanen anges att en bullerplan ska tas fram. I bullerplanen kommer frågan kring samhällsbuller utredas vidare. Gång och cykel Framkomlighet för elektriska fordon för funktionshindrade För fordon enligt ovan gäller att allmänna gångbanor respektive cykelbanor ska vara av sådan standard så att de ger framkomlighet för dessa. Ingen speciellt utpekande eller ändringar i trafikplanen behövs. Gångpassage över Mälarvägen vid Eds kyrka Eds församling önskar att korsningen vid kyrkan hastighetssäkras samt ges en trafiksäkrare utformning. Åtgärden finns med i Trafikplanen, men ingen specifik utformningslösning redovisas. Cykelnät Centerpartiet framför att trafikplanen pekar ut att det kommunala cykelvägnätet bör ansluta till grannkommunerna men att de anser att planen kan vara mer detaljerat med faktiska förslag till cykelspecifika åtgärder där man exempelvis ser en anslutning mellan Upplands Väsbys cykelleder till kringliggande kommuners cykelvägnät. I trafikplanen nämns under Mål och inriktning för cykeltrafiken gena sträckningar till flera olika mål bl. a. nämns kringliggande kommuner. Trafikplanen visar med pilar på karta var det regionala KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

8 (21) cykelnätet ansluter till grannkommunerna. Upplands Väsby kommun har ingen rådighet över hur cykelnätet dras utanför kommungränsen och därför har dessa sträckningar inte redovisats. Centerpartiet påpekar att det idag finns en plan för att bygga gång- och cykelväg över motorvägen vid Infra City och den borde lämpligen finnas angiven i trafikplanen. Centerpartiet ser ett stort behov av att knyta ihop Infra City väst och öst, detta för att undvika onödiga biltransporter och underlätta nåbarhet och tillgänglighet mellan de båda områdena. Ett exempel kan i nutid vara transporter med shuttle-bussar men på sikt bör frågan lösas inom ramen för kommunens ev. planer för införande av spårbilssystem. Cykel I gällande detaljplan och trafikplan finns det stöd för en GCbro mellan östra och västra sidan av Infra City. Åtgärden finns med i trafikplanen. Genomförande måste säkras upp genom investeringsbeslut vilket kommer att bli än mer aktuellt om Älvsundadalen byggs ut. Cykelfrämjandet anser att det är viktigt att det finns säkra och väderskyddade cykelparkeringar med tillgång till luftpumpar vid större målpunkter. De vill i det sammanhanget trycka på behovet av underhåll och skötsel av parkeringsplatserna. Som exempel pekar de på de brister som idag finns vid Upplands Väsby station när det gäller att se över låsanordningarna. De ser det också angeläget att det vid planering av bostads- och arbetsplatsområden även finns lätt tillgänglig och säker cykelparkering. I trafikplanen beskrivs cykelparkering under rubriken Cykelplan i ganska allmänna uttryck och den kan göras mer konkret. Samtidigt bör rubriken ändras till Standard på cykelparkering. Dessutom anges en ett lägsta tal för tillgången för cykelparkering i samband med nybyggnation. Nuvarande stycke under Cykelplan, Parkering ändras, se nedan: Standard på cykelparkering: Möjligheten att använda cykel för transporter underlättas av möjligheterna att smidigt ställa ifrån sig cykeln och även att det kan göras tryggt och väderskyddat. Vid större målpunkter anordnas cykelparkeringar. Parkeringar med mer än 100 platser förses med luftpumpar. Vid Upplands Väsby station samordnas gärna parkeringen med cykelverkstad m.m. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

9 (21) Vid bostäder bör parkering finnas både utomhus nära entré och i lätt tillgängliga cykelförråd Cykelfrämjandet ser alla anläggningsåtgärder som finns angivna i förslaget som angelägna men med olika prioritet. Främjandet har svårt att ta ställning till vad som är mest angeläget, men att det kan finnas ett behov av separerad cykeltrafik längs Charlottenborgsvägen ställer de sig mycket tveksamma till. Det förekommer mycket liten biltrafik på den vägen och 2,3 milj. kr bör kunna användas till mer angelägna projekt. Cykelfrämjandet har rätt. Åtgärder för separering av cyklister från biltrafik längs Charlottenborgsvägen behövs inte. I övrigt kan dock inte cykelåtgärder i handlingsplanen tidsbestämmas eller få mer precisa information om genomförande. Förslag till separat cykelväg längs Charlottenborgsvägen tas bort ur trafikplanen. Skyltning, cykelförbud på Dragonvägen En kommunmedborgare anser att skyltning av förbjud för cykling på Dragonvägen är otillräcklig. Åtgärden lyfts istället till kommunens drift och gatuenhet. Cykelväg Breddenvägen, Vallhallavägen, Breddenskolan En kommunmedborgare efterfrågar en cykelväg längs Breddenvägen, mellan Vallhallavägen och Breddenskolan. Åtgärden finns angiven som en angelägen åtgärd i trafikplanen. Tidplan, utformning och investeringsbeslut fastställs inte genom trafikplanen. Kollektivtrafik Förutsättningar för Kollektivtrafik Stockholms läns landsting ser positivt på många av förslagen i trafikplanen och vill understryka att åtgärder som gupp inte är förenligt med en attraktiv kollektivtrafik. I trafikplanen anges att åtgärder ska ske i samarbete mellan kommunen och SL men detta kan ytterligare poängteras i texten. I trafikplanen under kapitlet Kollektivtrafik, Anläggningsåtgärder kompletteras texten med: KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

10 (21) Vid åtgärder i gatunätet, såsom korsningsombyggnader, trafiksignaler och hastighetssäkringar, bör utformning och funktion kontrolleras med SLL, Trafikförvaltningen. Busslinjer Trafikförvaltningen, SLL anger önskemål på ändringar för linjenätet och linjedragningar som de önskar att kommunen tittar närmare på. Förändringar i linjesträckningar diskuteras regelbundet med Trafikförvaltningen. Dessa förslag tas upp som enskilda utredningar och inte i trafikplanen. Inga förändringar i trafikplanen. Många kommunmedborgare anger en önska om förbättrad busstrafik. Trafikplanens inriktning medger att kollektivtrafiken ska prioriteras och utökas. Specifika linjedragningar ingår dock inte i trafikplanen. Det efterfrågas också koppling till de lokala arbetsplatsområdena. Biltrafik Farligt gods Kommunen ansvarar inte för linjedragning av bussarna, men kan medverka till att utreda möjligheterna för att anpassa busslinjerna till även arbetsplatsområdena. Väsby Labs har synpunkter på farligt gods leder i kommunen. Förslag ges att flytta klassningen av Mälarvägen som väg rekommenderad för farligt gods. Detta för att underlätta och möjliggöra förtätning i centrala Väsby. Parkering Det är länsstyrelsen i Stockholms län som äger frågan, men kommunen kan ju självklart kommunicera med länsstyrelsen. Som en del av Upplands Väsbys förvandlings arbete har redan en sådan kontakt initierats. Kommunens inriktning är att samhällsviktiga transporter och förtätning måste kunna samexistera, och hoppas på så sätt kunna möjliggögra bebyggelse även längs Mälarvägen. Förslaget till p-norm i förslaget till trafikplan har börjat prövas i den kommunala planeringsprocessen. I samband KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

11 (21) med det har behov uppstått om att expandera och nyansera bestämmelserna i planen. P-normen som idag föreslås i planen tillåts gälla (även om den på sikt avses sänkas) men trafikplanen kommer nu också innehålla riktlinjer om hur man kan tillgodose parkeringsbehovet på ett mer flexibelt och sätt. Ändringarna är omfattande och står att läsa i trafikplanen under rubriken Parkering. Driftåtgärder Förutom specifika åtgärder som prioritet av vägar för snöröjning, så anger inte trafikplanen specifika nivåer för drift av gata. Laddstationer Gröna bilister anser att en plan för att utveckla infrastrukturen för laddstationer och snabbladdningsstationer bör presenteras i trafikplanen. Här är samarbete med närliggande kommuner och med näringslivet viktigt. Vattenfall invigde nyligen en snabbladdningsstation vid Tyresö centrum, med förhoppningen att den blir startpunkten för ett större nätverk i Stockholmsområdet. Stationen drivs till viss del av solceller. En liknande station skulle göra sig mycket bra vid Upplands Väsbys resecentrum, enligt diskussionen ovan. I trafikplanen nämns under kapitlet Hållbara transporter; I samverkan med andra aktörer ska kommunen verka för en ökad användning av miljöfordon och en ökad tillgång på förnyelsebara bränslen, t.ex. genom att laddstation för el och/eller tankställe för fordonsgas tillkommer inom kommunen. Ovanstående innefattar delvis det Gröna bilister föreslås. Dock föreslås i trafikplanen ingen plan för att utveckla infrastrukturen för laddstationer. Ingen förändring föreslås i trafikplanen. Inga allmänna parkeringsavgifter för miljö- och bilpoolsbilar Gröna Bilister anser att miljöbilar ska avgiftsbefrias vad gäller parkering. Möjligheten att höja de allmänna parkeringsavgifterna nämns i trafikplanen. I linje med ambitionen att främja förnybara drivmedel och bildelning anser. Fordonsgas finns redan att tanka i Upplands Väsby, och KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

12 (21) laddstationer planeras. Bilar på gas och el kan med fördel avgiftsbefrias, för att göra reklam för dessa lokala förnybara drivmedel. För gasbilar bör rätt tankning krävas, med stickprovskontroll av gaskvitton. En sådan kombination av avgiftshöjning och avgiftsbefrielse kan göras kostnadsneutral för kommunen. I trafikplanen nämns inga avgiftsbefrielser för miljö eller bilpoolsbilar. En avgiftsbefrielse kräver att det är någorlunda lätt att veta vilka bilar som är bilpoolsbilar eller miljöfordon av hög klass. Dessutom är ofta den tillgängliga ytan begränsande och bilpoolsbilar eller miljöfordon tar lika mycket yta i anspråk som andra bilar. Ingen förändring föreslås i trafikplanen. Bilpoolsbilar prioriteras i bostadsområden Gröna bilister anser att en god avsiktsförklaring i trafikplanen vore att all om- och nybyggnation ska planeras för bilpoolsverksamhet, vilket bl. a kan handla om att reservera bra parkeringsplatser för detta ändamål.tillgång till bilpool har diskuterats i Upplands Väsby i samband med upprustning av hus från miljonprogrammet. Detta bör kopplas till en sänkt p-norm för sådana områden. Malmö har t ex i samråd med byggherrar avtalat om lägre P-norm och tillgång till bilpool i vissa nybyggda områden. En god lösning är också att ge alla som bosätter sig i ett nytt område medlemskap i en bilpool första året, något som Växjö kommun har för avsikt att göra. Gratis boendeparkering kan förbehållas poolbilar. Sänkta parkeringstal om bilpool kan garanteras har diskuterats i arbetet med trafikplanen. I trafikplanen anges att detta är möjligt efter särskild parkeringsutredning. Under kapitlet Parkering, Särskild utredning nämns: Parkeringstalen kan behöva anpassas utifrån de specifika förutsättningarna som gäller på enskilda platser. Sådana exempel är bostäder med god tillgång till bilpool, studentbostäder, äldreboende och bostäder som riktar sig till personer med högre eller lägre bilinnehav än genomsnittet. Sådan anpassning bör i första hand göras i bygglovsskedet. Ovanstående innefattar det Gröna bilister föreslår angående sänkta parkeringstal. Bilpoolsbilar tillhörande bostadsområden bör ha reserverad bilplats inom området, så att nyttjarna lätt kan hitta fordonen. Av praktiska skäl bör parkeringen vara gratis, för vem ska ansvara för parkeringsavgiften om bilen inte är bokad. Detta behöver dock inte styras i trafikplanen. Ingen förändring föreslås i trafikplanen. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

13 (21) Integration mellan tranportslag Gröna bilister anser att trafikplanen bör slå fast att cyklar, elmopeder och bilar som används i kommunal tjänst bör integreras med fordon som är kopplade till resekort och fordonspooler för allmänheten. Detta ger ett effektivt fordonsutnyttjande, och medför att moderna fordon med den senaste miljötekniken kan komma många till del. Många kommuner delar redan bilar med allmänheten i samarbete med en kommersiell aktör. Öckerö kommun delar t ex sina elbilar med kommuninvånarna. Det är en god idé att dela cyklar och elmopeder på samma sätt. Gröna bilisters förslag att fordon som används i kommunal tjänst också ska kunna användas av allmänheten ger ett effektivt fordonsutnyttjande eftersom allmänheten ofta efterfrågar fordon på andra tider än kontorstider. Samtidigt får allmänheten på detta sätt tillgång till ny miljöteknik. Kommunen föreslås därför söka samarbete med en kommersiell aktör, så att delar av forsonsparken kan samnyttjas med allmänheten. Trafikplanen kompletteras med text under kapitlet Hållbara transporter, som beskriver ovanstående samband samt i underliggande del Åtgärder med texten: Kommunen söker samarbete med en kommersiell aktör, så att delar av fordonsparken kan samnyttjas med allmänheten. Samåkning Gröna bilister ser att en avsikt att samarbeta med stora arbetsgivare kring samåkning och fordonsdelning med fördel skrivs in i trafikplanen. Lund samarbetar på detta vis med stora arbetsgivare i kommunen, t ex Tetra Pak, för att göra det lättare för dem som åker samma sträcka att hitta varandra. I trafikplanen nämns under kapitlet Biltrafik, Mål: För att uppnå ett miljöanpassat transportsystem bör samåkning, bilpooler, infartsparkeringar och alternativa drivmedel gynnas. I trafikplanen nämns under kapitlet Hållbara transporter, Kommunen ska samarbeta med Trafikförvaltningen, SLL och arbetsgivare för att finna effektiva transportlösningar. Detta kan innefatta SL-kort kopplat till infartsparkering för bil eller cykel, stimulans till samåkning, bilpooler, nya kollektiva färdmedel mm. Hjälp för samåkning tillhandahålls via kommunens hemsida. Ovanstående bör innefatta samarbete mellan kommunen och stora arbetsgivare. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

14 (21) Ingen förändring föreslås i trafikplanen. Alternativa drivmedel Gröna Bilister fokuserar på flera av trafikplanens åtgärdsförslag för en utökad användning av förnybara hållbara drivmedel, t.ex: Kommunens fordon ska successivt bytas ut till miljöfordon. En informationskampanj om trafikens miljöpåverkan genomförs. Den bör ge information om miljöpåverkan, färdmedelsval, val av fordonstyp och däck, körsätt mm. Infrastruktur för el-bilar är inte ett kommunlat ansvarsområde, men kommunen bör ändå verka för ett införande i ett tidigt skede. Trafikplanen kompletteras med stycke kring detta. Gröna bilister anser att trafikplanen vissa delar kan konkretiseras, främst vad gäller integration av trafikslag, fordonsdelning och planering av infrastruktur för förnybara drivmedel. Utvecklingen går snabbt inom detta område, och utan skarpare förslag är risken att trafikplanen om några få år släpar efter verkligheten istället för att vara det riktmärke som är avsikten. Flera av trafikplanens åtgärdsförslag har relevans för de områden Gröna Bilister fokuserar på, t.ex: Kommunens fordon ska successivt bytas ut till miljöfordon. En informationskampanj om trafikens miljöpåverkan genomförs. Den bör ge information om miljöpåverkan, färdmedelsval, val av fordonstyp och däck, körsätt mm. Trafiknät Centerpartiet skulle gärna se fler lösningar i hur medborgare och genomresande kan resa med bil i nord-sydlig riktning öster om Stockholmsvägen. Exempelvis så om man skall åka bil mellan Södervikskolan och Brunnby-Vik så måste man åka runt området, vilket innebär en resa om ca 4,5 kilometer för en sträcka som omfattar cirka 200 meter. De vill gärna se ett förbättrat alternativ på vägsträcka. Det är inga långa gångavstånd mellan bostäderna i Brunnby- Vik och Söderbyskolan. Det är också ur miljösynpunkt fördelaktigt att gångavståndet är kortare för gående än för bilister. Gående och cyklisters framkomlighet bör prioriteras framför bil-framkomlighet. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

15 (21) Om en bilväg öppnas mellan Vallentunavägen och Brunnby- Vik finns risk för genomfartstrafik genom bostadsområdet, vilket ger ökade olycksrisker. Fler kommunmedborgare klagar på en omfattande genomfartstrafik på Sandavägen. Även om vägen har ett bra geografiskt läge så är vägen och bebyggelsen inte anpassad för den trafiken. Skolor I Trafikplanen finns åtgärder för att styra över trafiken till andra vägar. Bland annat så föreslås korsningen Sandavägen/Breddenvägen byggas om för att leda in trafiken på Breddenvägen. Utbildningsnämnden vill poängtera betydelsen av noggrann planering av gatunät i närheten till skolor och förskolor, framförallt i planeringen av nya gatunät och anläggningar. Vid planering bör skolor och förskolor inte vändas med entréer mot gator med tät trafik. Trafikplanen kompletteras under kapitlet Trafiksäkerhet med: Av- och påstigningszoner för barn och föräldrar bör anläggas i närheten av skolor men inte så nära att de hindrar andra elever och föräldrar som anländer gående eller med cykel. Lastzoner för gods i närhet till skolbyggnader bör anläggas utan backning över gångytor. Handikappanpassning Social- och äldrenämnden understryker betydelsen av smidiga av- och påstigningszoner i närhet till boenden för såväl äldre som personer med funktionsnedsättning och att handikapparkeringar i direkt närhet till viktiga vardagliga servicefunktioner är av stor betydelse och bör beaktas i planeringen av nya serviceområden. Enligt PBL 8 kap 1 ska en byggnad vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Enligt BFS 2008:6 (Boverkets författningssamling) ska en angöringsplats för bilar finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

16 (21) Trafikplanens kapitel Parkering föreslås förtydligas med ovanstående. Dessutom kompletteras med en text som visar rekommenderade mått på parkeringsplatser för rörelsehindrade. Parkering till aktiviteter och verksamheter Kultur och fritidsnämnden vill säkerställa tillgängligheten till kommunalt finansierad verksamhet. Som en inriktning i trafikplanen gäller att service, kultur och aktiviteter ska lokaliseras till lokala platser. Sådana lägen bör ligga inom ett rimligt gång- och cykelavstånd för många närboende samt dessutom betjänas av god kollektivtrafik. I sådana lägen är det orimligt och inte önskvärt att erbjuda enkel parkering. Hastighetsbegränsning Många svarande nämner hastighetsbegränsning som en viktig fråga. Motiven till viss höjning av hastighetsbegränsning är många och återges i trafikplanen. Flest synpunkter har gällt 30- sträckor i anslutning till bostäder som föreslås höjas till 40- sträckor. Rädslan finns att den faktiska medelhastigheten ska höjas motsvarande 10 km/h. Metoden för att sätta hastighetsgränsen bygger på en inventering av gaturummet, och vilken hastighet den inbjuder till. Därför anser inte kommunen att det är risk för markant höjning av medelhastigheten på vägarna. Snarare anpassas hastighetsbegränsningen till gatans form. Med hjälp av inventeringen av gaturummen så är det även möjligt att identifiera och hastighetssäkra de korsningspunkter som innebär en trafiksäkerhetsrisk. Samt ger bättre underlag för bedömningen av bullerskyddsåtgärder. Efter svar från gatu-enheten på Kontoret för samhällsbyggnad har dock föreslaget att höja hastigheten på Oxundavägen, Tunavägen, Borgbyvägen och Sandavägen strukits. Panka Hållbart resande Miljöpåverkan KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

17 (21) ------------------------------------------------------------ Förslag till förändringar av trafikplanen Nedan listas genomförda förändringar inför godkännande i Kommunstyrelsen: 1. All text som hänvisar till SBK eller TF inom Upplands Väsby kommun ändras till KSB. 2. All text som hänvisar till AB SL ändras till SLL Trafikförvaltningen. 3. Regionalt cykelstråk Cykellänkar längs Väsbyvägen, Ladbrovägen och Edsvägen markeras i karta som framtida regionala cykelstråk. 4. Borgbyvägens hastighet Trafikplanen kompletteras under kapitlet Biltrafik, Åtgärder med: Hastighetssäkring av befintliga överfarter längs Borgbyvägen. Åtgärden läggs in i tabeller och texter. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

18 (21) 5. Av- och påstigningszoner, äldre m.fl. Trafikplanens kapitel Parkering förtydligas med nedanstående faktatexter. Enligt PBL 8 kap 1 ska en byggnad vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Enligt BFS 2008:6 (Boverkets författningssamling) ska en angöringsplats för bilar finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. Dessutom kompletteras med rekommenderade mått på parkeringsplatser för rörelsehindrade. 6. Av- och påstigningszoner, barn Trafikplanen kompletteras under kapitlet Hållbara transporter med: Skolor och förskolor lokaliseras så att skolvägarna uppfattas såsom enklare för gående och cyklister samt med kollektivtrafik jämfört med biltransporter. Trafikplanen kompletteras under kapitlet Trafiksäkerhet med: Vid planering bör skolor och förskolor inte vändas med entréer mot gator med tät trafik. Av- och påstigningszoner för barn och föräldrar bör anläggas i närheten av skolor men inte så nära att de hindrar andra barn och föräldrar som anländer gående eller med cykel. Lastzoner för gods i närhet till skolbyggnader måste anläggas utan backning över gångytor. 7. Hastighetssäkring I trafikplanen under kapitlet Kollektivtrafik, Anläggningsåtgärder kompletteras med: Vid åtgärder i gatunätet, såsom korsningsombyggnader, trafiksignaler och hastighetssäkringar, bör utformning och funktion kontrolleras med planerarna på SLL Trafikförvaltningen. 8. Miljökrav vid nyplanering Trafikplanen kompletteras under kapitlet Hållbara transporter med en inledande text och en checklista för transporter vid nyplanering. Inledande text: Vid nyplanering är målet att högst hälften av resorna ska göras med personbil, helst färre. I nedanstående checklista anges krav som om de genomförs ger goda förhållanden för kollektivtrafikresande. KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

19 (21) Checklista för hållbara transporter vid nyplanering Kollektivtrafikens standard Hållplatser ska ligga vid mötesplatser, handel och service. Minst 80 % av bostäderna ska ligga inom 400 meter från hållplatserna. Turtätheten ska vara minst 1 gång var tionde minut under högtrafik. Viktiga målpunkter såsom pendeltågsstation och kommuncentrum ska kunna nås utan byten. Kollektivtrafik ska vara i drift tidigt under inflyttningen. Kollektivtrafik relativt biltrafik Restidskvoten mellan kollektivtrafik och bil ska vara högst 1 till 1 till vanliga resmål. Kollektivtrafikens framkomlighet i gatunätet prioriteras relativt biltrafiken. Kompletterande gång- och cykelnät Gena och trygga gång- och cykelvägar till kollektivtrafikens hållplatser. Väderskyddade och trygga cykelparkeringar vid kollektivtrafikens hållplatser. Bra utformade gång- och cykelvägar med god anslutning till stråk utanför stadsdelen. Cykelparkeringar vid handel och service. Parkeringsplatser för cyklar skall vara minst en per boende och 0,25 per lägenhet för besökande inom kvartersmark och lätt tillgängliga. Bilparkering Antalet parkeringsplatser för bilar beräknas lågt men tillräckligt. Inom varje kvarter ska parkeringsplats för bilpoolsbil finnas. Laddningsstolpar för elbilar övervägs. Stadsdelsfunktioner Stadsdelen ska ha ett utbud av handel, service och kultur, som minskar transportbehovet. 9. God standard på cykelparkeringar Nuvarande stycke under Cykelplan, Parkering ändras till nedanstående. Standard på cykelparkering Möjligheten att använda cykel för transporter underlättas av möjligheterna att smidigt ställa ifrån sig cykeln och även att det kan göras tryggt och väderskyddat. Vid större målpunkter anordnas cykelparkeringar. Parkeringar med mer än 100 platser förses med luftpumpar. Vid Upplands Väsby station samordnas gärna parkeringen med cykelverkstad m.m. Vid bostäder bör parkering finnas både utomhus nära entré och i lätt tillgängliga cykelförråd. 10. Cykelstråk längs Charlottenborgsvägen Förslag till separat cykelväg längs Charlottenborgsvägen och Gamla Lasarettsvägen tas bort ur trafikplanen. 11. Integration mellan transportslag Trafikplanen kompletteras med text under kapitlet Hållbara KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

20 (21) transporter, som beskriver ovanstående samband samt i underliggande del Åtgärder med texten: Kommunen söker samarbete med en aktör, så att delar av fordonsparken kan samnyttjas med allmänheten. 12. Laddstationer Nedanstående text läggs även in under Hållbara transporter. (Står nu under kapitlet Trafikens påverkan på miljö och hälsa, Åtgärder) I samverkan med andra aktörer ska kommunen verka för en ökad användning av miljöfordon och en ökad tillgång på förnyelsebara bränslen, t.ex. genom att laddstation för el och/eller tankställe för fordonsgas tillkommer inom kommunen. Under Hållbara transporter kompletteras med: Kommunen utreder att förse allmänna parkeringar för både cyklar och bilar med möjlighet till elladdning. Kommunen ställer krav på att en del av parkeringsplatserna både för cyklar och bilar på kvartersmark har möjlighet till elladdning. 13. Prioritering av kollektiv-, gång- och cykeltrafik I trafikplanen kompletteras under förvaltningsåtgärder för de olika trafikslagen att en ny driftplan tas fram som säkerställer att snöröjning för gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras. 14. Redovisning av åtgärder Trafikplanens åtgärdslista kompletteras med Förvaltning. 15. Delat ansvar inom kommunen vad gäller dagvatten och grundvatten All text i trafikplanen som hänvisar till SBK eller TF inom Upplands Väsby kommun ändras till KSB. 16. Bevakning av länsstyrelsens åtgärdsprogram Trafikplanen kompletteras under kapitlet Trafikens påverkan på miljö och hälsa, Nulägesanalys, Luft med texten: Trafiken ger klimatpåverkande utsläpp. På lokal nivå är utsläppen av kvävedioxider och partiklar det största miljö- och hälsoproblemet. Miljökvalitetsnorm för partiklar överskridas i omedelbar närhet av E4. De av länsstyrelsen idag beslutade åtgärderna bedöms inte vara tillräckliga för att nå miljökvalitetsnormerna. Ytterligare åtgärder kommer att krävas, men det är ännu oklart vilka. Risken för låg luftkvalitet i trånga gaturum måste också uppmärksammas vid förtätning. Även om en norm inte överskrids KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

21 (21) kan luftkvaliteten vara så försämrad att det finns risk för hälsopåverkan, framför allt hos barn. Trafikplanen kompletteras under kapitlet Trafikens påverkan på miljö och hälsa, Förvaltningsåtgärder med texten: Kommunen bevakar vilka ytterligare åtgärder som kommer att krävas för att i länet nå miljökvalitetsnormerna för luft. 17. Språket och dispositionen Texten i trafikplanen förslås rättas vad gäller ordet förbi. Sidorna med åtgärdslistor föreslås få en egen utformning så att de enkelt kan skiljas från övriga delar av trafikplanen. 18. Spårbilsinförande Planer på att införa spårbilar ändras till utreder möjligheter till att införa spårbilar. 19. GC övergång vid Infra City Åtgärd GC15 ges hög prioritet i åtgärdslistan. Kontoret för samhällsbyggnad Thomas Thunblom Chef kontoret för samhällsbyggnads Axel Nelstrand Trafikplanerare KS_2010_289 - Samrådsredogörelse - ver 1{FCFE-6059-0000-D9DE-0000-A102}.doc

Tjänsteutlåtande Miljöstrateg 2013-04-02 Eva Bergh 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:95 Eva.Bergh@upplandsvasby.se Kommunstyrelsens miljö- och planutskott Utvärdering av kommunens klimatarbete med ny metod Ärendebeskrivning Under vintern har kommunen testat ett nytt verktyg, PACT, för att utveckla kommunens arbete inom klimatområdet. PACT är ett ramverk för att värdera och utveckla organisationers kapacitet att fatta starka beslut som tar hänsyn till utmaningar vid klimatförändring. Verktyget har använts för att göra en genomlysning inom nio olika områden; medvetenhet, handlingsförmåga, ledarskap, förändringsagenter, samarbete, lärande, verksamhetsledning, programområde och sakkunskap. Modellen definierar sex responsnivåer som beskriver hur kommuner vanligtvis hanterar utmaningar vid klimatförändring och även hur kapacitet kan utvecklas för att arbeta mer effektivt inom området. Modellen utvecklades i England för att accelerera klimatarbetet hos både offentliga som privata aktörer. Förkortningen PACT står för Performance Acceleration through Capacity Transformation. Upplands Väsby är tillsammans med Göteborgs stad först i Sverige med att använda metoden. I Upplands Väsby användes modellen för två områden; utsläppsminskning och klimatanpassning. Utsläppsminskningar: Utvärderingen visar att kommunen har byggt en gedigen grund för arbetet med att sin minska klimatpåverkan. Kommunen ligger nu i en fas som innebär att nya arbetssätt måste etableras. Klimatanpassning: Utvärderingen visar att kommunen ligger i en tidig fas av klimatanpassningsarbetet. Kommunen har börjat uppmärksamma de faror och risker som uppstår vid ett förändrat klimat. En detaljerad handlingsplan med förslag på åtgärder för respektive utvärderingsområde finns framtagen. Arbete pågår att se över, prioritera och implementera åtgärderna i kommunens pågående klimatarbete och klimatanpassningsarbete. Kommunledningskontorets förslag till beslut Miljö- och planutskottet noterar informationen till protokollet. 1

Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Eva Bergh Miljöstrateg Bilagor: PACT-rapport Utsläppsminskning sammanfattning PACT-rapport Klimatanpassning sammanfattning 2

Upplands Väsby kommun PACT Rapport Utsläppsminskning Sammanfattning Utvärdering December 2012 Rapporten framtagen av Alexander Ballard Ltd

Introduktion Denna rapport innehåller en utvärdering om var Upplands Väsby står i arbetet med att minska sitt utsläpp av växthusgaser. Rapporten redogör för åtgärder om hur klimatarbetet effektivt kan utvecklas, hur kommunen kan anpassas till en energi- och koldioxidsnål framtid samt för förberedelser inför den strategiska utmaningen att begränsa kommunens påverkan på klimatet. Analysen i denna rapport baseras på en självutvärdering som har tolkats med hjälp av PACT, en modell för kapacitetsutveckling inom klimatområdet. PACT identifierar flera kompetensområden som är väsentliga för ett effektivt klimatprogram samt trappsteg av kapacitetsnivåer som organisationer typiskt genomgår allteftersom klimatarbetet utvecklas. PACT utvärderingen visar att Upplands Väsby i dagsläget har ett välutvecklat och systematiskt klimatprogram där de största utsläppen och riskerna har identifierats och man arbetar med att minska dessa. Organisationens prestationer inom utsläppsminskningsarbetet är relativt jämt fördelade över samtliga områden som PACT identifierar som viktiga och tillsammans bildar en stabil, välfungerande helhet. Upplands Väsby rekommenderas att implementera de åtgärder som PACT identifierar som ofullständiga på den kapacitetsnivå där kommunen är etablerad. Sedan kan arbetet med att lyfta utsläppsminskningsarbetet till nästa nivå påbörjas genom att prioritera bland åtgärderna som pekas ut i PACT-rapporterna och genomföra dessa. Upplands Väsbys kapacitet inom utsläppsminskning 1