SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2004 JÄMTLANDS LÄN.

Bilaga Miljöövervakning Ingemar Näslund Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2003-01-29 2475-10965-01 Enligt sändlista SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2004 JÄMTLANDS LÄN. 1. Inledning 1.1. Recipientkontroll De som utövar miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19, 21 och 22, i miljöbalken (SFS 1998:808), skyldiga att utföra kontroll, såväl av utsläpp från verksamheten, som av utsläppens inverkan på miljön. Enligt Naturvårdsverks allmänna råd (86:3) är målet att recipientkontrollen skall: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder 1.2. Samordnad recipientkontroll I de fall flera kommuner, anläggningar och markanvändare utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta program för samordnad recipientkontroll. Ändamålet med samordningen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar bl.a. att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir lägre och verksamheten effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och olika år. Provtagningar, analyser och utvärderingar inom recipientkontrollen ska i huvudsak bedrivas enligt de undersökningstyper som finns beskrivna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, - Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913) ska användas vid utvärdering av recipientkontrollen. 1.3. Samordnad recipientkontroll i Härjedalen Programmet för samordnad recipientkontroll i Ljusnans avrinningsområde avser kontroll av olika verksamheters miljöeffekter i olika delavrinningsområden. Föreliggande delprogram täcker den del av Ljusnans avrinningsområde som återfinns inom Jämtlands län. Programmet har utarbetats i samarbete med länsstyrelsen i Gävleborgs län och har därmed likartad struktur och inriktning som Postadress Besöksadress Telefon Telefax Hemsida E-post 831 86 Östersund Köpmangatan 21 063-14 60 00 063-14 60 30 www.z.lst.se ingemar.naslund@z.lst.se

programmet för avrinningsområdet i övrigt. Det avser i första hand att beskriva den samlade påverkan på recipienterna och inte på att visa enskilda anläggningars inverkan. 1.4. Ingående variabler Recipientkontrollprogrammet omfattar fysikalisk-kemiska variabler samt analys av klorofyll. Naturvårdsverket har i allmänna råd angett att mätfrekvensen för fysikalisk-kemisk provtagning i vatten bör uppgå till minst 6 ggr/år för att en godtagbar beräkning av årsmedelvärdet för flertalet variabler ska erhållas. För t ex närsalter bör frekvensen i vattendrag uppgå till 12 ggr/år. I ett vattendrag kan vattenkemin variera snabbt varför provtagningsfrekvensen är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen. I programmet sker därför en tätare provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. I allmänna råd anges även vilka variabler som bör ingå i ett basprogram. Allt efter föroreningens art sker komplettering av mer specifika variabler. 2.1 Fysikalisk-kemiska variabler i vatten 2. Provtagning Vattenkemin skall undersökas vid totalt 13 stationer fördelade på 11 vattendrag och 3 sjöar (tabell 1). Provtagningen skall genomföras enligt provtagningsmetodik BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) medan analyser av de ingående variablerna (tabell 2 och 4) skall utförs enligt Svensk Standard, eller motsvarande. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV rapport 4913) i samband med årsrapporteringen. Tabell 1. Provtagningsstationer Avrinningsområde Läge Beskrivning x-koord y-koord Nr 030 Ljusnan Ljusnedal 693995 133545 070 Ljusnan Hedeviken Landsvägsbron 692330 138982 080 Ljusnan Linsell Landsvägsbron 689520 139935 090 Ljusnan Sveg Södra Landsvägsbron 688030 142505 1010 Tännån Uppstr. Malmagen Landsvägsbron 695157 131134 1030 Tännån Östersjöns utlopp Dammen 693565 132820 6010 Rånden Brändåstjärn Centralt i sjön 691365 134455 7010 Lofsen Lofssjön Centralt i sjön 688860 137225 8020 Härjeån Härjeåsjön Centralt i sjön 686605 141620 9020 Vemån Nedstr. Björnrike 692210 140327 9030 Vemån Glissjöberg 689318 141175 9210 Sör-Vemån Uppstr. Vemdalen 693115 139445 13010 Hoan Uppstr. Överhogdal Bron vid Oppigården 691050 144610 13040 Hoan Vid Floren Landsvägsbron 689175 146010 2.1.2 Ingående variabler och provtagningsfrekvenser Antalet provtagningar per provtagningsstation skall utföras i enlighet med de redovisade frekvenserna i tabell 2. I övrigt skall provtagningen utföras på de i tabell 2 angivna djupen och innefatta de angivna vattenkemiska variablerna. Notera att mätningar av syrehalt (O 2 ) enbart utförs under februari/mars, augusti samt september, och då enbart en meter ovan botten. Mätningar under cirkulationsperioderna samt under tidig sommar ger enbart begränsad information,

liksom mätningar i ytvattnet, varför dessa mätningar utgår. Provtagningen under februari/mars utförs från is. Personalen som utför provtagningen avgör när isen kan beträdas och därmed när, under denna period, som provtagningen skall utföras. I ett vattendrag varierar vattenkemin ofta kraftigt över tiden varför en tät provtagningsfrekvens är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen (tabell 2 och 3). I programmet sker därför en tät provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. En detaljerad förklaring till vilka variabler som skall mätas ges i tabell 4. På stationerna 030, 080, 1030, 9020 och 13040 skall vattenflödet anges vid provtagningstillfället. Flödet skall, om det inte finns tillgängligt på annat sätt, mätas med Flygel enligt HR013 och om detta inte går med Flottörmetoden HR012 (Naturvårdsverket, 1986a). I de fall då flödesdata inte kan erhållas från kraftverksägarna kan alternativt PULS-data från SMHI användas i större rinnande vatten. Klorofyllkoncentrationen (µg/l) används som ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan. Provtagning skall utföras som ett blandprov i epilimnion fyra gånger per år enligt BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) i samband med fysikalisk kemisk provtagning (tabell 3 och 4). Analys utförs enligt Svensk Standard SS 02 81 46. Språngskiktets läge skall anges vid provtagning. Tabell 2. Provtagningsprogram Typ Provtagningsdjup Frek Variabler Nr vens 030 R 0,5 12 Ljusnedal G+TR+XR 070 R 0,5 6 Hedeviken G+XR 080 R 0,5 12 Linsell G+TR+XR 090 R 0,5 6 Sveg G+TR+XR 1010 R 0,5 6 Uppstr. Malmagen G+XR 1030 R 0,5 6 Östersjöns utlopp G+XR 6010 S 0,5 och B-1 4 Brändåstjärn G+TS 7010 S 0,5 och B-1 4 Lofssjön G+TS 8020 S 0,5 och B-1 4 Härjeåsjön G+TS 9020 R 0,5 6 Nedstr. Björnrike G+XR 9030 R 0,5 6 Glissjöberg G+TR+XR 9210 R 0,5 6 Uppstr. Vemdalen G+XR 13010 R 0,5 6 Uppstr. Överhogdal G+XR 13040 R 0,5 6 Vid Floren G+TR+XR Förklaring till Tabell 2. Station: Lägen framgår av koordinater i tabell 1. Typ: R= rinnande vatten, S= sjö. Provtagningsdjup: Anger provtagningsdjup i m (B-1= 1m ovan bottnen). Frekvens: Anger antalet provtagningar per år. Med frekvens 12 avses provtagning en gång per månad. Övrig frekvens framgår av tabell 3. Variabler: Anger vilka variabler som mäts vid respektive station där G= Grundvariabler, TS = tillägg i sjö, TR = tillägg i rinnande vatten, XR = extra i rinnande vatten. Se tabell 4 för ytterligare information. Tabell 3. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Frekven Feb/ Mar Maj1 Jun Aug Sep Nov 6 per X X X X X X 4 per 2 per X X X X X X 1 Majprovet tas under första hälften av månaden.

Tabell 4. Analysvariabler Variabelnamn Enhet G TR TS XR o C Angivningsgräns Temperatur X Konduktivitet ms/m X ph X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Fe µg/l X Al µg/l X Mn µg/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH4-N µg/l NO2+NO3-N µg/l X 3 5 TOT-N µg/l X 50 PO4-P µg/l 2 TOT-P µg/l X TOC mg/l X 2 Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. material mg/l X 0,5 Turbiditet FNU X Syrgas mg/l X Klorofyll a µg/l X 1 Siktdjup m X G = grundvariabler, TR = transport tillägg i rinnande vatten, TS = tillägg sjö, XR = extra i rinnande vatten, 3. Kvalitetssäkring Förvaring och transport av vatten, biota och sediment för analys skall utföras på ett sådant sätt att värdet på variablerna som skall analyseras inte förändras under förvaring respektive transport. Om detta inte kan undvikas skall samtliga prov behandlas på samma sätt så att analysresultaten blir jämförbara. Såväl den kemiska som biologiska provtagningen ska utföras av leverantör som för alla ingående moment är ackrediterad av SWEDAC, eller som på annat sätt kan styrka att provtagningarna utförs av erfaren personal och med av tillsynsmyndigheten rekommenderad provtagningsutrustning. Provtagning skall utföras under de av tillsynsmyndigheten angivna tidsperioderna och på de fastlagda provtagningsstationerna. Samtliga kemiska och biologiska analyser skall utföras enligt Svensk Standard, ISO-, CEN-standard eller jämförbar metod. Laboratoriet ska vara ackrediterat av SWEDAC, alternativt ha dokumenterade analysrutiner som motsvarar dessa

krav, för analys av sötvatten ned till de angivna lägsta angivningsgränserna samt med angiven mätosäkerhet. De erhållna analysresultaten skall rimlighetsbedömas. Avvikande värden skall kontrolleras och kommenteras i protokollet. Tillsynsmyndigheten kan begära att ytterligare kontrollanalyser utförs för att verifiera rapporterade värden. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda analysmetoder, metodernas mätområde samt mätosäkerhet. Konsulten skall även lämna in uppgifter om sina kvalitetssäkringsrutiner. På begäran av tillsynsmyndigheten skall konsulten även lämna de uppgifter som behövs för kontroll av att rapporterade värden är kvalitetssäkrade. 4. Utvärdering Utvärderingarna skall i högre grad än tidigare utföras med för ändamålet statistiskt relevanta metoder och på ett statistiskt korrekt sätt. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda statistiska metoder där motivet för valet av statistisk metod tydligt skall framgå. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas. Utvärderingarna ska kopplas till ämnestransport och belastning från punktutsläpp och om möjligt diffusa utsläpp (föroreningskällorna) i recipienterna. Vid utvärderingarna skall recipienternas känslighet för belastning beaktas liksom betydelsefulla förändringar i klimatet. Målsättningen är att ha löpande kontroll över föroreningssituationen och punktutsläppens belastningen på recipientens vatten med årlig redovisning av mera betydelsefulla förändringar. En utvärdering skall göras över de föroreningsbelastande verksamheternas påverkan på de aktuella recipienterna. 5. Rapportering 6.1 Löpande samt övrig rapportering Samtliga resultat från recipientkontrollen skall redovisas i tabellform (via e-brev i Excel-format) till huvudman för berörda anläggningar, kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor och tekniska kontor eller motsvarande samt Länsstyrelsen. Fysikalisk-kemiska analyser skall redovisas löpande allt eftersom analyser och kvalitetssäkring genomförs. 6.2 Årsrapport En årlig sammanställning skall redovisas före maj månads utgång i form av en skriftlig rapport till Länsstyrelsen. Rapporter levereras till Länsstyrelsen i 3 exemplar. Årsrapporten skall innehålla en lättillgänglig sammanfattning. Det skall tydligt framgå vilken del av programmet som utgörs av den samordnade recipient kontroll som föreläggs av Länsstyrelsen med stöd av miljöbalken. Ett eget avsnitt som behandlar påverkan från föroreningsbelastande verksamheter skall ingå. Här skall en kvalificerad bedömning av verksamheternas påverkan på recipienterna redovisas. Beskrivning av metoder med hänvisning till använda normer samt en beskrivning av provtagningsprogram. Eventuella avvikelser, trender eller samband i datamaterialet skall kommenteras i rapporten. Det skall tydligt framgå om trender,

avvikelser eller samband är statistiskt signifikanta. Den använda statistiska analysmetoden skall anges. Karta över stationerna skall redovisas. Medlemslista skall redovisas Belastning från punktkällor i avrinningsområdet redovisas. Om möjligt en redovisning om föroreningsbelastningen har ökat eller minskat eller varit densamma som året/åren innan. Kopplingen mellan utsläppsnivå och vattenkvalitet kommenteras. Lägg särskild tyngdpunkt på den/de föroreningar som är mest uttalade för varje källa. Redovisa de mål som föreskrivits för verksamheten med avseende på utsläppskoncentrationer och mängder. Händelser i och kring vattensystemet som kan påverka dess status i olika hänseenden skall redovisas (som t ex översvämningar, bräddning i reningsverk, kraftig erosion, fiskdöd och utveckling av algblomning). Noteringar om väsentliga förändringar av belastningsförhållanden jämfört med tidigare förhållanden skall också redovisas. Undersökningsresultat redovisas där så är möjligt med hjälp av relevanta statistiska och grafiska metoder. Därvid ska tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse. Flöde, transport (årlig) och arealförlust (kg/ha och år) av totalkväve, totalfosfor, TOC och metaller i punkterna 9030 och 13040 skall redovisas. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och i diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. En översikt över den aktuella vattenföringssituationen under det gångna året samt jämförelser med tidigare år skall redovisas. Kommentarer rörande fält- och analysobservationer, som kan förklara avvikelser i materialet skall redovisas. Grunddata skall redovisas i tabellform enligt en variabelordning som tagits fram på länsstyrelsen. Detta för att minimera merarbete vid inmatningen i Länsstyrelsens databas DMN. I rapporten skall det tydligt framgå vilka värden (provtagningstid, vattendjup, etc.) som använts vid medelvärdesbildning. Det är också önskvärt att medianvärden kommenteras när medelvärden redovisas. 6.3. 5-års rapport Skall utföras med start 2008 och i enlighet med årsrapporterna men dessutom innehålla nedanstående: Utvärdering av resultaten från recipientkontrollen och andra utförda vattenundersökningar sedan samordningen påbörjades skall nämnas. Redovisning av klimatiska variationer, om möjligt redovisning av observationer avseende ändrad markanvändning (skogsavverkning, utbyggnad av skyddszoner, utdikningar, våtmarksanläggningar etc.) och andra förändringar som kan ha påverkat statusen i vattenområdena. Redovisa, om möjligt, hur eventuella miljöskyddsåtgärder och bebyggelseutveckling har påverkat vattnens kvalitet. Redovisning av undersökningsresultat med hjälp av statistiska och grafiska metoder. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas. Därvid skall tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse och kommenteras.

6. Referenser Naturvårdsverket, 1986a, Recipientkontroll vatten. Del I Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 3108. Naturvårdsverket 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjö och vattendrag. Rapport 4913.

BILAGA 1 1 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 Miljövård Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Enligt sändlista PROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENT- KONTROLLEN I SÖDRA HÄLSINGLANDS KUST- OCH INLANDSVATTEN 1. Inledning 1.1. Recipientkontroll De som utövar miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19, 21 och 22, i miljöbalken (SFS 1998:808), skyldiga att utföra kontroll, såväl av utsläpp från verksamheten, som av utsläppens inverkan på miljön. Enligt Naturvårdsverks allmänna råd (86:3) är målet att recipientkontrollen skall: åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för miljökvalitet belysa effekter i recipienten av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder 1.2. Samordnad recipientkontroll I de fall flera kommuner, anläggningar och markanvändare utnyttjar ett och samma vattenområde som recipient är det motiverat att upprätta program för samordnad recipientkontroll. Ändamålet med samordningen är att få bättre information om tillstånd, påverkan och förändringar i vattenområdet än vad enskilda program kan ge. Samordningen medför många fördelar bl.a. att den sammanlagda kostnaden för provtagning, analyser och bearbetning blir billigare och effektivare. Samordningen ger en överskådlig information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet samt information om variationer i tillstånd mellan olika årstider och olika år. Provtagningar, analyser och utvärderingar inom recipientkontrollen ska i huvudsak bedrivas enligt de undersökningstyper som finns beskrivna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, -Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverkets rapport 4913) respektive Kust och hav (Naturvårdsverkets rapport 4914), ska användas vid utvärdering av recipientkontrollen. 1.3. Samordnad recipientkontroll i södra Hälsingland Programmet för samordnad recipientkontroll i Ljusnans och Voxnans avrinningsområden avser kontroll av olika verksamheters miljöeffekter i olika delavrinningsområden och i kustvattnet. Programmet är i första hand inriktat på att beskriva den samlade påverkan på recipienterna och inte på att visa enskilda anläggningars inverkan. 1.4. Ingående variabler Recipientkontrollprogrammet omfattar fysikalisk-kemiska variabler i inlands- respektive kustvatten, analys av klorofyll och växtplankton i inlands- och kustvatten samt mjukbottenfauna- och finsedimentundersökningar i inlands- respektive kustvatten. Naturvårdsverket har i allmänna råd angett att mätfrekvensen för fysikalisk-kemisk provtagning i vatten bör uppgå till minst 6 ggr/år för att en godtagbar beräkning av årsmedelvärdet för flertalet variabler ska erhållas. För t ex närsalter bör frekvensen i vattendrag uppgå till 12 ggr/år. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 2 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 I ett vattendrag kan vattenkemin variera snabbt varför provtagningsfrekvensen är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen. I programmet sker därför en tätare provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. I allmänna råd anges även vilka variabler som bör ingå i ett basprogram. Allt efter föroreningens art sker komplettering av mer specifika variabler. 2.1 Fysikalisk-kemiska variabler i vatten 2. Inlandsvatten Vattenkemin skall undersökas vid totalt 26 stationer fördelade på 8 vattendrag och 18 sjöar (tabell 1). Provtagningen skall genomföras enligt provtagningsmetodik BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) medan analyser av de ingående variablerna (tabell 2 och 4) skall utförs enligt Svensk Standard, eller motsvarande. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (NV rapport 4913) i samband med årsrapporteringen. Tabell 1. Provtagningsstationer (se även bifogad karta) Nr Avrinnings område Läge beskrivning xkoord ykoord 130 Ljusnan Laforsen Laforsens kraftverk 687015 148385 170 Ljusnan Järvsö Landsvägsbron 684405 152000 280 Ljusnan Landafors Landafors kraftverk 679550 154390 200 Ljusnan Orsjön Centralt i sjön 682850 152935 290 Ljusnan Bergviken Björnäsudden 679040 154310 295 Ljusnan Bergviken Sibo 678960 154312 300 Ljusnan Bergviken Norrlandsporten 679090 154735 350 Ljusnan Marmen Marmaverken 679460 155710 330 Ljusnan Smalsjön Centralt i sjön 679325 155370 331 Ljusnan Smalsjön Be20 679345 155360 332 Ljusnan Smalsjön Be10 679370 155355 360 Ljusnan Marmen Björknäsudden 679335 155810 151 Kyrksjön Kyrksjön Vid Ljusdal 685680 151450 163 Bodasjön Bodasjön Skästra sågverk 684950 151803 18020 Leån Västersjön Vid Ramsjö 689465 149265 18070 Leån Leån Bron i Ljusdal 685779 151382 19620 Växboån Västersjön Centralt i sjön 681040 153872 21095 Voxnan Sunnerstaholm Sunnerstaholm kraftverk 680035 153150 21090 Voxnan Voxsjön Centralt i sjön 679985 152780 21540 Ullungsån Ullungen Centralt i sjön 680825 150075 21760 Hässjaån Önneberg Landsvägsbron 680726 151507 24010 Florån Östersjön Centralt i sjön 680550 154425 24020 Florån Florsjön Centralt i sjön 679800 155360 N40 Lötån Nedstr. Vågbro Träbron 680145 156775 S40 Söderhamnsån I Söderhamn Vid rådhusbron 679900 156675 SK10 Skärjån Härnbosjön 677836 155112 2.1.2 Ingående variabler och provtagningsfrekvenser Antalet provtagningar per provtagningsstation skall utföras i enlighet med de redovisade frekvenserna i tabell 2. I övrigt skall provtagningen utföras på de i tabell 2 angivna provtagningsdjupen och innefatta de angivna vattenkemiska variablerna. Notera att mätningar av syrehalt (O 2 ) enbart utförs under februari/mars, augusti samt september, och då enbart en meter ovan botten. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 3 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 Mätningar under cirkulationsperioderna samt under tidig sommar ger enbart begränsad information, liksom mätningar i ytvattnet, varför dessa mätningar utgår. Provtagningen under februari/mars utförs från is. Personalen som utför provtagningen avgör när isen kan beträdas och därmed när, under denna period, som provtagningen skall utföras. Tabell 2. Provtagningsprogram Nr Typ Provtagningsdjup Djup Frekvens Variabler 130 R 0,5 12 G+TR+XR 170 R 0,5 6 G+XR 280 R 0,5 6 G+TR+XR 200 S 0,5 och B-1 4 G+TS 290 S 0,5 och B-1 4 G+TS+fenol 295 S 0,5 och B-1 4 G+TS+fenol 300 S 0,5 och B-1 4 G+TS 350 S 0,5 och B-1 29 4 G+TS [+Hg, Fe, Mn (botten mar,aug)] 330 S 0,5 och B-1 30 4 G+TS [+Hg, Fe, Mn (botten mar,aug)] 331 S B-1 20 2 Hg, Fe, Mn (botten mar,aug) 332 S B-1 10 2 Hg, Fe, Mn (botten mar,aug) 360 S B-1 26 2 Hg, Fe, Mn (botten mar,aug) 151 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN 163 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN+fenol 18020 S 0,5 och B-1 4 G+TS 18070 R 0,5 6 G+TR+XR 19620 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN 21095 R 0,5 12 G+TR+XR+flöde 21090 S 0,5 och B-1 4 G+TS 21540 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN+fenol 21760 R 0,5 6 G+XR 24010 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN+Me 24020 S 0,5 och B-1 4 G+TS+EP+EN N40 R 0,5 6 G+XR+flöde S40 R 0,5 6 G+XR+EP+EN+flöde SK10 S 0,5 och B-1 4 G+TS Förklaring till tabell 2 Station: Lägen framgår enligt koordinater i tabell 1 och bifogad karta. Typ: R = prov i rinnande vatten, S = prov i sjö. Provtagningsdjup: Anger provtagningsdjup i meter (B-1 = 1 m ovanför botten). Vattendjup: Anger det maximala vattendjupet (m) vid stationen (gäller i sjöar). Frekvens: Anger antalet provtagningar per år. Med tolv provtagningar per år avses provtagning en gång per månad under årets samtliga månader. Övriga provtagningsperioder framgår av tabell 3. Variabler: Anger vilka variabler som mäts vid respektive station där G = grundvariabler, TS = tillägg i sjö, TR = tillägg i rinnande vatten, EN = extra kväve, EP = extra fosfor, Me = metaller och XR = extra i rinnande vatten (se tabell 4 för ytterligare information). I ett vattendrag varierar vattenkemin ofta kraftigt över tiden varför en tät provtagningsfrekvens är mycket viktig för att kunna beskriva förändringar samt utföra transportberäkningar för olika ämnen (tabell 2 och 3). I programmet sker därför en tät provtagningsfrekvens (12 ggr/år) i vissa provtagningspunkter. En detaljerad förklaring till vilka variabler som skall mätas ges i tabell 4. På stationerna 21095, S40 och N40 skall vattenflödet anges vid provtagningstillfället. Om flödet inte finns tillgängligt på annat sätt skall det mätas med Flygel enligt HR013 och om detta inte går med Flottörmetoden HR012 (Naturvårdsverket, 1986a). I de fall då flödesdata inte kan erhållas från kraftverksägarna kan alternativt PULS-data från SMHI användas i större rinnande vatten. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 4 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 Klorofyllkoncentrationen (µg/l) används som ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan. Provtagning skall utföras som ett blandprov i epilimnion fyra gånger per år enligt BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) i samband med fysikalisk kemisk provtagning (tabell 3 och 4). Analys utförs enligt Svensk Standard SS 02 81 46. Språngskiktets läge skall anges vid provtagning. Tabell 3. Årlig provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Frekvens Feb/ Mar Maj1 Jun Aug Sep Nov 6 per år X X X X X X 4 per år X X X X 2 per år X X 1 Majprovet tas under första hälften av månaden. Tabell 4. Analysvariabler Variabelnamn Enhet G TR TS XR Fenol EP EN Me Hg o C Lägsta angivningsgräns Temperatur X Konduktivitet ms/m X ph X Ca mekv/l X Mg mekv/l X Na mekv/l X K mekv/l X Fe µg/l X Al µg/l X Mn µg/l X Alkalinitet mekv/l X SO4 mekv/l X Cl mekv/l X NH4-N µg/l X 3 NO2+NO3-N µg/l X 5 TOT-N µg/l X 50 PO4-P µg/l X 2 TOT-P µg/l X 2 TOC mg/l X Färgtal/Abs Abs/5cm X Susp. material mg/l X 0,5 Turbiditet FNU X Syrgas mg/l X Klorofyll a µg/l X 1 Siktdjup m X Si µg/l Pb µg/l X 0,2 Cr µg/l X 0,3 Ni µg/l X 0,7 Mo µg/l X Cd µg/l X 0,01 Cu µg/l X 0,3 Zn µg/l X 1 As µg/l X 0,4 Fenol µg/l X Kvicksilver µg/l X 0,01 G = grundvariabler, TR = transport tillägg i rinnande vatten, TS = tillägg sjö, XR = extra i rinnande vatten, EP = extra fosfor, EN = extra kväve, Me = metaller Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 5 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 2.2 Biologiska variabler 2.2.1 Växtplankton Ingår ej i programmet. 2.2.2 Mjukbottenfauna Tidigare undersökningar visar i stort sett på en tillfriskningsprocess med ett ökande antal syrekrävande arter men även på en utarmning av faunan pga. att belastningen av näringsämnen minskat. Mjukbottenfaunan i sjöarna är dock sannolikt negativt påverkade av låga syrgashalter. Provtagningen i mjukbottenfaunaprogrammet utgår tillsvidare i avvaktan på en utvärdering av programmet som ska ske under 2004. Resultat från utvärderingen får sedan avgöra om provtagningen av bottenfauna ska fortsätta och i så fall hur det framtida programmet ska se ut. Detta gäller även de syrgas- och sedimentprov som tas i anslutning till bottenfaunaprovtagningen. En bedömning av föroreningsstatus ska göras med hjälp av biologiska index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 2.3 Metallanalyser i vattenmossa Ingår ej i programmet. 2.4 Finsediment Den miljökemiska sedimentundersökning som gjordes i Bergviken och Marmen år 2000 bör följas upp med ytterligare sedimentundersökningar efter 10 år. 3.1 Fysikalisk-kemiska variabler i vatten 3. Kustvatten 3.1.1 Provtagningsstationer och utvärdering Vattenkemin skall undersökas vid totalt 6 stationer fördelade på 2 kustvattenområden (tabell 8). Provtagningen skall genomföras enligt provtagningsmetodik BIN SR 11 (Naturvårdsverket, 1986a) medan analyser av de ingående variablerna (tabell 11) skall utföras enligt Svensk Standard, eller motsvarande. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för kust och hav (NV rapport 4914) i samband med årsrapporteringen. Tabell 8. Provtagningsstationer Station Vattenområde Beskrivning xkoord ykoord K333 Söderhamnsfjärden S Myrskär 6794500 1574200 K336 Söderhamnsfjärden NV Stora Garph 6796550 1573000 K338 Söderhamnsfjärden Flaket 6800200 1569000 K350 Söderhamnsfjärden Svenska mineral AB 6794850 1573080 K382 Ljusnefjärden N Ljusne stenar 6786250 1574600 K390 Ljusnefjärden NV Storgrytan 6788400 1572450 3.1.2 Ingående variabler och provtagningsfrekvenser Antalet provtagningar per provtagningsstation skall utföras i enlighet med de redovisade frekvenserna i tabell 9 och 10. Provtagningen skall utföras på de i tabell 9 angivna djupen och innefatta de angivna vattenkemiska variablerna. Ytvattenproverna bör tas med slang i skiktet 0-10 m eller alternativt med hämtare av typ Ruttner på vattendjupen 0, 2, 4, 6, 8 och 10 m, om möjligt ned till 10 m djup. Notera att mätningar av syrehalt (O 2 ) enbart utförs under januari/februari samt augusti, och då enbart en meter ovan botten. Mätningar under cirkulationsperioderna samt under tidig sommar ger enbart begränsad information, liksom mätningar i ytvattnet, varför dessa mätningar utgår. Isförhållandena Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 6 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 vid senvinterprovtagningen skall anges i protokollet, liksom extraordinära förhållanden vid övriga provtagningstillfällen. Vid varje provtagningstillfälle skall även vindstyrka och vindriktning noteras. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 7 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 Tabell 9. Provtagningsprogram Station Provtagningsdjup Frekvens K333 0-10 och B-1 4 K336 0-10 och B-1 4 K338 0-10 och B-1 4 K350 0-10 och B-1 4 K382 0-10 och B-1 4 K390 0-10 och B-1 4 Variabler G + växtplankton +susp och ph G + växtplankton G susp och ph G G + växtplankton Station: Lägen framgår enligt koordinater i tabell 8 och bifogad karta. Provtagningsdjup: Anger provtagningsdjup i meter (B-1 = 1 m ovanför botten). Frekvens: Anger antalet provtagningar per år. Variabler: Anger vilka variabler som mäts vid respektive station där G = grundvariabler (se tabell 11 för ytterligare information). Tabell 10. Provtagningsfrekvens för vattenkemiska och biologiska variabler. Frekvens Jan/feb Jul Aug Okt 4 X X X X Klorofyll-a X X Växtplankton X Klorofyllkoncentrationen (µg/l) används som ett indirekt mått på växtplanktonbiomassan och skall mätas på samtliga stationer i juli och augusti. Provtagning skall utföras som ett blandprov i djupintervallet 0-10 m. Analys skall utföras enligt Svensk Standard SS 02 81 46. Språngskiktets läge skall anges vid provtagning. Tabell 11. Analysvariabler Variabel Enhet G Lägsta angivningsgräns Djup m X Temperatur o C X Salthalt PSU X 2 Syrgashalt ml/l X 1 0,02 Syrgasmättnad % X 1 Siktdjup m X TOC mg/l X 0,1 TN µmol/l X 50 TP µmol/l X 2 Klorofyll-a µg/l X 2 1 PO4-P µg/l X 2 NO2-NO3-N µg/l X 5 NH4-N µg/l X 3 ph Suspenderande ämnen mg/l 0,5 1 Syrgashalt mäts 1 m över botten samt endast vid provtagningarna i januari/februari och augusti. 2 Klorofyll mäts i ytvattnet vid provtagningarna i juli och augusti. G = Grundvariabler. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 8 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 3.2 Biologiska variabler 3.2.1 Växtplankton Växtplankton skall undersökas på 3 stationer (tabell 9) under augusti (tabell 10) då ett samlingsprov per station skall tas med slang (enligt Lindahl 1986), alternativt med hämtare typ Ruttner, i djupintervallet 0-10 m (BIN PRO66 Naturvårdsverket, 1986a). Om hämtare av typ Ruttner används skall om möjligt vattenprov tas på vattendjupen 0, 2, 4, 6, 8 och 10 m Vattenprovet skall analyseras med avseende på totalvolymen alger (mm 3 /L) samt antalet celler/l för ingående taxa. 3.2.2 Mjukbottenfauna Den traditionella recipientkontrollen av mjukbottenfauna har främst grundat sig på olika arters känslighet för organisk belastning. Tolkningen av påverkansgrad bygger alltså på att bottenfaunasamhället i förorenade områden har en stor andel toleranta arter och en mindre eller obefintlig andel föroreningskänsliga arter. De föroreningskänsliga arternas andel förväntas öka med minskande belastning. Problemet är att organisk belastning förekommer naturligt i kustnära skyddade områden och att toleranta arter som skall återspegla påverkade områden ofta dominerar också i opåverkade kustnära områden. Enligt Kjell Leonardsson vid Umeå universitet måste recipientprogrammet modifieras för att kunna hanetera denna typ av variation (Leonardsson, K., 2001). Recipientkontrollprogrammet har, baserat på informationen i Leonardsson (2001) modifierats, vilket innebär att mjukbottenfaunan skall undersökas med ett prov årligen vid 10 stationer i Söderhamnsfjärden samt vid 10 stationer i Ljusne fjärden (tabell 12 samt bifogad karta). Tabell 12. Provtagningsstationer för mjukbottenfauna (se också bifogad karta) Station xkoord ykoord Område Beskrivning Djup (m) Antal prov Provtagning K 340 6794250 1575000 Söderhamnsfjärden Hörningarna 1 Varje år K 342 6798000 1571650 Söderhamnsfjärden Vadtorp 9 1 Varje år K 344 6795500 1574500 Söderhamnsfjärden NO Skuggskär 13 1 Varje år K 346 6794700 1578700 Söderhamnsfjärden NV Lilljungfrun 1 Varje år K 347 6792150 1577800 Söderhamnsfjärden V Enskär 15 1 Varje år K 348 6799190 1570649 Söderhamnsfjärden Sandvik 1 Varje år K 351 6796642 1572884 Söderhamnsfjärden V Stora Garpholmen 1 Varje år K 352 6795947 1575967 Söderhamnsfjärden V Lilla Ottergrundet 1 Varje år K 353 6793762 1578597 Söderhamnsfjärden V Västra Kullharsrabbet 1 Varje år K 354 6791300 1576511 Söderhamnsfjärden Grimskär 1 Varje år K 398 6781750 1579400 Ljusnefjärden SV Storjungfrun 1 Varje år K 401 6790152 1573504 Ljusnefjärden Hammarhålet 1 Varje år K 402 6788505 1572381 Ljusnefjärden NV Storgrytan 1 Varje år K 403 6788833 1573176 Ljusnefjärden SO St. Orrskär 1 Varje år K 404 6788715 1574319 Ljusnefjärden V Abrahamsharen 1 Varje år K 405 6789277 1576469 Ljusnefjärden SO Yttre Vattharet 1 Varje år K 406 6786981 1576307 Ljusnefjärden O Vallvik 1 Varje år K 407 6784466 1576901 Ljusnefjärden O Yttre Långharen 1 Varje år K 408 6784615 1579013 Ljusnefjärden V Kalkudden 1 Varje år K 409 6786663 1578578 Ljusnefjärden NV Storjungfrun 1 Varje år Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 9 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 I samband med provtagningen skall tidpunkt för provtagning, vind- och väderleksförhållanden och provtagningsdjup dokumenteras. Mjukbottenfaunaproverna skall tas på våren i maj/juni med hjälp av en van Veen hämtare (eller likvärdig provtagare) enligt riktlinjerna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. I första hand skall den stora van Veen hämtaren användas. Om den lilla van Veen hämtaren används ska den förses med extra vikter så att grävdjupet överstiger 5 cm, detta för att man även ska få med den för Bottenhavet nya djupgrävande havsborstmasken Marenzelleria. Man bör ta 2-3 prover per station för att kunna välja det djupaste hugget av dessa. Sedimenten skall beskrivas visuellt och eventuell förekomst av svavelväte skall noteras. Mjukbottenfaunaproverna skall analyseras med avseende på förekommande taxa och proportioner i individantal mellan förekommande taxa, samt våtvikt för de enskilda arterna. En bedömning av tillstånd och avvikelse från jämförvärden skall göras utifrån Bedömningsgrunder för kust och hav (NV rapport 4914) i samband med årsrapporteringen. 3.3 Finsediment Den miljökemiska delen i sedimentprovtagningen i Söderhamnsfjärden och Ljusnefjärden 2001 bör följas upp med ytterligare undersökningar efter 10 år. 4. Kvalitetssäkring Förvaring och transport av vatten, biota och sediment för analys skall utföras på ett sådant sätt att värdet på variablerna som skall analyseras inte förändras under förvaring respektive transport. Om detta inte kan undvikas skall samtliga prov behandlas på samma sätt så att analysresultaten blir jämförbara. Såväl den kemiska som biologiska provtagningen ska utföras av leverantör som för alla ingående moment är ackrediterad av SWEDAC, eller som på annat sätt kan styrka att provtagningarna utförs av erfaren personal och med av tillsynsmyndigheten rekommenderad provtagningsutrustning. Provtagning skall utföras under de av tillsynsmyndigheten angivna tidsperioderna och på de fastlagda provtagningsstationerna. Samtliga kemiska och biologiska analyser skall utföras enligt Svensk Standard, ISO-, CEN-standard eller jämförbar metod. Laboratoriet ska vara ackrediterat av SWEDAC, alternativt ha dokumenterade analysrutiner som motsvarar dessa krav, för analys av sötvatten respektive havsvatten/brackvatten ned till de angivna lägsta angivningsgränserna. De erhållna analysresultaten skall rimlighetsbedömas. Avvikande värden skall kontrolleras och kommenteras i protokollet. Tillsynsmyndigheten kan begära att ytterligare kontrollanalyser utförs för att verifiera rapporterade värden. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda analysmetoder, metodernas mätområde samt mätosäkerhet. Konsulten skall även lämna in uppgifter om sina kvalitetssäkringsrutiner. På begäran av tillsynsmyndigheten skall konsulten även lämna de uppgifter som behövs för kontroll av att rapporterade värden är kvalitetssäkrade. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 10 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 5. Utvärdering Utvärderingarna skall i högre grad än tidigare utföras med för ändamålet statistiskt relevanta metoder och på ett statistiskt korrekt sätt. Den konsult som anlitas för att utföra recipientkontrollen skall till tillsynsmyndigheten lämna in uppgifter om använda statistiska metoder där motivet för valet av statistisk metod tydligt skall framgå. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas. Utvärderingarna ska kopplas till ämnestransport och belastning från punktutsläpp och om möjligt diffusa utsläpp (föroreningskällorna) i recipienterna. Vid utvärderingarna skall recipienternas känslighet för belastning beaktas liksom betydelsefulla förändringar i klimatet. Målsättningen är att ha löpande kontroll över föroreningssituationen och punktutsläppens belastningen på recipientens vatten med årlig redovisning av mera betydelsefulla förändringar. En utvärdering skall göras över de föroreningsbelastande verksamheternas påverkan på de aktuella recipienterna. 6. Rapportering 6.1 Löpande samt övrig rapportering Samtliga resultat från recipientkontrollen skall redovisas i tabellform (via e-brev i Excelformat) till huvudman för berörda anläggningar, kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor och tekniska kontor eller motsvarande samt Länsstyrelsen. Rapporteringen av plankton och mjukbottenfauna ska innehålla tal och klassificering av de index som finns medtagna i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets rapport 4913). Data skall redovisas löpande allt eftersom analyser och kvalitetssäkring genomförs. Grunddata skall redovisas i tabellform enligt en variabelordning som tagits fram på Länsstyrelsen. Detta för att minimera merarbete vid inmatningen i Länsstyrelsens databas DMN. 6.2 Årsrapport En årlig sammanställning skall redovisas före maj månads utgång i form av en skriftlig rapport till Länsstyrelsen. Rapporter levereras till Länsstyrelsen i 3 exemplar. Årsrapporten skall innehålla en lättillgänglig sammanfattning. Det ska tydligt framgå vilken del av programmet som utgörs av den samordnade recipientkontroll som föreläggs av Länsstyrelsen med stöd av miljöbalken. Ett eget avsnitt som behandlar påverkan från föroreningsbelastande verksamheter skall ingå. Här skall en kvalificerad bedömning av verksamheternas påverkan på recipienterna redovisas. Beskrivning av metoder med hänvisning till använda normer samt en beskrivning av provtagningsprogram. Eventuella avvikelser, trender eller samband i datamaterialet skall kommenteras i rapporten. Det skall tydligt framgå om trender, avvikelser eller samband är statistiskt signifikanta. Den använda statistiska analysmetoden skall anges. Karta över stationerna skall redovisas. Medlemslista skall redovisas Belastning från punktkällor i avrinningsområdet redovisas. Om möjligt en redovisning om föroreningsbelastningen har ökat eller minskat eller varit densamma som året/åren innan. Kopplingen mellan utsläppsnivå och vattenkvalitet kommenteras. Lägg särskild tyngdpunkt på den/de föroreningar som är mest uttalade för varje källa. Redovisa de mål som föreskrivits för verksamheten med avseende på utsläppskoncentrationer och mängder. Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 11 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 Händelser i och kring vattendragssystemet som kan påverka dess status i olika hänseenden skall redovisas (som t ex översvämningar, bräddning i reningsverk, kraftig erosion, fiskdöd och utveckling av algblomning). Noteringar om väsentliga förändringar av belastningsförhållanden jämfört med tidigare förhållanden skall också redovisas. Uppgifter från SLU:s Flodmynningsprogram för utflödet i Ljusnefjärden tas med i utvärderingen (data kan hämtas på SLU:s webbplats, http://www.ma.slu.se/). Undersökningsresultat redovisas där så är möjligt med hjälp av relevanta statistiska och grafiska metoder. Därvid ska tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse. Flöde, transport (årlig) och arealförlust (kg/ha och år) av totalkväve, totalfosfor, TOC och metaller i punkterna 21095, N40, S40 samt från flodmynningsstationen i Ljusne strömmar (data kan hämtas på SLU:s webbplats, http://www.ma.slu.se/) skall redovisas. Beräkningarna ska redovisas i tabeller och i diagram på ett åskådligt sätt så att variationer i tid och rum framgår. En översikt över den aktuella vattenföringssituationen under det gångna året samt jämförelser med tidigare år skall redovisas. Kommentarer rörande fält- och analysobservationer, som kan förklara avvikelser i materialet skall redovisas. I rapporten skall det tydligt framgå vilka värden (provtagningstid, vattendjup, etc.) som använts vid medelvärdesbildning. Det är också önskvärt att medianvärden kommenteras när medelvärden redovisas. 6.3. 5-års rapport Skall utföras med start 2008 och i enlighet med årsrapporterna men dessutom innehålla nedanstående: Utvärdering av resultaten från recipientkontrollen och andra utförda vattenundersökningar sedan samordningen påbörjades skall nämnas. Redovisning av klimatiska variationer, om möjligt redovisning av observationer avseende ändrad markanvändning (skogsavverkning, utbyggnad av skyddszoner, utdikningar, våtmarksanläggningar etc.) och andra förändringar som kan ha påverkat statusen i vattenområdena. Redovisa, om möjligt, hur eventuella miljöskyddsåtgärder och bebyggelseutveckling har påverkat vattnens kvalitet. Redovisning av undersökningsresultat med hjälp av statistiska och grafiska metoder. I de fall en statistisk metod är rekommenderad i metodbeskrivningen skall denna användas (se t ex mjukbottenfauna). Därvid skall tidigare års undersökningsresultat användas som jämförelse och kommenteras. En nästad (hierarkisk) variansanalys (ANOVA) skall användas för att testa resultaten från bottenfaunaprogrammet. För utvärderingen krävs data från samtliga referensområden inom havsbassängen, alltså från Bottenhavet. Dessa data finns tillgängliga via BIOMAD (nationella databasen för miljöövervakning i Sverige) och kan hämtas via Internet. För ytterligare information hänvisas till Leonardsson (2001). Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

BILAGA 1 12 (12) 2003-05-19 502-1559-03 104 7. Referenser Leonardsson, K., 2001. Förslag till dimensionering av recipientkontrollprogram för övervakning av mjukbottenfauna längs kusten i Gävleborgs län. Länsstyrelsen I Gävleborg samt Umeå universitet. Naturvårdsverket, 1986a, Recipientkontroll vatten. Del I Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 3108. Naturvårdsverket 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och hav Rapport 4914 Naturvårdsverket 1999, Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjö och vattendrag. Rapport 4913 Postadress Besöksadress Telefon Faxnummer E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan 026-17 10 00 026-17 13 93 lansstyrelsen@x.l 801 70 Gävle

SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE 2004-2006 #Y Uppstr. M #Y Ljusnedal #Y Östersjön #Y Uppstr Ve #Y Hedeviken #Y Nedstr. B #Y Brändåstj #Y Uppstr Öv (X Sveg #Y Provpunkter Vattendrag Vägar Sjöar Kommun Berg Härjedalen Ljusnan.shp N #Y Lofssjön #Y Linsell #Y Glissjöbe (X #Y Sveg #Y Härjeåsjö #Y Vid Flo 20 0 20 kilometer Figur 1. Provstationer för vattenkemi i Jämtlands län

SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE 2004-2006 Figur 2. Provstationer för vattenkemi i Gävleborgs län

SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE 2004-2006 Figur 3. Provstationer för vattenkemi i nedre delen av avrinningsområdet inom Gävleborgs län

SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE 2004-2006 Figur 4. Provstationer för vattenkemi i Söderhamnsfjärden och Ljusnefjärden

SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL I LJUSNANS AVRINNINGSOMRÅDE 2004-2006 Figur 4. Provstationer för bottenfauna i Söderhamnsfjärden och Ljusnefjärden