Organisations- och strukturförändringar i staten

Organisations- och strukturförändringar i staten 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1990 1995 2000 2005 2006 2007 Antal statliga myndigheter och anställda i tusental 1990 2005, prognos över antalet myndigheter 2007

Organisations- och strukturförändringar i staten

Produktion: Verva ISBN: 91-974935-4-6 Layout: Jupiter Reklam Tryck: Danagårds Grafi ska

Förord Regeringen gav i början av år 2006 Verket för förvaltningsutveckling, Verva, i uppdrag att samlat och översiktligt beskriva utvecklingen i förvaltningen i såväl Sverige som internationellt. Denna rapport är en redovisning av en del av det större uppdraget, som nu publiceras separat på grund av att ämnet organisations- och strukturförändringar i staten fått förnyad aktualitet, bland annat genom skrivningarna i budgetpropositionen för 2007. Kartläggningen visar att det skett stora förändringar i de statliga myndighetsstrukturerna sedan 1990. Myndigheterna har blivit färre, men större räknat i antalet anställda. Vid 1990-talets början fanns det 1 400 statliga myndigheter på central, regional och lokal nivå. År 2005 hade antalet reducerats med två tredjedelar till 470 stycken, samtidigt som de statsanställda minskat med tio procent. Koncentrationen mot större enheter har skett stegvis och det finns flera exempel på att verksamheten samlats till en enda sammanhållen myndighet. Trenden mot s.k. enmyndigheter fortsatte även under 2006 och enligt budgetpropositionen för 2007 med de förändringar som aviserats där ska antalet minska ytterligare, till 380 vid årsskiftet 2007/08. Hela Vervas uppdrag ska redovisas under våren 2007. Det kommer även att avse statens och den offentliga sektorns betydelse för samhällsekonomin i olika avseenden samt de anställdas sammansättning när det gäller ålder, kön, utbildning och lön. Andra ämnen som kommer att tas upp, förutom det internationella perspektivet, är sjukfrånvaron, graden av etni sk mångfald och användningen av IT för att effektivisera den offentliga sektorns verksamhet. Detta ärende har beslutats av generaldirektören för Verva, Lena Jönsson. Närvarande vid beslutet var enhetschefen Christina von Greyerz och projekt ledaren Margareta Ringqvist, föredragande. Stockholm i december 2006 Lena Jönsson Generaldirektör Margareta Ringqvist Projektledare

Innehåll Såväl stora som små statliga myndigheter 7 Färre men större statliga myndigheter 12 Flest myndigheter inom samhällsskydd och rättskipning 19 Hundra myndigheter inom näringslivstjänster 29 Femtio myndigheter inom allmänna förvaltningstjänster 38 Långsiktig satsning på den högre utbildningen 47 Fyrtio myndigheter inom vård och socialt skydd 53 Trettio kulturmyndigheter 63 Försvarsmyndigheterna är tolv till antalet 66 Register över diagram och tablåer 75 Referenser 76 Sakregister 77 Bilaga: De statliga myndigheterna och antalet anställda år 2005 81

Såväl stora som små statliga myndigheter och antalet har minskat 470 myndigheter 2005 Kartläggningen av den statliga myndighetsstrukturen i form av statliga myndigheter med anställd personal med domstolarna och andra regionala myndigheter inräknade visar att det fanns omkring 470 myndigheter som sysselsatte totalt 208 000 personer år 2005 (diagram 1). Diagram 1. Antal statliga myndigheter och antal anställda i tusental 1990 2005, prognos över antalet myndigheter 2007 Antal 1600 1400 1400 1200 1000 800 600 400 200 234 790 214 560 203 470 208 410 380 Prognos 0 1990 1995 2000 2005 2006 2007 n Antal myndigheter n Tusentals anställda Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik och egna beräkningar. mot 1 400 år 1990 I början av 1990-talet fanns det närmare 1 400 myndigheter under regering och riksdag. De sysselsatte då 234 000 personer. Det innebär att antalet statliga myndigheter har minskat med två tredjedelar under en femtonårsperiod samtidigt som sysselsättningen gått ned med drygt 10 procent. 7

Här ingår inte de statliga affärsverken eller de statligt ägda bolagen. Inte heller de år 2005 omkring 65 statliga myndigheterna utan egen personal har räknats in. 1 Sysselsättningsbegreppet som använts genomgående i rapporten är antalet anställda omräknat till helårspersoner. Som senare ska visas är huvudförklaringen till förändringarna att många tidigare självständiga regionala och lokala myndigheter successivt slagits samman till större enheter och i flera fall så småningom bildat en enda myndighet. Antalet krympte ytterligare år 2006 Organisationsförändringarna under 2006 är i huvudsak kända, men en samlad statistik över hur de påverkar antalet statsanställda saknas ännu. De förändringar som hittills genomförts innebär att antalet myndigheter krymper till 410 och drygt 12 000 anställda berördes av förändringarna. och enligt budgetpropositionen till 380 vid årsskiftet 2007/08 Om regeringens skrivningar i budgetpropositi onen för 2007 om nedläggningar av myndigheter och reformeringen av Arbetsmarknadsverket räknas in, skulle antalet myndigheter minska ytterligare, till omkring 380 stycken från den 1 januari 2008. Tillsammans med andra besparingar innebär det sannolikt att den statliga sysselsättningen minskar. Arbetsmarknadsverket hade närmare 9 700 anställda år 2005 och de myndigheter som finns på regeringens lista över nedläggningar drygt 600, vilket innebär att omkring 10 300 personer kan komma att beröras av omorganisationer fram till årsskiftet 2007/08. Tjugotvå myndigheter svarar för sextio procent av de anställda Den statliga sektorn består av såväl mycket stora som många små myndigheter. De som hade fler än tvåtusen anställda var tjugotvå till antalet och svarade för över 60 procent av sysselsättningen i staten år 2005. Av dessa har de fyra största och den minsta Tullverket tillkommit genom fusioner inom myndighetskoncerner till s.k. enmyndigheter (tablå 1). 1 Uppgiften om antalet myndigheter utan egen personal är hämtad från Statsförvaltningens utveckling 1990 2005, Statskontoret 2005:32. 8

Tablå 1. Statliga myndigheter med fler än tvåtusen anställda år 2005 Myndighet Antal anställda Försvarsmakten (inkl. utlandsstyrkor) 19 310 Försäkringskassan 15 130 Skatteverket 10 400 Kriminalvården 8 400 Vägverket 7 350 Banverket 6 430 Lunds universitet 5 840 Polismyndigheten i Stockholm 5 200 Uppsala universitet 4 930 Regeringskansliet 4 740 Göteborgs universitet 4 480 Karolinska institutet 3 710 Polismyndigheten i Västra Götaland 3 600 Umeå universitet 3 590 Stockholms universitet 3 300 Linköpings universitet 3 140 Migrationsverket 2 950 Kungliga tekniska högskolan 2 920 Statens institutionsstyrelse 2 870 Polismyndigheten i Skåne län 2 800 Statens lantbruksuniversitet 2 750 Tullverket 2 100 Summa 125 940 Källor: Årsredovisningar för 2005 och SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Trenden mot större enheter är tydlig Utvecklingen mot stora sammanhållna myndigheter är en tydlig trend inom statsförvaltningen. Att Försäkringskassan skulle bli en enda myndig het år 2005 och dessutom statlig är en stor förändring efter årtionden av översyner och diskussioner. Tidigare har försäkringskassornas ställning varit otydlig genom att de inte räknats som statliga myndigheter. 2 Tendensen märks på område efter område. Senast har enmyndigheter bildats inom kriminalvården, kronofogdarna och skogsorganisationen. Undantagen är polisen och än så länge Arbetsmarknadsverket Viktiga verksamheter där den regionala organisationen finns kvar är inom polisen och arbetsmarknadsmyndigheterna. Polismyndigheterna i de tre stor länen har dock fler än tvåtusen anställda, vilket gör att de finns med i tablå 1. 2 För jämförbarhetens skull ingår dock försäkringskassorna och de anställda där i denna rapport som länsvisa myndigheter under perioden 1990 2004. 9

Arbetsmarknadsverkets organisation har varit förhållandevis stabil över tiden genom att den i princip har varit oförändrad i tjugo år, medan man inom polisen successivt slagit samman lokalkontor. Dagens länsvisa polismyndigheter har funnits i nästan tio år. som hamnar högt upp på listan över stora statliga myndigheter Enligt budgetpropositionen för 2007 kommer dock Arbetsm ark nads verkets organisation att förändras och neddragningar i anslagen förutsätts föra med sig att sysselsättningen inom verket minskar. Ombildn ingen till en enda sammanhållen myndighet innebär att Arbetsmarkn adsstyrelsen och länsarbetsnämnderna läggs ned och den nya myndigheten kommer sannolikt att hamna högt upp på listan över stora statliga myndigheter i tablå 1. Infrastrukturmyndigheter, nio universitet och två inom socialt skydd Andra stora myndigheter finns inom infrastruktur Vägverket och Banver ket och satsningen på den högre utbildningen gör att nio av Sveriges trettiofem universitet och högskolor hade fler än tvåtusen anställda år 2005. Vid sidan av Försäkringskassan finns två myndigheter Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse inom området socialt skydd som sysselsättningsmässigt överskred tvåtusengränsen. Små myndigheter Verksamheten avgör Statliga myndigheter verkar på en rad olika områden. Den nödvändiga storleken på myndigheten beror i hög grad på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Domstolar och tillsynsmyndigheter behöver inte ha lika många anställda för att kunna fullföra sina arbetsuppgifter som andra tjänsteproducerande myndigheter, som t.ex. Försäkringskassan och universiteten som har många kunder. De statliga myndigheterna är därför också många och förhållandevis små inom rättskipning och näringslivstjänster, områden där merparten av domstolarna respektive de flesta tillsynsmyndigheterna finns. Inom vissa verksamheter, t.ex. när det gäller livsmedel, ligger EU bakom kravet att tillsyn ska skiljas från annan statlig verksamhet, men det är än så länge inte någon generell regel. 10

Svenska institutet och Invest in Sweden Agency gör reklam för Sverige Svenska institutet är en myndighet med nittio anställda, som sedan länge har haft främjande uppgifter. Arbetet har visserligen inte från början bedrivits inom ramen för en statlig myndighet, men sedan andra världskrigets slut har uppgiften varit att gynna svenska intressen genom att informera om landet och sätta Sverige på världskartan. En statlig myndighet som inte har lika många år på nacken, men med besläktade uppgifter, är Myndigheten för utländska investeringar i Sverige eller Invest in Sweden Agency, som den också kallas. Den har funnits sedan 1996 och har omkring femtio anställda. Uppdraget är att öka utländska investeringar i Sverige och därmed stärka konkurrenskraften och bilden av Sverige i utlandet. Allt vanligare med nya små myndigheter för att lyfta en fråga Det finns flera exempel på att nya myndigheter bildats för att lösa ett problem eller lyfta fram en fråga för att betona dess vikt. Dessa är ofta små och har bland sina arbetsuppgifter också den att främja en viss utveckling. I dag finns det t.ex. särskilda myndigheter för brottsförebyggande verksam het, folkhälsa, integration, djurskydd, glesbygd, återknytning till historien och senast en myndighet för handikappolitik som ska driva på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta. Riksdagen beslutade också våren 2006 att en ny myndighet ska bildas under år 2007 för att arbeta med frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män. Valmyndigheten kan också räknas in i denna kategori eftersom den bland annat har till uppgift att verka för ett högre valdeltagande. Valideringsdelegationen är ett annat exempel på en fråga som har lyfts fram. Hur ska kunskaper värderas som erhållits genom erfarenheter och som inte kan dokumenteras i formella betyg? 11

Färre men större statliga myndigheter och antalet statsanställda har minskat Antalet statliga myndigheter med egen personal uppgick alltså till 470 vid årsskiftet 2005/06 och sysselsatte 208 000 personer, vilket är en minskning med drygt 10 procent sedan 1990. Nedgången i antalet statsanställda var som störst under 1990-talets första hälft, därefter mattades takten av. Under de fyra första åren på 2000-talet ökade antalet statsanställda marginellt, med totalt fem procent. År 2005 minskade dock sysselsättningen åter, med 5 000 personer eller ett par procent jämfört med året innan. Nedgången skedde inom försvaret, men de anställda inom den högre utbildningen blev också för första gången på många år färre. 3 Förändringar i myndighetsstrukturerna genom sammanslagningar Sedan 1990-talets början har det gjorts stora förändringar i den statli g a myndighetsstrukturen. Att antalet myndigheter minskat med två tredje delar beror på att många regionala och lokala enheter tidigare var själv ständiga myndigheter. Trenden har varit och den tycks fortsätta även framöver att slå samman myndigheter till större enheter. Koncentrationen till färre men större myndigheter har skett successivt sedan 1990 och det finns flera exempel på att statlig verksamhet samlats inom en enda rikstäckande centralmyndighet. Det gäller t.ex. Tullen, Skatteverket och Försäkringskassan. också under 2006 Under 2006 har tendensen fortsatt genom att Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten och Skogsstyrelsen bildades genom en sammanslagning av totalt 56 tidigare självständiga myndigheter. Inom tingsrättsorganisationen fortsätter den översyn som startade 1999 och sammanslagningar beräknas pågå ytterligare en tid. Drygt 12 000 anställda berördes av förändringarna under 2006 och antalet statliga myndigheter reducerades till omkring 410. 3 Utvecklingen av antalet anställda i staten framgår av diagram 4 på s. 29. 12

Sysselsättningen vid de myndigheter som berörts av sammanslagningar uppgick till närmare 70 000 år 2005. Det motsvarar en tredjedel av alla statsanställda (tablå 2). Tablå 2. Sammanläggningar av myndigheter i staten, startår och antalet anställda 2005 Myndighet År Antal anställda Försvarsmakten 1994 19 300 Regeringskansliet 1997 4 700 Tullverket 1999 2 100 Sammanläggning av tingsrätter med start 1999 2 700 Arbetsmiljöverket 2001 800 Skatteverket 2004 10 400 Försäkringskassan 2005 15 100 Åklagarmyndigheten 2005 1 100 Kronofogdemyndigheten 2006 2 400 Kriminalvården 2006 8 400 Skogsstyrelsen 2006 1 300 Summa 68 300 Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Regionala myndigheter fi nns än så länge kvar inom sju områden Inom sju verksamhetsområden finns den regionala strukturen kvar med självständiga myndigheter. Det gäller universitet och högskolor, polisen, Arbetsmarknadsverket, länsstyrelserna, domstolarna, den statliga lantmäteriorganisationen och Riksarkivet med sju landsarkiv samt Krigsarkivet. Det sistnämnda är en enhet som tillhör Riksarkivets organisation sedan 1995. 4 Den regionala nivån avskaffas på sikt i lantmäteriet När det gäller lantmäteriorganisationen har den regering som satt före skiftet i början på oktober 2006, angett att man på sikt, efter vissa utökningar i arbetsuppgifterna från och med den 1 januari 2008, ska avskaffa den regionala nivån. 5 Förslag från myndigheterna själva Rikspolisstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen har tidigare kommit med egna förslag om att bilda s.k. enmyndigheter, men fick då inte gehör för sina idéer. 4 Landsarkiven finns i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. I Stockholms län har Stockholms stadsarkiv motsvarande uppgifter, Malmö stadsarkiv utför dem i Malmö kommun på uppdrag av Landsarkivet i Lund och i Värmlands län är det Värmlandsarkiv som är arkivmyndighet för statliga myndigheter. 5 Lantmäteriverksamheten, prop. 2005/06:5. Se vidare s. 31. 13

Arbetsmarknadsverket ska reformeras från grunden I den nya regeringens första budgetproposition som kom hösten 2006 angavs att Arbetsmarknadsverket ska reformeras från grunden genom att Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna avvecklas. Den nya samman hållna myndigheten är tänkt att börja sin verksamhet den 1 januari 2008. En sådan förändring innebär att antalet statliga myndigheter minskar med ytterligare ett tjugotal. Antalet anställda som skulle beröras av omorganisationen uppgick år 2005 till 9 700. 6 Nya och nedlagda myndigheter Fyra nya bildades och nio lades ned under 2006 Utöver sammanslagningar inom myndighetskoncerner förekommer andra omstruktureringar inom den statliga myndighetssfären. Till exempel kan befintliga eller nya myndigheter ta över arbetsuppgifter från andra, som blir mindre eller läggs ned. Under 2006 tillkom fyra nya myndigheter samtidigt som nio lades ned (tablå 3) Tablå 3. Nybildade och nedlagda myndigheter under 2006 Nybildade myndigheter Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsarbete, Sadev Verket för förvaltningsutveckling, Verva Nedlagda myndigheter Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU Utlänningsnämnden Statens kvalitets- och kompetensråd, KKR Statens utsädeskontroll Statens växtsortnämnd Statens bostadsnämnd Turistdelegationen Myndigheten för nätverk och samarbete Inom den högre utbildningen, NSHU Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam Källa: Sveriges statskalender 2006. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Statens institut för särskilt utbildningsstöd 6 Arbetsmarknadsverket tas också upp på s. 56. 14

Även om myndigheter läggs ned är det sällsynt att den berörda verksamheten upphör. Så t.ex. har Utlänningsnämndens uppgifter övertagits av tre länsrätter och en kammarrätt och de nedlagda myndigheterna inom jordbruksområdet gått samman med Jordbruksverket. Förändringarna kommen teras ytterligare i samband med att respektive verksamhetsområde beskrivs. Regeringens prioriteringar Färre statliga myndigheter ökar effektiviteten enligt regeringen I budgetpropositionen för 2007 anger regeringen att den statliga myndighetsstrukturen blivit komplicerad och svåröverskådlig och att rena myndighetsuppgifter i dag blandas med opinionsbildande verksamhet, som rimmar illa med det svenska ämbetsmannaidealet. Regeringen vill därför se över hela den statliga verksamheten och ta ett samlat grepp om myndighetsstrukturen. Översynen ska ha som princip att framtidens myndigheter ska fokusera på statens kärnverksamhet och att antalet ska minskas. och en tydligare förvaltningsstruktur ska skapas Bland den nya regeringens förvaltningspolitiska prioriteringar under de närmaste åren finns därför att skapa en tydligare och mer överskådlig förvaltningsstruktur och att granska och ompröva de statliga myndigheternas opinionsbildande verksamhet. med hänsyn tagen till Ansvarskommitténs förslag Ansvarskommittén har bland sina uppgifter att också se över relationerna mellan regeringen och de statliga myndigheterna samt mellan staten och den kommunala nivån. Vid den kommande översynen av den statliga myndighetsstrukturen ska hänsyn tas till kommitténs betänkande, som kommer i början på 2007. 7 Några myndigheter bör avvecklas redan under 2007 För att öka effektiviteten inom offentlig sektor och minska byråkratin ska, enligt budgetpropositionen, ett antal myndigheter avvecklas redan under år 2007 (tablå 4). 7 Budgetpropositionen för 2007, prop. 2006/07:1, s. 48 respektive Statsförvaltningens utveckling, bilaga 1 till Utgiftsområde 2 i samma proposition. 15

Tablå 4. Statliga myndigheter som ska läggas ned under 2007 och antalet berörda anställda år 2005 Myndighet Antal anställda Arbetslivsinstitutet 380 Integrationsverket 100 Djurskyddsmyndigheten 90 Handelsfl ottans kultur- och fritidsråd 30 Institutet för psykosocial medicin 30 Summa 630 Källor: Budgetpropositionen, prop. 2006/07:1 och SCB:s arbetsmarknadsstatistik. och fyra ombudsmän ersättas av en Dessutom anges att fyra av de fem ombudsmännen ska läggas ned och ersättas av en gemensam ombudsmannaorganisation i en ny myndighet, Ombudsmannen mot diskriminering. 8 Arbetsmiljöverket kommer att bantas Arbetsmiljöverket, som bildades i början på 2000-talet genom en sammanslagning av Arbetarskyddsstyrelsen och den regionala yrkesinspektionsorganisationen, ska bantas. Myndigheten har i dag 810 anställda. Enligt budgetpropositionen för 2007 ska anslagen minskas, vilket kommer att medföra en nedgång i sysselsättningen vid verket med omkring 280 personer eller 35 procent under perioden 2007 2009. 9 och omorganisationen av stabsmyndigheterna ses över Den tidigare regeringen genomförde en omorganisation av stabsmyndigheterna som berörde Ekonomistyrningsverket, ESV, och Statskontoret. Den medförde att Verket för förvaltningsutveckling, Verva, bildades samtidigt som Statens kvalitets- och kompetensråd, KKR, lades ned vid årsskiftet 2005/06 (tablå 3). För att stärka och samordna det stöd i förvaltningspolitiska frågor som myndigheterna ger regeringen vill man, enligt budgetpropositionen för år 2007, göra en översyn av omorganisationen. Kammarkollegiet kan också komma att beröras av granskningen genom att rollen som stabsmyndighet förstärks. 8 De fyra ombudsmännen är Handikappombudsmannen, HO, Jämställdhetsombudsmannen, JämO, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO. För en utförligare beskrivning se s. 27. 9 Prop. 2006/07:1, Utgiftsområde 2, bilga 1. Arbetsmiljöverket tas även upp på s. 32. 16

Heterogen verksamhet Den svenska staten är heterogen. Myndigheterna bedriver verksamhet på en rad vitt skilda områden och det finns stora skillnader i myndighetsstrukturerna beroende på typ av arbetsuppgifter. Många myndigheter inom domstolsväsendet men få i försvaret Antalet myndigheter är flest inom samhällsskydd och rättskipning beroende på de många förhållandevis små domstolarna, medan det inom försvaret efter det att Försvarsmakten bildades 1994 bara finns drygt ett tiotal (diagram 2). Diagram 2. Andel och antal statliga myndigheter och sysselsättning fördelade på verksamhetsområden 2005 Procent n Antal myndigheter n Sysselsättning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 178 Samhällsskydd och rättskipning 40,5 98 Näringslivstjänster 26,5 28,7 54 Allmänna förvaltningstjänster 51 51,8 Utbildning 42 33 Vård och socialt skydd 33 Kultur 2,4 12 Försvar 25,6 Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Anm. Siffrorna ovanför staplarna anger antalet myndigheter respektive antalet sysselsatta i tusental. Indelningen följer FN:s standard Classifi cation of Functions of Government, CoFoG. Näringslivstjänster och vård och socialt skydd är dock sammanslagningar av fl era CoFoG-områden. Antalet myndigheter på central och regional nivå ett debattämne Antalet statliga myndigheter har varit ett debattämne under senare år och olika uppgifter har cirkulerat, inte beroende på osäkerhet i statistiken utan på det enkla faktum att kartläggningarna som gjorts har använt olika definitioner på myndigheter och avgränsningen av staten. Detta har i sin tur berott på skilda syften med studierna. 17

För att försöka bringa reda i oredan har denna rapport disponerats efter hur många självständiga statliga myndigheter som finns på central och regional nivå per verksamhetsområde. Indelningen följer FN:s standard Classification of Functions of Government, CoFoG, som senast reviderades år 2000. 10 10 En förteckning över de statliga myndigheterna fördelade på verksamhetsområden finns bilagd. 18

Flest myndigheter inom samhällsskydd och rättskipning Polisen svarar för mer än hälften av de anställda Till området samhällsskydd och rättskipning räknas polisen, kriminalvården, domstolsväsendet, kronofogdarna och åklagarna. Det är inom detta område som antalet statliga myndigheter är flest. Vid årsskiftet 2005/06 uppgick de till närmare 180 stycken. De sysselsatte drygt 40 000 personer eller knappt en femtedel av de statsanställda, varav polisen svarade för mer än hälften. Tio procent mindre på femton år Genom att polisväsendet väger så tungt på området har sysselsättningen inom samhällsskydd och rättskipning totalt utvecklats i ungefär samma takt som inom polisen. Det innebär att nedgången under större delen av 1990-talet och uppgången därefter är den samma för verksamhetsområdet som helhet som för polisväsendet. År 2005 var området 10 procent mindre mätt i antalet anställda jämfört med för femton år sedan. Utvecklingen inom de andra delområdena skiljer sig dock åt (diagram 3). Diagram 3. Sysselsättningen inom polisväsendet, kriminalvården och domstolarna 1990 2005, index 1990=100 Index 1990=100 115 110 105 100 Kriminalvård 108 95 90 91 85 80 75 Domstolar Polisväsendet 75 70 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 Källa: SCB:s arbetsmarknadsstatistik. 19

Tjugotvå polismyndigheter mot hundra fl er 1990 Sedan 1998 är polismyndigheterna organiserade länsvis med Riks polisstyrelsen som central förvaltnings- och tillsynsmyndighet. Antalet myndigheter uppgår alltså till tjugotvå. År 1990 fanns nästan hundra fler, men antalet krympte successivt i takt med att lokala myndigheter slogs ihop. Länsstyrelsernas ansvar upphörde vid 1990-talets slut Från och med 1992 fungerade länspolismästare inom länsstyrelserna som regionala polischefer. Vid 1990-talets slut upphörde länsstyrelsernas ansvar för polisverksamheten och den leds numera av en polisstyrelse i varje län. Ledamöterna nomineras av partierna och utses av regeringen. Kraftiga besparingar under större delen av 1990-talet Besparingarna och rationaliseringarna innebar att antalet anställda inom polisen sjönk kraftigt från och med 1990, med över 4 000 personer eller dryga 15 procent. Efter övergången till den länsvisa organisationen har polisen fått förstärkning av resurserna och sysselsättningen har ökat igen. Under perioden 2000 2005 steg antalet anställda med 1 500 eller sju procent till totalt 22 800 (diagram 3). men därefter ville man anställa fl er För att underlätta rekryteringen av nya poliser har polisutbildningen byggts ut under 2000-talets början. Sedan 2001 finns utbildningen på tre orter, i Solna, Umeå och Växjö. Från och med 2002 finns även möjlighet att studera på distans. En utredning om den framtida polisutbildningen pågår och ska vara slutförd den sista januari 2007. Flera universitet och högskolor har markerat sitt intresse för att starta sådana utbildningar. Tjugotusen poliser år 2010 Regeringen vill, enligt budgetpropositionen för 2007, satsa mer på polisen genom att fler ska utbildas och anställas. Därför tillförs extra resurser. År 2005 fanns sammanlagt 16 700 poliser sysselsatta vid de regionala polismyndigheterna. Regeringens mål är att de år 2010 ska vara 20 000 till antalet, en ökning med 20 procent. 20

Hälften av de anställda fi nns i storlänen Bland annat beroende på länens skilda befolkningsstorlek varierar sysselsättningen vid de enskilda polismyndigheterna. De tre storlänen svarade för hälften av de anställda år 2005. I Stockholms län fanns 5 200, i Västra Götaland 3 600 och i Skåne 2 800. Minst är polis myndigheten på Gotland med 125 anställda. 11 Omkring nittio domstolar med nästan femtusen anställda Att myndigheterna är många inom området samhällsskydd och rättskipning förklaras av strukturen inom domstolsväsendet med åtminstone jämfört med polisen förhållandevis små enheter. Antalet domstolar uppgick vid årsskiftet 2005/06 till ett nittiotal, varav 56 var tingsrätter. 12 Domstolsväsendet hade då totalt närmare 5 000 anställda. Fyrtio tingsrätter har upphört Medan stora omstruktureringar gjordes i staten i övrigt under 1990-talet var domstolarnas organisation länge förhållandevis stabil. Från och med år 1999 påbörjades dock ett förändringsarbete när det gäller tingsrätterna. Sedan dess har närmare sjuttio tingsrätter berörts av omorganisation och fyrtio lagts ned som självständiga myndigheter, varav tolv under 2005. Den dömande verksamheten har dock inte upphört på riktigt lika många platser. Den finns i några fall kvar, på sex orter. En utvärdering har visat att det skapat problem med samordning, arbetsfördelning och arbetsledning när en tingsrätt har flera kansliorter. 13... och fl er nedläggningar är på gång Enligt Domstolsverket finns planer på fortsatt koncentration och sammanläggning av tingsrätter. Vissa är beslutade av regeringen och andra är ännu på planeringsstadiet. Dagens nio tingsrätter i Stockholm blir t.ex. sju den 1 april 2007. Västmanlands tingsrätt har i dag verksamhet i Köping, Sala och Västerås. De två förstnämnda ska läggas ned som kansliorter senast den 1 november 2007 och tingsrätten kommer därefter att ha ett kansli enbart i Västerås. 14 11 Rikspolisstyrelsens årsredovisning för 2005. 12 Om man till domstolsväsendet också räknar hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten som också sorterar under Domstolsverket tillkommer ett tiotal myndigheter med totalt 320 anställda år 2005. Källa: Sveriges domstolar årsredovisning 2005. 13 Förändringar i tingsrättsorganisationen en utvärdering av sammanläggningar av tingsrätter 1999 2001, SOU 2003:5. 14 Sveriges domstolar årsredovisning 2005. 21

Antalet anställda har minskat med en fjärdedel på femton år Under perioden 1990 2005 har sysselsättningen vid domstolarna kontinuerligt gått ned. Sammantaget har 1 700 eller en fjärdedel av personalen försvunnit (diagram 3). Innan översynen av tingsrätternas organisation påbörjades var det främst på administrativ personal som besparingar gjordes. Därefter påverkades utvecklingen av sammanläggningarna av tingsrätter och renodlingen av verksamheten som innebar att arbetsuppgifter koncentrerades till vissa tingsrätter eller fördes över till någon annan myndighet. Ansvaret för bo upp teckningar flyttades t.ex. från tingsrätterna till Skatteverket och avdelningar för fastighetsinskrivning har koncentrerats och finns endast vid sju tingsrätter sedan 2001. Den 1 juli 2005 flyttades också inskrivningen av rättigheter i luftfartyg från tingsrätt till den då nybildade Luftfartsstyrelsen. Nya uppgifter när Utlänningsnämnden lades ned och de anställda blev fler Från den 31 mars 2006 finns en ny instans- och processordning för ut länningsoch medborgarskapsärenden. Överprövning av Migrations verkets beslut kan göras vid länsrätterna i Stockholm, Skåne och Göteborg. Länsrätternas beslut ska kunna överklagas till Kammarrätten i Stockholm som sista instans. Domstolarnas nya arbetsuppgifter medförde att 450 personer anställdes under 2006. I och med att den nya ordningen infördes lades Utlänningsnämnden ned och omkring 300 anställda berördes av den förändringen, varav närma re åttio personer sades upp. 15 Fler arbetsuppgifter kommer att försvinna Regeringen har föreslagit att huvudmannaskapet för inskrivningsärenden, dvs. huvudsakligen frågor om lagfart för och inteckning i fastigheter, förs över från Domstolsverket och de sju tingsrätterna till Lantmäteriverket den 1 januari 2008. Syftet med förändringen är att skapa en samlad statlig organisation för fastighetsanknutna ärenden. Den beräknas innebära en nedgång i sysselsättningen vid domstolarna framöver. 16 15 Budgetpropositionen, prop.2006/07:1, Utgiftsområde 2, bilaga 1. 16 Lantmäteriverksamheten, prop. 2005/06:5. 22