2009:3. In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008

2009:3 In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008 Befolkningsprognos 2009 2018

In- och utvandring och utrikes födda i Stockholms län - 2008 2009:3

Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan RTK/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, 070-271 3716 Ulla Moberg, RTK, 070-737 4485 Projektledare Ulla Moberg Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 rtk@rtk.sll.se www.rtk.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB Karta: RTK RTN 9609 0159 ISSN XXXX-XXXX

Innehåll Sammanfattning... 4 Fördubblad folkökning... 6 75-procentig ökning av invandringen av utrikes födda... 7 Fler utrikes födda återutvandrar... 11 Fördubblat flyttnetto bland utrikes födda... 13 Cirka 6 000 svenskar utvandrar årligen... 14 Vad beror den ökade invandringen på?... 16 Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån?... 17 Migration från EU-länderna... 17 Migration från länder med konflikter och fattigdom... 18 Migration på grund av familjebildning och studier och arbetsmarknadsskäl... 18 Återvändande svenskar... 19 400 000 utrikes födda... 19 Flest från Finland trots minskning... 20 Tabeller... 22 Bilaga gruppering av länderna... 31 3

Sammanfattning Fördubblad folkökning 2006-08 en 2006-08 har Stockholms läns folkökning uppgått till ca 30 400 per år. Under 20-årsperioden 1986-2005 ökade länets folkmängd i genomsnitt med 15 600 per år. en 2006-08 var nivån på den årliga invandringen av utrikes födda ca 10 900 över den som observerats under 3-årsperioden dessförinnan. Utvandringen av utrikes födda ökade bara med ca 2 200 mellan de båda 3-årsperioderna. Invandringsöverskottet bland utrikes födda har i genomsnitt uppgått till 16 400 vilket överskrider nivån 2003-05 med 8 700 d.v.s. mer än en fördubbling. EU-anslutningen och utvidgningen har gett ökad migration Sedan Sveriges anslutning till EU har migrationen från de dåvarande EUländerna (EU15 utom Norden) ökat från ca 1 000 till ca 3 000 per år. Utvidgningen av EU den 1 maj 2004 med ytterligare 10 länder, bl.a. Polen och de baltiska länderna, har hittills medfört att invandringen från de 10 länderna ökat med 3 300 per år till ca 4 000. Det är ifrån Polen som invandringen ökat i första hand en 10-dubbling från ca 300 till 3 300 år 2007 och 2 900 år 2008. Den 1 januari 2007 utvidgades EU med Bulgarien och Rumänien. Även från Bulgarien och Rumänien har invandringen 10-dubblats från ca 100 personer före inträdet till 1 200 år 2007 och 900 år 2008. Fördubblad invandring från Asien och Afrika Från Asien har invandringen till Stockholms län fördubblats mellan 3- årsperioderna 2003-05 och 2006-08. Invandringen har ökat från framförallt Irak men också från Iran, Kina, Thailand, Syrien, Afghanistan och Pakistan. Under den senaste 3-årsperioden har i genomsnitt 8 300 personer invandrat från Asien vilket är 4 100 mer än föregående 3-årsperiod. Även från Afrika har invandringen fördubblats mellan de båda 3- årsperioderna. en 2006-08 invandrade i genomsnitt 2 900 personer från Afrika vilket är 1 400 fler än föregående period. Avreglering, krig, förtryck och svält har medfört ökad invandring Före Sveriges anslutning till EU var det bara nordiska medborgare som kunde bosätta sig i landet utan att söka uppehållstillstånd. EU-medborgare måste söka tillstånd för bosättning men tillståndsprövningen är inte alls lika restriktiv som för tredjelandsmedborgare. Inflyttningen till Stockholms län från de länder som utgör EU27 exkl. Danmark och Finland har ökat med 6 000 jämfört med perioderna före Sveriges anslutning och EU:s utvidgningar 2004 och 2007. Den utomeuropeiska invandringen genereras av krig, förtryck och svält. Hög migration från Irak, Iran, Syrien, Eritrea och Somalia har sin grund i detta. Återutvandringen av utrikes födda har ökat Återutvandringen av utrikes födda har ökat. en 2003-05 var genomsnittet 6 700 för att öka till 8 900 åren 2006-08. Mest benägna att återutvandra är arbetskraftsinvandrare och invandrare från grannländerna. Statistiken underskattar återutvandringen bland arbetskraftsinvandrare varför utvandringstalen är högre 4

än redovisat. Utvandringen är låg bland invandrare från konfliktområden som t.ex. Irak. Den är också låg bland invandrare från länder där flertalet anlände för några decennier sedan t.ex. Sydamerika. Flyttnetto bland utrikes födda fördubblat Kraftigt ökad invandring och svagare ökning av återutvandringen bland utrikes födda har medfört att flyttnettot ökat. en 2003-05 var det genomsnittliga nettot 7 600 bland utrikes födda. Under perioden 2006-08 uppgick flyttnettot till hela 16 400 d.v.s. en ökning med 8 700. EU27 utom Sverige svarar för 3 700 av ökningen, Asien för 3 300 och Afrika för 1 100. 6 000 svenskar utvandrar Sedan mitten av 1990-talet har ca 6 000 svenskar årligen utvandrat från länet. Drygt 1/3 flyttar till EU15 utom Norden och 1/6 till grannländerna i Norden. Därefter kommer Nordamerika och Asien i popularitet. Omkring 4 000 svenskar återinvandrar varje år. Kommer invandringen att ligga kvar på den höga nivån? Frågan i rubriken ovan är svår att besvara. En invandring av 25 000 personer årligen med variationer på ±5 000 kan vara ett svar på frågan. En tänkbar fördelning är 8 000 från EU-länderna med årliga variationer på ± 2 000 8 000 från Afrika och Asien med årliga variationer på ± 4 000 5 000 från övriga världen (familjebildning, studier och arbetskraftsinvandring) med en stigande trend 4 000 återvändande svenskar. Som jämförelse kan nämnas att medelvärdet på invandringen 2001-08 var 22 200, minvärdet 16 800 år 2004 och maxvärdet var 30 300 år 2007. 400 000 utrikes födda i Stockholms län Under år 2008 passerade de utrikes födda 400 000-gränsen i Stockholms län och uppgick till 400 553 den 31 december 2008 (se tabell 4). 300 000-gränsen passerades 1998 och 200 000-gränsen 1980. Mellan 31 dec 1998 och 31 dec 2008 har länets folkmängd ökat med 197 800 varav de utrikes födda svarar för 93 500 d.v.s. 47 procent av folkökningen. En enkel tumregel säger att de utrikes födda svarar för hälften av folkökningen i länet. Som följd av att migrationen i första hand kommer från Asien, Afrika och de tio nya EU-länderna har antalet personer från Asien ökat med 49 000 under den senaste 10-årsperioden till 113 000. Antalet personer från Afrika har ökat med 15 000 till 39 000 medan antalet från de tio nya EU-länderna ökat med 12 000 till 37 000. I det senare fallet är ökningen koncentrerad till de tre senaste åren. Under hela efterkrigstiden har invandrare från Finland varit den största gruppen i länet. 1980 var gruppen som störst med 88 000 personer bosatta i länet. Därefter har den minskat med ca 30 000 till 58 600 år 2008. Utflyttningen och dödsfallen har genomgående varit högre än inflyttningen. 5

Fördubblad folkökning Folkmängden i Stockholms län har sedan 1980-talets mitt i genomsnitt ökat med ca 15 000 personer årligen. Folkökningen har på det hela tagit varit jämnt fördelad mellan födelseöverskott och inflyttningsöverskott. Det har dock varit ganska stora variationer mellan åren beroende på flyttningsnettots upp- och nedgång. Under högkonjunkturår har folkökningen varit låg, drygt 10 000 personer, medan den varit hög under lågkonjunkturår, t.ex. 22 000 år 1994. Flyttningsöverskottet bland de utrikes födda har i genomsnitt uppgått till 8 700 under åren 1986-2005 medan flyttningsunderskottet bland inrikes födda uppgått till i genomsnitt drygt 600 per år. Diagram 1 Flyttningsnetto för Stockholms län bland inrikes och utrikes födda 1986-2008 Tusental 25 20 15 10 5 Inrikes födda Utrikes födda 0-5 -10 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Under de tre senaste åren, 2006-08, har bilden ändrats radikalt. Folkökningen som åren 2003-05 uppgick till 13 200 årligen har mer än fördubblats. en 2006-08 var den genomsnitt 30 400 per år. Födelsetalen har ökat något men bara med drygt 500 per år. Den bakomliggande orsaken till den fördubblande folkökningen är en 60-procentig uppgång i inflyttning av utrikes födda. en 2000-05 flyttade i genomsnitt 20 000 utrikes födda till länet från utlandet och övriga Sverige medan antalet steg till drygt 32 000 per år 2006-08. En påtaglig förändring i migrationsmönstret har således inträffat. Denna stora förändring ger anledning till att ställa några frågor: Vilka grupper svarar för ökningen i migrationen? Vad beror ökningen på? Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån? 6

Den första frågan ska vi reda ut och på den andra frågan ge några förklaringar medan den tredje är svår att besvara. Paralleller kan dock dras med tidigare skift i migrationsflödena. 75-procentig ökning av invandringen av utrikes födda När man talar om migrationen bland utrikes födda tar man ofta för givet att den är densamma som utrikes omflyttning. Av samma skäl sätter man ofta likhetstecken mellan migration av inrikes födda och inrikes omflyttning. Men det är en förenkling av bilden. Nedanstående tablå visar den kompletta bilden år 2008 för Stockholms län. Tablå 1 Inrikes och utrikes in- och utflyttning bland inrikes resp. utrikes födda år 2008 Inrikes flyttningar Utrikes flyttningar Inflyttare Utflyttare Inflyttare Utflyttare Antal Inrikes födda 28 796 25 688 4 030 5 899 Utrikes födda 7 292 5 972 25 004 8 005 Samtliga 36 088 31 660 29 034 13 904 Procent Inrikes födda 80 81 14 42 Utrikes födda 20 19 86 58 100 100 100 100 Källa tablå 1 och diagram 2: SCB:s befolkningsstatistik. Var femte person som år 2008 flyttade mellan Stockholms län och övriga Sverige var utrikes född och var sjunde person som flyttade från utlandet till länet var en återvändande svensk. Bland utvandrarna var ungefär 4 av 10 födda i Sverige. 7

Diagram 2 Inflyttningen av utrikes födda fördelade på inrikes och utrikes flyttning 1986-2006 Tusental 30 25 20 15 10 Övriga Sverige Utlandet 5 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Av diagram 2 framgår att inflyttningen av utrikes födda från övriga Sverige har varit ganska konstant under de två senaste decennierna. Vi koncentrerar oss därför på att analysera hur inflyttningen från utlandet av utrikes födda har utvecklats. För att få en mer generell bild jämför vi de två senaste 3-årsperioderna. Tablå 2 Inflyttningen från utlandet av utrikes födda under treårsperioderna 2003-05 och 2006-08 - medelvärden fördelade på utflyttningsområde Världsdel Land/grupper av länder Medelvärde 2003-05 2006-08 Förändring mellan treårsperioderna Europa 6 143 10 626 4 483 EU27 utom Sverige 4 727 8 899 4 172 Norge 415 410-5 Turkiet 530 623 93 Övriga Europa 471 694 223 OSS-länderna 731 1 177 446 Afrika 1 543 2 923 1 380 Nordamerika 708 861 153 Sydamerika 885 1 204 319 Asien 4 139 8 252 4 113 Irak 889 3 356 2 466 Iran 401 626 225 Övriga Asien 2 849 4 270 1 422 Övriga världen 156 202 46 Samtliga 14 306 25 245 10 940 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Nästan 40 procent av den ökade invandringen åren 2006-08 jämfört med föregående 3-årsperiod faller på EU-länderna. Unionen har utökats dels den 1 maj 2004 med Polen, de baltiska länderna och ytterligare 6 länder dels den 1 januari 8

2007 med Bulgarien och Rumänien. Ett av syftena med EU är att det ska vara lättare för medborgarna att flytta mellan medlemsländerna. Av diagram 3 på nästa sida framgår att inflyttningen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) fördubblades efter Sveriges EU-inträde på 1990-talet från ca 1 000 till 2 000 per år. Under de senaste tre åren har antalet ökat med ytterligare ca 1 000 och passerat nivån 3 000 år 2008. EU-utvidgningen 2004 har haft större påverkan på migrationen till länet. Från en nivå på ca 500 inflyttade per år har invandringen pendlat runt 4 000 åren 2006-08 från de 10 nya EU-länderna. Det är från Polen som invandringen ökat i första hand. Före utvidgningen registrerades ca 300 inflyttade per år. Från 2003 till perioden 2006-08 har antalet 10-dubblats. 2007 var antalet 3 300 för att minska till 2 900 år 2008. Troligen är majoriteten av de inflyttade från Polen arbetskraftsinvandrare vilket gör att migrationsströmmen är konjunkturkänslig. Inflyttningen från Bulgarien och Rumänien har också 10-dubblats sedan ländernas EU-inträde dock från en mycket låg nivå. Före inträdet fick ca 100 personer från de båda länderna årligen tillstånd att bosätta sig i Stockholms län. Sedan tillståndskraven mildrats flyttade ca 1 200 till länet under de båda ländernas första EU-år för att sedan minska till ca 900 år 2008. Tidigare förekom arbetskraftsinvandring från de nordiska länderna. Senast det ägde rum i någon större omfattning var i slutet av 1980-talet. Numera torde inflyttningen från de nordiska länderna i första hand bero på att man bosätter sig i Stockholms län på grund av studier eller familjebildning. Nivån pendlar mellan 1 500 och 2 000 per år. Från övriga Europa 1 flyttar ca 500 personer årligen till länet. Toppen 1993-94 orsakades av flyktinginvandringen från Bosnien-Hercegovina. Diagram 3 Inflyttningen till Stockholms län från Europa av utrikes födda fördelade på grupper av födelseländer 1986-2008 Tusental 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Norden EU15 utom Norden De tio nya EUländerna Turkiet, Bulgarien, Rumänien Övriga Europa 1 Med Övriga Europa avses Albanien, Andorra, forna Jugoslavien utom Slovenien, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz. Observera att Ryssland, Ukraina, Vitryssland etc. ingår i OSS-länderna. 9

Invandringen från länder utanför Europa sker helt på den reglerade invandringens villkor d.v.s. tillstånd som flykting, anhörig, studerande etc. krävs för bosättning. Det är invandringen från Asien som dominerar den utomeuropeiska migrationen (se diagram 4). en runt 1990 bosatte sig i länet ca 3 000 personer årligen efter att ha fått uppehållstillstånd. en efter millennieskiftet pendlade invandringen från Asien mellan 4 000 och 5 000. Nivån steg till 8 000 år 2006. En ganska stor andel av de som fick uppehållstillstånd i slutet av år 2005 och 2006 hade varit länge i landet. Asylsökande (gömda flyktingar) som tidigare fått avslag på sin ansökan kunde åter söka tillstånd för att bosätta sig i landet i samband med att Utlänningsnämnden ersattes av migrationsdomstolar. Barnfamiljer med lång vistelsetid och personer med verkställighetshinder fick tillstånd att bosätta sig i landet tack vare en tillfällig lagändring. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet kom de flesta flyktingarna och anhöriga från Iran. Grannlandet Irak har därefter övertagit den dominerande ställningen. Innan kriget i Irak började var 20 900 personer från Irak bosatta i länet. I slutet av år 2008 hade antalet ökat till 33 600. Förutom från Irak och Iran förekommer det också en ganska stor invandring från Kina, Thailand, Syrien, Afghanistan och Pakistan. Invandringen från Afrika har ökat från ca 1 500 åren 2003-05 till nästan 3 000 åren 2006-08 d.v.s. en fördubbling. Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko. Länderna på Afrikas horn präglas av såväl interna som gränsöverskridande konflikter. Regionen är också en av världens allra fattigaste, med återkommande stora behov av humanitärt stöd. Migrationen från OSS-länderna och Sydamerika har ökat något men ligger på en låg nivå. Invandringen från Nordamerika är också låg med en svag ökningstakt. Diagram 4 Inflyttningen till Stockholms län från länder utanför Europa av utrikes födda fördelade på världsdelar 1986-2008 Tusental 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Observera att det är olika höjdskalor i diagram 3 och 4. OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien 10

Svar på frågan Vilka grupper svarar för ökningen i migrationen? är Ökad invandring från Asien med ca 4 000 om året varav migrationen från Irak svarar för en ökning med 2 500 personer. Ökad invandring från EU-länderna beroende på utvidgningen och ökad migration från de gamla EU-länderna. Ökningen fördelar sig på: o De 10 nya EU-länderna med 3 300 där genomsnittet åren 2006-2008 jämförs med 2001-2003 för att renodla effekten av EUutvidgningen. o De gamla EU-länderna (EU15 utom Norden) med 1 200 personer. (Genomsnittet 2006-2008 jämfört med 2003-2005.) o Rumänien och Bulgarien med i genomsnitt 900 efter EUmedlemskapet. Ökad invandring från Afrika med ca 1 500 varav merparten kommer från Afrikas horn. Fler utrikes födda återutvandrar Statistiken över återutvandringen bland utrikes födda är tyvärr inte så tillförlitlig. Enligt en kommande RTK-rapport anmäler inte ca 25 procent av de utvandrade utrikes födda sin utflyttning till skattemyndigheten. Så småningom upptäcker skatteverket att en person inte längre är bosatt i landet och avregistrerar personen som utvandrad. De variationer mellan åren som statistiken redovisar kan bero på ändrade mönster i återutvandringen men också på hur aktivt skatteverket är i folkbokföringskontrollen. Det finns därför inte så stor anledning att analysera förändringarna i återutvandringen år för år. Enligt rapporten är felen störst bland personer från Nordamerika, EU-länderna med undantag för Norden 2 och OSS-länderna d.v.s. länder varifrån det kommer arbetskraftsinvandrare. 2 Överenskommelsen mellan folkbokföringsmyndigheterna i de nordiska länderna om det internordiska flyttningsbetyget gör att statistiken över flyttningarna mellan de nordiska länderna är relativt tillförlitlig. 11

Tablå 3 Återutvandring bland utrikes födda medelvärden för treårsperioderna 2003-05 och 2006-08 samt utvandringen per 1 000 av medelfolkmängden Världsdel Land/grupper av länder Utvandring medelvärden Förändring mellan perioderna Utvandring per 1 000 av medelfolkmängden 2003-05 2006-08 2003-05 2006-08 Förändring mellan perioderna Europa 3 743 4 367 625 21 23 3 EU27 utom Sverige 3 096 3 584 488 23 26 3 Norge 330 334 5 40 43 2 Turkiet 119 174 55 7 9 2 Övriga Europa 197 274 77 11 14 4 OSS-länderna 128 231 104 14 19 5 Afrika 648 925 277 21 26 5 Nordamerika 435 701 266 43 68 24 Sydamerika 363 444 81 14 16 2 Asien 1 240 2 078 838 14 20 6 Irak 160 265 105 7 9 2 Iran 246 327 82 13 16 3 Övriga Asien 834 1 486 651 18 28 9 Övriga världen 115 144 29 90 106 16 Samtliga 6 672 8 891 2 220 19 24 4 Källa: SCB:s befolkningsstatistik och egna beräkningar. Tolkningarna av tablå 3 ovan bör göras med reservationer för bristerna i kvalitén. En del av uppgången i återutvandringen kan bero på att skatteverket ägnat mer tid åt folkbokföringskontroller. Den ökade utvandringen av personer från Nordamerika torde vara en effekt av bättre kontroll. Resultaten i tabellen ovan följer dock de generella migrationsmönstren. Slutsatserna nedan refererar till frekvenstalen (utvandring per 1 000 av medelfolkmängden) i tablå 3: Invandrare från närbelägna länder har hög benägenhet att återutvandra se t.ex. Norge med 40 resp. 43 återutvandrade per 1 000 av folkmängden under de två senaste 3-årsperioderna. Invandrare som bosätter sig i Stockholms län av arbetsmarknadsskäl har hög benägenhet att återutvandra se t.ex. Nordamerika med 43 resp. 68 återutvandrade per 1 000 nordamerikaner i länet under de två senaste 3- årsperioderna. Invandrare som nyligen eller ganska nyligen fått tillstånd att bosätta sig av flyktingskäl eller som anhöriga till flyktingar har mycket låg benägenhet att återutvandra se t.ex. Irak i tabellen ovan med 7 resp. 9 återutvandrade per 1 000 irakier under de två senaste 3-årsperioderna. Invandrare med lång vistelsetid i landet har låg benägenhet att återutvandra se t.ex. Sydamerika med 14 resp. 16 återutvandrade per 1 000 av antalet sydamerikaner bosatta i länet under de båda 3-årsperioderna. De flesta från Sydamerika fick uppehållstillstånd under 1980-talet och åren i anslutning till denna tioårsperiod. 12

Fördubblat flyttnetto bland utrikes födda Trenden för både invandring och återutvandring är stigande bland utrikes födda. Inflyttningen ökar snabbare än utflyttningen. Följden blir att flyttnettot också ökar. en 2006-08 har varit exceptionella för länet. Inflyttningen har ökat med drygt 75 procent jämfört med åren 2003-05 eller med i genomsnitt 10 900 per år. Återutflyttningen har också ökat men bara med 33 procent eller i genomsnitt 2 200 per år. Flyttnettot har därför mer än fördubblats. en 2003-05 var det utrikes nettot i genomsnitt 7 600 bland de utrikes födda. Under den efterföljande 3- årsperioden ökade nettot till 16 400 per år. Uppgången var hela 8 700 d.v.s. mer än en fördubbling. Diagram 5 Invandring, utvandring och flyttnetto bland utrikes födda Stockholms län Tusental 30 25 20 15 10 Invandrade Utvandrade Netto 5 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Det fördubblade invandringsöverskottet mellan 2003-05 och 2006-08 faller på EU27 utom Sverige med en ökning från 1 600 till 5 300 d.v.s. överskottet har mer än tredubblats Asien med en ökning från 2 900 till 6 200 drygt en fördubbling Afrika med en ökning från 900 till 2 000 drygt en fördubbling. Som tidigare påpekats har statistiken över utvandringen en del kvalitetsproblem. Flyttnettot påverkas också av bristerna vilket medför att flyttnettot överskattas framförallt mot EU-länderna. 13

Tablå 4 Flyttnettot på den utrikes omflyttningen bland utrikes födda under treårsperioderna 2003-05 och 2006-08 - medelvärden fördelade på ut/inflyttningsområde Världsdel Land/grupper av länder Medelvärde 2003-05 2006-08 Förändring mellan treårsperioderna Europa 2 400 6 259 3 858 EU27 utom Sverige 1 631 5 315 3 684 Norge 85 76-10 Turkiet 411 449 38 Övriga Europa 274 420 146 OSS-länderna 603 946 342 Afrika 895 1 998 1 103 Nordamerika 273 160-113 Sydamerika 522 760 238 Asien 2 899 6 174 3 275 Irak 729 3 091 2 361 Iran 155 299 143 Övriga Asien 2 015 2 784 771 Övriga världen 41 58 17 Samtliga 7 634 16 354 8 720 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Cirka 6 000 svenskar utvandrar årligen Sedan mitten av 1990-talet har utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige uppgått till ca 6 000 per år. Återinvandringen har sedan millennieskiftet legat på ca 4 000 årligen. Underskottet mot utlandet uppgår till ungefär 2 000 per år. En enkel tumregel är att 6 av 10 utvandrade svenskar återvänder. Variationerna mellan åren i migrationen mellan länet och utlandet följer ungefär samma mönster som migrationen mellan länet och övriga Sverige. När det är låg efterfrågan på arbetskraft ökar utvandringen från länet av svenskar på likartat sätt som inflyttningen från övriga Sverige till Stockholms län. När konjunkturbilden förbättras avtar utvandringen av svenskar i likhet med att inflyttningen från övriga Sverige avtar. Återinvandringen av svenskar har också ett mönster som överensstämmer ganska väl med återutflyttningen från länet till övriga Sverige. 14

Diagram 6 Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige Stockholms län Tusental 8 6 4 2 0 Utvandring Återinvandring Netto -2-4 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Det är i stort sett till 4 ländergrupper som svenskarna flyttar nämligen (diagram 7): EU15 utom Norden 37 procent av de utvandrade De nordiska grannländerna 17 procent av de utvandrade Nordamerika 13 procent av de utvandrade Asien utom OSS-länderna 11 procent av de utvandrade Redan innan ESS-avtalet (trädde i kraft 1 januari 1994) som föregick EUinträdet 1995 ökade utflyttningen till EU15 utom Norden. Svenskar kan flytta till de nordiska länderna utan att det finns några formella hinder för bosättning. Vid en flytt till EU-länderna utanför Norden krävs tillstånd och det ges under förutsättning att den inflyttade har ett arbete eller att kan försörja sig på annat sätt. Medföljande familjemedlemmar får också tillstånd. Förändringarna mellan åren styrs därför troligen i första hand av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas i Sverige och de övriga länderna och skillnader i lönenivån. Bosättningen i USA och Kanada kräver tillstånd men trots det ökade utflyttningen till Nordamerika under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Därefter har utvandringen legat kvar på den nivå som etablerades i mitten på 1990-talet. 15

Diagram 7 Utvandring från Stockholms län av personer födda i Sverige fördelade efter inflyttningsland/grupper av länder Antal 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB:s befolkningsstatistik. EU15 utom Norden Nordamerika Danmark, Island och Norge Finland Asien utom OSSländerna Anmärkning: I underlaget till ovanstående diagram till skillnad mot i diagram 6 - har de migranter som både flyttat ut och in till länet under samma år tagits bort. Ca 75 procent av de utvandrade flyttar till de 5 ländergrupper som visas i diagrammet ovan. Vad beror den ökade invandringen på? På sidan 6 ställdes frågorna: Vilka grupper svarar för ökningen i migrationen? Vad beror ökningen på? Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån? Fråga 1 har redan besvarats. Svaren på fråga 2 har antytts men sammanfattas här. På nästa sida görs ett försök att besvara fråga 3. Den ökade migrationen mellan Stockholms län och EU-länderna beror på att de hinder som funnits för bosättning har reducerats. Sveriges inträde i EU 1995 har fått konsekvenser för migrationen mellan Stockholms län och EU-länderna. o Ökad inflyttning från EU15 utom Norden med ca 2 000 per år sedan Sveriges anslutning o Ökad inflyttning från de 10 nya EU-länderna med drygt 3 000 per år. 16

o Ökad inflyttning får Rumänien och Bulgarien med knappt 1 000 per år. o Ökad inflyttning ger också fler återutvandrade men hittills bara en marginell ökning enligt statistiken troligen större i verkligheten. Krig och fattigdom är en grund för migration. En stor del av den ökade migrationen från Asien och Afrika beror på att fler människor har funnit förhållandena i hemlandet så svåra att de tvingats lämna sitt hemland. o Ca 3 000 av den ökade inflyttningen från Asien torde avse flyktingar och anhöriga till flyktingar. o Ca 1 500 av den ökade invandringen från Afrika torde avse flyktingar och anhöriga till flyktingar Därutöver finns en ökad invandring på grund av studier och på grund av familjebildning. Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån? Frågan i rubriken är svår att svara på. Men genom att studera de olika migrationsströmmarna kan man ändå dra några slutsatser: Migration från EU-länderna När hindren för migration minskar tilltar rörligheten. Sedan Sveriges inträde i EU har migrationen från de EU-länder som fanns 1995 (exkl. Danmark och Finland) tredubblats. Det är ett exempel på att Stockholmsregionen är attraktiv för européer. Migrationen från de nya EU-länderna har som väntat ökat kraftig men från en låg nivå. Det är dels en övergående effekt av att migrationshinder togs bort dels en följd av att inkomstnivån är högre i Stockholmsregionen än i de nya EUländerna. Så länge som inkomstnivån är högre i Stockholmsregionen än i de nya EU-länderna kommer arbetskraftsinvandring att förekomma. Arbetskraftsinvandring är extremt konjunkturkänslig och kommer därför att variera mellan åren. Migrationen från de nya EU-länderna kan dämpa variationerna i länets flyttningsnetto eftersom arbetskraftsinvandringen ger ett positivt netto under högkonjunkturer medan migrationen mellan övriga Sverige och länet ger ett negativt netto under sådana perioder. På sikt torde migrationen från EU-länderna ligga på nivån 8 000 ±2 000. Blir Turkiet medlem i EU finns det anledning att göra en ny bedömning beroende på de villkor som kommer att gälla vid anslutningen. 17

Migration från länder med konflikter och fattigdom Under efterkrigstiden har flera migrationsvågor nått Sverige beroende på konflikter och svält där Ungernrevolten 1956 är exempel på en av de första och de väpnade konflikterna i Irak och Afghanistan på nu pågående. En erfarenhet från senaste decennierna är att när en konflikthärd har kylts ned har det inte dröjt så länge förrän en ny dykt upp. Tyvärr är det ganska troligt att det blir så även i framtiden. Invandring av flyktingar och anhöriga från länder där konflikter råder kommer sannolikt att förekomma under de närmaste decennierna. I så fall blir den framtida migrationen av flyktingar och anhöriga inte så olik den som observerats under de två senaste årtiondena. För att förenkla bilden sätter vi migrationen från Afrika och Asien lika med migrationen från länder med konflikter och fattigdom. En nivå på 8 000 med en årlig avvikelse på 4 000 torde vara en rimlig bedömning när det gäller framtiden. en 2006-08 var invandringen 11 175 i genomsnitt per år från Afrika och Asien. Migration på grund av familjebildning och studier och arbetsmarknadsskäl Migrationen till följd av studier, familjebildning och arbetsmarknadsskäl förekommer från alla länder. Här förenklar vi dock bilden genom att kategorisera all migration från Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och länderna i Europa utanför EU som invandring på grund av familjebildning, studier eller arbetsmarknadsskäl. en 2006-08 flyttade 4 477 personer i genomsnitt per år från de uppräknade områdena till Stockholms län. Fler invandrare i Stockholms län ger underlag för fler anhöriginvandrare. Svenska universitet och högskolor marknadsför sig utomlands vilket gör att det är troligt att antalet studerande från utlandet även under de kommande åren kommer att kvarstå på åtminstone nuvarande nivå. Den 15 december 2008 undanröjdes hindren för arbetskraftsinvandring av tredjelandsmedborgare enligt vissa villkor. En arbetsgivare som inte hittar den arbetskraft som behövs inom Sverige eller inom övriga EU/EES eller Schweiz har möjlighet att rekrytera arbetskraft från tredje land om vissa grundläggande villkor, som till exempel anställningsvillkor, är uppfyllda. Det är också lättare att komma till Sverige för att söka arbete. Tillståndsperioderna är längre och det är enklare för gäststudenter och vissa asylsökande att stanna kvar och söka tillstånd inifrån Sverige. Vilka effekter de nya reglerna ger på den framtida migrationen till länet är svårt att veta. Enligt uppgifter från Migrationsverket 3 har 2 629 personer fått tillstånd att bosätta sig i Sverige under perioden 15 december 2008 1 april 2009. På årsbasis ger det ca 9 000 invandrare. Det är emellertid diskutabelt att dra slutsatser efter en så kort period. Personer kan ha inväntat lagändringen vilket i så fall ger en tillfällig topp. I motsatt riktning verkar den låga efterfrågan på arbetskraft under perioden. 3 Arbetskraftsinvandringen i siffror från och med 15 december 2008 till och med 1 april 2009, Rapport från verksamhetsområde Besök, bosättning och medborgarskap Migrationsverket. http://www.migrationsverket.se 18