ETE319 VT08 Fö 6 20080207 Inspelningsrummet [Everest kapitel 20 och 22-24] Det krävs en rad olika övervägande för att bygga ett lyckat inspelningsrum. Hur rummet skall konstrueras och se ut beror till stor del på vilket syfte rummet har. En studio avsedd för att spela in en symfoniorkester har andra krav än om det främst är högljudd rockmusik eller kanske endast några fåtal sångpålägg som skall spelas in. Likaså måste omgivningen vägas in i konstruktionen av studion. Hur mycket ljudisolering som behövs till yttervärlden beror på vilken typ av omgivning som studion ligger i och musikens karaktär. Studior av någorlunda storlek brukar bestå av separata kontrollrum och inspelningsrum. Anledningen är att kunna lyssna till ljudet från mikrofonerna utan att bli störd av direktljudet, men även att inte det skall komma störningar från kontrollrummet i form av återkoppling från monitorerna samt övriga ljud såsom samtal etc. Om budgeten eller ytan är starkt begränsade kan ett alternativ vara att endast ha ett rum. Fördelen med ett sådant beslut är att den kostsamma ljudisoleringen mellan rummen inte behövs samt att studiorummet blir betydligt större jämfört med om en avdelning i två eller fler delar byggs. Att arbeta i en sådan studio kräver ett helt annat arbetssätt jämfört med det traditionella, det inspelade ljudet kan bäst bedömas först efter inspelningen och inte i realtid, även om en viss grad av kontroll kan ske med ljudisolerande hörlurar. Det kräver dessutom tystnad av ljudtekniker/producent under tagningarna, å andra sidan skulle en tydligare direktkontakt med musikerna kunna skapas. Även psykologiska faktorer som att musikerna förväntar sig en traditionell studio måste vägas in. Det är inte vanligt med ett endast ha ett rum i kommersiella studior, men det händer att tagningar tas direkt i kontrollrummet för att få en direktare kontakt mellan tekniker, producent och musiker. Studions syfte och omgivning Innan studion börjar konstrueras bör en analys av vad studion skall användas till och även hur omgivningen ser ut göras. Det kommer alltid att behöva göras kompromisser när det gäller lokalytan, akustiken och budgeten. Att tänka igenom vad det viktigaste användningsområdet är kommer att göra dessa övervägande enklare. Olika typer av musik kräver olika akustik och storlek på inspelningsrummet. En kompromiss mellan antalet inspelningsrum och storleken på dessa måste även göras med hänsyn till den typiska inspelningssituationen. Om fler instrument skall spelas in samtidigt kan det vara fördelaktigt med några isolerade rum eller bås. I det fall isolation behövs vid inspelning i
samma rum är det fördelaktigt med en torr akustik för att minimera läckaget. Flyttbara bafflar (gobos) kan också vara användbara för att minska läckaget, låga frekvenser har dock så lång våglängd att de är svåra att skärma av. Med rätt mikrofonval går det dock ofta att uppnå förvånansvärd god separation, vid inspelningen gäller det dock att ängna stor uppmärksamhet till hur läckaget från andra instrument låter. Studions omgivning bör analyseras för att bedöma hur mycket ljudisolering som behövs. Om möjlighet finns kan det vara bra att mäta den omgivande ljudnivån, samt även hur mycket ljud som läcker ut ur lokalerna under minst gynnsamma förhållanden. Ljudisolering Ljudisolering till omvärlden är önskvärd av två orsaker. Det är naturligtvis viktigt att isoleringen är tillräcklig för att inte musiken skall störa omgivande boende eller verksamheter. Förutom musikens ljudnivå beror det mycket på var studion ligger. Särskilt viktigt och kostnadskrävande kan ljudisoleringen bli om studion ligger i samma hus som även används för något annat ändamål. I det fallet bör det noga övervägas om det är den lämpligaste tillgängliga lokalen innan för stora investeringar i tid och pengar görs i studioprojektet. Det är nämligen betydligt mer komplicerat att isolera ljud som leds genom husets stomme och ventilationssystem än vad det är att isolera husets ytterväggar. Den andra orsaken att ljudisolera studion från omvärlden, som är minst lika viktig, är att förhindra störningar i det inspelade ljudet. Diverse störljud tenderar att höras tydligare på en inspelning än vad vår hörsel upplever i rummet. Vi har en fantastisk förmåga att fokusera på det önskade ljudet och filtrera bort störljuden i rummet vi befinner oss i, när en inspelning görs så rycks ljudet ur sitt sammanhang när det spelas upp i ett annat rum vid en senare tidpunkt. En annan faktor är att lågfrekventa ljud som inte hörs så tydligt direkt tenderar att grumla till inspelningen. Slutligen kommer störljuden att bli betydlig mer framträdande när dynamiken i en inspelning reduceras om det komprimeras eller limiteras. Varje decibel komprimering/limitering innebär att störljuden kommer upp en decibel i nivå. En riktigt tyst studio med god akustik innebär dessutom att mikrofonerna kan placeras längre från ljudkällan vilket ibland kan vara önskvärt för att få ett bra ljud. Även kontrollrummet bör ha ett minimum av störljud för att tillåta mixning på svag volym. Ljudisolering inom studion är viktig för att minimera störningar och rundgångsrisk mellan kontrollrummet och inspelningsrummet. Om fler inspelningsrum finns behövs även ljudisolering mellan dessa. En annan faktor är att isolera störljud från utrustningen, ofta byggs därför ett separat ljudisolerad maskinrum i anslutning till kontrollrummet. Källor till bristande ljudisolering Oavsätt hur väl isolerad en vägg är kommer ljudet att tränga igenom om det finns luftspalter som ljudet kan gå i. Det kan räcka med någon mm luftspalt för
att förstöra en annars god ljudisolerade vägg. Vid byggande eller förbättring av en befintlig vägg är därför en viktig åtgärd att täta ordentligt med fogmassa, lämpligen av någon typ som inte stelnar för att tillåta små rörelser utan att spricka. Flytande golv och rum i rummet Om en kraftig ljuddämpning krävs kan det ibland vara nödvändigt att bygga ett flytande golv. I regel byggs dessa av betong, vilken gjuts på en form som vilar på elastiska gummielement. Sedan kan väggar och tak byggas på golvet så att ett helt rum byggs flytande i det befintliga rummet. Detta är en stor investering och bör övervägas om det är absolut nödvändigt. Enklare typer av flytande trägolv kan även byggas. Det finns dock en risk att man skapar resonanser i sådana lätta konstruktioner vilket kan ställa till med problem, graden av ljudisolering är inte heller jämförbar med ett gjutet flytnade betonggolv. Ventilationen En vanlig källa till störande ljud i studion är ventilationen. Ett inspelningsrum måste ha tillräcklig ventilation för att det skall gå att prestera bra tagningar. Det är dock väldigt lätt hänt att ventilationsanläggningen leder ljudet och förstör ljudisoleringen, en god isolering kräver nämligen att inga luftspalter finns som kan leda ljudvågorna. Det är dessutom vanligt att ventilationen skapar missljud i form av diverse brus från fläktarna, ventilationskanalerna och luftintagen. Av dessa anledningar är det viktigt att ventilationen konstrueras med ljuddämpning i åtanke. Inspelningsrummets dimensioner Generellt är det lättare att få kontroll över moderna i ett stort rum. Eftersom frekvensen hos moderna kommer att vara lägre om rummet är stort är det mindre risk att få kraftiga färgningar i det mest kritiska basområdet, moderna kommer att ligga tätare där ju större rummet är. Om ett nytt rum ska byggas är det klok att välja dimensionerna med tanke på moderna, det finns ett antal relationer mellan väggarna och takhöjden som är mer önskvärda än andra. En fördjupad analys av önskvärda rumsdimensioner återfinns i Everest och i den här länken. Om det är låg takhöjd kan det vara föredelaktigt att placera absorbenter i taket för att minska takreflektionerna, vilka kan bli problematiska för överhängsmikrofoner vid truminspelning. BBC rekommenderar en minimumvolym på inspelningsrummet på 40m3 för att det inte skall vara alltför svårt att undvika kraftiga färgningar från
rumsmoderna. Därmed inte sagt att det är omöjligt att använda mindre rum för inspelningsändamål, men det är inte optimalt och kan kräva extra mycket arbete att få moderna under kontroll. Efterklangstid I små rum är efterklangstiden ett tveksamt mått eftersom det egentligen kräver ett totalt diffust ljudfält. Det kan ändå användas vid beräkningar för att få en uppskattning av hur mycket dämpmaterial som krävs. En analys av lämplig efterklangstid återfinns i den här länken, för studiolokaler ligger den i storleksordningen enligt tabellen: 80m3 170m3 300m3 0,6s 0,7s 0,8s En något längre efterklangstid kan accepteras för låga frekvenser. Den ovan rekommenderade efterklangstiden kan anpassas efter behov, ibland kan en torrare akustik vara önskvärd, exempelvis om maximal separation önskas. Absorbation Det är viktigt att absorbationen är avvägd frekvensmässigt. I regel innebär det att olika typer av absorbenter behövs för att täcka upp de olika registren. Det låga registret kan absorberas med panel- eller Helmholtzabsorbenter, och de högre registren med porösa absorbenter av tillräcklig tjocklek. Ofta krävs att 25-75% av rummets totala yta behöver täckas med lågfrekvensabsorbenter om det är ett mindre rum med solida väggar (som inte läcker ut eller absorberar bas). Vissa av de lägsta moderna behöva särskilt avstämda absorbenter, om rummet är litet och moderna kan antas bli problematiska (ligga isolerade, vara multipla). Sabines ekvation kan vara till hjälp för att ge en fingervisning om lämplig mängd absorberande material för att uppnå den önskade efterklangstiden (använd lämpligen Excelapplikationen som återfinns på kurshemsidan). Fladderekon Särskilt viktigt är att undvika fladderekon som uppstår om två reflekterande parallella ytor står mot varandra. En metod att undvika detta är att snedställa ytorna minst 10% (dvs vinkla en av väggarna eller taket 10cm per löpmeter). Alternativt bör absorberande eller diffuserande strukturer appliceras på ytorna så att det inte står två kala ytor parallellt mot varandra.
Diffusion Ökad diffusion kan uppnås i inspelningsrummet med hjälp av Schroeder- eller polycylindriska diffusorer. Att sprida ut dämpmaterialet kan även hjälpa till att öka diffusionen i rummet. Visuella linjer För att upprätthålla kommunikationen i studion bör rena synlinjer finnas. Det är viktigt inom ett stor inspelningsrum och mellan inspelningsrummen för att musikerna skall kunna uppnå ett bra samspel. Även mellan kontrollrummet och inspelningsrummen är det fördelaktigt med visuell kontakt, vilket vanligen löses med fönster, även om det är möjligt att lösa det med kameror och bildskärmar. Akustiskt mikroklimat och variabel akustik I en stor studio kan det vara bra att ha olika akustiska karaktärer i olika delar av inspelningsrummen för att skapa en större flexibilitet vid inspelningen. Därför bör det övervägas om olika delar i ett stort rum ska ha olika grad av dämpning. Om flera inspelningsrum finns är det vanligt att de ges olika akustiska karaktärer, exempelvis ett normalt ett extremt torrt och ett hårt och levande rum. En annan lösning är att bygga variabla väggelement som kan vändas för att vara absorberande, reflekterande eller eventuellt diffuseranade. Även flyttbara akustiska element kan fungera. En enkel lösning kan vara att ha lösa bafflar som har en absorberande och en reflekterande sida, beroende på hur de placeras och vänds kan akustiken ändras något. Bafflarna kan även användas för att öka separation mellan instrumenten om behovet uppstår.