Innehåll Ansökningstider 3 Till den sökande 4 Bildkonstakademin 5 Examina 7 Kandidat i bildkonst 7 Magister i bildkonst 8 Doktor i bildkonst 9 Lärare 10 Studieprogram 11 Skulptur 12 Måleri 13 Konstgrafik 15 Tid- och rumkonst 16 Konstteori och gemensam undervisning 17 Praxis magisterprogram i konst och presentation 18 Huvudurval 2014 kandidat och magister i bildkonst 21 Urvalskriterier 21 Urvalsförfarande 21 Ansökan 22 Urvalskurs för dem som antagits till andra fasen 25 Specialarrangemang 25 Delgivning av resultat 25 Begäran om rättelse 26 Mottagande av studieplats 26 Bestämmelsen om en högskoleplats 26 Anmälan till det första studieåret 26 Urvalskursernas uppgifter 2007 2013 27 Magisterurval 2014 magister i bildkonst 30 Urvalskriterier 30 Urvalsförfarande 31 Ansökan 32 Urvalskurs för dem som antagits till andra fasen 35 Specialarrangemang 35 Delgivning av resultat 35 Begäran om rättelse 35 Mottagande av studieplats 36 Anmälan till det första studieåret 36 Vanliga frågor om magisterurvalet 37 Praxis magisterprogram i konst och presentation, Urval 2014 38 Urvalskriterier 38 Urvalsförfarande 39 Ansökan 39 Urvalskurs för dem som antagits till andra fasen 42 Specialarrangemang 42 Delgivning av resultat 42 Begäran om rättelse 42 Mottagande av studieplats 43 Anmälan till det första studieåret 43 Sökande och godkända vid Bildkonstakademin 2007 2013 44 SORA-lagstiftning 45 Information 45
3 Ansökningstider Till Bildkonstakademins huvudurval och magisterurval och urval för Praxis magisterprogram söker du via universitetens gemensamma elektroniska ansökningssystem. I det elektroniska ansökningssystemet finns Bildkonstakademin under Konstuniversitetet. 1. Huvudurval kandidat och magister i bildkonst (210 + 120 studiepoäng, 3,5 år + 2 år) Ansökningar tas emot 3. 14.3.2014 fram till klockan 16.15. Den elektroniska ansökningsblanketten ifylls på www.yliopistohaku.fi. Bildkonstnärliga arbetsprov och bilagor tas emot 28. 29.4.2014. Kolla adressen och mottagningstider på akademins webbsidor (www.kuva.fi)! Också arbetsprov skickade med posten skall vara framme senast på 29.4.2014 klockan 16.15. 2. Magisterurval magister i bildkonst (120 studiepoäng, 2 år) Ansökningar tas emot 3. 14.2.2014 fram till klockan 16.15. Den elektroniska ansökningsblanketten ifylls på www.yliopistohaku.fi. En papperskopia av den elektroniska ansökan, bilagor och portfolio skall inlämnas direkt till Bildkonstakademin, senast på fredag 14.2.2014 klockan 16.15. Se adress på Bildkonstakademins webbplats (www.kuva.fi). 3. Urval för Praxis magisterprogram i konst och presentation magister i bildkonst (120 studiepoäng, 2 år) Ansökningar tas emot 3. 14.2.2014 fram till klockan 16.15. Den elektroniska ansökningsblanketten ifylls på www.yliopistohaku.fi. En papperskopia av den elektroniska ansökan, bilagor och portfolio skall inlämnas direkt till Bildkonstakademin, senast på fredag 14.2.2014 klockan 16.15. Se adress på Bildkonstakademins webbplats (www.kuva.fi). Doktorstudier har ingen antagning 2014.
4 Till dig som söker in till Bildkonstakademin Bildkonstakademin utbildar fria konstnärer. Målet för undervisningen är att ge grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper inom konstens område för att studerandena ska kunna utvecklas till bildkonstnärer. Målet för utbildningen är således att ge insikter om de förutsättningar som konstnärlig verksamhet kräver. Bildkonstakademin är en del av Konstuniversitetet som utgörs av Bildkonstakademin, Teaterhögskolan och Sibelius-Akademin. Vid Bildkonstakademin kan man avlägga kandidat-, magister- och doktorsexamen i bildkonst. Utbildningen är så i samklang med de flesta internationella konsthögskolor och universitet. Samtidigt bottnar undervisningen i en tradition av konstakademier som har sina rötter i det europeiska 1400-talet. Det innebär att det förmedlade konstnärskapet får sin näring i såväl en bred förståelse av vår globala samtid som i en djuplodande förståelse av vår bildhistoria och dess kulturella betydelse. I studierna vid Bildkonstakademin förenas praktiskt arbete med begreppslig medvetenhet som en dialog mellan den klassiska traditionen och nutidskonstens allt bredare fält. Att studera på Bildkonstakademin innebär att våga vara öppen för det oförutsedda utan att några självklara resultat kan garanteras. God självkännedom, mod och engagemang kombinerade med konstnärliga färdigheter är en bra utgångspunkt. Därtill behövs en vilja att interagera med världen genom konsten och vara beredd på att det kan utvecklas till en krävande och livslång relation. Markus Konttinen Dekan för Bildkonstakademin
Bildkonstakademin 5 bildkonstakademin är en akademi med fokus på utbildning i nutidskonst. Man kan avlägga kandidat-, magister- och doktorsexamen i bildkonst. Bildkonstakademin har stått för landets främsta utbildning i bildkonst under drygt 160 år. Bildkonstakademin är en del av Konstuniversitetet, vars verksamhet inleddes då Bildkonstakademin, Teaterhögskolan och Sibelius-Akademin gick samman i Konstuniversitetet 1.1.2013. Undervisning som leder till kandidat- och magisterexamina ges vid utbildningsprogrammen i konstgrafik, måleri, skulptur och tid- och rum-konst (rörlig bild, fotografi och plats- och situationsbunden konst). Dessutom påbörjade Bildkonstakademin på hösten 2012 ett tvåårigt utbildningsprogram Praxis magisterprogram i konst och presentation med betoning på konstteori och utställningspraxis. Studierna leder till magisterexamen. Bildkonstakademins egenart definieras av utbildningsprogrammen samt dess storlek (ca 270 studerande), som erbjuder den studerande möjligheter till långsiktig, personlig handledning och självständigt arbete under studietiden. Bildkonstakademins lärarkollegium består av aktiva konstnärer, som vid sidan om undervisningsarbetet fortsätter med sitt eget konstnärliga arbete och bibehåller på så sätt en levande kontakt till konstfältet.
6 Målet för utbildningen som leder till kandidatexamen (lägre högskoleutbildning) är att ge den studerande de konstnärliga, kunskapsmässiga och teoretiska färdigheter samt den skicklighet som krävs av en bildkonstnär. Efter studierna skall den studerande ha färdigheten att verka som självständig bildkonstnär samt färdigheten att fortsätta att studera för magisterexamen. Målet för utbildningen som leder till magisterexamen (högre högskoleutbildning) är att ge den studerande redskapen att fungera som självständig och analytisk bildkonstnär i samhället och världen. En magister i bildkonst bemästrar användningen av de konstnärliga redskapen och förstår dess aktualitet och historia. Han/hon har färdigheter att fungera som sakkunnig innovatör inom bildkonst samt har färdigheter för påbyggnadsstudier. Målet med doktorsexamen (påbyggnadsstudierna) är att den studerande har en djup förståelse för det egna området och att han/hon har färdigheten att uppnå högtstående prestationer som påvisar konstnärlig mognad, samt kapacitet att producera självständig ny information inom konstforskningen inom det område han/hon representerar. Till Bildkonstakademin kan du söka via fyra olika urval. Via huvudurvalet antas studerande för att avlägga kandidat- och magisterexamen, vilka totalt omfattar 5,5 år. I magisterurvalet antas studerande till studier i bildkonst som omfattar 2 år och leder till magisterexamen. Sökande med lägre högskoleexamen eller motsvarande utbildning kan söka till magisterurvalet. I urvalet för Praxis magisterprogram i konst och presentation söker man studieplats för att avlägga ett två-årigt magisterprogram med betoning på konstteori och utställningspraxis. Den som har avlagt en lämplig högre högskoleexamen eller motsvarande utbildning kan ansöka till den fyraåriga doktorandutbildningen. Trots att Bildkonstakademin inte har någon separat internationell antagning eller program på främmande språk är cirka 15 procent av akademins studerande utlänningar, såväl examens som utbytesstudenter. Som studerande har du möjlighet att skapa internationella kontakter genom att till exempel avlägga studier vid akademins samarbetshögskolor. Bildkonstakademin har ett aktivt samarbete även med andra konstinstitutioner, bland annat inom studieprogrammen och utställningsverksamheten. Bildkonstakademin gästas årligen av ett stort antal utländska föreläsare, lärare och utställningsbesökare. Till studenternas förfogande finns också ateljébostäder i Berlin och New York. År 2014 antas 50 55 nya grundexamensstuderande (antalet antagna via huvudurvalet, magisterurvalet och Praxis-magisterprograms urvalet). Doktorstudier har ingen antagning 2014.
7 Examina Vid Bildkonstakademin kan man avlägga kandidat-, magister- och doktorsexamen i bildkonst. Examinas omfattning anges i studiepoäng. Ett studiepoäng (sp) omfattar ca 27 timmars arbete. Heltidsstudier under ett år ger i snitt 60 sp. Kandidatexamen i bildkonst omfattar 210 sp, vilket motsvarar 3,5 år av heltidsstudier. Den påföljande högre högskoleexamen, dvs. magisterexamen i bildkonst omfattar 120 sp och skall kunna avläggas på två läsår. Doktorsexamen skall kunna avläggas på fyra år. Kandidat i bildkonst (BFA) 210 studiepoäng, 3,5 år kandidatexamen i bildkonst är en lägre högskoleexamen. Målet med examen är att ge den studerande dom grundläggande konstnärliga, kunskapliga, och teoretiska färdigheter som behövs för att jobba som bildkonstnär. Studierna ger en god uppfattning om bildkonstområdet. Studerande lär sig behärska måleriets, skulpturens, konstgrafikens och tid- och rumkonstens redskap. Dessutom fördjupar sig den studerande i något av de ovannämnda bildkonstområdena. Genom dessa färdigheter har han/hon förutsättningar att följa med utvecklingen inom branschen samt förmåga att i sitt arbete tillämpa den kunskap och färdighet han/hon anskaffat sig. Den som har avlagt kandidatexamen har även förutsättningar för en utbildning som leder till en högre högskoleexamen och till fortgående inlärning samt goda kommunikationsoch språkfärdigheter. studiernas struktur Grundstudier 40 sp Introduktion 2 sp Introduktion till utbildningsprogrammen 20 sp Konsthistoria 10 sp Informations- och kommunikationsteknik 8 sp Språkstudier 8 sp Ämnesstudier 162 sp Obligatoriska studier i huvudämnet 45 sp Självständigt konstnärligt arbete 30 sp Konsten i dagens samhälle I (obligatoriska teoretiska studier) 17 sp Teckning och perception 10 sp Valbara studier 50 sp Lärdomsprov för kandidatexamen 10 sp
8 Magister i bildkonst (MFA) 120 studiepoäng, 2 år magister i bildkonst är en högre högskoleexamen och dess mål är att erbjuda den studerande färdighet att som konstnär fungera självständigt och analytiskt i samhället och världen. Magistern i bildkonst behärskar konstens redskap på ett djupgående sätt och förstår deras aktuella betydelse och historia. Han/hon kan ställa upp mål för sig samt har beredskap att fungera som sakkunnig innovatör inom bildkonsten. Därutöver har han/hon färdigheter för konstnärlig påbyggnadsutbildning samt goda kommunikations- och språkkunskaper. studiernas struktur Fördjupande studier 120 sp Kritisk forskning och praxis (konstnärliga studier) 50 60 sp Konsten i dagens samhälle II (teoretiska studier) 20 30 sp Lärdomsprov för magisterexamen 40 sp Om studeranden har tidigare inte avlagt språkstudierna som krävs för magisterexamen, skall språkstudierna avläggas i samband med fördjupande studier (120 sp) som presenteras ovanför.
9 Doktorsexamen i bildkonst (DFA) 240 studiepoäng, 4 år bildkonstakademins doktorandutbildning betonar framstående konstnärligt arbete och därmed samhörande bildkonstnärlig forskning. En väsentlig del av påbyggnadsstudierna utgörs av intensiva seminariearbeten med inbjudna experter. Studerandena är specialister på sitt eget område, de är bildkonstnärer med inriktning på forskning. De har en medveten relation till sitt uttrycksspråk och ett behov av att undersöka och utveckla verksamhetssätt och strategier som hör samman med det konstnärliga arbetet. Utbildningen ger studenten en fördjupad kännedom om det egna området och förmåga till kvalitativa prestationer som kräver konstnärlig mognad, samt förmåga till självständig bildkonstnärlig forskning som producerar ny information inom det område studenten representerar. I examensarbetet för doktorsexamen i bildkonst ingår ett bildkonstnärligt produktionsavsnitt och ett teoriavsnitt, men arbetet kan också vara helt och hållet teoribaserat. Produktionsavsnittet är krävande och förutsätter bildkonstnärlig mognad i prestationerna, då verken presenteras eller förverkligas offentligt. Beroende på utformningen av examensarbetet kan produktionsavsnittet utgöras av ett eller flera verk. Produktionsavsnittet kan också utgöras av att disputanden till exempel kuraterar en utställning. Teoriavsnittet i examensarbetet ska vara självständigt utformat och publiceras som bok eller på annat sätt (t.ex. elektroniskt), utan att tidigare ha publicerats i sin helhet. Teoriavsnittet kan bestå av en monografi eller av publikationer och manuskript inom samma ämnesområde, och som håller doktorsexamensnivå, som får publiceras samt sammandrag av dessa (jfr artikelavhandling). I teoriavsnittet analyserar disputanden sitt eget bildkonstnärliga arbete eller till bildkonst hörande arbete och/eller producerar ny information om sitt forskningsområde på annat konstnärligt sätt. studiernas struktur Examensarbete fördoktorsexamen i bildkonst 170 op Påbyggnadsstudier inom bildkonst 70 op Forskningsseminarier Arbetsseminarium (18 sp) Essäseminarium (18 sp) Teoriseminarium (18 sp) Symposium 7 sp Valbara påbyggnadsstudier 9 sp
Lärare 10 bildkonstakademins lärare är kvalificerade konstlärare som aktivt verkar inom såväl nationella som internationella expert- och kritikeruppgifter. Grunden för Bildkonstakademins undervisning är vetskapen om att nutidskonsten och konstnärskapet står i ständig förändring beroende på såväl nationella som internationella faktorer. Akademins lärare verkar som yrkeskonstnärer inom konstens område och förmedlar sina erfarenheter till studerandena. I studierna vid Bildkonstakademin betonas en personlig individualiserad undervisning som försiggår i studerandens arbetsrum samt i gemensamma studio- och arbetsrum. Studerandena får i utbildningsprogrammet egna ansvariga lärare som i högre utsträckning än andra lärare följer upp deras studier. Bildkonstakademins undervisning kompletteras med sakkunskap av gästande finländska och utländska timlärare. De gästande lärarna leder tematiska arbetsverkstäder och specialkurser, och deras undervisning ger studerandena en möjlighet att bredda sina tekniska färdigheter. De fungerar också som handledare, experter och granskare av lärdomsprov. Antalet gästlärare varierar årligen men är alltid förhållandevis stort. Via sin kompetens och sitt yrkesmässiga nätverk introducerar lärarkollegiet studerandena i bildkonstens nationella och internationella fält och ger en god yrkesmässig grund för att verka som konstnär. Bildkonstakademins professorer presenteras på Bildkonstakademins webbplats: http://www.kuva.fi/fi/opiskelu/professorit/ (på finska) och http://www.kuva.fi/en/studies/ professors/ (på engelska).
11 Studieprogram Undervisningen som leder till kandidat och magisterexamen i bildkonst ordnas i studieprogram. Programmen är inriktade på bildkonstens olika områden som envar förutsätter viss bildkonstnärlig talang och sakkunskap om dessa områden och deras utveckling. Studieprogrammen är måleri, skulptur, konstgrafik och tid- och rumkonst.
12 Skulptur i utbildningsprogrammet för skulptur studeras användningen av det tredimensionella rummet i konstnärligt arbete. Utgångspunkten för utbildningen är arbete med egna händer och att upprätthålla skulpturens traditioner. Fokus ligger också på förståelsen för den nutida skulpturens varierande förhållningssätt och tekniska möjligheter och att utnyttja dessa i det egna konstnärliga arbetet. I studierna ingår vid sidan av konstinstallation och studium av konst i galleri eller museum även att sätta sig in i processer som anknyter till tid, plats och situation. Utbildningsprogrammet tar också upp teman gällande offentliga rum och verk som placeras i offentliga rum. Tyngdpunkten ligger på studerandens frivilliga konstnärliga arbete, som handleds genom diskussioner, kritiktillfällen och seminariearbete. Målet för det självständiga konstnärliga arbetet är att stödja studerandens egen uttrycks- och tankeförmåga och att utveckla en kreativ problemlösningsförmåga. Temaföreläsningar i skulptur samt projekt och verkstäder under ledning av konstnärer i Finland och utomlands stödjer studerandenas gemensamma grundstudier i arbetsredskap, i vilka ingår material, tekniker och arbetsmetoder.
13 Måleri i utbildningsprogrammet för måleri undervisar två professorer och tre lektorer samt flera mycket framstående timlärare. I en liten arbetsgrupp speglas innehållet i verkstäder, seminarier och exkursioner lärarkollegiets synsätt. Undervisningen i utbildningsprogrammet för måleri präglas bland annat av professorerna Tarja Pitkänen-Walters och Silja Rantanens personliga intresseområden. Tarja Pitkänen- Walter förhåller sig till målningen som verk och process; användning av material och målningens mångsinnlighet, samt insatt i ett vidare sammanhang. Dessa teman behandlas i hennes doktorsavhandling Liian haurasta kuvaksi (2006). Tarja Pitkänen-Walter arrangerar undervisningshelheter i anslutning till dessa ämnen. Kurserna gästas av finländska och utländska experter inom ämnesområdena, och inom ramen för olika teman genomförs exkursioner också till andra länder. Silja Rantanen är intresserad av konsthistoria, komposition och formens betydelse i nutidskonsten, det vill säga hur verk med begreppslig betydelse ser ut och hur de är komponerade. Silja Rantanen tolkar under föreläsningarna verk av moderna och nutidskonstnärer ur konstnärens synvinkel. Rantanens dröm är att göra studerandena förtrogna med kulturen på ett brett allmänbildande plan. Hennes nyligen avslutade längre undervisningshelhet Petrushka behandlade skapandet av ett helhetskonstverk från grunden till praktisk produktion.
14 Lektor Petri Hytönen är mera rabulistiskt inriktad och handleder arbetsprojekt, som skapar kontakter med världen utanför Bildkonstakademin: Karelen, Lappland, arkitektavdelningen vid Aalto-universitetet, Berlin eller Berghäll i Helsingfors. Petri Hytönens senaste kurs genomfördes i Aten i samarbete med elever på grundkursen i antikens historia vid Helsingfors universitet. Temat för lektor Harri Monnis specialprojekt är den rörliga bildens anknytning till måleriet. I sin undervisning fördjupar Harri Monni tankar om måleri genom att jämföra med andra uttrycksformer som till exempel konstgrafik och text. Monni leder en läsecirkel över Sven-Olov Wallensteins bok Den sista bilden, samt ett svenskspråkigt seminarium tillsammans med Silja Rantanen. Undervisningen i utbildningsprogrammet relaterar ständigt till andra konstformer och konstarter i likhet med det nya måleriet. Undervisningen strävar efter att bredda studerandenas uppfattning om vad måleri kan vara, vad det kan betyda och på vilket sätt det hänger ihop med allt som inte är måleri. Undervisningen i måleri är trots professorernas och lektorernas undersökande intressen ändå inte i huvudsak teoretisk. Av större vikt är seminarierna, under vilka man i små grupper varje vecka diskuterar elevarbeten, men framför allt det självständiga ateljéarbetet och timlärarnas, ansedda konstnärers, besök. Särskilt högklassig och känd är undervisningen i materiallära, vilken lektor Malla Tallgren ansvarar för. Malla Tallgren har under åren vidareutvecklat innehållet i materiallära och gett ämnet en helt ny dimension i enlighet med kraven på nytt måleri.
15 Konstgrafik undervisningen diskuterar konstgrafiken i relation till tradition, nytolkning och dess betydelse som en del av nutidskonsten. Bildkonstprocessen studeras som attityd och tänkesätt, och konstgrafikens tudelade karaktär uppmärksammas. Närvarande i arbetsprocessen är tryckplattan och det avtryck den lämnar. Traditionellt har avtrycket varit ett pappersavdrag, men i nutidsgrafiken kan det också vara någonting annat. Av det tudelade förhållningssättet följer även att konstgrafiken presenteras i nya nutidskonstmetoder som installation, animation och experimentell film. Den väsentligaste delen av studierna utgörs av studerandens eget konstnärliga arbete där stor vikt läggs vid interaktionen mellan studeranden och lärarna samt individuella diskussioner. Målet är att utveckla studerandens egen uppfattning så att uttrycket styr över redskapet och inte redskapet över uttrycket. Syftet med utbildningsprogrammet är att ge studeranden ingående kunskaper och färdigheter i konstgrafikens uttrycksmöjligheter, olika metoder och grundmaterial. Studerandena utmanas att söka sina egna konstnärliga lösningar och presentationssätt. Besök på utställningar, föreläsningar och konstnärspresentationer, möten med kritiker och besök i arbetslokaler ingår i undervisningen.
16 Tid- och rumkonst undervisningen i utbildningsprogrammet tid- och rumkonst fokuserar på rumsliga, begreppsliga och kroppsliga dimensioner i det konstnärliga arbetet. Utgångspunkten är konstens karaktärisktiska processer och skeenden. Tid- och rumkonsten är utåtriktad och ägnar sig kontinuerligt åt forskning och experiment. Arbetet har en stark relation till den mediala och bildliga kulturen samt till det allt vidare konstfältet där konstnärens roll kan vara mångfasetterad. Studeranden kan fokusera på något av utbildningsprogrammets tre inriktningsalternativ: rörlig bild, fotografi eller plats- och situationsbunden konst. Syftet med utbildningsprogrammet är att ge studerandena en bred kännedom om dessa konstområden samt en inblick i hur de knyter an till varandra samt till nutidskonstens historia och teori. Undervisningen i tidoch rumkonst består av kurser, workshoppar, seminarier och självständigt konstnärligt arbete som stöds och följs upp genom individuell kontaktundervisning. Vid sidan av ordinarie lärare undervisar också ett stort antal inbjudna konstnärer. Studerandena uppmuntras att hitta ett eget angreppssätt och pröva olika uttrycksformer samt att fundera över olika möjligheter med avseende på tid, plats och installationer. Arbetet kan till utformningen även vara performativt, deltagande eller gemenskapsbaserat. Resultatet är till exempel en intervention, installation, föreställning, video-, fotografi- eller ljudverk. Målet för undervisningen är att utveckla iakttagelseförmågan och det kritiska tänkandet. Via praktik och teori uppmuntras studenterna att hitta sina styrkor, metoder och konstnärliga innehåll. På så sätt stöds studentens konstnärliga arbete och tankesätt.
Konstteori och allmän undervisning 17 den allmänna undervisningen ger studeranden en möjlighet att studera teman som är viktiga för det egna konstnärliga arbetet. Konstteori och allmän undervisning består av undervisning i konsthistoria och konstteori, teckning och varseblivning, undervisning om konstnären i samhället samt Praxis magisterprogrammet i konst och utställningspraxis. Centret för allmän undervisning ansvarar också för den gemensamma undervisningen som omfattar hela höstterminen under det första studieåret och för språkstudier samt studier i informations- och kommunikationsteknik som ingår i examen. Målet med undervisningen är att ge studeranden tankeredskap för att förstå nutidskonstens olika delområden och olika arbetssätt. Att känna till nutidskonstens historia och teori är en förutsättning för att konstnären ska kunna granska såväl nutida konst som dagens värld genom att göra en vid, självständig och kritisk bedömning. Konstteori och allmän undervisning skapar kontakter och öppnar broar mellan olika företeelser och synsätt. Undervisningen behandlar många slag av teman knutna till konst, konstteori och filosofi. I undervisningen beaktas även skriftlig uttrycksfärdighet och förståelse för konstvärldens verksamhet, vilka är väsentliga för konstnärens yrke.
18 Praxis magisterprogram i konst och presentation Praxis magisterprogrammet riktar sig till bildkonstnärer intresserade av att fungera som kurator samt till dem som studerar teoretiska ämnen. Studerandena som har avlagt dessa studier blir magistrar i bildkonst. Detta magisterprogram består av 120 studiepoäng. Syften och innehåll praxis magisterprogram i konst och utställningspraxis ger studerandena verktyg för utställning av konst som utgår från innehållet, så att fokus läggs på synpunkter av konstnärens verksamhet. Detta utbildningsprogram ger studerandena både teoretiska och praktiska färdigheter att diskutera konst. I undervisningen ingår också metoder som används att utställa och förmedla konst. Studerandena får baskunskaper i konstteori och kritik samt praktiska kunskaper om arrangemang av konstutställningar det vill säga kunskaper om konst och institutioner som verkar inom konstens område. Målet är att erbjuda studerandena en ny typ av möjligheter för
19 professionell verksamhet. Undervisningen tar hänsyn till konstnärernas och konstaktörernas allt större behov av att delta i internationella arbetstillfällen, diskussioner och förmedling av konstverk inom det egna området. Syftet med magisterprogrammet är dessutom att stöda studerandes utställnings- och konstprojekt och skapa kontakter mellan dem och bildkonstbranschen. Vi jobbar tillsammans med museer och andra utstälningställena, olika konstanstalter, inhemska och utländska konst- och vetenskapsuniversiteten samt olika konstorganisationer. Magister i bildkonst (MFA) 120 studiepoäng, 2 år examens struktur Fördjupande studier 120 sp Konst och teori olika kontext i konst (mao. teoretiska studier) ca 35 sp Praxis i hur man ordnar en konstutställning (exhibition design) samt konstnärliga studier för studerande med bakgrund i bildkonst ca 45 sp Lärdomsprov för magisterexamen och mogenhetsprov 40 sp Om studeranden har tidigare inte avlagt språkstudierna som krävs för magisterexamen, skall språkstudier avläggas i samband med fördjupande studier (120 sp) som presenteras ovanför. Studier fördjupande studier (120 sp) fokuserar på teoretisk kännedom av konst, på samtidskonstens historia och olika praxis för framställning och utställning av konst. konstteoretiska studier (ca 35 sp) innehåller studier i bland annat samtidskonstens teori och historia, metodologi i konstforskning, konstfilosofi och konstkritik. Studerandena lär sig också att skriva om konst. I studiehelheten ingår också gästföreläsningar, seminarier och workshops. studiehelheten utställningsarbete (ca 35 sp) studiehelheten innehåller bland annat följande studieperioder: teoretiska grunder i kurator yrket, konstnären i samhället, planering och producering av utställningar, skapandet av konstinstallationer, frågor gällande kurator yrket, kultur- och konstförvaltning samt lagstiftning. Dessutom lär sig studerandena grunderna i marknadsföring av konst och kulturproduktion. För studerandena med bildkonst bakgrund ingår också konstnärliga studier. I fördjupande studier ingår också ett lärdomsprov (40 sp) och ett mognadsprov.
20 Studiespråket undervisningen i magisterprogrammet hålls för det mesta på finska. Men programmet innehåller också vissa studieperioder och föreläsningar på engelska samt eventuella studieresor utomlands. Studerandena urvalskriterier för praxis-magisterprogrammet är förutom lämplig utbildningsbakgrund en bildkonstnärlig begåvning och/eller kännedom om bildkonst samt lämplighet för teoriinriktade studier som leder till magisterexamen. För behörighet krävs en lämplig examen vid ett universitet eller på en yrkeshögskola. Till Praxis-programmet lämpar sig sökande med tidigare examen inom till exempel bildkonst, konsthistoria, estetik, filosofi, statsvetenskap, kulturpolitik och kulturproduktion.
21 Huvudurval 2014 Kandidat och magister i bildkonst Via huvudurvalet kan du söka till magisterutbildningen som omfattar 5,5 år med kandidatexamen som mellanexamen. Utbildningsprogram väljs under det första studieåret efter att studierätt beviljats. Urvalskriterier till kandidat- och magisterstudier intas sökande som påvisar konstnärlig begåvning samt har en lämplig utbildning. Enligt universitetslagen (558/2009, 37 ) behörig för studier som leder till högskoleexamen är den som avlagt examen enligt studentexamensförordningen. Behörig som studerande är också den som har genomgått yrkeshögskola, yrkesutbildning på högre nivå, yrkesutbildning på institutnivå eller avlagt en minst treårig yrkesinriktad examen. Behörig är den som har en utländsk utbildning, som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier. Behörig är även den som universitetet på andra grunder konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Vid Bildkonstakademin krävs för examensinriktad utbildning, utöver den utbildning som nämns ovan, även bildkonstnärlig begåvning som granskas utgående från arbetsproven samt arbetet på urvalskursen. Urvalsförfarande studerandeurvalet för bildkonstakademins grundexamen handhas av en urvalsnämnd och juryer, i vilka ingår Bildkonstakademins professorer, lektorer och studentmedlemmar. Även utomstående medlemmar kan ingå juryerna. Urvalsförfarandet omfattar två skeden. Juryn för huvudurvalet väljer (i det första skedet) sökande till urvalskursen på basis av arbetsprov, ansökan och bilagor. Urvalskursen pågår en vecka. Efter urvalskursen (i den andra fasen) väljer juryn utgående från arbetsproven samt arbetet på urvalskursen sökande som presenteras till urvalsnämnden. Urvalsnämnden lämnar in ett förslag angående urvalet av nya studerande till Bildkonstakademins dekan. Dekan godkänner nya studerande. Det ges inga poäng för arbetsprov eller för urvalskursen.
22 Ansökan bildkonstakademins huvudurval ordnas via den riksomfattande gemensam ansökan till universiteten. I det elektroniska ansökningssystemet står Bildkonstakademin under Konstuniversitetet. Första skedet 1. Ansökningsblanketten ifylls och skickas elektroniskt på nätet: www.yliopistohaku.fi. Kom ihåg att skriva ut en papperskopia på din elektroniska ansökningsblankett. Ansökningstiden börjar 3.3.2014 och slutar 14.3.2014 klockan 16.15. Ifall du inte har möjlighet att fylla i den elektroniska blanketten för gemensam ansökan kan du beställa en pappersblankett via Utbildningsstyrelsens riksomfattande rådgivningstjänst för universitetsansökan, tfn 029 533 1011 vardagar kl. 12 15 (samtalets pris inom Finland lna eller msa). 2. Leverera separat 28. 29.4.2014: En papperskopia av den elektroniska ansökningsblanketten Originalarbetsprov (högst 5 st., specifika instruktioner nedan) Och följande bilagor: Arbetsprovblanketten (skriv ut blanketten på Bildkonstakademins webbplats, www.kuva.fi) Ett kort motiveringsbrev, i vilket du berättar varför du vill studera vid Bildkonstakademin och vad du förväntar dig av dina kommande studier. Obs! Du behöver inte skicka kopior av skolbetyg i den här fasen. I Bildkonstakademins huvudurval ska enbart de ansökande som blir antagna till andra fasen/kallas till urvalskursen leverera betygskopior. De ansökande som blir antagen till andra fasen ska ta betygskopior med sig till urvalskursen. OBS! Kolla adressen som arbetsprov och bilagor skall inlämnas till och mottagningstider på akademins webbsidor (www.kuva.fi). Om du sänder ditt arbetsprov per brev ska det vara Bildkonstakademin tillhanda senast tisdag 29.4.2014 kl. 16.15. Nämnda datums poststämpel räcker inte. Ifall arbetsprov skickas per brev eller via annan transportfirma ska avsändaren ombesörja att försändelsen kommer till Bildkonstakademins adress (hemburet). Bildkonstakademin löser inte ut försändelser, vars avgift för hemburet inte är betald. Märk kuvertet/paketet med "Huvudurval". Obs! Ansökning eller del av ansökning som sänds per e-post beaktas inte.