Vem är genomsnittsskogsägaren?

Skogsbrukets Vinterdagar 9.-10.2.2010 Hotell Kungsvägen, Esbo Vem är genomsnittsskogsägaren? Jussi Leppänen Skogsforskningsinstitutet PB 18, 01301 Vanda jussi.leppanen@metla.fi tfn 010 2112240 Metsäntutkimuslaitos Skogsforskningsinstitutet Finnish Forest Research Institute www.metla.fi

Svaret kan vara lite absurdt, men han... är man bor på landsbygden (i glesbygden) är 60 år gammal är pensionerad har yrkesskoleexamen har 34 ha skogsmark i en specifik kommun, men 44 ha skogsmark sammanlagt äger sin skogbruksenhet ensam eller med sin maka är månginriktad (har både materiella och immateriella målsättningar för sitt skogsinnehav) säljer 3,7 m 3 /ha virke per år Skogsägare 2010, 9.2.2010 2

Föredragets innehåll 1. Bakgrundsinformation om antalet enskilda skogbruksenheter 2. Struktur av enskilda skogsbruket och dess ändring enligt skogsägareundersökningarna 3. Slutsatser och strukturförändring i fortsättningen Skogsägare 2010, 9.2.2010 3

Lite historia och vår undersökning: antalet skogsbruksenheter över 2 ha 1750-2005 Antalet självständiga gårdar var ganska stabilt under hela 1800-talet, tillgång och efterfrågan på gårdar kanaliserades till arrendegårdar En kraftig ökning av antalet självständiga gårdar och Finlands självständighetstid går hand i hand 500 000 Antalet "skogbruksenheter" 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Antalet gårdar och torp Antalet självständiga gårdar Antalet torp Exkluderat: Enheter under 5 ha (ca 145 000) Skogsägare 2010 undersökning: ca 300 000 enheter över 5 ha är inkluderade 1750 1770 1790 1810 1830 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 Skogsägare 2010, 9.2.2010 5

Vilka enskilda skogsägare är inkluderade? Finlands fastland (Åland ingår ej) Familjen (make + maka) äger tillsammans minst 5 ha skogsmark i en specifik kommun Ägoförhållandet är "normalt", dvs person eller familj sammanslutning dödsbo t.ex. bolags- eller samfällda skogar ingår inte i undersökningen Skogsägare 2010, 9.2.2010 6

Styrkor bakom strukturförändringen av det enskilda skogsägandet 1) Befolkningen blir äldre 3) flyttningsrörelse 25 20 15 10 5 % av befolkningen 16 Andelen 60 år fyllda 0 1980 1990 2008 Statistikcentralen 2) skogen stannar inom släkten Hur skogsägarna har anskaffat % av sina skogbruksenheter? ägarna Arv eller gåva 45 Köp av föräldrarna/andra släkt. 40 Köpt på öppna marknaden 15 Metla 2010 19 24 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Index 1975=100 Befolkningsutveckling 1975-2025 Huvudstadsregionen Landsbygden i närheten av städer Övriga städer Kärnlandsbygden Glest befolkade landsbygden 1975 1985 1995 2005 2015 2025 Nivalainen & Haapalainen 2002 Det finns inte samma strukturpolitiska instrument i skogspolitiken, som i jordbrukspolitiken (med undantag för det ökade skogsavdraget år 2008). Skogsägare 2010, 9.2.2010 7

80/20 -tumregel för skogsägandet: 80% av skogsbruksenheterna har mindre än 50 ha skog Antalet skogsenheter enligt storleksklasser % av skogsenheter 35 32 32 30 25 20 15 10 5 0 I specifik kommun 27 Skog allt som allt 24 22 19 16 14 7 5 2 1 5-10 10-20 20-50 50-100 100-200 Över 200 Skogsarealen enligt storleksklasser % av skogsarealen 35 29 30 25 I specifik kommun 28 28 28 Skog allt som allt 20 20 18 15 11 10 11 10 8 5 5 4 0 5-10 10-20 20-50 50-100 100-200 Över 200 Huvuddelen, 75-80 % av skogsägarna, har mindre än 50 ha skog Däremot har 20-25 % av skogsägarna 55-60 % av skogsarealen dessa står för mer än hälften av virkesförsäljningen årligen En bred skogsägarkår gör dock hela skogssektorn mer acceptabel Skogsägare 2010, 9.2.2010 9

45 % av skogsägarna är pensionärer (huvudsyssla) % 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 28 31 22 34 37 Yrkesställning 5 2 5 2 2 6 7 8 30 30 26 16 26 45 39 1990 1999 2009 2009areal Övriga Företagare Löntagare Jord- och skogsbruksföre tagare Pensionär Andelen pensionärer ökar; löntagaregruppen växer inte, eftersom de hinner pensionera sig. Antalet skogsägare som har jordbruk som huvudsyssla minskar. Om också jordbruk som bisyssla inkluderas är jordbrukarnas andel 20 % av skogsägarna (30 % av arealen). Virkesförsäljning som en regelbunden inkomstkälla har liten betydelse för allt fler skogsägare, då skogsenhetsstorleken också tas i beaktande Skattelättnad för generationsskifte (jordbruk) gäller en allt mindre grupp Skogsägare 2010, 9.2.2010 10

Skogsägarnas utbildning: akademisk eller institut 1/3 + yrkesskola 1/3 + ingen examen 1/3 % 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 14 28 50 17 29 45 Yrkesutbildning 8 9 12 15 21 21 35 34 32 31 1990 1999 2009 2009areal Akademisk examen Institutsexamen Yrkesskoleexamen Ingen yrkesutbildning Andelen nya skogsägare som har akademisk eller institutsexamen är 43 %, ingen yrkesutbildning 20 %, studentexamen 29 %. Studentexamen 21% (år 1990 15%). Skogsägarnas generella utbildningsnivå har stigit, men lite långsammare än i hela befolkningen. Skogsägarna har lägre inkomstnivå än de övriga medborgarna Skogsägare 2010, 9.2.2010 11

Skogsägarnas medelålder är 60 år % 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 48 37 45 44 Ålder 15 11 6 8 37 40 56 53 1990 1999 2009 2009areal Medelåldern hos skogsägarna, som ägt sin skogbruksenhet i högst 5 år, är 52 år (för 10 år sedan: 49 år) genom arv 55 år, genom köp av föräldrar/släktningar 48 år, köp från marknaden 51 år. allt äldre ärver och köper skogslägenheter -40 40-59 60 - Medelålder 1990 54 år 1999 57 år 2009 60 år Skogsägarens ålder är den starkaste faktorn som inverkar på hans/hennes beteende - virkesförsäljningar - skogsvård Skogsägare 2010, 9.2.2010 12

Sedan början av 1900-talet har de övriga skogsägarna blivit anmärkningsvärt äldre än jordbrukarna som äger skog Jordbrukarna är ca 10 år yngre än de övriga skogsägarna I bakgrundet är praktiken för generationsskiftet De stora åldersklasserna som skogsägare Född % av ägarna % av arealen -1944 38 36 1945-50 22 19 1951-41 44 70 60 50 År 53 50 55 Medelålder 53 49 63 62 53 % 20% 18% 16% 14% Andelen skogsägare enligt åldersklass 12% 40 10% 30 8% 6% 20 10 0 1975/76 1990 1999 2009 Jordbrukare Övriga skogsägare Skogsägare 2010, 9.2.2010 13 4% 2% % <25 26-30 31-35 36-40 41-45 Jordbrukare 46-50 51-55 56-60 61-65 Övriga skogsägare 66-70 71-75 76-80 81-85 >86

64 % av skogsägarna bor i den kommun där skogslägenheten ligger % 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 18 19 15 18 67 63 Boningsort 26 19 55 21 15 64 1990 1999 2009 2009areal Stad >20000 inv. Tätort eller liten stad Landsbygd (glesbygd) Av de nya skogägarna bor 1/3 i städer, 44 % på landsbygden (glesbygden). Nästan hälften (48 %) bor utanför den kommunen där lägenheten ligger (avstånd i medeltal 200 km). Skogsägare 2010, 9.2.2010 14 36 % av skogsägarna bor utanför den kommun där skogslägenhet ligger, och i medeltal har de 190 km till sin lägenhet. Flyttningsrörelsen i Finland berör unga och välutbildade, som vanligtvis inte är skogsägare.

76 % av de enskilda skogarna ägs av familjer % 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Ägoförhållande 18 14 12 11 6 11 12 14 76 75 76 75 1990 1999 2009 2009areal Dödsbo Sammanslutning Familj Dödsbon är mer passiva som virkesförsäljare än de övriga ägoförhållandena, men detta orsakar en minskning på bara ca 0,8 milj. m 3 av de årliga virkesförsäljningarna Antalet dödsbolägenheter minskar p.g.a. ändringen i skogsbeskattningen: dom kan ännu ha betydelse t. ex. för att man ganska ofta bor där och dom används också mycket för fritidssyften. Lägenhetens betydelse som hem och för fritid Dödsbo Man bor på... 30% - finns en bostad 42% - finns en stuga 27% - bostad & stuga 8% - inga byggnader 23% Sammanslutning Man bor på... 23% - finns en bostad 30% - finns en stuga 27% - bostad & stuga 7% - inga byggnader 36% Familj Man bor på... 47% - finns en bostad 43% - finns en stuga 19% - bostad & stuga 9% - inga byggnader 29% Skogsägare 2010, 9.2.2010 15

Enskilda skogsägarnas målsättning % 60 % 50 % Skogsägargrupper med olika målsättning 2009 % av skogsägarna % av skogsarealen 48 % % 40 % 35 % Andelen skogsägare med olika målsättning 1999 och 2009 34 % 32 % 1999 2009 30 % 40 % 30 % 20 % 10 % 34 % 24 % 17 % 16 % 12 % 12 % 12 % 14 % 11 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 24 % 23 % 20 % 16 % 15 % 12 % 10 % 14 % 0 % Månginriktade Rekreationsanvändare Lever av skog Ekonomisk trygghet Osäkra 0 % Månginriktade Rekreationsanvändare Lever av skog Ekonomisk trygghet Osäkra Skogsägarna kan på basen av sina målsättningar klassificeras i fem grupper: Månginriktade (med många målsättningar) Rekreationsanvändarna De som lever av skogen (obs! skogens ekonomiska betydelse kan ändå vara liten) De som betonar ekonomisk trygghet De som är osäkra på sin målsättning De mest aktiva skogsägarna med största avverkningsoch skogsvårdsnivåerna är de som är månginriktade. Skogsägare 2010, 9.2.2010 16

Slutsatser Förändringen i skogsägarstrukturen har varit som beräknad Skogsägarnas medelålder har stigit snabbare än beräknat Det finns en klar skillnad mellan jordbrukarna och de övriga skogsägarna, både i skogsenheternas storlek- och skogsägarnas åldersdistribution Flyttningsrörelse har inte ännu berört skogsägarna särskilt starkt, men allt färre bor på skogslägenheten Det finns inte så många "representativa" skogslägenheter, eftersom det finns en bostad eller stuga på 71% av dem De stora åldersklasserna (födda 1945-50) motsvarar ca 20 % av skogsägarna och 20 % av skogsarealen. Många arv på 2020-talet, om ingenting görs tidigare Det finns ingen strukturpolitik i det enskilda skogsbruket, men borde vi ha en (jämför med Sverige)? Skogsägare 2010, 9.2.2010 18

Strukturförändring i fortsättningen Då de stora åldersklasserna skall avstå från sina skogslägenheter, kommer följande strukturförändring att förstärkas: de som är födda i städerna skall bli skogsägare (nuförtiden är ännu 78 % av de nya skogsägarna födda på landsbygden (av de gamla skogsägarna 86 %)) utboet (distansskogsägandet) ökar betydligt generella yrkesutbildningsnivån blir betydligt högre inkomstnivån skall stiga (nuförtiden har skogsägarna lägre inkomsnivån än de övriga medborgarna) efterfrågan på service skall öka Därtill måste man observera, att åldern hos nya skogsägare fortsätter att stiga medelåldern minskar bara i viss mån eftersom det finns färre arvingar, kommer skogslägenheter mer sällan att splittras Skogsägare 2010, 9.2.2010 19

Tack så mycket! (vårt forskningsteam på Metla och vid Helsingfors och Joensuu Universiteten) prof. Heimo Karppinen (projektansvarig/metla+hu) heimo.karppinen@helsinki.fi forskare Harri Hänninen harri.hanninen@metla.fi forskare Jussi Leppänen jussi.leppanen@metla.fi forskare Terhi Koskela (analys av METSO-frågorna) terhi.koskela@metla.fi prof. Mikko Kurttila (analys av skogsplaneringsfrågorna) mikko.kurttila@joensuu.fi Ytterligare information, tyvärr ännu bara på finska: http://www.metla.fi/hanke/3458/index.htm Skogsägare 2010, 9.2.2010 20