AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.



Relevanta dokument
AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

BEARDED COLLIE. Grupp 1

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

PARSON RUSSELL TERRIER

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

WELSH CORGI PEMBROKE

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

DALMATINER (Dalmatinac)

PETIT BLEU DE GASCOGNE

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

JACK RUSSELL TERRIER

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER (Gordon Setter)

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

ENGELSK SETTER (English Setter)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

RYSK-EUROPEISK LAJKA

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

WELSH SPRINGER SPANIEL

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

FLATCOATED RETRIEVER

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

WELSH CORGI PEMBROKE

BRETON (Epagneul breton)

WELSH CORGI CARDIGAN

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

GORDONSETTER. Grupp 7

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Svenska Älghundklubben

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 293 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-11 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13 AUSTRALIAN KELPIE Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar. Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för AUSTRALIAN KELPIE Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Australien Vallhund Grupp 1, sektion 1, Med arbetsprov Efter att stora landområden öppnats för exploatering i delstaterna New South Wales och Victoria ökade fårpopulationen så mycket att det fanns egendomar på över 800 000 hektar med över 250 000 får. På så stora ytor var fårvallning med herdar (ursprungligen straffångar) opraktisk. Istället sattes trådstaket upp och fåren släpptes fria. Det blev nödvändigt med hundar för att hantera fåren på så stora områden. En hundras behövde utvecklas för arbete i de förhållanden som rådde i Australien vilka inkluderade hetta, besvärlig terräng, sandstormar och stora avstånd. Det blev rasen australian kelpie med hundar som kunde arbeta outtröttligt i det hetaste och dammigaste av klimat. Liksom för så många raser är ursprunget till australian kelpie omdiskuterat. Det råder dock inga tvivel om att hundar som importerades från Skottland lade grunden till rasen. Dessa hundar var svarta med tanteckning, långhåriga, medelstora och av collietyp med vippöron. Vissa av dem var släthåriga med ståndöron men också av collietyp. Bland avkommorna från de importerade hundarna förekom leverbruna och leverröda valpar. Helhetsintrycket skall vara en smidig, livlig hund av hög klass, som visar hård muskelkondition kombinerad med stor smidighet i lemmarna och som ger intryck av förmåga till outtröttligt arbete. Den skall vara fri från varje antydan till spinkighet. Kroppslängden, mätt från bröstbensspets till sittbensknöl, skall förhålla sig till mankhöjden som 10 till 9. Australian kelpie är en utomordentligt uppmärksam, pigg och i hög grad intelligent hund med ett milt, följsamt lynne och en nästan outtömlig energi och en påfallande lojalitet och plikttrogenhet. Rasen skall ha en naturlig instinkt och fallenhet för att valla får, både på öppen ostängslad mark och i inhägnade fållor. Varje felaktighet i byggnad eller temperament som är främmande för en arbetande vallhund måste anses som otypisk.

Huvud Huvudet skall stå i proportion till hundens storlek. Huvudets allmänna form och kontur skall ge ett ganska rävlikt intryck, vilket mildras av de mandelformade ögonen. Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara en aning rundad och bred mellan öronen. Pannans profil skall vara rak. Stopet skall vara markerat. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Färgen på nostryffeln skall överensstämma med pälsfärgen. Nospartiet skall vara fint utmejslat och markerat. Det skall helst vara en aning kortare än skallen. Läpparna skall vara torra och ligga väl an. Saxbett med starka, sunda och regelbundna tänder. Kinderna skall varken vara grova eller utstående, men rundade mot nospartiet. Ögonen skall vara mandelformade, av medelstorlek och tydligt markerade i vrårna. Uttrycket skall vara intelligent och ivrigt. Färgen skall vara brun och harmoniera med färgen på pälsen. Hos blå hundar är ljusare ögonfärg tillåten. Öronen skall vara av medelstorlek, upprättstående och avsmalnande till en fin spets i tippen. Själva örat skall vara tunt men starkt vid basen. Öronen skall vara brett ansatta på hjässan, luta utåt och vara lätt rundade i ytterkanten. Insidan av örat skall vara väl behårad. Halsen skall vara medellång, stark, lätt välvd och gradvis övergå i skulderpartiet. Den skall vara fri från löst halsskinn och ha en någorlunda kraftig krage. Kropp Överlinje Ländparti Överlinjen skall vara fast och jämn. Ländpartiet skall vara starkt och muskulöst och flankerna skall ha gott djup.

Kors Svans Bröstkorg Korset skall vara ganska långt och sluttande. Bröstkorgen skall vara djup, musklad och måttligt bred. Revbenen skall vara väl välvda och nå långt bak. Bröstkorgen skall inte vara tunnformad. I vila skall svansen hänga i en mycket lätt båge. Under rörelse eller upphetsning får den höjas, men under inga omständigheter får någon del av svansen bäras in över ryggen. Svansen skall vara ansatt så att den jämnt övergår till det sluttande korset och den skall räcka ungefär till hasen. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Mellanhand Framtassar Frambenen skall vara muskulösa med stark men elegant benstomme. Sedda framifrån skall de vara raka och parallella. Skuldrorna skall vara torra, muskulösa och väl sluttande med skulderbladen tätt ansatta vid manken. Överarmen skall bilda en korrekt vinkel mot skulderbladet. Armbågarna får varken vara inåt- eller utåtvridna. Mellanhanden skall sett från sidan ha en lätt lutning för att säkerställa smidigheten i rörelserna och förmågan att vända snabbt. Framtassarna skall vara runda, starka och väl slutna med tjocka trampdynor, välvda tår och starka, korta klor. Bakställ Helhet Knäled Has/hasled Baktassar Bakstället skall vara brett och starkt. Bakbenen skall sedda bakifrån, från hasorna till tassarna, vara raka och parallella och varken vara för brett eller för trångt ställda. Knäleden skall vara väl vinklad. Hasorna skall vara låga. Framtassarna skall vara runda, starka och väl slutna med tjocka trampdynor, välvda tår och starka, korta klor.

Rörelser För att uppnå den nästan obegränsade uthållighet som krävs av en arbetande fårhund på vidsträckta marker måste australian kelpie vara absolut sund, både i byggnad och i rörelser. Rörelserna skall vara fria och outtröttliga och hunden måste ha förmåga att vända plötsligt i hög fart. I trav närmar sig tassarna varandra allt eftersom tempot ökar, men när hunden står stilla skall benen vara parallellt ställda. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara dubbel med kort, tät underull. Täckhåret skall vara tätt, rakt och hårt samt ligga utefter kroppen så att det står emot regn. Under bålen skall pälsen vara längre och på baksidan av låren bilda måttliga byxor. På huvudet (inklusive insidan av örat), benens framsidor och på tassarna skall pälsen vara kort. På halsen skall den vara längre och tjockare och bilda en krage. Svansen skall vara borstigt behårad. I genomsnitt skall pälsen på kroppen vara från 2 till 3 cm lång. En päls som är för lång eller för kort är fel. Svart med eller utan tanteckning, leverröd eller leverbrun med eller utan tanteckning, fawn, blå. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: Tik: 46-51 cm 43-48 cm Fel Allvarliga fel Diskvalificerande fel Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Lösa skuldror. Varje tendens till kohasighet eller hjulbenthet. Nystande eller paddlande rörelser. Bundna eller styltiga rörelser. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se E-post till Arbetsgruppen för standardfrågor agstandard@skk.se