AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1



Relevanta dokument
AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

WELSH CORGI PEMBROKE

DALMATINER (Dalmatinac)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

ENGELSK SETTER (English Setter)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

GORDONSETTER (Gordon Setter)

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

PARSON RUSSELL TERRIER

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

PETIT BLEU DE GASCOGNE

JACK RUSSELL TERRIER

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

WELSH CORGI PEMBROKE

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

BRETON (Epagneul breton)

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

WELSH CORGI CARDIGAN

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

RYSK-EUROPEISK LAJKA

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Svenska Älghundklubben

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 293 Originalstandard 1989-09-11 FCI-Standard 1997-04-21; engelska SKKs Standardkommitté 2001-09-26, ändrad 2006-08-21 AUSTRALIAN KELPIE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska Kennelklubben

Standard för AUSTRALIAN KELPIE Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Australien Vallhund Grupp 1, sektion 1 Med arbetsprov Bakgrund/ändamål: Australian kelpie härstammar från olika typer av vallhundar, som engelsmän och skottar medförde och importerade till Australien under 1800-talets första hälft. Av dessa vallhundar formades så småningom en typ av hund som kom att bli en oersättlig hjälpreda för fårfarmarna med sina hjordar om flera tusen djur. Kelpien blev känd som en outtröttlig vallare, lika användbar på de öppna slätterna som i de trånga fållorna, där det krävdes en tuff hund för att klara av de tätt sammanpackade fåren. Rasnamnet fick kelpien efter en berömd vallhund under 1870- talet som hette King's Kelpie. Den första standarden för rasen skrevs 1902 då man fortfarande avlade enbart på vallningsförmågan och modellen alltså var en funktionell, arbetande hund. Sedan dess har bara smärre förändringar gjorts i standarden och fotografier av King's Kelpie visar att typen fortfarande är sig lik. I Australien är kelpien alltjämt en oumbärlig medhjälpare på fårfarmerna. Helhetsintryck: Viktiga måttförhållanden: Helhetsintrycket skall vara en smidig, livlig hund av hög klass, som visar hård muskelkondition kombinerad med stor smidighet i lemmarna och som ger intryck av förmåga till outtröttligt arbete. Den skall vara fri från varje antydan till spinkighet. Den skall ha en naturlig instinkt och fallenhet för att valla får, både på öppen ostängslad mark och i inhägnade fållor. Varje felaktighet i byggnad eller temperament som är främmande för en arbetande vallhund måste anses som otypisk. Kroppslängden, mätt från bröstbensspets till sittbensknöl, skall förhålla sig till mankhöjden som 10 till 9. Uppförande/karaktär: Kelpien är en utomordentligt uppmärksam, pigg och i hög grad

intelligent hund med ett milt, fogligt lynne och en nästan outtömlig energi och en påfallande lojalitet och plikttrogenhet. Typiskt för rasen är dess välvilliga inställning till människor och dess läraktighet, vakenhet och samarbetsförmåga. En kelpie är mycket arbetsvillig och trivs bäst när den får någon uppgift att lösa. Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Huvudet skall stå i proportion till hundens storlek. Huvudets allmänna form och kontur skall ge ett ganska rävlikt intryck, vilket mildras av de mandelformade ögonen. Skallen skall vara en aning rundad och bred mellan öronen. Pannans profil skall vara rak. Stopet skall vara markerat. Färgen på nostryffeln skall överensstämma med pälsfärgen. Nosen skall helst vara en aning kortare än skallen. Nospartiet skall vara fint utmejslat och markerat. Läpparna skall vara torra och ligga väl an. Saxbett med starka, sunda och regelbundna tänder. Kinderna skall varken vara grova eller utstående, men rundade mot nospartiet. Ögonen skall vara mandelformade, av medelstorlek, klart markerade i vrårna och visa ett intelligent och ivrigt uttryck. Färgen på ögonen skall vara brun, och harmoniera med färgen på pälsen. På blå hundar är ljusare ögonfärg tillåten. Öronen skall vara av medelstorlek, upprättstående och avsmalnande till en skarp spets i toppen. Själva örat skall vara tunt men starkt vid basen. Öronen skall vara brett ansatta på hjässan, luta utåt och vara lätt rundade i ytterkanten. Insidan av örat skall vara väl behårad. Hals: Halsen skall vara medellång, stark, lätt välvd och gradvis övergå i skulderpartiet. Den skall vara fri från löst halsskinn och ha en någorlunda kraftig krage.

Kropp: Överlinje Ländparti Kors Bröstkorg Svans Överlinjen skall vara fast och jämn. Ländpartiet skall vara starkt och muskulöst och flankerna skall ha gott djup. Korset skall vara ganska långt och sluttande. Bröstkorgen skall vara djup snarare än vid, med väl välvda revben. I vila skall svansen hänga i en mycket lätt båge. Under rörelse eller upphetsning får den höjas, men under inga omständigheter får någon del av svansen bäras in över ryggen. Svansen skall vara ansatt så att den jämnt övergår till det sluttande korset och den skall räcka ungefär till hasen. Extremiteter: Framställ: Skulderblad Överarm Armbåge Mellanhand Framtassar Bakställ: Knäled Has Baktassar Frambenen skall vara muskulösa med stark men elegant benstomme. Sedda framifrån skall de vara raka och parallella. Skuldrorna skall vara torra, muskulösa och väl sluttande med skulderbladen tätt ansatta vid manken. Överarmen skall bilda en korrekt vinkel mot skulderbladet. Armbågarna får varken vara inåt- eller utåtvridna. Mellanhanden skall sedd från sidan ha en lätt lutning för att säkerställa smidigheten i rörelserna och förmågan att vända snabbt. Framtassarna skall vara runda, starka med tjocka trampdynor och väl slutna med väl välvda tår och starka, korta klor. Bakdelen skall vara bred och stark. Bakbenen skall sedda bakifrån, från hasorna till tassarna, vara raka och parallella och varken vara för brett eller för trångt ställda. Knäleden skall vara väl vinklad. Hasorna skall vara låga. Baktassarna som framtassarna.

Rörelser: För att uppnå den nästan obegränsade uthållighet som krävs av en arbetande fårhund på vidsträckta marker måste kelpien vara absolut sund, både i byggnad och i rörelser. Varje tendens till kohasighet, hjulbenthet, styltighet, lösa bogar, bundna, nystande eller paddlande rörelser är ett allvarligt fel. Rörelserna skall vara fria och outtröttliga och hunden måste ha förmåga att vända plötsligt i hög fart. I trav närmar sig tassarna varandra allt eftersom tempot ökar, men när hunden står stilla skall benen vara parallellt ställda. Päls: Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara dubbel med kort, tät underull. Täckhåret skall vara tätt, rakt, hårt och ligga utefter kroppen så att det står emot regn. Under bålen skall pälsen vara längre och på baksidan av låren bilda måttliga byxor. På huvudet (inklusive insidan av örat), benens framsidor och på tassarna skall pälsen vara kort. På halsen skall den vara längre och tjockare och bilda en krage. Svansen skall vara borstigt behårad. I genomsnitt skall pälsen på kroppen vara från 2 till 3 cm lång. En päls som är för lång eller för kort är fel. Svart, svart med tanteckning, leverröd, leverröd med tanteckning, fawn, leverbrun eller blå. Storlek/vikt: Mankhöjd Hanhund: 46-51 cm Tik: 43-48 cm Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eler om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30