VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)



Relevanta dokument
EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

DALMATINER (Dalmatinac)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

ENGELSK SETTER (English Setter)

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

BEARDED COLLIE. Grupp 1

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

GORDONSETTER (Gordon Setter)

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

BRETON (Epagneul breton)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

JACK RUSSELL TERRIER

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PARSON RUSSELL TERRIER

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

RYSK-EUROPEISK LAJKA

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

RYSK-EUROPEISK LAJKA

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

JACK RUSSELL TERRIER

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

Svenska Älghundklubben

Vit herdehund Raskompendium med kommentarer

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

WELSH CORGI PEMBROKE

VIT HERDEHUND (Rasnamn i hemlandet: Berger Blanc Suisse)

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

FLATCOATED RETRIEVER

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska Kennelklubben

Standard för VIT HERDEHUND Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Schweiz Uppmärksam och vaksam, vänlig och lättlärd familje- och sällskapshund. Grupp 1, sektion 1 Den vita herdehunden går tillbaka till de hundar som i slutet av 1800-talet utgjorde grunden till schäferaveln i Tyskland. Bland dessa fanns vita hundar och hundar som var bärare av anlaget för vit färg. Den vita färgen förbjöds emellertid i Tyskland 1933. Efter förbudet försvann de vita hundarna i stort sett från Europa och de utvecklades i stället på andra håll i världen. I USA och Canada kom vita herdehundar så småningom att erkännas som en självständig ras. De första hundarna av denna ras importerades till Schweiz i början av 70-talet. Den amerikanske hanhunden Lobo, född den 5 mars 1966, kan betraktas som rasens stamfader i Schweiz. Med dennes avkommor, och andra importerade vita herdehundar från USA och Canada ökade stammen så småningom. Rasavel har nu bedrivits i många generationer och idag finns ett stort antal vita herdehundar över hela Europa. Helhetsintryck: Den vita herdehunden är en kraftig, välmusklad, medelstor hund med ståndöron och kort eller lång päls, alltid med underull. Den skall vara rektangulärt byggd och ha medelgrov benstomme. Kroppen skall ge ett elegant intryck med harmoniska linjer. Viktiga måttförhållanden: Kroppen skall vara måttligt rektangulär. Förhållandet kroppslängd till mankhöjd (från skulderled till sittbensknöl) skall vara 12:10. Avståndet från stopet till nostryffeln skall vara något större än avståndet från stopet till nackknölen. Uppförande/karaktär: Den vita herdehunden skall vara livlig men inte nervös, uppmärksam och vaksam. Mot främlingar kan den ibland vara något reserverad, dock aldrig ängslig eller aggressiv.

Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/Tänder Ögon Öron Huvudet skall vara kraftigt, torrt och välskuret och stå i naturlig proportion till kroppen. Sett ovanifrån och från sidan skall det vara kilformigt. Pannan och nosryggen skall vara parallella. Skallen skall vara endast lätt välvd med antydan till mittfåra. Stopet skall vara lätt markerat men ändå tydligt. Nostryffeln skall vara medelstor och helst svart, men s.k. vinternäsa och något ljusare nostryffel tolereras. Nospartiet skall vara kraftigt och måttligt långt i förhållande till skallpartiet. Nosryggen och nospartiets underlinje skall vara raka och lätt avsmalnande mot nostryffeln. Läpparna skall vara torra och väl åtliggande. Läppkanterna skall vara så svarta som möjligt. Bettet skall vara ett kraftigt och fullständigt saxbett, där tänderna skall vara lodrätt placerade i käken. Ögonen skall vara medelstora, mandelformade och en aning snedställda. Ögonens färg skall vara brun till mörkbrun. Ögonkanterna skall vara åtliggande och helst svarta. Öronen skall vara högt ansatta, parallella och framåtriktade ståndöron. De skall vara formade som en spetsig, upptill lätt rundad triangel. Hals: Halsen skall vara medellång och muskulös. Den skall vara harmonisk i ansättningen och får inte ha löst halsskinn. Den eleganta nacklinjen skall mjukt övergå från det måttligt högt burna huvudet till manken. Kropp: Manke Rygg Ländparti Kors Kroppen skall vara kraftig, muskulös och medellång. Manken skall vara markerad. Ryggen skall vara plan och fast. Ländpartiet skall vara välmusklat, flankerna slanka och strama. Korset skall vara långt och medelbrett. Från ansättningen skall det slutta mjukt mot svansroten.

Bröstkorg Underlinje Svans Bröstkorgen skall inte vara för bred. Den skall vara djup, motsvara ca halva mankhöjden, och nå till armbågarna. Bröstkorgen skall vara oval och revbenen skall nå långt bakåt. Förbröstet skall vara tydligt. Buklinjen skall vara lätt uppdragen. Svansen skall vara buskig, sabelformad och avsmalnande mot spetsen. Den skall vara tämligen lågt ansatt och nå minst till hasleden. I stillastående skall svansen bäras hängande eller med den nedre tredjedelen lätt uppåtböjd. I rörelse skall den bäras högre men aldrig över rygglinjen. Extremiteter: Framställ: Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Extremiteterna skall vara kraftiga, seniga och medelgrova. Frambenen skall sedda framifrån vara raka och endast måttligt brett ställda. Sett från sidan skall framstället vara välvinklat. Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda med god vinkling mot överarmarna. Hela skulderpartiet skall vara välmusklat. Överarmarna skall vara tillräckligt långa med stark muskulatur. Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen. Underarmarna skall vara långa, raka och seniga. Mellanhänderna skall vara fasta och sedda från sidan endast lätt vinklade. Framtassarna skall vara ovala med slutna och väl välvda tår och fasta, svarta trampdynor. Mörka klor är önskvärt. Bakställ: Lår Underben Has Mellanfot Bakbenen skall sedda bakifrån vara raka och parallella, inte för brett ställda. Sett från sidan skall bakstället vara normalt vinklat. Låren skall vara medellånga och muskulösa. Underbenen skall vara medellånga med god vinkling mot lårbenet. De skall ha stark benstomme och vara välmusklade. Hasorna skall vara kraftiga och väl vinklade. Mellanfötterna skall vara medellånga, raka och seniga. I ursprungslandets standard föreskrivs att sporrar skall avlägsnas.

Baktassar Rörelser: Baktassarna skall vara ovala, något längre än framtassarna med slutna och väl välvda tår och fasta, svarta trampdynor. Mörka klor är önskvärt. Rörelserna skall vara rytmiska, regelbundna och uthålliga, med god steglängd fram och kraftigt påskjut. I trav skall rörelserna vara vägvinnande och lätta. Hud: Huden skall ligga slätt på muskulaturen utan att bilda veck. Den skall vara mörkt pigmenterad. Päls: Pälsstruktur Färg Pälsen skall bestå av tjockt medellångt eller långt täckhår som skall ligga tätt an mot kroppen. Underullen skall vara riklig och täckhåren kraftiga och raka. Nospartiet, ansiktet, öronen och benens framsidor skall ha kortare päls, på nacken och benens baksidor skall pälsen vara något längre. Lätt vågigt täckhår är tillåtet. Vit. Storlek/vikt: Mankhöjd Vikt Hanhund: Tik: Hanhund: Tik: 60-66 cm 55-61 cm ca 30-40 kg ca 25-35 kg Hundar av god typ som obetydligt avviker från storleksangivelserna skall ej diskvalificeras. Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. - Svagt gulaktig eller fawnfärgad schattering på öronspetsar, rygg och svansens översida. - Fläckvis avsaknad av pigment, på nostryffel, läppar och/eller ögonkanter.

Allvarliga fel: - Tungt helhetsintryck med för kort kropp (kvadratisk). - Bristande könsprägel. - Avsaknad av tänder andra än M3 eller högst två P1-or. - Hängöron; tippöron; vikta öron. - Starkt fallande rygglinje. - Ringlad svans; svansknyck; svanskrok; svans som bärs över rygglinjen. - Mjukt, silkigt täckhår; ulligt, lockigt täckhår som ej ligger tätt an mot kroppen; utpräglad långhårspäls utan underull. - Tydlig gul eller brungul missfärgning på öronspetsar, rygg och svansens översida. Diskvalificerande fel: - Överdrivet ängsliga och aggressiva hundar. - Blå ögonfärg; utstående ögon. - Entropion; ektropion. - Över- eller underbett, snett bett. - Total avsaknad av pigment på nostryffel, läppar och/eller ögonkanter. - Total avsaknad av pigment på hud och trampdynor. - Albinism Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30