Svenska Älghundklubben



Relevanta dokument
Svenska Älghundklubben

Raskompendium för. Svenska Älghundklubben

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Raskompendium för Norsk Elghund Svart

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

PETIT BLEU DE GASCOGNE

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

RYSK-EUROPEISK LAJKA

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

DALMATINER (Dalmatinac)

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

ENGELSK SETTER (English Setter)

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER (Gordon Setter)

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

BEARDED COLLIE. Grupp 1

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

PARSON RUSSELL TERRIER

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

WELSH CORGI PEMBROKE

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

Svenska Älghundklubben

Hundterminologi. Svenska för ringfunktionärer/hskp Camilla Lindholm

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

Raskompendium. Dvärgpinscher. Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

BRETON (Epagneul breton)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA

Raskompendium. Domarkonferens Reviderad efter ny standard

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

Svenska Älghundklubben

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

Raskompendium för SVENSK VIT ÄLGHUND. Utarbetat av

Transkript:

Raskompendium för Svensk Vit Älghund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Svensk Vit Älghund på utställning. Den är också tänkt att användas vid fortbildning av sådana domare samt vid utbildning av nya domare för rasen. (Framtaget för exteriördomarkonferansen 2002 03 23/24 av Lars West)

Svenska Älghundklubben Innehåll Uppbyggnad av detta kompendium... 2 Övrigt tillgängligt studiematerial... 2 Bakgrund-Ändamål... 3 Helhetsintryck... 4 Mentalitet... 6 Huvud... 7 Bett... 8 Ögon... 9 Öron... 9 Hals... 9 Kropp... 10 Bröstkorg... 10 Svans... 10 Extremiteter... 11 Rörelser...12 Päls/färg...13 Mankhöjd... 14 Sammanfattning om hur fel och brister skall bedömas... 15 Uppbyggnad av detta kompendium I detta kompendium ingår den av SKK fastställda rasbeskrivningen. Denna har markeratsmed fetare stil genomgående. De kommentarer som förekommer har skrivits med lättare stil och är Älghundklubbens egna åsikter. I kompendiet ingår också en del bilder med tillhörande bildtexter som vi hoppas skall ge stöd för minnet om vad Älghundklubben tycker är rätt och fel. Bildtexterna kommenterar i första hand vad som beskrivs i intilligande text. Övrigt tillgängligt studiematerial. Protokoll från exteriördomarkonferenser. 2

Svensk Vit Älghund Svenska Älghundklubben Hemland Sverige FCI-Klassifikation Grupp 5 SKKs standardkommitté 1993-08-30 Bakgrund-Ändamål Rasen utgör en avgrening från älghundraserna norsk älghund grå, "gråhund" och jämthund. Typmässigt har den mer av jämthund än gråhund. Den skall vara större än gråhunden och som jämthunden mer rektangulär än kvadratiskt byggd. Vit älghund är en utpräglad jakthund med huvudintresset riktat mot vilt som låter sig ställas: älg, björn, lo och grävling. Älghundklubben har redan när Svensk Vit Älghund registrerades 1993, värnat om den rätta typen av hund. Klubben är också noga med att fastställa uttryck för typ (utmärkt, mycket god, god och godtagbar) användes av domarna och att hundarnas mankhöjd skall mätas noga vid varje utställning. Egna noteringar 3

Svenska Älghundklubben Hane av utmärkt typ Helhetsintryck Svensk Vit Älghund är en medelstor, rektangulär och proportionerligt byggd hund. Den skall vara smidig med god resning och ge ett lugnt men vaket intryck. Det är viktigt att Svensk Vit Älghund har god resning. Avsaknad av resning och loj framtoning i övrigt sänker hundens kvalité. Tikar kan inte ha samma resning som en hanhund. Det väsentliga för könsprägeln hos en hanhund är kraftigt utvecklat huvud, kraftigt och resligt framparti, muskulös hals och i förhållande till tiken smalare kors och bäcken. Dessutom något kortare länd och mer utpräglad muskulatur. Tiken kännetecknas av ett bredare kors och bäcken och ett förhållandevis längre ländparti. Hennes hals är något smalare, huvudets linjer mindre markerade och muskulaturen rundare. Hundar som är för långa eller för korta eller där kropp och ben ej harmoniserar med varandra drar ner typen och hundens kvalité. Storleken med många små hundar med klen bestomme börjar bli ett problem som måste uppmärksammas. 4

Svenska Älghundklubben Hane av mycket god typ dock med för hårt ringlad svans Tik av mycket god typ med lång rygg Tik av god typ (hanhunds betonad) alldeles för tung 5

Svenska Älghundklubben Tik av mycket god typ med eftergivande rygg Mentalitet Svensk Vit Älghund skall ge ett lugnt men vaket intryck. Kommentar Hund vars mentalitet inte medger eller i hög grad försvårar bedömning eller mätning utesluts från pris oavsett exteriöra förtjänster. Domare skall få kontrollera tänder och bett utan större besvär. Om en hund nollas eller får nedsatt pris på grund av mentaliteten skall den mentala svagheten alltid beskrivas i kritiken (t ex skygg, ej ringvan, morrar, m. m). Tilldelas hunden en nolla skall skälet till detta även anges i prislistan enligt SKK-beslut. Egna noteringar 6

Huvud Svenska Älghundklubben Stop Stopet skall vara tydligt men inte alltför markerat. Ansikte Nostryffel Nospartiet skall ha ungefär samma längd som skallen. Läppar Läpparna skall vara strama och åtliggande. Kinder Kinderna skall vara mer flata än bulliga. Brant stop med kullrig panna eller kort nosparti eller för kort skallparti skall uppmärksammas och prisvalören sänkas. Egna noteringar 7

Bett Svenska Älghundklubben Käkar/tänder Saxbett med kraftiga tänder. Kommentar Ett kraftigt och välutvecklat bett (se bilden) är önskvärt. Tångbett, dvs ett bett i vilket över och underkäkens framtänder möts egg mot egg är en ringa avvikelse från idealbettet och bör inte påverka prissättningen. Över- eller underbett utesluter från pris. Dock kan avsaknad av alla P 1:orna tolereras. Avsaknad av andra tänder, ges högst 2:a pris. Hundar med skevt eller oregelbundet bett tilldelas högst 2:a pris. Bettet består inte enbart av tänder, utan också av käkarna som skall vara välutvecklade. Det är viktigt att underkäken är tillräckligt bred och normalt utvecklad. Se till att hunden också har kraftiga tänder. Tandstatusen skall kontrolleras noga. =framtänder (insisiver) =hörntänder =kindtänder (premolarer) =kindtänder (molarer) Insisiver Canin P1 P2 P3 P4 M1 M2 P1 P2 P3 P4 M1 M2 M3 Insisiver Canin Tandformel 3 1 4 2 3 1 4 3 8

Svenska Älghundklubben Ögon Ögonen skall vara små, ovala och bruna, helst mörkbruna. Öron Öronen skall vara ståndöron, snarare brett än högt ansatta. Örats höjd skall överstiga bredden vid basen. Stora öron börjar bli ett problem och måste uppmärksammas. OBS att rasen skall ha relativt brett ansatta öron. Hals Halsen skall vara muskulös. Dess längd ungefär lika med huvudets längd. Kort hals, löst halsskinn eller felaktig nackprofil tyder på dålig muskulatur. Detta skall uppmärksammas och bedömas därefter beroende på felets grad. Egna noteringar 9

Kropp Svenska Älghundklubben Manke Manken skall vara välutvecklad Ländparti Länden skall vara bred, muskulös och något välvd. Kors Korset skall vara brett, långt och något sluttande. Bröstkorg Bröstet skall vara djupt, kraftigt och muskulöst. Underlinje Buklinjen skall vara lätt uppdragen. Det förekommer hundar som är för smala i bröstet eller har kort bröstkorg med uppdragen buklinje eller har svag rygglinje och tung kropp. Detta är inte önskvärt och bör föranleda prisnedsättning. Det är viktigt att Svensk Vit Älghund varken är för tung eller för luftig. Den får heller inte vara kvadratisk. Svans Svansen skall vara högt ansatt, medellång och jämntjock. Den skall bäras ringlad, men ej hårt knuten, över eller nära intill ryggen. Tätt hårbeklädd utan fana. Den idealiska svansen är av tillräcklig längd och som bäres bågformad. Tunn piskformad svans är inte önskvärt, tilldelas högst 2:a pris. Svans som är hårt rullad (gråhundssvans ) tilldelas ej CK. 10

Extremiteter Svenska Älghundklubben Framställ Helhetsintryck Frambenen skall vara raka och parallella. Skulderblad Vinklen mellan skuldra och överarmsben skall vara 90-100 grader. Mellanhand Mellanhanden skall vara lätt vinklad. Bakställ Helhetsintryck Bakbenen skall vara raka och parallella, med välvinklade has och knäleder. Sporrar ej önskvärda. Tassar Tassarna skall vara ovala och väl slutna. Öppna vinklar fram och bak samt trånga hasor är ett problem. Detta är funktionella fel och skall bedömas därefter. Klen benstomme börjar bli ett problem och måste uppmärksammas. Egna noteringar 11

Svenska Älghundklubben Rörelser Rörelserna skall vara kraftfulla och fria med god steglängd samt parallella sedda framifrån. Såväl fram- som bakbenen skall vara välvinklade samt parallella. Spretande tår samt långa platta tassar skall sänka priset kraftigt och de får tilldelas högst 2:a pris. Klen benstomme eller långt framskjutna skuldror med dåligt förbröst tyder oftast på en alltför dålig vinkling fram. Veka handlovar, stupande kors eller dålig vinkling i knä och has är grova fel som påverkar funktionen och skall dra ner priset. Om hunden är kvadratisk med dålig vinkling såväl fram som bak skall priset sänkas beroende på felets omfattning. Det är av stor vikt att Svensk Vit Älghund är välvinklad. Såväl dåligt vinklade som övervinklade hundar med underställda bakbensrörelser får inte premieras högt. Välutvecklade muskler och ligament krävs för att hålla skulderblad och överarm väl slutna till bröstkorgen. I annat fall sjunker bålen ner mellan frambenen och skulderbladets spetsar skjuter då upp över mankkotornas taggutskott. Observera att skulderbladets föreskrivna lutning i förening med en lång och välvinklad överarm är en förutsättning för korrekta och vägvinnande rörelser. För tillräckligt påskjut i bakbenssteget krävs, förutom ett långt och välutvecklat kors, kraftiga muskulösa lår, korrekta vinklar samt en bred och kraftig has. Överbyggdhet beror antingen på otillräcklig vinkling i de bakre extremiteterna, eller en felaktig upphängning av bröstkorgen mellan skulderbladen eller en kombination av dessa båda fel. Frambenen skall vara raka med tassarna riktade framåt. Utåtvridna framtassar är ofördelaktigt. Observera att avlånga, platta eller glesa tassar nedsätter slitstyrkan och är ett grovt fel på en så här stor tung hund. Egna noteringar 12

Svenska Älghundklubben Pälshår Pälsen skall vara tät med mjuk underull och tätt, strittande och rakt täckhår. Avsaknad av bottenull eller snagg eller vågig päls är inte önskvärt och drar ner hundens kvalité. Päls i fällning bör ej vara prisnedsättande i kvalitetsbedömningen, men tilldelas ej CK Vissa hundar kan ha ett alltför snaggt eller kort hårlag utan den rätta underullen och prissättes därefter. Färg Rent vit. Inslag av svagt gulaktig ton kan tolereras. Röd toning skall observeras och sänker hundens kvalité. Dessa tilldelas ej CK. Egna noteringar 13

Storlek/Vikt Svenska Älghundklubben Mankhöjd Hanhundar 52-60 cm idealhöjd 56 cm Tikar 48-57 cm idealhöjd 53 cm Om hundens mankhöjd överstiger eller understiger tillåtna mått diskvalificeras den. Svensk Vit Älghund skall alltid mätas noga och det bör ske på så fast underlag som möjligt. Egna noteringar 14

Svenska Älghundklubben Sammanfattning om hur fel och brister skall bedömas Enligt standarden diskvalificerande fel (0-pris) Otypisk Otillåten mankhöjd Över- eller underbett Hängöron Testikelfel Dålig mentalitet Utesluter från CK/CERT Klen benstomme Ej fullgod mentalitet Kort nosparti Avsaknad av alla P 1:orna Ljusa ögon Hårt rullad svans Gul/röd toning i färgen Päls i fällning Prisnedsättande fel. Kort hårlag utan underull För långa eller för korta nospartier Brant stop med kullrig panna För kort skallparti Avsaknad av andra tänder än P 1:orna Kvadratisk helhet Dåliga vinklar Egna anteckningar 15