M I L J Ö Ö V E R S I K T 2007
Finavia och miljön år 2007 Anhängiga miljöillsånd runom i lande År 2007 gav Väsra Finlands miljöillsåndsverk e beslu om a bevilja Tammerfors-Birkala flygplas e miljöillsånd enlig miljöskyddslagen. I slue av åre behandlades ansökningar om miljöillsånd för flygplaserna i Åbo, Uleåborg, Kuopio, Joensuu, Halli, Helsingfors-Malm och Helsingfors-Vanda. Miljöillsånde, som Mariehamns flygplas idigare fick innehöll en besämmelse om flygledningens verksamhe. Finavia söke ändring i beslue, efersom man ansåg a besämmelsen ine beakade luffarslagen och flygsäkerheen. Ålands förvalningsdomsol ändrade beslue ill denna del. För närvarande finns de anhängiga miljösåndsprojek för flygplaser i alla de re miljösåndsverken i Finland. Ansökningen om illsånd och behandlingen av ansökningarna är redan sabiliserad verksamhe både inom Finavia och hos illsånds- och illsynsmyndigheerna. Finavia har skapa en ansökningsmodell som innefaar nödvändiga uppgifer om flygplasernas verksamhe och miljökonsekvenser. Belasningen på vaendragen har minska på Tammerfors-Birkala flygplas Miljöillsånde för Tammerfors-Birkala flygplas säller synnerligen srika krav på Finavia, men kraven begränsar ine uvecklingen av den kommersiella flygrafiken på flygplasen. De vikigase besämmelserna gäller i vilken grad vaenglykollösningen, som används vid avisningen, samlas in sam i vilken omfaning vane på banorna belasar vaendragen. Hösen 2006 började Tammerfors-Birkala samla in vane, som innehåller väskor som förebygger isbildning sam väskor som används vid avisning av flygplanen, med sopsugmaskiner. Man fann a insamlande minskar belasningen på vaendragen beydlig, efersom man kunde samla in cirka hälfen av de använda väskorna och leverera dessa för behandling. Vaendragsbelasningen, som beror på syreförbrukande halkbekämpningsmedel, har minska ill cirka hälfen, och kvävebelasningen har minska beydlig efer a man år 2000 sluade använda urea. Uifrån de minskade usläppen och illsåndsvillkoren för vaen kan man dra slusasen a de ågärder som Finavia vidagi har vari rikiga. På Tammerfors-Birkala flygplas ugörs oalområdena för buller som flygplanen orsakar näsan hel av den miliära luffaren. Bullerområdena för den civila luffaren sräcker sig ine nära de ä bebodda områdena. Flygplanens buller en lien del av samhällsbullre Direkive om omgivningsbuller krävde a man gjorde en bullerkarläggning för Helsingfors sad sam för livlig rafikerade vägar och spårrafikens leder. Helsingfors-Vanda flygplas och Helsingfors-Malm flygplas omfaas av direkive. För försa gången genomfördes bullerkarläggningarna med hjälp av samma nyckelal för olika rafikformer. Karläggningarna gjordes av Finavia, Helsingfors sad, Vägförvalningen och FAKTORER SOM INVERKAR PÅ FLYGPLATSERNAS OMGIVNING: Halkbekämpning på banorna. De medel som idag används ill halkbekämpningen är miljövänligare än idigare, men de belasar ändå vaendragen. För halkbekämpningen på banorna ansvarar Finavia. Avisning och förhindrande av isbildning på flygplanen. Till förhindrande av isbildning används en giffri glykollösning som förbrukar syre i y- och grundvane. För avisningen och förhindrande av isbildning ansvarar markspediionsbolagen. Flygverksamhe. Flygbolagens och försvarsmakens luffaryg sam de privaa luffarygen orsakar buller och avgasusläpp. Banförvalningscenralen. Resulaen visade a de övriga rafikformerna är av avgörande beydelse när de gäller oalnivån på samhällsbullre. Till exempel hälfen av invånarna i Helsingfors sad bor på områden där bullernivån Lden > 55 db överskrids. År 1990 bodde 97 000 personer på bullerområde för Helsingfors-Vanda flygrafik (L den > 55 db). År 2006 var mosvarande siffra 10 200. A invånaranale minskade ill en iondedel beror på a bullerområde har blivi mindre och gäller e mer gles bebo område. Bullre har minskas av a flygbolagen har agi i bruk nya flygplan, och den redje sarbanan och planeringen av lufrumme dirigerar rafiken. År 2006 var invånaranale på Helsingfors-Malms rafikbullerområde (L den > 55 db) 500. Energieffekivieen i Finavias verksamhe förbäras Finavia inledde e energi- och klimaprogram i samarbee med Moiva Oy. Med hjälp av programme vill Finavia förbä- 2
Trafikvolymen för planen med bred flygplanskropp var 3,1 % av alla operaioner på flygplasen. Planen kommer ill Helsingfors-Vanda en gång per dygn, vanligen mellan kl. 14 och 19. ra energieffekivieen i flygplasernas verksamhe sam indirek genom flygledningen främja användningen av miljövänliga flygsä. Genom programme srävar Finavia efer a uppfylla kraven i den kommande energisparlagen för den offenliga sekorn. Energieffekivieen och minskningen av usläppen har diskueras i workshoppar med fokus på bland anna byggande och upprähållande av fasigheer sam på flygplaskonsrukioner, fordon och maskiner. På ill exempel Helsingfors-Vanda flygplas har man på några år lyckas minska den energi som används ill uppvärmningen av erminalerna med 15 % genom a förbära regleringssysemen. Finavia har by u eldningsoljan mo räpelles på sex flygplaser. Genom ubye ersäs oal 1,4 miljoner lier olja med bioenergi. Avale, som ingås med Vapo Oy, gäller flygplaserna i Jyväskylä, Ivalo, Kemi-Torneå, Kajana, Joensuu och Kronoby. Flygplasfunkionernas andel av energiförbrukningen inom hela flygrafiksekorn är lien. Bolagen ar i bruk mindre bullriga flygplan inom fjärrrafiken Finnair Abp förnyar för närvarande planen med bred flygplanskropp, som används i reguljärflyg från Helsingfors-Vanda ill desinaioner uanför Europa, i synnerhe ill Fjärran Ösern. I november 2007 använde bolage sju MD11-plan och re A340-plan. År 2007 gjorde A340-plane cirka fyra operaioner per dygn, åre innan var mosvarande siffra endas en. Ändringen av planen har en gynnsam inverkan på bullre, efersom A340-planens inflygningsbuller enlig bullernivån i ypgodkännande är över 7 EPNdB lägre än MD11-planens. Skillnaden mellan planens bullernivåer vid sar är lien. Byggande och mäning på Helsingfors-Vanda flygplas I juli-sepember var sarbana 1 på Helsingfors-Vanda flygplas sängd. Då sanerades och ubyggdes axibanorna. Trafiken ökade på sarbana 2, som vanligvis används ill landningar från norr. Även anale landningar från söder över norra Helsingfors ökade. På grund av ändringarna og invånarna fliig konak med Finavia, och man fick mer resurser för a svara på förfrågningarna. Dessuom lämnades informaion om ändringarna på webbplasen, som grundades för dea ändamål. E fjärravisningsområde som ligger i ansluning ill sarbana 3 kommer a as i esbruk under vinersäsongen. I och med område blir insamlande av avrinningsvaen mer effekiv, vilke minskar den vaendragsbelasning som avisningsmedlen orsakar. SAD:s miljöbyrå har en mobil mäningssaion som mäe lufkvalieen i närheen av inrikeserminalen under hela åre. Uifrån de preliminära resulaen överskreds ine rik- och gränsvärdena, och lufkvalieen var jämförbar med ill exempel lufkvalieen i Dickursby i Vanda. Usläppshandeln är en lösning ill klimafrågan inom flygrafiken Europeiska kommissionens förslag om a inegrera flygrafiken i EU:s sysem för handel med usläppsräer behandlades av både råde och parlamene. I enlighe med rådes beslu skulle usläppshandeln för flygbolagen inledas år 2012, och den skulle gälla såväl de gemenskapsinerna flygen som flygen från gemenskapens område ill de redje länderna. De sluliga genomförande av syseme avgörs under år 2008. Flygrafikens usläpp var också av cenral beydelse på den inernaionella civila luffarsorganisaionens miljökommiés (CAEP:s) möe. På grund av ländernas olika klimapoliik kunde denna gemenskap, som sammanräder var redje år, ine uppnå en överenskommelse ifråga om de globala reglerna för usläppshandeln. Därför finns de risk för a e ensidig inledande av usläppshandeln inom EU kan göra upphov ill en sor inernaionell oenighe. Finavia anser a flygbolagens usläppshandel är e bra sä, om syseme ine förvränger konkurrensen i branschen och ine leder ill inernaionella påryckningsågärder som rubbar marknaden. Usläppshandelns oala beydelse för den finländska flygrafiken kan ännu ine bedömas exak. Vanda den 1 februari 2008 Samuli Haapasalo, generaldirekör Mikko Viinikainen, direkör, miljöfrågor 3
N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A 2 0 0 7 DATA SOM BESKRIVER FLYGPLATSERNAS OCH LUFTFARTENS MILJÖBELASTNING De bifogade figurerna och abellerna visar dels flygplasernas användning av halkbekämpningsmedel och avisningsmedel för flygplan, dels deras avfallsmängder sam energi- och vaenförbrukning. Här preseneras också de senase årens uveckling och orsakerna ill denna. Tabellerna visar också rafikvolymerna på flygplaserna sam avgasusläppen från de plan som rafikerar på flygplaserna. Dessuom lämnas uppgifer om usläppen från Finavias markfordon. Finavias beräkning av flygrafikens avgasusläpp i Finlands lufrum publiceras via LIPASTO-syseme, se hp://lipaso.v.fi/. TABELL 1. Anal landningar på Finavias flygplaser år 2007 sam förändring från föregående år. År 2007 Förändring från föregående år (%) Flygplas Trafikflyg Allmänflyg Miliärflyg Toal Trafikflyg Allmänflyg Miliärflyg Toal Enonekis 95 3 1 99 61-25 0 57 Halli 0 378 2 455 2 833-100 -35 71 40 Helsingfors-Malm 11 52 834 31 52 876-15 15-60 15 Helsingfors-Vanda 89 443 2 021 974 92 438 2-7 -5 2 Ivalo 750 359 65 1 174-8 79 10 9 Joensuu 1 535 1 476 62 3 073-4 5 226 2 Jyväskylä 2 240 3 218 10 345 15 803-6 -52 60 1 Kajana 854 137 86 1 077-3 3 514 5 Kauhava 5 403 7 549 7 957 400-70 36 16 Kemi-Torneå 1 374 877 4 2 255 20 68 0 35 Kiilä 1 087 335 221 1 643-3 57-5 5 Kronoby 1 741 1 736 328 3 805-2 -3 188 3 Kuopio 2 823 2 386 5 467 10 676-10 -23 33 3 Kuusamo 668 131 13 812 0-3 -54-2 Villmansrand 769 806 63 1 638-50 -28-41 -41 Mariehamn 2 919 870 0 3 789-5 5 0-3 Uleåborg 5 395 3 572 773 9 740-14 -2-29 -12 Björneborg 1 599 10 802 108 12 509-12 17 300 13 Rovaniemi 2 763 1 717 4 677 9 157 4-25 14 1 Nyslo 533 136 7 676-30 -19 17-27 Tammerfors-Birkala 5 113 12 035 5 563 22 711-2 37 29 24 Åbo 5 028 10 785 315 16 128-11 10-12 2 Uis 9 707 3 299 4 015-25 -48 100 32 Vasa 4 349 3 086 190 7 625-11 20 273 2 Varkaus 119 23 2 144-80 -65-67 -78 Toal 131 222 110 833 42 598 284 653-2 6 38 6 4
N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A 2 0 0 7 TABELL 2. Användning av halkbekämpningsmedel på färdområdena och avisningsmedel för flygplan sam avfallsmängder per flygplas år 2007. Halkbekämpningsmedlen används av Finavia och avisningsmedlen av flygbolagen sam markspediionsbolagen som bejänar dessa. I avfallsmängden ingår också avfall som Finavia enlig aval har agi emo av akörerna på flygplasen. Halkbekämpnings- och avisningskemikalier (vinersäsongen 2006 2007) Energi- och vaenförbrukning (år 2007) Avfallsmängder (år 2007) Flygplas urea acea 100% formia 100% beain 100% glykol fabrikslösning m 3 el MWh värme MWh vaen m 3 blandavfall nyoavfall problemavfall Enonekis 2 1 8 0 31 0* 937 178 24 13 0.0 Halli 0 20 0 0 0 35 217 78 3 15 1.8 Helsingfors-Malm 0 0 3 0 0 995 2 416 2 584 44 20 9.9 Helsingfors-Vanda 0 76 1 184 0 2 791 50 248 29 125 132 829 864 1 318 55.7 Ivalo 0 79 0 0 50 1 000 1 915 2 840 69 92 0.2 Joensuu 0 0 14 0 34 753 1 757 6 531 20 35 1.5 Jyväskylä 0 40 7 0 41 1 454 1 896 7 897 34 60 4.4 Kajana 0 5 43 0 18 549 1 172 2 341 15 2 0.8 Kauhava 24 7 2 24 0 106 351 308 1 3 0.2 Kemi-Torneå 0 78 4 0 19 645 1 473 2 598 24 75 0.4 Kiilä 0 84 0 0 104 1 367 1 570 2 644 19 24 11.4 Kronoby 0 50 10 0 13 412 1 120 3 379 10 26 3.9 Kuopio 0 58 13 0 74 2 002 2 761 6 584 33 49 4.1 Kuusamo 0 0 17 0 53 489 672 550 28 3 2.3 Villmansrand 0 0 18 0 13 442 907 1 261 6 18 1.5 Mariehamn 0 7 2 0 2 478 903 2 480 28 23 7.6 Uleåborg 0 0 102 0 166 3 512 3 330 6 010 63 50 16.8 Björneborg 7 0 23 0 5 520 1 356 1 648 11 4 0.2 Rovaniemi 0 6 40 0 212 4 257 5 369 6 645 157 31 0.9 Nyslo 0 0 7 0 7 361 349 472 13 37 0.1 Tammerfors-Birkala 7 37 24 59 115 2 102 2 000 3 886 185 38 10.4 Åbo 2 76 11 0 71 2 055 1 857 5 478 123 31 1.9 Uis 0 0 7 0 0 69 146 109 1 4 0.1 Vasa 0 0 57 0 68 1 398 2 434 3 191 8 20 0.2 Varkaus 0 0 12 0 6 429 307 117 6 4 0.2 Toal 42 624 1 608 83 3 893 75 678 66 340 202 638 1 789 1 995 137 * elenergiförbrukningen ingår i värmeförbrukningen 5
N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A 2 0 0 7 TABELL 3. Flygplanens bränsleförbrukning och usläpp vid flygning på lägre höjd än 915 meer (3 000 fo) (under den s.k. LTO-cykeln) sam Finavias markfordons bränsleförbrukning och usläpp per flygplas år 2007. Flygplanens usläpp och bränsleförbrukning under LTO-cykeln ökade med oal 2 11 % jämför med år 2006 (illväx främs på Helsingfors-Vanda flygplas). Finavias markfordons oala usläpp och bränsleförbrukning minskade med i genomsni 6 8 procen. Usläpp från flygplan (år 2007) Usläpp från Finavias markfordon (år 2007) Flygplas LTOcykler s. CO HC NO x SO 2 CO 2 Bränsle CO HC NO x Pariklar SO 2 CO 2 Bränsle Enonekis 100 1 0.1 0.6 0.1 200 50 0.3 0.1 0.6 0.04 0.001 90 30 Halli 400 3 0.1 0.0 0.0 20 5 0.3 0.1 0.5 0.03 0.001 60 20 Helsingfors-Malm 50 800 370 4.7 0.7 0.2 1 100 340 0.2 0.1 0.4 0.02 0.001 70 20 Helsingfors-Vanda 90 300 840 90 610 50 170 000 54 300 11.7 3.3 16 0.90 0.025 2 250 710 Ivalo 1 100 10 1.1 5.8 0.5 1 600 520 2.9 0.7 2.4 0.12 0.004 290 90 Joensuu 2 600 10 0.8 5.3 0.5 1 600 530 0.5 0.2 1.4 0.07 0.002 160 50 Jyväskylä 5 100 30 1.0 6.2 0.6 1 900 600 0.9 0.3 1.4 0.07 0.002 170 50 Kajana 1 000 8 0.6 3.5 0.4 1 100 360 0.4 0.1 0.6 0.03 0.001 80 20 Kauhava 400 2 0.1 0.0 0.0 20 6 0.5 0.1 0.6 0.03 0.001 80 30 Kemi-Torneå 2 200 8 0.5 3.9 0.4 1 100 360 0.6 0.2 1.3 0.07 0.002 160 50 Kiilä 1 300 10 1.4 9.4 0.7 2 300 750 0.9 0.4 2.7 0.15 0.003 320 100 Kronoby 3 400 20 0.4 3.7 0.4 1 100 360 0.3 0.1 0.7 0.04 0.001 100 30 Kuopio 4 900 30 2.2 13 1.2 3 900 1 200 1.3 0.4 2.2 0.12 0.003 280 90 Kuusamo 800 9 0.8 3.9 0.4 1 200 380 0.5 0.2 1.0 0.06 0.001 120 40 Villmansrand 1 400 6 0.6 1.2 0.1 400 120 0.7 0.2 0.7 0.04 0.001 100 30 Mariehamn 3 400 50 1.3 1.1 0.1 600 180 0.2 0.1 0.3 0.01 0.000 40 10 Uleåborg 8 200 70 6.2 37 3.3 10 200 3 300 2.0 0.8 4.7 0.26 0.006 550 170 Björneborg 12 400 70 4.9 3.4 0.4 1 300 420 0.6 0.1 0.6 0.03 0.001 80 30 Rovaniemi 3 700 30 4.3 18 1.6 5 100 1 600 1.7 0.8 4.8 0.26 0.005 540 170 Nyslo 700 2 0.2 0.7 0.1 200 70 0.5 0.1 0.4 0.02 0.001 50 20 Tammerfors-Birkala 16 900 140 4.8 25 2.3 7 400 2 400 1.1 0.4 2.2 0.12 0.003 290 90 Åbo 13 200 120 7.3 17 1.7 5 600 1 800 2.4 0.8 4.4 0.24 0.006 530 170 Uis 600 4 0.2 0.0 0.0 20 8 0.4 0.1 0.3 0.02 0.001 60 20 Vasa 7 000 50 2.8 13 1.4 4 400 1 400 1.0 0.3 1.3 0.07 0.002 170 50 Varkaus 200 1 0.1 0.1 0.0 30 10 0.6 0.1 0.4 0.02 0.001 50 20 Toal 232 200 1 900 130 780 70 222 400 71 100 30 10 50 3.0 0.07 6 680 2 120 Siffrorna i abellen är avrundade. I beräkningarna av flygplanens usläpp ingår ine den miliära luffaren, helikoperflygningar eller segelflygplan. Uppgifer om flygplanens parikelusläpp saknas. 1 lier kerosin = 0,800 kg. TABELL 4. Värme-, el- och vaenförbrukning i Finavias fasigheer sam markfordonens energiförbrukning på Finavias flygplaser år 2007 och förändring jämför med åre innan. I uräkningen av värdena per passagerare ingår ine Kauhava, Halli, Uis och Malms flygplaser. Vaenförbrukningen har öka särskil ill följd av schaknings- och beläggningsarbeena på Helsingfors-Vanda flygplas. År 2007 Förändring Värmeenergiförbrukning 66 GWh -4% Värmeenergiförbrukning per passagerare 3,6 kwh/mak -9% Elenergiförbrukning 76 GWh -2% Elenergiförbrukning per passagerare 4,3 kwh/mak -7% Vaenförbrukning 203 000 m 3 5% Vaenförbrukning per passagerare 11,5 l/mak -1% Markfordonens energiförbrukning 26 GWh -8% Markfordonens energiförbrukning per passagerare 1,4 kwh -12% Passagerare 17,3 milj. 6% 6
N Y C K E L T A L F Ö R F L Y G P L A T S E R N A 2 0 0 7 3000 FIGUR 1. Användning av halkbekämpningsmedel på Finavias flygplaser vinersäsongerna 1991 2007. Vid beräkningen av oalmängden exkluderades vane, som de flyande acea-, formia- och beainlösningarna innehåller (50 %). Under de vå senase vinrarna har användningen av halkbekämpningsmedel öka dels på grund av väderförhållandena, dels på grund av a bana 3 i Helsingfors-Vanda har använs mer. Beain är e ny ämne som vinrarna 2005 2006 och 2006 2007 var i esbruk i Tammerfors-Birkala och i Kauhava. on FIGUR 4.Fördelning av bland-, nyo- och problemavfall som samlades in på Finavias flygplaser åren 2007 och 2006. ÅR 2007 2500 2000 1500 1000 500 0 91 92 92 93 93 94 94 95 95 96 96 97 97 98 98 99 99 00 00 01 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06 06 07 Blandavfall 46% Nyoavfall 51% Problemavfall 3% Urea Acea Formia Beain ÅR 2006 3000 FIGUR 2.Beräknad syreförbrukning och kvävebelasning på grund av halkbekämpningsmedel vinersäsongerna 1991 2007. Under de senase io åren har belasningen minska beydlig i och med a man sluade använda urea. De senase åren har belasningen vari jämn ros den ökade användningen av halkbekämpningsmedel de senase vinrarna. Dea beror på den ökade användningen av flyande formia som är de mins miljöbelasande medle. on 2500 2000 1500 1000 Blandavfall 47% Nyoavfall 51% Problemavfall 2% 500 0 6 5 4 91 92 92 93 93 94 94 95 95 96 96 97 97 98 98 99 99 00 00 01 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06 06 07 Syreförbrukning oal Kvävebelasning FIGUR 3. Användning av avisningsmedel för flygplan på Finavias flygplaser vinrarna 1997 2007. De ökade volymerna beror på nya behandlingsföreskrifer, rafikökningen och väderförhållandena på vinrarna. Den långa varma perioden hösen 2006 minskade volymerna under vinern 2006 2007 jämför med de vå föregående vinrarna, ros rafikökningen. 1000 m 3 TABELL 5. Genom Finavias avfallshanering år 2007 insamla bland-, nyo- och problemavfall sam förorenad jord som säns för behandling (ingår ine i oalmängden). Tabellen visar också förändringen från föregående år. Som nyoavfall räknas följande separa insamla avfall: bioavfall, meall, glas, plas, reurpapper och -papp, smörjolja, begagnade bildäck, el- och elekronikavfall sam sorera byggavfall. Den ökade mängden problemavfall jämför med föregående år beror på a man ömde oljeavskiljarna och rensade värmepannorna i ansluning ill marksaneringen på Helsingfors- Vanda flygplas. 3 2 1 0 97 98 98 99 99 00 00 01 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06 06 07 År 2007 Ton Förändring Blandavfall 1 789 8% Nyoavfall 1 995 11% Problemavfall 137 65% Toal 3 921 11% Förorenad jord 58.6-99% 7
FINAVIA upprähåller flygplasnäverke och syseme för flygrafikjäns i Finland är e av kunderna finansiera affärsverk, som självsändig besluar om sin verksamhe, sin ekonomi och sina inveseringar erbjuder sina kunder flygpassagerarna, flygbolagen, den miliära luffaren och näringslive säkra och inernaionell konkurrenskrafiga flygplas- och flygrafikjänser uvecklar luffarens verksamhesförusäningar enlig föreagsekonomiska principer är en god granne. KONTAKTINFORMATION FINAVIA PB 50 01531 Vanda fn 09-82771, fax 09-8277 2288 Besöksadress: Pilovägen 3, Vanda www.finavia.fi/miljö FINAVIAS MILJÖORGANISATION KOMMUNIKATIONSMINISTERIET LUFTFARTSVERKET FINAVIA STYRELSEN GENERALDIREKTÖREN MILJÖLEDNINGSGRUPPEN KONCERNFÖRVALTNINGEN Generaldirekörens sab Miljöenheen Direkör Miljöplanerare Miljöingenjör Miljöingenjör Planerare Assisen Flygplasaffärsverksamhe Miljöplanerare Adminisraiva jänser Juris FLYGPLATSERNA Helsingfors-Vanda Miljösakkunnig Teknisk personal (som särskil uppdrag) Övriga flygplaser Miljöansvarig (som särskil uppdrag)