KOMMUNSTYRELSEN Årsredovisning
Kommunstyrelsens årsredovisning Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Sammanfattning av året... 3 1.2 Viktiga händelser... 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 8 3 Så här styrs kommunen... 10 4 Uppföljning mål... 11 4.1 Ökat inflytande... 11 4.2 Bemötande och tillgänglighet... 12 4.3 Hälsosamt liv... 13 4.4 Trygg kommun... 13 4.5 Företagsvänlig kommun... 14 4.6 Minskat försörjningsstöd... 16 4.7 Fler ska åka kollektivt... 17 4.8 Minskad energianvändning... 17 4.9 Minskade koldioxidutsläpp... 18 4.10 Attraktiv arbetsplats... 18 4.11 Andelen projekt med delfinansiering från EU ska öka på kommunstyrelsens förvaltning... 19 5 Uppföljning direktiv... 20 5.1 Direktiv invånardialog... 20 5.2 Direktiv praktikplatser... 21 5.3 Direktiv e-förvaltning... 21 6 Uppföljning inriktningar... 23 6.1 Värdegrund... 23 6.2 Valfrihet... 23 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 25 7.1 Synpunktshantering... 25 8 Verksamhetsmått... 26 8.1 Analys verksamhetsmått... 26 8.2 Effektmått... 26 9 Personalmått... 28 9.1 Analys personalmått... 28 9.2 Resursmått... 28 9.3 Effektmått... 29 10 Ekonomi med kommentarer... 30 10.1 Uppföljning driftbudget... 30 10.2 Uppföljning investeringsbudget... 32 10.3 Viten och rättstvister... 34 11 Intern kontroll... 35 11.1 Intern kontroll under året... 35 11.2 Resultat av genomförda internkontroller... 36 11.3 Nämndens förbättringsåtgärder... 37 2
Kommunstyrelsens årsredovisning 1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor 2012 Intäkter 41 102 70 Kostnader -230-254 -260 Netto -189-152 -190 Budget, netto -239-245 -239 Avvikelse 50 93 49 Varav realisationsvinst (exkluderas) Finansiering från resultatfonder för Kungsbacka 2020-33 -94-55 4 6 Jämförbar avvikelse 17 3 0 Kommentarer till verksamhet och utfall Kommunstyrelsen har haft ett händelserikt år i sitt uppdrag att planera och följa upp kommunens verksamheteter tillsammans med sin uppsiktsplikt. Viktiga händelser och omvärldsfaktorer har påverkat både i och utanför organisationen vilket beskrivs i avsnitt 1.2. och kapitel 2. Uppdraget tillsammans med kommunstyrelsens mål, har i huvudsak genomförts enligt budget. Uppföljningen av målen redovisas i kapitel 4. De resurser som behövts för att genomföra uppdraget och bidra till måluppfyllnad har kostat 260 mkr. Tillsammans med reavinster från exploateringar och övriga intäkter ger det ett resultat om -190 mkr. I jämförelse med budget ger det en avvikelse med +49 mkr. Den främsta orsaken hänförs till exploateringens reavinster från försäljningar med 55 mkr. Återstående 6 mkr beror på att finanseringen av Kungsbacka 2020 från övriga nämnders resultatfonder är budgeterad medan den posten redovisas separat. Det jämförbara utfallet är i enlighet med budget men har ett antal både negativa och positiva poster: De största negativa avvikelserna är främst bostadsanpassningsbidraget (-6 mkr) och överförmyndarverksamheten som behövt mer resurser än planerat (-1mkr). Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts har också negativ avvikelse (-5 mkr). Dels beror detta på en rättning av felaktigt återsökt mervärdeskatt för åren 2012- som ger en negativ intäkt. Dels beroende på prisökningar (inte volym) främst för färdtjänst men även skolskjuts. Det finns även positiva avvikelser som tar ut de negativa. Lägre kostnader för räddningstjänst som har lägre pensionskostnader än planerat (+2 mkr) och lägre kostnader inom kvalitetsarbetet, och Kansli. För att kompensera för de högre kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen och för överförmyndarverksamheten har förvaltningen avvaktat med en rad utvecklingsinsatser (enligt uppdrag från KS efter prognosen per april). Det tillsammans med lägre kostader för den politiska verksamheten bidrar till utfallet i enlighet med budget. 3
Kommunstyrelsens årsredovisning Investeringar Miljoner kronor,mkr Budget Avvikelse Inkomster 101,2 122,7-21,5 Utgifter -63,6-90,1 26,5 Netto 37,6 32,6 5,0 Kommentar till investeringar Kommunstyrelsens nettoinvesteringar för uppgår till + 38 miljoner kronor och avser främst investeringar i infrastruktur samt exploateringsprojekt inom Kommunstyrelsens verksamhetsområde Samhällsplanering och Exploatering. Investeringarna avser både inkomster och utgifter, då exploateringsprojekten genererar inkomster i form av markförsäljningar och bidrag för infrastruktur. Stora projekt som pågått under året är Åsa station samt exploateringsprojekten Björkris, Kolla och Valand. 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten Ett händelserikt år Kommunstyrelsens förvaltning har till uppgift att planera, leda och samordna kommunens förvaltningar utifrån det som den politiska ledningen har beslutat och prioriterat. En stor händelse under året har varit att genomföra två val; val till Europaparlamentet och val till riksdag, region och kommun. Valet genomfördes i projektform och vi samlade kommunens resurser tillsammans med frivilliga. Det blev ett lyckat arbete och glädjande nog också ett och ökat valdeltagande. Under året har vi fortsatt den förändringsresa med förvaltningens ledning och medarbetare som påbörjats tidigare. I arbetet har även kommundirektionen och personer från Service deltagit. De aktiviteter som har genomförts har syftat till att åstadkomma en förstålse för den helhet vi verkar i, en förbättrad planering av verksamheten med en ökad delaktighet från förvaltningens medarbetare. Det har handlat om att hitta förhållningssätt och arbetsformer som förmår möta de utmaningar som kommunen redan har och står inför. Vi behöver i högre grad bli ETT Kungsbacka och arbeta tillsammans för våra invånares bästa. En stor helhetssatsning som leds av kommunstyrelsens förvaltning är Kungsbacka 2020, vårt arbete med att bli en del av e-samhället. Under har mycket genomförts: Ärendehanteringssystemet LEX har upphandlats och är under implementering, det inbegriper även ett nytt arbetssätt för alla nämnder, i en kommungemensam ärendeprocess. En ny app är utvecklad för att underlätta distribution av handlingar till våra förtroendevalda. Implementering av denna ska ske i januari 2015. E-hälsa i samarbete med region Halland där kommunen nu är konsument i den nationella patientöversikten vilket innebär att vår vårdpersonal kan komma åt samma journaler som sjukvården vilket underlättar mycket och sparar tid. E-process där vi handlat upp e-tjänstplattform för att kunna producera både externa och interna e-tjänster. Kungsbacka.se, en ny webplats är levererad 4
Kommunstyrelsens årsredovisning Kungsbacka direkt, vårt nya kommungemensamma kundcenter, lanserades i juni och kommer successivt att utvecklas inom Serviceförvaltningen. Ett steg mot att bli mer digitala och minska på resorna är att vi implementerat verktyget Lync för digitala möten. Utbildning och en ökad användning sker successivt och är en prioriterad fråga den närmaste tiden. Utbildning i de digitala verktygen vi redan har för att förenkla vardagen har erbjudits alla medarbetare på förvaltningen. Ett annat viktigt område som är under utveckling är HR-frågor och ledarskapet: Påbörjat arbetet med en gemensam Ledarplattform för Kungsbacka som definierar gemensamma värderingar & förhållningssätt som utgör grunden för chef- och ledarskap i Kungsbacka. Ledardag och ledarskapscaféer. Kungsbackaledaren -Leda i utveckling, Pilot och genomförande av ledarprogram. Kungsbacka beviljades medel av Vinnova för att ta fram en metod eller modell för ledarutveckling i en sammanhållen e-förvaltning. Kungsbackaledaren - Introduktion ny som chef, utbildningen riktar sig till den som är ny chef i Kungsbacka, antingen ny i chefsrollen eller ny i rollen som chef i organisationen. Kungsbackaledaren en gemensam rekryteringsprocess. Gemensam modell för lönebildning har tagits fram. Ökad sysselsättningsgrad arbetet med att ge fler medarbetare önskad sysselsättningsgrad har intensifierats under. Målet är att andelen heltider ska vara 80 % år 2017. Som del i att kommunfullmäktige tidigare pekat ut att vi ska främja det internationella arbetet så har aktiviteter genomförts: Internationell policy och en revidering av internationell strategi har tagits fram för beslut i kommunfullmäktige. Transnationellt samarbete med ett antal europeiska kommuner pågår. Processen initierades under försommaren. Partnersök avslutades under våren och i juni arrangerade Kungsbacka ett gemensamt partnermöte, där vi enades om hur det framtida samarbetet ska se ut. En ansökan till EUs forskningsprogram Horizon 2020 kommer att lämnas in 2015. Samarbetet kommer att handla om hur den kommunala sektorn möter invånarnas behov genom att bli öppnare, enklare effektivare med utveckling av e-förvaltning. Vi har mycket att lära av varandra och kan utvecklas tillsammans. En stod del av kommunstyrelsens verksamhet är samhällsplaneringen och där är bostadsförsörjningen en huvuddel. Viktiga händelser: Kommunfullmäktige antog ett reviderat måldokument för bostadsbyggandet och målet är att i snitt, bygga 500 bostäder per år. Flera stadsutvecklingsprojekt i Kungsbacka påbörjades under. (En ny etap i Aranäs, utveckling av kvarteret St Gertrud, utveckling av Kungsgärdet, utredning av småbåtshamn vid Kungsbackaån). Projektet Väster om ån fortskrider med antagande av detaljplan för kvarteret Valand. Detta projekt kommer dels att generera många bostäder och dels bidra till att Kungsbacka i 5
Kommunstyrelsens årsredovisning högre grad uppfattas som en stad. Antagande av detaljplan för ny etapp i Tölö. Planering för Kungsbacka stads nordöstra hörn och utbyggnad av bostäder och verksamheter i Kolla, Björkris, Klovsten, Hede och Mariedal. Planering i Åsa har varit ett fokusområde under. En invånardialog om centrum genomfördes i tidigt skede. Planering av Särö centrum fortsätter med detaljplanering och knutpunkt för kollektivtrafik. Planering av verksamhetslokaler för skola i Valda, Furulid och Torås samt av gruppboenden och boenden för ensamkommande barn. Kollektivtrafiken utvecklas och under året har ett nytt linjenät för busstrafiken i Kungsbacka stad tagits fram. Under perioden april-augusti stängdes Hede station av för utbyggnad av perrongen i syfte att ha fler vagnar på tågen som kan ta fler passagerare. Miljömålen som tidigare antagits av kommunfullmäktige har utvärderats. Revidering av målen har påbörjats för att fortsätta 2015. Energi- och klimatplanen har varit ute på remiss och denna kommer det att arbetas vidare med. Inom samhällsplaneringsområdet har vi arbetat vidare med Forum Samhällsplanering. Där diskuteras och bereds frågor ur ett helhetsperspektiv med kommuninvånaren och näringslivet i fokus. Påbörjat ett arbete tillsammans med Plan och bygg för att åstadkomma en effektivare samhällsbyggnadsprocess. Lokalförsörjningsprocessen har vi arbetat med för att tydliggöra roller, ansvar och haft mycket dialog med flera nämnder under året. En tidig vårdag brann en fin byggnad ner vid torget vilket påverkar stadsbilden och planeringen Näringslivet är viktigt för kommunen och under året har vi arbetat med aktiviteter i syfte att uppnå kommunfullmäktiges mål om att vara en företagsvänlig kommun. Gemensam utbildningssatsning för förvaltningar som arbetar med stöd och tillstånd för företagen. Näringslivet har också varit inbjudna. En lyckad satsning som kommer bidra till att vi blir bättre på att möta och hjälpa företagen. Utveckling av Företagslotsen i syfte att vara en väg in för företag. Utveckling av samarbetet mellan skola och näringsliv, tex satsningen på sommarlovsentreprenörerna som varit mycket uppskattat. 6
Kommunstyrelsens årsredovisning Övrig utveckling som skett under året: Säkerhetsarbetet utvecklas hela tiden i syfte att kommunen ska ha god beredskap. Kommunen har under året deltagit i en samverkansövning ledd av Länsstyrelsen, och därmed prövat vår framtagna oljeplan som under 2015 skall utvecklas ytterligare. Kommunikationsarbetet handlar både om intern och extern kommunikation. Det är viktigt att nå ut. Satsningar som kan nämnas under är nyhetsbrev och bloggar inom Kungsbacka 2020 som fått ett gott resultat. Nyhetsbrev som riktar sig till invånare har startats för att komplettera kommunikationen via media. På så sätt får våra invånare en tydligare bild av kommunens syn på vad som händer och sker, och inte bara medias. Effekten av breven kommer att följas upp under 2015. Kvaliteten för våra invånare är viktig och under året har kommunfullmäktige tagit beslut om kommunens kvalitetspolicy. Den beskriver förhållningssätt och att de resurser vi hanterar alltid ska skapa nytta för dem vi är till för. Policy för invånardialogen, som beskriver vårt förhållningssätt och när vi arbetar med invånardialog, beslutades. Flera förvaltningar har genomfört invånardialoger, den största har varit om centrumutveckling i Åsa. Överförmyndarverksamheten har varit ansträngd och har under året fått utökade resurser med en nära arbetsledning. Under har en utredning om ett samgående med andra kommuner genomförts. Resultatet av denna blev att kommunfullmäktige beslutade att genomföra förändringen och att från och med hösten 2015 kommer Kungsbacka ha sin överförmyndarverksamhet i Mölndals kommun och genom avtal köpa tjänsterna. Syftet med att samverka är framförallt att minska sårbarhet och öka möjligheten till kompetensförsörjning inom detta speciella område. Viktiga händelser inom personalområdet Attrahera/rekrytera Under året har vi lyckats attrahera nya, kompetenta medarbetare till våra olika verksamheter. Det handlar mycket om att få in ny kompetens vid pensionsavgångar, tex inom kansliet och samhällsplaneringen. Samhällsplaneringens område är viktigt och det är en hård konkurrens på marknaden om denna kompetens varför verksamhetschefen är aktiv inom ett GR-nätverk där bland annat ett traineeprogram ingår. Under 2015 kommer att anställa en av dessa traineer. En sak vi kan bli bättre på är att forma ett gemensamt introduktionsprogram för nyanställda, en uppgift för 2015. Utveckla / Behålla I vårt gemensamma utvecklingsarbete har ingått delar som ledarskap, medarbetarskap (ta eget ansvar och delaktighet) samt kompetensutveckling. Två av förvaltningens verksamhetschefer har deltagit/deltar i Kungsbackaledarprogrammet. Kompetensutveckling för den enskilde sker löpande och utifrån var och ens överenskommelse. Lönekriterierna har utvecklats ytterligare i samarbete med andra förvaltningar. De ska vara tydliga och bygga på måluppfyllelse och prestation. Avsluta En viktig av arbetet under året har varit kompetensöverföring från de som slutar till de som kommer nya. Ibland har vi lyckats, ibland har vi varit ute för sent. Ett område som ständigt kan förbättras. Med alla som slutar på förvaltningen hålls ett avslutningssamtal så att vi kan tillgodogöra oss erfarenheter och att personerna blir goda ambassadörer för kommunen. 7
Kommunstyrelsens årsredovisning 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Befolkningsutveckling och ekonomi Riksdagsvalet har påverkat hela Sverige och såväl kommunerna. Beslutet om förändrad statsbudget påverkar kommunens planeringsförutsättningar och de är osäkra en bit in i 2015. Osäkerheten i ekonomin fortsätter även ur ett globalt perspektiv. Dock innebar inga försämringar i skatteunderlagstillväxten utan kommunsverige har haft en stark real tillväxt. bidrar den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna till att pensionsinkomsterna utvecklas svagare än de gjort tidigare år, men samtidigt skjuter sysselsättningen fart genom att arbetade timmar ökat. En mycket stor del av arbetskraftsökningen och sysselsättningsökningen de senaste åren utgörs av personer födda utanför Europa. Både näringslivet och offentlig sektor påverkas av globala händelser. Vi blir också allt mer medvetna om vår utmaning med en demografi där alltfler blir äldre och där en mindre yngre generation ska försörja fler äldre. Detta är något som påverkar oss högst påtagligt i vår planering framåt. Arbetslösheten fortsätter att ligga på höga nivåer och det är en hög risk när många ungdomar inte kommer ut i arbete och ett sunt samhällsliv. Något som påtagligt påverkat Sverige och kommunerna inklusive Kungsbacka är alla krig som pågår i världen. Över 50 miljoner människor befinner sig på flykt och år kom över 80 000 asylsökande till vårt land. För Kungsbackas del innebär det att vi fått ett ökat åtagande både vad gäller att ta emot familjer och ensamkommande barn vilket påverkar vår organisation och våra resurser. Framförallt är bostäder och gruppboenden för barn trånga resurser. Befolkningen har ökat med ca 800 personer (preliminär siffra) under året vilket är i linje med målet som innebär ett byggande som ger en ökning på 800-1000 personer och motsvarar en ökning på strax över 1 procent. Vad gäller antalet bostäder är målet 500 och bedömningen är att vi når målet (Statistiken är ännu ej tillgänglig). Teknikutveckling och demokrati Teknikutvecklingen med bland annat större utbud av molntjänster, smarta telefoner och läsplattor har möjliggjort att mer administrativt arbete kring strategisk styrning och uppföljning kan skötas mer flexibelt både avseende tid och rum. Sociala medier har vidgat möjligheten till samtal med våra kunder. Många organisationer använder denna plattform för att lyssna in sina kunders önskemål och behov. Den stora skillnaden mot tidigare kanaler såsom hemsidor och trycksaker är att sociala medier i första hand bygger på ett medskapande och inte enbart har informationsöverföring som styrka. Sociala medier och det faktum att digitaliseringen gör det enklare att snabbt få tag i information innebär att det tolkningsföreträde och informationsövertag som traditionellt sätt legat hos myndigheter nu är flyttat. Man kan säga att det som tidigare kallades "storebror ser dig" är nu "lillebror ser dig". Vi kan se flera händelser Sverige där media lyft upp brister i kommunal förvaltning. Detta har fått stort utrymme och snabb spridning i sociala medier. Tyvärr blir det ofta en bild av att kommunerna som helhet missköter sig. I vissa fall blir direkt felaktiga uppgifter i media något som uppfattas som sanningar. Detta ställer stora krav på oss att hitta nya hållbara arbetssätt för att utveckla vår verksamhet tillsammans med dem vi är till för. Flera nationella initiativ kring e-förvaltning har skapat bättre förutsättningar för oss kommuner att bli en del av e-samhället. Framförallt så ligger de förbättrade förutsättningarna i att det redan på nationell nivå pekas ut viktiga fokusområden för kommunerna att jobba med. Ett nationellt verktyg som vi har använt oss av är e-blomlådan. 8
Kommunstyrelsens årsredovisning Internet fortsätter att sprida sig till allt fler när det gäller både tillgång och användning. Under året är den största ökningen hos de yngre pensionärerna och bland de mindre barnen. Användning av internet i hemmet har fortsatt att öka. Ökningen beror till stor del på den ökande användningen av smarta mobiler och surfplattor. Hälften av mobilanvändarna har även Mobilt BankID. De sociala nätverkens popularitet ökar fortfarande. Människors möjligheter att själva välja sin information ökar ständigt i samhället. Det har under året visat sig nödvändigt att utveckla kommunens kommunikationskanaler och skapa nya kanaler. De unga är mycket mer positiva till internets möjligheter att fördjupa demokratin. Hälften av de yngre anser att internet har gjort det lättare att förstå politik, jämfört med en tredjedel av de medelålders och en fjärdedel av de äldre. Allt fler kommuner använder sig av de digitala möjligheter som finns för att ha en dialog med sina intressenter på ett strukturerat sätt. Yngre människor söker även mer aktivt efter politisk information på internet. Känslan av delaktighet i informationssamhället har ökat i jämförelse med tidigare år. Mest delaktiga känner sig de i åldern 16 45 år. Bland de ännu yngre känner sig flickorna mer delaktiga i informationssamhället än pojkarna i samma ålder. Riksdagen beslutade under om ändringar i diskrimineringslagen så att även bristande tillgänglighet blir en form av diskriminering. Säkerhet och personlig integritet Oron för övervakning och registrering av myndigheter och företag som var stor för 10 15 år sedan ökar nu igen. Var tredje internetanvändare har råkat ut för falska förfrågningar från myndigheter, banker eller spelföretag där de uppmanats skicka in bank- och kreditkortsuppgifter. Två av fem har fått virus i sin dator, men den stora majoriteten av internetanvändare har inte vidtagit några speciella åtgärder för att skydda sig. Denna oro är viktig för kommunerna att hantera när vi utvecklar oss digitalt. Säkerhet och samhällsberedskap Vädret har återigen påverkat oss med storm, översvämningar, nedfallna träd och elavbrott. Det finns en hög förväntan på att vi snabbt kommunicerar ut vad som gäller tillsammans med andra myndigheter och detta har fungerat bra även. Detta för att öka tryggheten vid olika krissituationer i kommunen. De sociala medierna används idag på olika sätt för att söka efter försvunna personer och det är viktigt att kommunen är närvarande och aktivt deltar för att möta upp den eventuella sociala oro som skapas. Infrastruktur och regional utveckling Under året antog Region Halland en ny tillväxtstrategi som sträcker sig till 2020. Denna påverkar Kungsbackas arbete vad gäller bland annat infrastruktur, bredbandsutbyggnad, kompetensförsörjning till näringslivet och integration, turism och destinationsutveckling. Ett bra gemensamt dokument att verkar utifrån. Debatten om Västsvenska paketet påverkar i allra högsta grad kranskommunerna där Kungsbacka är en. Vi är i stort behov av att Göteborg och dess region får en väl fungerande infrastruktur. Internationell arena är första året för EUs programperiod, som avslutas 2020. Några sektorsprogram startade upp under året men strukturfonderna kommer ha sina första utlysningar under 2015. Detta medför att det varit begränsade möjligheter att söka medel ur EUs fonder och program under året. 9
Kommunstyrelsens årsredovisning 3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten 10
Kommunstyrelsens årsredovisning 4 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 4.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Kommunstyrelens kansli har samordnat års val, grunden för inflytande och demokrati i samhället. En invånardialog gällande utveckling av Åsa centrum är genomförd. Dialogen har skett i etapper där fastighetsägare, vägförening, ungdomar och invånarpanelen fick bidra med sina idéer i ett första läge. Ett första förslag till utveckling har sedan varit utställt på flera olika platser i Åsa centrum under december månad. Då har representanter från kommunen varit på plats i Åsa och tagit emot synpunkter och idéer. Genom dialogen har vi i ett så tidigt skede som möjligt bidragit invånarnas möjlighet till inflytande och insyn i processen. Vi har fått övervägande positiv respons på dialogen och inkomna synpunkter är nu ett av underlagen till planprogrammet. 11
Kommunstyrelsens årsredovisning Kommunstyrelsen har även genomfört utbildningar och stöttat förvaltningar i deras arbete med dialog samt tagit fram en policy för det fortsatta arbetet. Kommunstyrelsen har även samordnat en ny ungdomshemsida. Tillgängligheten till offentliga handlingar är en förutsättning för möjlighet till inflytande. Genom ärendehanteringssystemet Lex har vi startat utvecklingen mot en förbättrad sökbarhet i både diariet och arkivet. Mätning 2012 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 48 45 45 50 4.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Kommunövergripande Uppstart av ny kundtjänst, Kungsbacka Direkt. Inför lansering genomfördes en kampanj med budskapen Bättre service, Snabbare svar och Mer dialog Uppdaterat regler för tillgänglighet och bemötande i kommunens alla kanaler, samt för hantering av allmän handling. Genomfört informationskampanj och en uppföljning av reglerna Upphandlat ny plattform för E-tjänster Infört ärendehanteringssystemet Lex och ökad digitalisering av handlingar, t ex betyg. Samordnat kommunens webbplatser för att skapa ett mer enhetligt digitalt varumärke och i högre grad gjort dem tillgängliga för mobila enheter. Kommunstyrelsens egen verksamhet Infört fler röstningslokaler, även i bokbuss och infört utökade tider för vallokalerna. Detta bidrog troligen till ökat valdeltagande. 12
Kommunstyrelsens årsredovisning Överförmyndarenheten lotsar ställföreträdare till hemsidan där de har tillgång till bra information oberoende av tid och rum. Där finns även ifyllningsbara blanketter och de har ökat antalet tillgängliga anknytningar på telefontider. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Bemötande SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Tillgänglighet 2012 Målvärde 60 60 57 62 69 71 71 70 69 69 SKL s mätning i Insikten är förändrad och inte lanserad för än, varför senast kända utfall tas upp här. 4.3 Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Tillsammans med Fritid & Folkhälsa samt fler förvaltningar, pågår arbete med en friluftsplan. Friluftsplanen fokuserar på tätortsnära fritid och kommer kopplas samman med översiktsplanen och annan fysisk planering. Ortsanalyser är påbörjade och efter färdigställande av friluftsplanen kommer varje ort beskrivas utifrån möjligheten att bedriva ett aktivt tätortsnära liv utomhus. Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka? SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka? 2012 Målvärde 6,6 7,2 7,2 6,9 8,1 8,1 6,8 4.4 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka En omfattande invånardialog har genomförts om framtida centrumplanering i Åsa. Många invånare har framfört vikten av ett tryggt centrum som kommer att påverka den fortsatta fysiska planeringen som startar under 2015. 13
Kommunstyrelsens årsredovisning Kungsbacka har avancerat till en 14:e plats i SKL s årliga rapport över trygghet och säkerhet i Sveriges samtliga kommuner - ett mycket glädjande resultat. Inför en större beredskapsövning, som hölls i december månad, reviderades kommunens oljeskyddsplan. Erfarenheter från övningen samt de nya delarna i planen kommer under 2015 att inarbetas hos berörda verksamheter i kommunen. Mätning 2012 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 65 66 67 67 4.5 Företagsvänlig kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun I ett gott företagsklimat är det lättare att starta, driva och utveckla företag vilket i sin tur är en förutsättning för att utveckla välfärden. Det finns flera faktorer som påverkar företagsklimatet. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, kapital, mark för etablering och mötesplatser är några av dessa. En viktig faktor är också att de myndigheter som företagen möter är tillgängliga, ger god service samt agerar rättssäkert. Exempel på insatser som genomförts under året för att bidra till måluppfyllelsen är: Kungsbacka är sedan slutet av en av fyra pilotkommuner som genomför Nöjd kundundersökningen Insikt löpande. Gemensamma utbildningsinsatser för enklare och effektivare service till företagen, Företagslots Made by Kungsbacka Sommarlovsentreprenör Kungsbacka 14
Kommunstyrelsens årsredovisning Dialogen och kommunikationen är väsentligt för ett bra företagsklimat. Några av de insatser som genomförts under året är: Frukostklubben Företagsbesök tillsammans med Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) Dialogmöte tillsammans med företag, politiker och tjänstemän Framtagning av ett digitalt Näringsrikt För en positiv utveckling och långsiktighet i arbetet krävs uthållighet och utveckling av de insatser som görs ut mot företagen och internt i kommunen. Mätning 2012 Målvärde Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning 63 63 70 SKL s mätning i Insikten är förändrad och inte lanserad för än, varför senast kända utfall tas upp här. 4.5.1 Unga människors intresse och kunskap om entreprenörskap, arbets- och näringsliv ska öka Beslutats av Det görs flera goda insatser inom området. För att nå framgång krävs kontinuitet och ständig utveckling i samverkan med utbildningsförvaltningarna. Utvecklingsarbetet är långsiktigt och följer i vissa delar läsåret vilket gör att ett par av insatserna som sätts in för att nå målet kommer få genomslag först nästa år. Sedan hösten genomförs aktiviteter och insatser för att fler gymnasieelever ska få möjlighet att driva sk UF-företag genom Ung företagsamhet. Insatser som stödjer målet är: Mätning 255 elever i Kungsbacka fick / möjlighet att driva UF-företag genom Ung företagsamet, UF. Insatser inom Made by Kungsbacka med fokus på utveckling och erfarenhetsutbyte tillsammans med representanter från utbildning, elever och företag. 20 ungdomar i åldern 14-20 fick möjlighet att driva sommarlovsföretag genom Sommarlovsentreprenör Kungsbacka 2012 Målvärde Svenskt näringslivs attitydsundersökning 4 3,9 3,9 4,3 SKL s mätning i Insikten är förändrad och inte lanserad för än, varför senast kända utfall tas upp här. 4.5.2 ska erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner Beslutats av Kungsbacka är sedan slutet av en av fyra pilotkommuner som genomför Nöjd kundundersökningen Insikt löpande. Tidigare fanns endast möjlighet att genomföra undersökningen vart 15
Kommunstyrelsens årsredovisning annat år. Senast undersökningen gjordes var. Genom att undersökningen görs löpande får fler företag svara på undersökningen och den kommer i närmare anslutning till att företaget har haft ärendet i kommunen. Det leder också till ökat fokus på ständiga förbättringar när det gäller servicen kring myndighetsutövningen. Exempel på insatser som gjorts under året för att stödja målet är: Utbildningsdagar för enklare och effektivare service till företag Nyföretagarkvällar Kungsbacka entreprenörskola Dialogmöten tillsammans med företag, politiker och tjänstemän Företagsfredag för att stödja företagsutveckling Företagsenkät för att stödja företagens behov av utveckling Kungsbacka shopping Inspirationsdag för handeln i Kungsbacka Mätning 2012 Insikt, SKLs nöjd kund undersökning 63 63 Målvärde SKL s mätning i Insikten är förändrad och inte lanserad för än, varför senast kända utfall tas upp här. Det förklarar även varför det inte är uppsatt något målvärde för år. 4.6 Minskat försörjningsstöd Beslutats av KF:s formulering Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Summan av de insatser som sker på bred front inom s näringslivsarbete ska bidra till att tillväxttakten ska vara bland de högsta i landet när det gäller ökningen av antalet nya företag och förvärvsarbetande inom kommunens gränser. Nyföretagandet är fortfarande högt och antalet företag har ökat. För att stödja tillväxten av företag erbjuder vi företagsstöd genom de aktörer vi samarbetar med, Kungsbacka entreprenörskola och Företagslotsen. Samverkan mellan skola/utbildning och näringsliv/arbetsliv ökar chanserna för unga att få jobb. Insatser för att underlätta och bredda samarbete mellan skola/utbildning och näringsliv/arbetsliv har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. Att unga får möjlighet att träna sina entreprenöriella förmågor stärker deras attraktionskraft oavsett om de i framtiden väljer en anställning eller att starta företag. Insatser för att stärka ungas entreprenörskap sker genom stödet till Ung Företagsamhet, genomförandet av Sommarlovsentreprenör Kungsbacka och Made by Kungsbacka. Mätning 2012 Målvärde Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 2,8% 2,5% 2,2% 2,8% 16
Kommunstyrelsens årsredovisning 4.7 Fler ska åka kollektivt Beslutats av KF:s formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Antalet resor är ungefär lika stort som under. Värt att notera är att allt fler resenärer väljer Öresundståget, både från Kungsbacka station och från Åsa station. Resandet på Öresundståget är inte inkluderat i resandestatistiken. Det gör att det inte är möjligt att fullt ut följa hur resandet utvecklas. Bedömningen är att resandet totalt har en svag ökning. Resandet med den lokala busstrafiken är likvärdigt med föregående år. Förutom anpassningen av anslutningstrafiken till Åsa station har ingen förändring skett i turutbudet. Resandet i västra Kungsbacka med Blå Express visar en ökning. Här har trafiken förstärkts pga högt resande. Mätning 2012 Målvärde Antalet resor med kollektivtrafiken 6 900 7 100 7 068 8 800 4.7.1 Andelen invånare i Kungsbacka som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete ska öka Beslutats av Tillkomsten av Åsa station har haft en positiv påverkan under hela. Resanderäkningar visar att fler än 400 personer per dag åker från Åsa station. Det har ännu inte gjorts några mätningar på om resenärerna är nya kollektivtrafikresenärer eller om det är en omflyttning från buss/pendeltåg. Under 2015 ska en mätning göras för att utreda hur många nya resenärer Åsa station har genererat och i vilket ärende de åker. För att mäta om andelen kollektivtrafikresenärer ökat måste en komplett resvaneundersökning göras. Det är en kostsam undersökning som inte görs varje år. Senaste mätningen gjordes och då var andelen 13% vilket är senast kända mätningen som skrivs in som utfall även för. Mätning 2012 Målvärde Andel av arbetspendlingen som görs kollektivt 15% 13% 13% 14% 4.8 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Under har det införts en utskriftstjänst print on demand viket kan bidra till att minska pappersutskrifter och därmed lägre energiförbrukning. Förvaltningen har även infört 17
Kommunstyrelsens årsredovisning ärendehanteringssystemet LEX där ärenden och handlingar kan flödas digitalt till varandra vilket skulle kunna bidra till färre utskrifter. Mätning 2012 Målvärde Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 176 171 168 160 4.9 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% För korta tjänsteresor väljer vi kollektivtrafik eller kommunens poolbilar i första hand. För längre tjänsteresor väljer vi i första hand tåg där flyget inte motiveras av stor tidsbesparing. Vi saknar i dagsläget statistik för resor med olika färdmedel för medarbetare på kommunstyrelsen varpå det är svårt att säkert utläsa i vilken omfattning vi lyckas sänka koldioxidutsläppen för våra tjänsteresor. Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2012 Målvärde -0,47% -6,5% 0,9% -2,5% 4.10 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Den handlingsplan som kommunstyrelsens förvaltning (KSF) jobbat med utifrån medarbetarenkäten 2012 tillsammans med genomförd arbetsmiljökartläggning 2012 har bidragit till flera planerade åtgärder. En ny medarbetarenkät har genomförts under våren och respektive verksamhet inom KSF arbetar fram handlingsplaner inom sina områden. Till exempel har Samhällsplanering inlett ett stort utvecklingsarbete tillsammans med förvaltningen Plan & Bygg med fokus på tre områden; struktur och kultur inom och mellan avdelningarna, samt utifrån resultat av det arbetet en processkartläggning. Under har också ett stort förändringsarbete initierats inom kommunstyrelsens förvaltning för att se över organisation, arbetssätt och värderingar. Målet som sattes upp före sommaren var att i slutet på ha en målbild för ett kommunledningskontor med fokus på ledning, styrning och uppföljning, bland annat för att bättre kunna fullfölja kommunstyrelsens uppsiktsplikt och förbättrat ledningsstöd till övriga kommunen. Under året har det tagits fram ett nytt sätt att arbeta med individuella överenskommelser samt att 18
Kommunstyrelsens årsredovisning koppla dessa till processen för löneöversynen. Mätning 2012 Målvärde Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 6,9-6,8 8,5 Jämix, ökning av antal punkter per år 91 83 91 et för Jämix är inte rapporterat vid denna årsredovisnings tryck. 4.11 Andelen projekt med delfinansiering från EU ska öka på kommunstyrelsens förvaltning Beslutats av Under fortsatte arbetet med den transnationella delen av Kungsbacka 2020. Processen initierades under försommaren. Syftet är att under 2016 kunna starta ett transnationellt projekt inom e-förvaltning. Ansökan till EU programmet Horizon 2020 sker i maj 2015. Under pågick ett intensivt arbete med att etablera kontakt med partnerkommuner i olika europeiska länder samt att precisera projektets mål och syfte. Projektidén prövades av en extern för FP7, forskningsprogrammet 2007- och avstämning skedde gentemot Vinnova, National Contact Point för EUs program för forskning och innovation, Horizon 2020. Vidare har Kungsbacka deltagit på konferens arrangerad av Director General Connect, European Commission som var riktad till blivande sökande inom programmet. Beslut togs senare av konsortiet om att ansökan kommer att göras inom detta program. Under hösten anställdes en projektutvecklare med inriktning EU för att på så vis stärka upp kommunens utvecklingsarbete med stöd av EUs fonder och program. Mätning 2012 Målvärde Antal projekt som delfinansieras av EU 0 0 1 1 Transnationellt besök med seminarium om digitalisering. Foto Emilie Danielsson 19
Kommunstyrelsens årsredovisning 5 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 5.1 Direktiv invånardialog Beslutats av KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under ska lämnas till Kommunstyrelsen. En policy med tillämpningsanvisningar, som ska fungera som vägledning för nämnderna i sitt arbetet med dialog, har tagits fram. Representanter från alla partier och från Kommunstyrelsen (KS) samt ett antal tjänstemän har deltagit i detta arbete. KS har även genomfört en större invånardialog om centrumutveckling i Åsa samt använt invånarpanelen för avstämning kring friluftsliv. Det är även framöver inom samhällsbyggnadsområdet vi tror att KS har chans till flest dialoger även om det givetvis finns behov av dialog i andra kommunövergripande projekt. I den nya antagna policyn för invånardialog finns två principer som direkt manar till planering och framförhållning och som har stor påverkan på KS verksamhet. Den första lyder: I samband med budgetarbetet identifierar nämnderna/förvaltningarna inom vilka områden de önskar dialog framöver. Vilka dialoger som planeras ska framgå i budgetdokumentet. Den andra lyder: I beslut gällande offentlig miljö och stora projekt överväger vi alltid dialog. Då kommunstyrelsens förvaltning skapat förutsättningar för övriga nämnder att kunna planera och organisera sina dialoger samt varit stöd i alla nämnders dialoger inklusive KS egen dialog om Åsa, anses direktivet uppfyllt för KS räkning. Mätning Status direktiv Uppnått 20
Kommunstyrelsens årsredovisning 5.2 Direktiv praktikplatser Beslutats av KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kommunstyrelsens förvaltning har ställt två arbetsplatser till förfogande för bland annat praktikanter. Under året har förvaltningen haft två praktikanter. Den ena var arbetssökande och anvisades via kommunens kompetenscentrum och arbetade inom området säkerhet. Den personen har fått ytterligare uppgifter inom kommunen. Den andra personen hade uppgifter inom kommunikationsområdet som en del av sin utbildning vid Göteborgs universitet. Mätning Status direktiv Uppnått 5.3 Direktiv e-förvaltning Beslutats av KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten På en kommungemensam nivå genomförs under -2015 projektet Kungsbacka 2020 etapp 1. Följande har projektet levererat hittills: Nytt ärendehanteringssystem Ny webplats som gör det enklare att hitta och möjliggöra dialog Kungsbacka direkt, vår nya kundtjänst som bidrar till en väg in i kommunen Implementerat en ny teknisk plattform för integrerade e-tjänster och påbörjat produktionen av nya e-tjänster Möjliggjort åtkomst till Nationell patientöversikt för omsorgspersonalen och skolhälsovården Genomfört en förstudie kring nytt verksamhetssystem för omsorgen Genomfört en förstudie kring e-arkiv Övriga aktiviteter som pågår: Ansökningsförfarande till EU s program Horizon 2020 för att påbörja ett transnationellt projekt inom e-förvaltning Ledarskapsutbildning med anknytning till e-förvaltning. På förvaltningarna i kommunen har utvecklingsarbetet tagit fart under året och börjat bli en del av 21
Kommunstyrelsens årsredovisning det dagliga arbetet, så som på arbetsplatsträffar (APT) och ledningsgruppsmöten. Medvetenheten om Kungsbacka 2020 är stor, vilket påvisas i en undersökning som gjordes under hösten. Alla förvaltningar arbetar med aktiviteter som ska leda oss mot emålbilden, exempelvis: Minska pappersförbrukningen Se över personalens digitala kompetens Ökat användande av Lync för möten Mätning Status direktiv Uppnått Under året har det arbetats aktivts med målbilden för Kungsbacka 2020. 22
Kommunstyrelsens årsredovisning 6 Uppföljning inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Värdegrund Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Så här arbetar vi med Bitt Bitt ligger till grund för allt arbete inom Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen med förvaltning har en roll i kommunen som både planerande, uppföljande med tillsyn och stödjande. Dels gentemot politisk verksamhet i övriga nämnder och förvaltningar och dels gentemot allmänheten och näringslivet. Bitt som värdegrund bidrar till trovärdighet, korrekthet med gott bemötande och hög servicenivå. Exempel på kommunövergripande utvecklingsarbete kopplat till Bitt som drivits från kommunstyrelsens förvaltning under året är - Översyn av Kommunstyrelsens förvaltning som kommunledning utifrån övriga kommunens behov och vidareutveckling av kultur och värderingar i ledar- och medarbetarskap. Under året har ett utvecklingsarbete påbörjats kring detta. - Invånardialogarbetet i kommunen - Jämförelsetjänst för invånare att jämföra service på vår hemsida - Under året utvecklades och invigdes en kommungemensam kundtjänst - Kungsbacka Direkt Utöver ovan så är projektet Kungsbacka 2020 en förutsättning för att vår värdegrund, Bitt ska vara grundläggande även i en framtida e-förvaltning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin. 23
Kommunstyrelsens årsredovisning 6.2.1 Alternativa driftsformer Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas. Under finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning. Verksamhet Andel av verksamhetsvolym Kostnad för verksamhet År År År År Kommunstyrelsen har ingen konkurrensplan eftersom det inte finns någon konkurrensutsatt verksamhet. Inga alternativa driftsformer att rapportera. 6.2.2 Uppdragsföretag Företag Räddningstjänstförbundet Storgöteborg Detta har hänt under året - i företaget och i den verksamhet de driver för oss Är ett kommunalförbund, bildat av kommunerna Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Kungsbackas andel av förbundet är 9,05%. Räddningstjänstensverksamhet omfattar bland annat ansvar för räddningstjänsten inom medlemskommunernas geografiska område, att tillse att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Att tillse att kommunernas ansvar för brandskyddskontroll och sotning av fasta förbränningsanordningar uppfylls. Förbundsstyrelsen har gett förbundsdirektören i uppdrag att utreda eventuell framtida förändring av förbundets medlemsavgiftskonstruktion samt lämna förslag till hanteringsordning och finansieringsmodell vid eventuell anslutning av ytterligare medlemskommuner. Förbundsdirektören har haft ute alternativa modeller på remiss hos medlemskommunerna. Förbundet återkommer med beslut. 24
Kommunstyrelsens årsredovisning 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer 7.1 Synpunktshantering 7.1.1 Kommentaren Kommentaren är den kommungemensamma process vi har för att fånga upp så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta problem som uppstått för dem vi är till för. Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna kommentarer Fördelning av inkomna synpunkter -01-01---12-31 Klagomål 12 Beröm 0 Förslag till förbättring 67 Totalt antal inkomna synpunkter 79 Varav anonyma 22 Varav politiska 8 Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 18 Flest kommentarer får vi om Majoriteten av de inkomna synpunkterna handlar om kollektivtrafik. Det handlar då om förslag till förbättringar respektive klagomål, främst avseende antal avgångar för bussar och pendeltåg samt färdväg för bussar. Vad gäller innehåll i övriga synpunkter så är det inget som avviker på samma sätt som kollektivtrafiken. Det är spridda förslag till förbättringar och klagomål inom ett flertal olika områden som rör tex bostadsbyggandet, vägar, hur vi vill ha innerstaden mm. Synpunkterna tas hänsyn till i den framtida planeringen. 25
Kommunstyrelsens årsredovisning 8 Verksamhetsmått 8.1 Analys verksamhetsmått Nyckeltalen indikerar samlat en stabil och fortsatt god utveckling om kommunen och hur den kommunala verksamheten uppfattas av invånarna. Näringslivets nyckeltal indikerar en fortsatt god utveckling med fler företag allmänt och fler företag i förhållande till antal invånare. Däremot finns det indikationer på vikande nöjdhet i hur medborgarna uppfattar kommunen vid möten och service som är viktigt att analysera vidare. Dock bör nämnas att Kungsbacka förbättrat sig i förhållande till övriga kommuner. Upplevelsen från medborgarna om bemötande och telefonkontakt förbättras och är högre än riksgenomsnittet. Möjlighet till information och att kunna framföra synpunkter vid personliga möten anses god och ökar något. Möjligheten till inflytande över kommunens verksamhet är på samma nivå som föregående år men har sjunkit sedan år 2012. Tillgänglighet och öppettider enligt efterfrågan håller sig stabil med en liten förbättring. De invånare som skickar en enkel fråga vi e-post får till 98% svar inom två arbetsdagar vilket är betydligt bättre en riksgenomsnittet på 79%. Vid telefonkontakt om en enkel fråga upplever 56% att de får svar vilket kan jämföras med 44% för riket i övrigt. Kommuninvånarna känner sig trygga till 67% vilket är en ökning med ytterligare 1% i förhållande till föregående år liksom året innan. Dessa upplevelser bidrar sannolikt till att kommuninvånare har en betydligt högre rekommendationsbenägenhet av Kungsbacka som boendeort än riksgenomsnittet. 8.2 Effektmått Nyckeltal Hur ser invånarna på sin kommun som en plats att bo och leva på 2012 Riket 72 72 72 59 Antal aktiva företag 8 225 8 294 8 490 Antal nystartade företag 617 538 621 Andelen privata arbetsgivare per 1000 invånare 37 37 39 36 Nöjd-Medborgar-Index 64 63 62 53 Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen 6,6 7 6,6 6,6 Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen 6,6 6,8 6,5 6,4 Andel som uppfattar ett gott bemötande vid telefonkontakt 80% 89% 94% 86% Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten 6,1 6 6,3 Möjligheten att framföra synpunkter genom personliga möten 6,1 6 6,2 Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet 48 45 45 39 26
Kommunstyrelsens årsredovisning Nyckeltal Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling 2012 Riket 51 51 69 50 Kommentar Obs ny indikator för, ej jämförbar med tidigare år. Jämförelser bakåt i tiden bör göras genom placering jämfört andra. Hur god kommunens webbinformation är till invånarna 83 87 86 79 Antal inlämnade synpunkter 660 559 996 Information om vår Tillgänglighet 5,8 6 6 Efterfrågestyrda öppettider 6,3 6,2 6,4 Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga 59% 69% 98% 79% 42% 42% 56% 44% Hur trygga känner sig invånarna 65 66 67 61 Rekommendationsbenägenhet av Kungsbacka som boendeort 81 81 81 63 81% av Kungsbackaborna kan rekommendera Kungsbacka som boendeort. 27
Kommunstyrelsens årsredovisning 9 Personalmått 9.1 Analys personalmått Kommunstyrelsens förvaltning fortsätter att växa, om än i lägre takt än tidigare. Ökningen under året stannar på knappt 5 % Andelen kvinnor inom KSF ökar från 71 % till 77 %. För hela kommunen ligger andelen kvinnor på 82 %, vilket är en minskning med en procentenhet. I stort sett alla medarbetare jobbar 100 %. En utmaning med många nya medarbetare och införande av ny organisation (Kansli inkl. administration för överförmynderi och val), nya arbetssätt och system, är att få tid till introduktion av nya medarbetare och kompetensöverföring. Det är också en utmaning att med en hög arbetsbelastning hinna jobba med kultur och strukturfrågor. Åtgärder som vi gjort under för att lyckas med detta är dels att ha färre medarbetare per chef samt att involvera alla medarbetare i det förändrings- och utvecklingsarbete, som nu pågår. Sjukfrånvaron inom KSF har minskat under året, från 5,9% till 5,6 %. Minskningen beror framförallt på att den långa sjukfrånvaron ( >60 dagar) minskat. 9.2 Resursmått Nyckeltal 2012 Totalt antal anställda 35 42 44 Andel anställda kvinnor 71% 71% 77% Andel anställda män 29% 29% 23% Totalt antal årsarbetare 35 42 42 Andel heltid 97% 97% 97% Andel kvinnor som har heltid 96% 96% 96% Andel män som har heltid 100% 100% 100% Andel deltid 3% 3% 3% Andel kvinnor som har deltid 4% 4% 4% Andel män som har deltid 0% 0% 0% Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare 0,94% 1,05% 1,14% Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 1,14% 0,86% 0,52% Antal medarbetare per chef 11 11 6 28
Kommunstyrelsens årsredovisning 9.3 Effektmått Nyckeltal 2012 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 2,8% 5,9% 5,6% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 3,5% 8% 7,1% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 1,1% 1,1% 1,7% Arbetsmiljö 5,9-6 Ledarskap 7,1-7,1 Medarbetarskap 7,4-6,1 MMI, motiverad medarbetarindex 63-64 HME, hållbart medarbetar engagemang 74-73 Rekommendationsvilja -19-6 Framgångsfaktorer/lojalitet 6,9-6,8 Personalen är Kungsbackas viktigaste resurs. 29
Kommunstyrelsens årsredovisning 10 Ekonomi med kommentarer 10.1 Uppföljning driftbudget Budgetavräkning nämndbudget KS per verksamhetsområde, tkr. Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsens politik -14 342-15 697-14 012 1 686 Kommunstyrelsens Förvaltning -112 425-106 261-104 101 2 160 Kungsbacka 2020-6 255-5 770-8 646-2 876 Finansering från resultatfonder för Kungsbacka 2020 3 565 3 840 6 225 2 385 Realisationsvinst 94 232 0 54 991 54 991 Delsumma Kommunstyrelsens Verksamhet -35 225-123 888-65 542 58 346 Medlemsavgifter -10 601-10 562-10 811-249 Tjolöholm -6 354-7 154-7 154 0 Räddningstjänst -47 627-46 969-45 066 1 903 Kollektivtrafik, färdtjänst & skolskjuts -48 445-50 493-55 202-4 709 Delsumma Kommunstyrelsen Övrigt -113 027-115 178-118 232-3 054 Resultat -148 252-239 066-183 774 55 292 Exkludering realisationsvinst som jämförelsestörande post -94 232-54 991-54 991 Resultat exkl. jämförelsestörande poster -242 484-239 066-238 765 301 Kommentarer Kommunstyrelsens resultat är -183 774 tkr inklusive reavinster från exploateringsinvesteringar och finansering från övriga nämnders resultatfonder enligt beslut för projekt Kungsbacka 2020. För att få ett jämförbart resultat med budget, exkluderas reavinsten för Valand och Sågen. Det jämförbara resultatet ger en budgetavvikelse med +301 tkr. Det finns dock både positiva och negativa avvikelser mot budget som beskrivs per verksamhetsområde: Kommunstyrelsens politik avviker +1 686 tkr som främst hänförs till politikens budget för oförutsedda händelser och lägre kostnader för administration. Kommunstyrelsens förvaltning avviker +2 160 tkr som främst beror på kommunstyrelsens uppdrag att genomföra en järnvägsutredning för sträckan Almedal Mölnlycke som först kommer att genomföras nästa år vilket ger en positiv avvikelse med +1 000 tkr som ombudgeteras. 30
Kommunstyrelsens årsredovisning Lägre kostnader för kvalitetsarbete och för införande av processorienterat arbetssätt, tillsammans med lägre övriga kostnader inom strategi och kansli, bidrar med ytterligare ca +2 500 tkr i avvikelse. Det finns även en del ökade kostnader, främst för Bostadsanpassningsbidragen -5 800 tkr. Anledningen till Bostadsanpassningsbidragens ökade kostnader är att fler blir äldre, bor hemma och att fler har funktionshinder. Given budget för detta ansvar har inte ökat i samma omfattning som verksamheten under senare år. Kommunstyrelsen har dessutom mycket små möjligheter att styra verksamheten och dess utveckling. Därför flyttas denna verksamhet närmare de som ansvarsar för genomförandet av bostadsanapassningar på Service till år 2015. Överförmynderiverksamheten har också ökade kostnader med -900 tkr. beroende på ökad belastning. Dessa ökade kostnader har vägts upp av motsvarande lägre kostnader genom att skjuta fram en rad utvecklingsinsatser (enligt uppdrag från KS efter prognosen per april). I förhållande till föregående år har kostnaderna minskat främst för IT-utvecklingsprojekt och övrigt utvecklingsarbete som beror på ändrad planering enligt ovan för år. Kungsbacka 2020 som startade föregående år har mer kostnader än budget med -2 876 tkr beroende på att delmoment från föregående år har genomförts samt utökning vid införande av Kungsbacka Direkt och e-förvaltning. Det medför också en högre finansering från övriga nämnders resultatfonder med +2 415 tkr. Netto avviker Kungsbacka 2020 med -491 tkr som beror på projektets utökade omfattning. Under våren genomfördes en kampanj om digitaliseringens möjligheter i utveckling av e- tjänster för att förbättra servicen gentemot kommuninvånare. Realisationsvinst från exploateringsinvesteringar avser området Valand 51 991 tkr och Sågen 3 000 tkr. Medlemsavgifterna är något högre för SKL och Region Halland vilket förklarar avvikelsen med -249 tkr. Räddningstjänsten har fått en återbetalning på grund av lägre pensionskostnader som förklarar den positiva avvikelsen om 1 903 tkr. Detta förklarar även utvecklingen i förhållande till året innan. Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts avviker -4 709 tkr. från budget. En rättning av felaktigt återsökt mervärdeskatt har genomförts för åren 2012- vilket förklarar -2 148 tkr. av avvikelsen. Dessutom ökar kostnaderna för både färdtjänst och skolskjuts enligt avtalade indexuppräkningar (som har högre samband med oljeindex än kommunens ökning av budgetramen, dvs ökning pga pris och inte volym) samt för kollektivtrafikens infrastuktur om totalt -2 561 tkr. Delsummorna visar på utfall i förhållande till de två budgetramar som är riktade till kommunstyrelsens två uppdrag, planering/ledning och övrigt. 31
Kommunstyrelsens årsredovisning 10.2 Uppföljning investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Löpande årliga investeringar Bokslut 2012 Bokslut Årsbudget Bokslut Avvikelse Utgifter -284-492 -620-402 218 Övriga investeringar Inkomster 1 181 907 500 1 225 725 Utgifter -6 343-13 749-34 874-19 085 15 789 Exploateringsinvesteringar Inkomster Bostäder 44 983 75 520 119 200 98 952-20 248 Utgifter Bostäder -67 680-21 105-35 100-26 670 8 430 Inkomster Verksamhetsfastigheter 2 000 3 000 1 070-1 930 Utgifter Verksamhetsfastigheter -24 141-4 897-19 500-17 408 2 092 Netto -50 284 36 184 32 606 37 682 5 076 Kommentarer Kommunstyrelsens nettoinvesteringar för uppgår till 38 mkr. Av dessa avser 101 miljoner inkomster och 63 miljoner kronor är utgifter. Budgetavvikelsen är en positiv avvikelse på 5 mkr. Övriga investeringar: Bland kommunstyrelsens övriga investeringar återfinns bland annat Åsa station samt satsningar inom kollektivtrafiken i bland annat Hede. Avvikelsen mellan årets utfall och budget handlar till störta delen på projektet Hede station där kommunens satsningar i området kommer längre fram i tiden än vad som budgeterats. Exploateringar Bostäder Inom Bostads-projekten har det under året varit utgifter på 27 mkr och inkomster på 99 mkr. Den budgeterade nettoinkomsten var på 84 mkr, vilket resulterar i ett budgetunderskott på 12 mkr. Budgetavvikelsen bland inkomsterna beror till största delen på försenade inkomster i projekten Björkris bostäder, Aranäs stadsdel etapp 3 samt Särö centrum. Avgiften på utgiftssidan handlar om att utbyggnaden av kvarteret Valand inte påbörjades under, vilket var budgeterat. Verksamhetsområden Inom verksamhetsområdena har det under året varit utgifter på 17,4 mkr och inkomster på 1,1 mkr. Den budgeterade nettoutgiften var på 16,5 mkr, vilket resulterar i ett budgetöverskott på 0,2 mkr. De stora ekonomiska händelserna under året har varit att kommunen förvärvade en omlastningsstation på Klovsten för 10,8 mkr. Kommunen har också köpt in mark i Fjärås till exploateringsprojektet Duvehed för 4,5 mkr. Inkomsterna inom verksamhetsområdena handlar om handpenning för markförsäljning inom projekt Fjärås Äskatorp samt försäljning inom projektet Borgås Arendalsvägen. 32
Kommunstyrelsens årsredovisning Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr) Proj nr 3103 /310 4 3 18 7 3 11 9 3 16 7 3 17 1 Text Processläge tom Årsbudget Bokslut Avvikelse Åsa Station U -49 114-8 587-17 345-8 758 Hede Kollektivtrafik G -359-17 841-35 17 806 Kvarteret Valand P 3 216 19 200 48 549 29 349 Björkris stadsdel bostäder G 107 289 20 000 10 298-9 702 Kolla exploatering G -63 707 13 312 0-13 312 Summa projekt >5 Mkr -2 675 26 084 41 467 15 383 Processläge: B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie P = projektering U = uppföljning/projektavslut Kommentarer Projektet Åsa station har pågått sedan slutet av 2011 och slutredovisades under. Projektet genererade en budgetunderskott på ca 8,8 under. Vid Hede station har Västtrafik och Trafikverket under året genomfört utbyggnad. Kommunen har under året inte haft några större utgifter i projektet och därför genererar projektet för ett budgetöverskott på 18 miljoner kronor. I Valand har under året avtal tecknats med exploatör för genomförande av projektet. Dellikvid på 54 miljoner kronor har under året inbetalats från exploatören. Projektets utgifter har under året bestått av rivningsarbete, utökning av parkering samt utrangering av rivna fastigheter. Under 2015 kommer det bli byggstart i projektet. I Björkris har nu tecknats avtal om försäljning för samtliga bostadskvarter och den mesta utbyggnaden av infrastruktur i området är klart. Under har delar av försäljningslikviden för de sista tomterna kommit in. Utbyggnad av Kolla pågår. Kostnader för infrastruktur vidarefaktureras till exploatörerna som bygger i området. Under året har inkomster för markförsäljning kommit in med ca 18 Mkr. Inspirationsbild Valand, etapp 1 33