Regeringens proposition

Relevanta dokument
Regeringens proposition

Prop. 1982/83: 118. Regeringens proposition 1982/83: 118

Prop. 1975/76:30. Regeringens proposition 1975/76:30

Regeringens proposition

Prop. 1975: 90. Nr90. Regeringens proposition nr 90 år 1975

Regeringens proposition

Regeringens proposition

Nr 89. Prop. 1975: 89. Regeringens proposition nr 89 år 1975

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

Prop. 1979/80: 44. Regeringens proposition 1979/80: 44

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

1992/93: 188. Regeringens proposition. om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop.

Prop. 1983/84: 153. Regeringens proposition 1983/84: 153 OLOF PALME. om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden;

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag

Regeringens proposition

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Regeringens proposition

Prop. 1983/84: 41. Regeringens proposition 1983/84: 41. om garanti och försäkring som villkor för bostadslån till vissa nybyggda OLOF PALME

Regeringens proposition 1990/91:38

cu 1981/82: 26 Civilutskottets betänkande 1981/82: 26 om anslag till räntebidrag och bostadsbidrag m. m. (prop. 1981/ 82: 124 bil. I) 1 Propositionen

Motion 1980/81: n): 29) bereds rik dagen tillfälle att ta del av vad energiministern anfört

Regeringens proposition 1987/88:48

Fastigheter Miljöskydd/Naturvård Planfrågor, Stadsbyggnad, Bygglov Ekonomisk-politiska åtgärder inom bostads- och miljöområdena

Regeringens proposition 2002/03:14

Svensk författningssamling

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

CARL GUSTAF. Prop. 1974: 11. Kungl. Maj:ts proposition nr 11 år Nr 11

Nya bostadsfinansieringsregler och slopat krav på kommunal borgen från och med den 1 januari 1993

Regeringens proposition 2014/15:87

Regeringens proposition 1991/92:47

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Prop. 1981/82: 124. Regeringens proposition 1981/82: 124

BoU 1983/84:8. Bostadsutskottets betänkande 1983/84:8

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Utbildningsutskottets betänkande 1989/90: Ub U29

RP 117/2008 rd 2009.

Mot. 1981/ Motion 1981/82:2316

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. Ekonomiska och juridiska förutsättningar för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Dir. 2006:94

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

för nedsättning av annuiteten

SfU 1978/79: 13. Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79: 13

Regeringens proposition

Motion till riksdagen 1986/87: Sk153 Stig Josefson m. fl. (c) Ändringar i beskattningen av bensin, m. m. (prop. 1986/87:139)

Regeringens proposition 2015/16:20

Regeringens proposition 2015/16:47. Extra ändringsbudget för 2015

Regeringens proposition 2000/01:18

Prop. 1982/83: 15. Regeringens proposition 1982/83:15. få medge mer omfattande dispenser från gi\l!<lnde bes~ämmelser om byggnaders

Regeringens proposition

Regeringens proposition 2003/04:138

Motion till riksdagen /88:T106 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Regeringens proposition 2011/12:146

Regeringens proposition 2007/08:145

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Brett deltagande i högskoleutbildning

Regeringens proposition 2005/06:32

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Regeringens proposition 2012/13:133

Prop. 1976/77: 4. Regeringens proposition 1976/77: 4. om höjning av Yisst avdrag Yid arvs- och gåvobeskattning av förmånstagarförvärv

Regeringens proposition 2004/05:174

Prop. 1979/80: /80:28. Regeringens proposition. om höjning av skatterna på dq'cker och tobak; THORBJÖRN FÄLLDIN

Regeringens proposition 1992/93: 167

Huvudsakligt innehåll

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Upphandling från statliga och kommunala företag

BoU 1983/84:11). Bostadsutskottets betänkande 1983/84:12

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

Regeringens proposition 2003/04:23

Regeringens proposition 2005/06:74

Återköpsprogram av aktier i Telia Company AB. Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet)

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

1988/89: 58. Regeringens proposition. om vissa skattefrågor avseende sjömän. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop. 1988/89:58.

Regeringens skrivelse 2008/09:224

Mot. 1984/ Motion 1984/85:3090. Per-Ola Eriksson m. fl. Livsmedelspolitiken (pro p. 1984/85: 166)

Lag. om ändring av aravabegränsningslagen

Regeringens proposition 2009/10:91

Regeringens proposition 2013/14:31

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statens egendom Harpsund och Sagerska huset

Svensk författningssamling

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

@[] Prop. 1991/92:22. Regeringens proposition 1991/92:22. om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret

Lagutskottets betänkande 1987/88: 37

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

Niclas Johansson Helena Milton. Ekonomi/Finans Regeringens kommunpaket samt preliminärt taxeringsutfall

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 140/2010 rd. olägenheter (1184/2005), nedan reparationsunderstödslagen.

PM till förslag till stödordning för om avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Regeringens proposition 1996/97:89

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Trafikutskottets betänkande 1999/2000:TU6. Marktjänster på flygplatser. Sammanfattning. Propositionen. Motionen 1999/2000 TU6 1999/2000:TU6

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

anpassningar av bestämmelserna om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation.

Remiss: Förordning om stöd till kommuner för kostnader avseende flyttning, uppställning och skrotning av vissa fordon

Transkript:

Regeringens proposition 195/: 95 om ändring av reglerna för produktionskostnadsanpassad belåning m. m. vid beslut om statliga bostadslån ~ Prop. 195/: 95 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 13 februari 19. På regeringens vägnar Olof Palme Hans Gustafsson Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att vid produktionskostnadsanpassad belåning skall beräkning av räntebidrag och bestämning av låneunderlag för projekt med höga överkostnader ske på delvis annorlunda sätt än f. n. Vidare föreslås att produktionskostnadsprövningen för styckebyggda småhus tas bort. I Riksda1:en N5/. I sam/. Nr 95 Riittl'lse: S. under Närvarande rad : Lundkvist utgår.

Bostadsdepartementet Prop. 195/: 95 Utdrag ur protokoll vid rcgeringssammanträde den 13 februari 19 Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallen. Pcterson, Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson, Holmberg. Wickbom. Johansson. Hulterström, Lindqvist Föredragande: statsrådet Gustafsson Proposition om ändring av reglerna för produktionskostnadsanpassad belåning m. m. vid beslut om statliga bostadslån I Inledning 1.1 Nuvarande regler Vid nybyggnad av bostäder bestäms underlaget för beräkning av bostadslånets storlek - låneunderlaget - och underlaget för beräkning av räntebidragets storlek med utgångspunkt antingen i den faktiska produktionskostnaden eller i en för projektet schablonberäknad produktionskostnad. Pro<luktionskostnadsanpassad belåning innebär att låneunderlaget skall motsvara anbudssumman med skäligt tillägg för kostnader som inte omfattas av anbudet. Belåningsmetoden används för hyres- och bostadsrättshus och för gruppbyggda småhus 1 Som förutsättning gäller att projektet är upphandlat genom infordrande av anbud eller genom förhandling. Vid forhandlingsupphandling krävs att kostnadsnivån inte är högre än om byggnadsarbetena hade upphandlats i konkurrens och att produktionsformen är lämplig i det enskilda fallet. För projekt för vilka nyssnämnda förutsättning inte är uppfylld och för styckebyggda småhus används schablonberäkningsmetoden för att bestämma låneunderlaget. Metoden innebär att underlaget bestäms med hjälp av ett antal kostnadsschabloner som anpassas till kostnadsförändringar i tiden och kostnadsskillnader mellan olika regioner genom särskilda koefficienter - tids- och onskoefficienter. Låneunderlaget bildar utgångspunkt för beräkningen av räntebidragets storlek. Sådant bidrag lämnas för ränta som avser bostadslån och underliggande kredit till den del lånen hänför sig till låneunderlaget för bostäder. Bidraget motsvarar skillnaden mellan räntan för dessa lånedelar och en ränta beräknad på den ursprungliga låneskulden för lånedelarna och en garanterad räntesats. 1 Vid beslut om bostadslån skiljer man på småhus som uppförs för försäljning (gruppbyggda småhus! och småhus som skall bebos av sökanden (styckebyggda småhus).

För alla tyrcr av rrojckt gäller som villkor för bostadslån att rwduk- Prop. 195/: 95 tionskostnaden inte väsentligt rår överstiga det för projektet st:hablonberäknade rantviirdet. Om prnduktionskllslnadcn v~isentligt överstiger pantviirdet skall ansiikan om bostadsjän avsfts. Närmare bestiimmelser om beriikning av liineunderlag ot:h pantvärde vid nybyggnad av bostäder finns i - 1 ~* och 1 * förordningen (I 97tU4) om beriikning av låneunderlag ot:h pantvänlc för bostadslån. Bestiimmclser om produktionskostnadsprövning och om räntebidrag finns i 15 och 53 ~* resp. 3-3 ~ bostadsfinansieringsförordningen (1974:94). 1. Syftena med den produktionskostnadsanpassadc belåningen Den produktionskostnadsanpassadc bdfrningen infördes år 190 på förslag i budgetpropositionen (prop. 1979/0: IOO bil. f ). Enligt föredragande statsrådet fanns det behov av att lösa vissa problem i belåningssystemet. bl. a. problemen med överkostnader för friimst hyres- och bostadsrältshus. Utöver syftet att minska problemen med överkostnader skulle. anförde föredraganden. en produktionskostnadsanpassad belåning på sikt ha en gynnsam inverkan p;':i kostnadsutvecklingen genom att den stimulerar till en övergång till upphandling i konkurrens. En sådan belåning skulle ocksf1 ge en bättre anpassning av belåningen till projektens varierande utformning. Föredraganden anförde vidare att. om det grundläggande! syftet - att åstadkomma gynnsamma effekter på kostnadsutvecklingen - mot förmodan inte skulle uppnås, så borde den produktionskostnadsanpassade belåningen avvecklas. En gynnsam kostnadsutveckling borde å andra sidan kunna föranleda överväganden om att i viss omfattning vidga systemet. Efter beslut av riksdagen!cu 1979/0:. rskr 40) infördes produktionskostnadsanpassad belåning den I juli 190. Den omfattade frän början enbart sådana projekt som hade upphandlats i konkurrens. Sedermera har tillämpningsområdet vidgats till att omfatta även förhandlingsupphandlade projekt. Någon grundläggande ändring i sjiilva helåningsprincipen har dock inte gjorts. Föredragandens överväganden Mitt förslag: Vid produktionskostnadsanpassad belåning införs en övre griins för räntebidrag enligt nu gällande regler. Grtinsen svarar mot en produktionskostnad som är 110% av det schablonberäknade pantvärdet. För gruppbyggda egnahem sätts även en övre gräns för låneunderlaget som motsvarar denna produktionskostnad. För hyres- och bostadsrättshus ({lerbostadshus och småhus) Jämnas riintebidrag motsvarande halva räntekostnaden för den del av produktionskostnaden som överstiger 1101/( av det st:hablonheriiknade pant värdet. dock högst upp till 15 '!(,_ Sistnämnda gräns skall också utgöra en övre gräns för låneunderlaget. 3 t I Rik.l'dllf:l'll 1951. I sam/. Nr 95

Skälen för mitt förslag: Prop. 195/: 95. I Bakgrund Den produktionskllstnadsanpassade belåningen har möjliggjort ett bostadsbyggande med större variation än vad som eljest skulle ha varit fallet. Belåningen har dessutom gjort det möjligt för låntagarna att på fördelaktiga villkor finansiera de av länsbostadsnämnderna godtagna överkostnaderna. Under det senaste året har de produktionskostnader som redovisats för projekt aktuella för bostadslån ökat i betydande omfattning. Ökningen har varit större än den justering som genom tidskoefficienten har gjorts av den jämförelsekostnad - det schablonberäknade pantvärdet - som används vid länsbostadsnämndens kostnadsprövning. Vissa länsbostadsnämnder har diirför tvingats avslå ett förhållandevis stort antal ansökningar om bostadslån. För två områden - Stockholmsoch Göteborgsområdena - har det varit nödvändigt att höja ortskoefficienten. Höjningen. som trädde i kraft den I februari i år. bör göra det möjligt att i dessa områden genomföra huvuddelen av de projekt som tidigare inte kunde genomföras på grund av för höga överkostnader. Ökningen av produktionskostnaderna kan bero dels på en ökad standard utöver vad som förutsattes när schablonerna för bt!låningen bestämdes, dels på en allmän höjning av kostnaderna för oförändrad standard. dels på en otillräcklig följsamhet av schablonerna till kostnadsutvecklingen. Samtliga faktorer kan ha haft betydelse i sammanhanget. Att kostnadsstegringen skedde inom en förhållandevis kort tidsrymd och att belåningsmetoden är förhållandevis robust mot kortsiktiga förändringar talar för att den allmänna kostnadsfaktorn har haft en stor betydelse i sammanhanget. Höjningen av kostnadsnivån kan få betydande återverkningar vad beträffar kommunernas möjligheter att genomföra planerat bostadsbyggande. Därtill kommer att det högre kostnadsläget kan fä återverkningar även inom andra samhällssektorer. Det är därför enligt min mening nödvändigt att, i avvaktan på att den i årets budgetproposition (prop. 195/: 100 bil. 13 l nämnda översynen av belåningssystemet har slutförts. vidta åtgärder som motverkar rådande tendenser till ökade kostnader för hostadsbyggandet. Eftersom den produktionskostnadsanpassade belåningen inrymmer moment som kan leda till ökade produktionskostnader. nämligen de fördelaktiga finansieringsvillkoren för överkostnader. bör enligt min mening en ändring göras av denna del av belåningen. Ändringen bör utformas så att det ursprungliga syftet om en bättre anpassning av belåningen till projektens varierande utformning in.te äventyras.. Ny belåningsordning En bakomliggande tanke i nuvarande belåningssystem är att produktionskostnaden inte väsentligt skall överstiga det för projektet schablonberäknade pantvärdet. Under det senaste året har dock. som jag nyss nämnde. relationen mellan produktionskostnaden och pantvärdet utvecklats i 4

ogynnsam riktning inom vissa delar av landet, vilket har resulterat i ökade Prop. 195/: 95 överkostnader. I de fall schablonberäkningsmetodcn har använts, har lilntagarna vid ökade överkostnader tvingats finansiera en större andel av produktionskostnaden med hjälp av medel från den allmänna kreditmarknaden for vilka räntebidrag inte beviljas. Motsvarande effekt har inte uppstått i de fall där produktionskostnadsanpassad belåning har använts. I dessa fall har låntagaren visserligen fått vidkännas en högre produktionskostnad. men den ökade kostnaden har kunnat finansieras med hjälp av utökade prioriterade bottenlån och bostadslån för vilka räntebidrag beviljas. I och med att räntebidrag vid produktionskostnadsanpassad belåning beviljas även för de kostnader som ligger över det schablonberäknade pantvärdet finns det risk för en viss okänslighet för uppkomna överkostnader. Denna risk blir särskilt påtaglig i en situation med tendenser till starkt ökade produktionskostnader. dvs. en situation av det slag som vi f. n. befinner oss i. Genom att minska det statliga stödet för projekt med överkostnader blir det möjligt att begränsa denna typ av okänslighet. Minskningen av stödet bör nämligen leda till en ökning av byggherrarnas och låntagarnas incitament att på olika sätt försöka begränsa överkostnaderna. Jag har övervägt olika konstruktioner för att begränsa det statliga stödet. Det enligt min mening lämpligaste tillvägagångssättet är följande. För projekt som inte har någon överkostnad eller som har en överkostnad på högst IO% bestäms räntebidragets storlek på samma sätt som f. n.. dvs. ingen ändring i förhållande till nuvarande ordning. För projekt med en högre överkostnad än 10 % bestäms räntebidragets storlek på ett delvis annorlunda sätt. Beträffande hyres- och bostadsrättshus (tlerbostadshus och småhus) med en överkostnad högre än IO% skall räntebidraget bestä av två delar. Den ena delen skall i princip motsvara det bidrag som enligt nuvarande ordning skulle ha beviljats om överkostnaden hade varit begränsad till 10':1:-. dvs. en produktionskostnad motsvarande 110% av det schablonberäknade pantvärdet. Bidraget för den andra delen - dvs. för den del av produktionskostnaden som överstiger 110 % av det schablonberiiknade pantvärdet - skall, till skillnad mot nuvarande ordning, motsvara halva räntekostnaden. dock högst upp till 15% av det schablonberäknade pantvärdt:t. Någon upptrappning av den garanterade räntan i likhet med vad som sker f. n. skall inte göras för denna del. utan räntebidraget skall minska i takt med amorteringen av bostadslånet. När räntebidrag inte liingre beviljas för den första delen skall bidrag för den andra delen inte heller beviljas. Om produktionskostnaden överstiger 15 % av det schablonberäknade 0 pant värdet. dvs. den övre gränsen för räntebidrag. skall även låneunderlaget begränsas så att det endast motsvarar 15 % av det schablonberäknade pant värdet. Vad beträffar övriga hus där produktionskostnadsanpassad belåning är tillämplig, dvs. gruppbyggda egnahem. och där överkostnaden är högre än 10%. skall räntebidraget bestå av endast en del. Bidraget för denna del. 5

som motsvarar den första delen för hyres- och bostadsrättshus. skall Prop. 195/: 95 överensstämma med det bidrag som skulle ha beviljats enligt nuvarande ordning om överkostnaden hade varit begränsad till 100(. Niigot bidrag motsvarande den andra delen för hyres- och bostadsrtittshus skall således inte beviljas. Genom att egnahemsiigarna vid inkomstbeskattningen kan göra underskottsavdrag för ränteutgifter - en indirekt subvention - och att subventionseffckten för detta avdrag kan uppg;i till högst 50 %. blir kapitalkostnadsförutsättningarna i denna del i princip desamma som fl1r hyres- och bostadsrättshus. Aven för gruppbyggda egnahem skall Iäneunderlagct begriinsas om produktionskostnaden överstiger den övre gränsen för räntebidraget. dvs. 110 7r. av det schablonberäknade pantviirdet. Följande diagram illustrerar skillnaderna i ränta mellan nuvarande ordning och den redovisade konstruktionen för tre hyreshusprojekt där låntagarna är allmännyttiga bostadsföretag. Produktionskostnaden har antagits motsvara 105. 115 och 130 % av det schablonberäknade pantvärdet. dvs. överkostnaden är 5. 15 resp. 301/i. För projektet med en överkostnad på Räntesats för olika delar av överkostnaden år 1 och år 11 för projekt med 5, 15 resp. 30 % överkostnad. Överkostnad= 5% Överkostnad= 15% Överkostnad = 30% Ränte- 14 sats,% 1 År 1 10 4 0 100 110 14 1 10 4 0 0...--...-...--...---..--. 10 130 100 110 10 130 100 110 10 130 Overkostnadsintervall uttryckt i procent av det schablonberäknade pantvärdet 14 1 10 4!l il;~ I~:~ Ränte- 14 sats,% 1 År Il 10 4 0 100 110 14 14 1 1 lo lo " 1 ~ l I 1 I i i I 0 4 'I 4 0 10 130 100 110 10 130 100 Ovcrkostnadsintervall uttryckt i procent av det schablonberäknade pantvärdet WI ~~~.I l 10 10 130 I Ränteökning till följd av nya räntebidragsregler C Räntesal' enligt nuvarande ordning

5% blir det ingen skillnad i förhållande till nuvarande ordning. För de två Prop. 195/: 95 cvriga projekten blir det heller inte någon skillnad beträffande den del av produktionskostnaden som ligger mellan 100 och l IOS:c. För projektet med 15% överkostnad blir räntan högre för den del av kostnaden som ligger mellan 110 och 115 %,. I stället för som nu en garanterad ränta på,% det första året blir det en ränta på strax under % vid en bostadslåneränta på 11, 75 %. Mellan det första och det elfte året minskar skillnaden. För projektet med 30% överkostnad ökar räntan det första året från,% till strax under % för den del av kostnaden som ligger mellan 110 och 15%. Räntan för den del av kostnaden som ligger mellan 15 och 130% blir betydligt högre, eftersom räntebidrag inte kommer att beviljas för denna del. Jag förordar att den redovisade konstruktionen läggs till grund för en begränsning av det statliga stödet vid produktionskostnadsanpassad belåning. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare bestämmelser om beräkning av räntebidrag och bestämning av låneunderlag. De nya reglerna bör gälla för låneärenden i vilka preliminärt beslut om bostadslån meddelas fr. o. m. den 13 februari 19..3 Kostnadsprövning och kostnadsuppföljning Den föreslagna konstruktionen för beräkning av räntebidrag och låneunderlag innebär att den produktionskostnadsanpassade belåningen tillförs ett kostnadsåterhållande moment som saknas f. n. Minskningen av statens stöd vid projekt med höga överkostnader medför att låntagarens kapitalkostnader ökar, vilket i sin tur ökar incitamenten att begränsa överkostnaden för den som svarar för upphandlingen. Beträffande länsbostadsnämndens prövning av produktionskostnaden vill jag framhålla att den nya konstruktionen inte medför ett minskat behov av en sådan. Nuvarande kostnadssituation är enligt min mening inte sådan att den ger förutsättningar för att begränsa prövningen. Tvärtom är min bedömning den, att nämndernas prövning blir av största betydelse även fortsättningsvis. Enligt bostadsstyrelsens föreskrifter skall nämnderna vid sin kostnadsprövning ta skälig hänsyn till de produktionsförhållanden och den allmänna kvalitet som gäller för byggnadsobjektet. Hänsyn till övriga standardhöjande kvaliteter skall endast tas om de medför bättre bostadsfunktioner eller motsvarande. I och med att statens stöd minskar för höga överkostnader bör det enligt min mening finnas förutsättningar för att utvidga utrymmet för länsbostadsnämndernas prövning. Nämnderna bör kunna ta hänsyn till även andra kvaliteter än dem som nu nämns i bostadsstyrelsens föreskrifter, t. ex. sådana som minskar de framtida drifts- och underhållskostnaderna men som inte beaktas f. n. Vidare bör nämnderna i större utsträckning kunna beakta de särskilda förhållanden som gäller för det enskilda byggnadsobjektet. Enligt vad jag har erfarit avser bostadsstyrelsen att ändra föreskrifterna så att detta möjliggörs. Jag vill i sammanhanget erinra om uppdraget till bostadsstyrelsen att 7

med skärpt uppmärksamhet följa kostnadsutvccklingen beträffande den Prop. 195/: 95 statligt belånade nyproduktionen av bostadshus. Uppdraget. som liimnades under är 197. giiller fortfarande. Enligt min mening iir det viktigt att bostadsstyrelsen som en del av kostnadsuppföljningen studerar effekterna av den nya ordningen. Jag avser att {iterkomma till regeringen med ett förslag till uppdrag i denna fråga..4 Konsekvenser för låntagarna De nya reglerna för beräkning av räntebidrag innebär ökade kapitalutgifter för projekt med överkostnader som överstiger 10 'if.. Hur mycket utgifterna ökar är I for några hyreshusprojekt med olika överkostnader framgår av följande sammanstiillning. Vid beräkningarna har antagits att Iirntagaren iir ett allmännyttigt bostadsföretag och att det schablonbcriiknade pantviirdet iir ca 500 kr/m. Utgiftsökning år I för projekt med 1,5. 17,5.,5 resp. 30 % Ö\'erkostnad där låntagaren är ett allmänn~ ttigt hostadsföretag. Överkostnad i procent av det schahlonbcriiknade pant viirdet Utgithökning uttryckt i kr. per m' och år kr. per månad för en trcrumsliigcnhet 10 m"l procent av den totala ränteut!,!iften (efter avdrag av räntehidrag l för bostadslim och underliggande liin 1.5 17.5.5 30 5 111 7 9 35 10 177 40 3 13 3.5 Konsekvenser för staten och kommunerna Vid en oförändrad standard i bostadsproduktionen bör de nya riintcbidragsreglerna leda till att produktionskostnaderna begränsas. vilket i sin tur medför att riintebidragen blir mindre än vad de eljest skulle bli. En minskning erhålls också genom att bidragen för projekt med höga överkostnader under en följd av år hlir lägre iin enligt nuvarande ordning. En motsatt effekt, dvs. en ökning av bidragen. erhftlls om standarden ökar. Sammantaget torde de olika effekterna dock bli att statens utgifter för riintehidrag blir liigre iin vad de skulle ha blivit med oförändrade villkor.. Kostnadsprövning för styckebyggda småhus Mitt förslag: Produktionskostnadsprövningen för styekehyggda smt1hus tas bort.

Skälen för förslaget: I årets hudgetproposition (prop. 195/: 100 bil. 13) föreslås att den s. k. köpeskillingskontrollen. som sker vid överlåtelse av sm{1hus. slopas. I samband med att kontrollen infördes för styckehyggda småhus framhölls att den indirekt skulle leda till ett bättre underlag för produktionskostnadsprövningcn och att detta skulle kunna ske utan en ökad kontroll från länshostadsniimndernas sida. Enligt min mening hör kostnadsprövningen tas bort när köpeskillingskontrollen slopas. Härigenom kan nämndernas arbete begränsas. Jag förordar att kostnadsprövningen för styckebyggda småhus tas bort och att den nya ordningen triider i kraft den I maj 19. 3 Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att I. godkänna de ändringar i reglerna för beräkning av räntebidrag och låneunderlag som jag har förordat.. godkänna vad jag har förordat i fråga om produktionskostnadsprövning för styekebyggda småhus. 4 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram. Norstedts Tryckeri, Stockhulm 19 9