Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2009 Bilaga 4 1
Förord AFA Försäkring är den gemensamma organisationen för försäkringsbolagen AFA Sjukförsäkring, AFA Trygg hetsförsäkring och AFA Livförsäkring. De tre bolagen hanterar försäkringar som lämnar ersättning vid arbetsskada, vid nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, vid dödsfall samt vid arbetsbrist. Varje bolag inom AFA Försäkring är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Bolagen ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Vi försäkrar anställda inom den privata sektorn samt anställda inom kommuner, landsting och regioner. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Verksamheten drivs utan vinstsyfte. År 2008 administrerade vi 241 000 försäkringsfall, betalade ut 11,3 miljarder kronor i ersättningar och förvaltade vårt kapital som uppgår till cirka 190 miljarder kronor. Utöver det så beviljade vi sammanlagt 150 miljoner kronor till forskning, information och direkta åtgärder i arbetslivet för att minska ohälsotalen i Sverige. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av våra försäkringar. Det innebär att AFA Försäkring har en unik kunskap om ohälsa i arbetslivet. Denna kunskap kommer från alla enskilda skadeanmälningar som lagras i AFA Försäkrings skaderegister, där det idag finns mer än 10 miljoner ärenden. Tillsammans bildar dessa en unik skadedatabas där vi under mer än 30 år har samlat information om sjukdomar och skador. Självklart behandlas dessa uppgifter med nödvändig sekretess. Skadedatabasen är en viktig kunskapskälla och beslutsunderlag för den skadeförebyggande verksamheten och vårt stöd till forskning och utveckling Årets rapport visar att risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall är oförändrad. De invalidiserande olycksfallsskadorna ligger på en tämligen stabil nivå år från år och tenderar att drabba samma yrkesgrupper. Men det är viktigt att i detta sammanhang konstatera att skadefrekvensen på den svenska arbetsmarknaden är låg vid en internationell jämförelse. Antalet arbetssjukdomar har minskat i jämförelse med tidigare år. De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar bland männen är buller och vibrationsskador. I jämförelse med tidigare år har andelen bullerskador bland kvinnor ökat. För att på sikt bidra till att skador som orsakas av buller minskar så genomför vi FoU-programmet Buller i arbetslivet som avslutas 2010. Sedan 2004 diagnoskodar AFA Försäkring samtliga ersatta sjukfall enligt en internationell gällande standard, vilket ger möjlighet till att ännu bättre undersöka orsakerna till långvarig sjukfrånvaro och att göra internationella jämförelser. Sedan något år arbetar vi även med så kallad textmining som innebär att man analyserar den fria text som finns i skadeanmälningar och man behöver inte längre koda eller kategorisera efter ett visst system. Genom textmining kan man få mer detaljerad information om vad som ledde fram till skadan och har även möjlighet att upptäcka tidigare okända samband som på så sätt ökar vår kunskap om olika skadeförlopp. I årets rapport redovisas specialstudier med hjälp av textmining om hot och våldskador hos poliser, väktare och försäljare, om fallolyckor och om olycksfall med truck. Antalet långa sjukfall minskar mellan 2006 och 2007 i alla yrkesgrupper. Årets rapport beskriver också mera utförligt hur ålder och kön påverkar risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Denna rapport ger dock bara en liten inblick i det material vi förfogar över och vi ser fram emot att fortsätta att vara en del av det målmedvetna och uthålliga arbete som bedrivs av parterna för att åtgärda de allvarligaste skadeorsakerna och identifiera de mest riskutsatta grupperna. Maj-Charlotte Wallin Verkställande direktör, AFA Försäkring 2 3
Innehållsförteckning Bakgrund...7 Metod och urval...8 Arbetsskador...11 Arbetsskador 1998 2007...12 Arbetsolycksfall...14 Orsaker till arbetsolycksfall...18 Hot, våld och rån...24 Fall till samma nivå...30 Olycksfall med truck...32 Godkända arbetssjukdomar...36 Långvarig sjukfrånvaro...41 Antal nya sjukfall 1998 2007...42 Sjukfallens fördelning på yrke och kön, risktal... 44 Sjukfallens fördelning på avtalsområde, ålder och kön...46 Vanliga diagnoser... 48 Fördelning på yrke, kön och avtalsområde...52 Jämförelser över tid...56 Arbetsolyckfall 2002 2007...56 Arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet...60 Långvarig sjukfrånvaro 2002 2007... 64 Sjukfall som medför aktivitets- eller sjukersättning...66 Sammanfattning...69 Allvarliga arbetsolycksfall...69 Långa sjukskrivningar...69 Bilaga 1. Arbetsolycksfall 2007 som har medfört dödsfall...70 Bilaga 2. Arbetssjukdomar 1998 2007 som har orsakat dödsfall...71 Bilaga 3. Antal nya sjukfall som medfört mer än 14 dagars sjukfrånvaro 1998 2007. Avtalsområde Svenskt Näringsliv/LO...72 Bilaga 4. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser...73 Bilaga 5. Begrepp...77 Referenser...78 Tore J Larsson, Michel Normark, Cecilia Oldertz, Kerem Tezic, april 2009. 4 5
Foto: Susanne Kronholm / Johnér Bakgrund AFA Försäkrings huvuduppgift är att administrera kollektivavtalade försäkringar. Utöver den grundläggande försäkrings - verksamheten arbetar vi med att förvalta kunskap och resurser samt förebygga ohälsa i arbetslivet. På så sätt lägger de kollektivavtalade försäkringarna grunden för ett bättre arbetsliv med ökad trygghet för alla. AFA Försäkring försäkrar vid arbetsskada (TFA och TFA-KL), sjukdom (AGS och AGS-KL), dödsfall (TGL och Familjeskydd) och vid arbetsbrist (AGB). Försäkringarna ger ett extra försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Avtalsförsäkringarna är bestämda genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Detta leder till att anställda på företag och organisationer som tecknar kollektivavtal automatiskt blir försäkrade. Totalt omfattas cirka tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Arbetsskadeförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA och TFA-KL) administreras av AFA Försäkring. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla arbetsskador som drabbar sysselsatta arbetstagare i Sverige. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkring (AGS och AGS-KL) är också stora delar av sysselsatta arbetstagare försäkrade. AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen. AGS-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Syftet med rapporten Ur ett internationellt perspektiv är AFA Försäkrings skaderegister unika och innehåller information om arbetsskador och sjukfrånvaro sedan 1974. En del av AFA Försäkrings uppdrag att förebygga ohälsa handlar om att föra ut kunskap om orsakerna till arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro. Uppgifter om risker i arbetet samlas in som en del i AFA Försäkrings skadereglering. Informationen, som lagras i våra skaderegister, ökar möjligheten att identifiera yrkesgrupper, arbetsuppgifter, aktiviteter och maskiner som är särskilt förknippade med allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Utgångspunkten är att skadeförebyggande insatser bör koncentreras på de områden i arbetslivet som resulterar i många skador och/eller sjukfall per sysselsatta och ger upphov till de allvarligaste konsekvenserna. Nyheter i årets rapport De senaste decennierna har en mängd statistiska metoder utvecklats för att underlätta hanteringen av ostrukturerad information. Sökmotorerna Google och Eniro använder exempelvis kvalificerade statistiska metoder för att identifiera och rangordna dokument utifrån relevans. På ett liknande sätt använder verktyget textmining kvalificerade statistiska metoder för att automatiskt hitta information i stora textmängder. Textmining innebär att man i en analys direkt använder sig av den text som finns i dokumenten. Det är därmed inte längre nödvändigt att kategorisera eller koda efter ett i förhand givet system. Istället sker en automatisk gruppering av text i olika grupper (kluster). Genom textmining får man mer detaljerad information som ligger närmare den skadades egen beskrivning av det händelseförlopp som ledde fram till skadan. Genom analysverktyget ökar också förutsättningarna för att, från ostrukturerad information/data, kunna upptäcka tidigare okända samband. Från och med 2005 registreras, från våra skade anmälningar, den fritext som beskriver det olycksfallsförlopp som ledde fram till skadan. I årets rapport redovisas några exempel på resultat av textmining av olycksfallshändelser som är associerade med hot och våld, skador med truckar och skador genom fall. Årets rapport ger även mer utförlig information än tidigare om vilka diagnoser som följer av arbetsolycksfall. Årets rapport beskriver också mera utförligt på vilket sätt de demografiska variablerna ålder och kön påverkar risken att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Risken för olika yrkesgrupper att drabbas av långvarig sjukfrånvaro redovisas separat för män respektive kvinnor. Läs mer om oss och vår verksamhet Mer information om AFA Försäkrings verksamhet finns på www.afaforsakring.se. 6 7
Metod och urval Yrkesgrupper i rapporten: Om inte annat anges utgår statistikbearbetningarna i årets rapport från de ärenden som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med december 2008. Statistiken redovisas per ärendeår. När det gäller arbetsoch färdolycksfallen motsvarar ärendeåret det år olycksfallet inträffade. Arbetssjukdomarna redovisas för det år som sjukdomen visade sig 1. Antalet sjukfall redovisas med utgångspunkt från det år sjukfallet påbörjades. Uppgifterna för de senast redovisade åren är preliminära. Antalet ärenden kommer öka i och med att fler anmälningar kommer in. Dessutom sker det, särskilt med avseende på de senaste åren, en viss förskjutning av allvarligheten. Det kan i en del fall dröja flera år innan man vet vilka medicinska, ekonomiska och individuella konsekvenser en viss skada eller sjukdom kommer att medföra. Detta försvårar jämförelser av skade utvecklingen över tid. I slutet av rapporten redovisas ett antal tidsserier där varje år har avlästs ett eller två år efter ärendeåret (se avsnittet Jämförelser över tid, sidan 56). Strukturerad analys av fritextbeskrivningar textmining En fritextbeskrivning av händelseförloppet ger möjlig heter att specificera detaljer som är viktiga för att veta vilka praktiska skadeförebyggande åtgärder man bör ta till för att olycksfallet ska kunna undvikas i framtiden. När det gäller arbetsolycksfallen registreras därför information om hur olyckan har gått till och hur skadan har uppstått. På anmälnings blanketten får den skadade svara på tre frågor: 1. Vad sysslade du med när olyckan inträffade? 2. Vad orsakade olyckan? (Vad gick på tok?) 3. Vad gjorde du dig illa på? (Hur uppstod skadan?) Svaren på de tre frågorna registreras som löpande fritext i AFA Försäkrings skaderegistreringssystem. Genom det analytiska verktyget textmining har vi i årets rapport särskilt studerat några vanliga orsaker till arbetsolycksfall. Textmining är en process för att upptäcka meningsfulla mönster och samband från ostrukturerad information/data. Syftet med textmining är att förstå vad texten säger utan att behöva läsa varje ord. Verktyget textmining använder sofistikerade matematiska/statistiska metoder för att analysera löptext. Med hjälp av dessa metoder kan man hitta samband mellan de tusentals beskrivningar och termer som finns i databasen och presentera dessa i menings - fulla kluster. I vår skadereglering registrerades tidigare koder baserade på den textbeskrivning som finns i skadeanmälan om olyckornas händelseförlopp. I början av 2005 började vi även registrera dessa texter i sin helhet. På så sätt kan betydligt mer information om skadehändelser sparas. För att säkra en stabil övergång och kunna underlätta jämförelser över tid fortsatte ändå skadehändelserna att kodas fram till slutet av 2007. Beräkning av risktal och definition av yrkesgrupper För att identifiera de grupper i arbetslivet som oftare råkar ut för arbetsskada och/eller långvarig sjukfrånvaro än andra har vi beräknat hur många fall som inträffar per 1 000 sysselsatta och år. Uppgift om antal sysselsatta fördelat på kön, ålder, näringsgren, yrke och sektor kommer från Statistiska centralbyråns (SCB:s) yrkesregister 2. För att få stabila, över tid, jämförbara yrkesgrupper redovisas dessa på aggregerad nivå. Administrativt arbete Administratörer i offentlig förvaltning, företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän, sekreterare och dataregistrerare, kontorister, bokförings- och redovisningsassistenter Bygg- och anläggningsarbete Byggnadshantverkare, byggnads- och anläggningsarbetare, gjutare, svetsare, plåtslagare, anläggningsmaskinförare, elmontörer, tele- och elektronikreparatörer och installationselektriker Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare och kassapersonal inom detaljhandel Grafiskt arbete Pre-press, tryckare, bokbinderiarbetare och fotolaboratoriearbete Gruv- och bergarbete, stenhuggare Hotell-, restaurang- och storköksarbete Hälso- och sjukvårdsspecialister Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare och logopeder Ingenjörer och tekniker Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske Växtodlare inom jordbruk och trädgård, djuruppfödare och djurskötare, växtodlare och djuruppfödare (blandad drift), skogsbrukare, jägare och fiskare fin- och verkstadsmekaniskt arbete, byggnadsämnestillverkning, glas- och keramiskt arbete, kemi- och gummi arbete, lackering, maskindrift och paketering Militärt arbete (endast anställda) Målare, lackerare och skorstensfejare Pappers- och pappersmassearbete Poliser Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tandhygienister Sjuksköterskor och barnmorskor Städare Säkerhetspersonal Brandmän, väktare, ordningsvakter, kriminalvårdare och övrig säkerhetspersonal Textil-, skinn- och läderindustriarbete Träindustriarbete Träbearbetningsarbete (möbelsnickare, maskinoperatörer, korgmakare, montörer), sågverksarbete (rundvirkeshanterare, träförädlingsarbetare), skiktträoch träfiberarbete Vård- och omsorgspersonal Barnskötare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden, personliga assistenter, psykologer, socialsekreterare, skötare, vårdare och tandsköterskor Lager- och transportassistenter Livsmedelsarbete Livsmedelsarbetetare, slaktare, charkuterister, bagare, konditorer och konfektyrarbetare Yrkesförare Lastbils-, långtradar-, paketbils-, buss-, lok-, tåg-, tunnel bane-, spårvagns- och taxiförare 1 Visandeår är det år en arbetssjukdom visade sig även om den skadliga inverkan som medfört arbetssjukdomen ligger längre tillbaka i tiden. Arbetsjukdomen kan ha konstaterats vid ett första läkarbesök eller vid första sjukskrivningsdagen på grund av skadan. 2 Yrkesregistret baseras på SCB:s befolkningsregister (RTB), sysselsättnings register (SREG), aktivitetsregister (AREG) samt registret över befolkningens utbildning (UREG). Yrkesuppgiften kommer från ett tjugotal källor, men i första hand hämtas uppgifter för anställda från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik. Lärare och skolledare Metallarbete, övrigt industriellt arbete Arbete inom stål-, metall-, smides- och gjuteriarbete, 8 9
Foto: Carina Gran / Folio Arbetsskador Avsnittet om arbetsskador består av tre delar: Godkända arbetsskador 1998 2007 I det första avsnittet redovisar vi antalet godkända arbetsskador i AFA Försäkrings skaderegister. Dessa är fördelade på det år skadan inträffade typ av arbetsskada kön Vi redovisar också arbetsolycksfallens fördelning på det år skadan inträffade allvarlighet kön Vi har även med hjälp av textmining 3 särskilt analyserat de arbetsolycksfall som beror på hot, våld och rån, fall i samma nivå samt de olycksfall som skett i samband med arbete i närheten av eller med truck. Arbetssjukdomar I detta avsnitt redovisas de godkända arbetssjukdomar som visade sig under åren 2005 och 2006 fördelat på ålder kön diagnos yrkesgrupper Arbetsolycksfall I detta avsnitt analyseras närmare de arbetsolycksfall som inträffade under 2006 och 2007 bland annat med avseende på kön händelseförlopp diagnos yrkesgrupper 3 Från och med 2005 registreras, från våra skadeanmälningar, den fritext som beskriver det händelseförlopp som leder fram till skadan. De fördjupade analyserna av fritexter i årets rapport bygger på skador som inträffade under 2004 2007 och som också har registrerad fritext. För närmare beskrivning av textmining se sidorna 7 8. 10 Arbetsskador Arbetsskador 11
Arbetsskador 1998 2007 En arbetsskada kan antingen vara ett arbetsolycksfall (olycksfall som inträffar under arbetstid), ett färdolycksfall 4 (olycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet) eller en arbetssjukdom (sjukdomar som kan uppkomma eller försämras till följd av arbetet eller arbetsförhållandena). Av tabell 1 framgår hur många kvinnor respektive män som drabbats av arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och färdolycksfall. När det gäller olycksfallen är uppgifterna för främst de senare åren ofullständiga. Normalt beräknar vi att det tar två till tre år innan ungefär 95 procent av samtliga olycksfall som inträffat under ett visst år har inrapporterats. I och med att fler anmälningar kommer in kommer siffrorna för främst 2006 och 2007 att öka. Redovisningen av antalet arbetssjukdomar är också ofullständig. En arbetssjukdom kan visa sig flera år efter det att man varit exponerad för skadlig inverkan i arbetet. Därtill kan en relativt stor andel anmälningar komma in upp till tio år efter det att skadan visade sig. Det gör att statistiken inte är fullständig förrän långt senare. Arbetsolycksfallens fördelning på allvarlighet I samband med att ett ärende registreras gör skade regleraren en preliminär klassning av skadans allvarlighet. Denna preliminära bedömning utgår primärt från vilka typer av ersättningar som kan komma att bli aktuella. Tabell 2 visar arbetsolycksfallens fördelning enligt denna bedömning. I gruppen sjukskriven > 30 dagar ingår de skador som medfört en längre eller särskilt svår läkningstid. Därför ingår det i denna grupp såväl skador som medfört mer än 30 dagars sjukfrånvaro som skador som medfört motsvarande läkningstid utan sjukfrånvaro. I gruppen medicinsk invaliditet ingår de ärenden där arbetstagaren fått eller bedöms få ersättning för bestående men av skadan. I de flesta av dessa ärenden bedöms den medicinska invaliditeten vara under 15 procent. Medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättning som är en följd av skadan. Till exempel motsvarar förlust av helt pekfinger sju procent, total hörselförlust på ett öra femton procent och synförlust på ett öga fjorton procent medicinsk invaliditet. Graden av invaliditet avgörs först då skadan har läkt och inga förbättringar är att vänta. Fram till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Därför ingår det bland de skador som har medfört medicinsk invaliditet både redan ersatta skador och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de i framtiden kommer att leda till medicinsk invaliditet. Det faktiska antalet arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet kommer att bli högre än vad som fram kommer i tabell 2. Det kan bland annat bero på att skade regleraren först i efterhand kan justera skadans allvarlighetsgrad och att en del skador med tiden visar sig vara bestående, och då anmäls retroaktivt av den skadade. Detta kommer främst att påverka statistiken för de senaste åren. Tabell 1. Antal godkända arbetsskador 1998 2007. Skadeår 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Arbetsolycksfall Kvinna 9 151 9 196 9 308 9 954 10 002 9 699 9 616 9 762 10 034 10 522 Man 17 694 17 737 17 250 18 286 17 920 17 176 16 755 17 014 17 196 17 072 Totalt 26 845 26 933 26 558 28 240 27 922 26 875 26 371 26 776 27 230 27 594 Arbetssjukdom Kvinna 1 755 1 613 1 244 859 551 322 176 100 73 72 Man 2 742 2 774 2 239 1 838 1 305 931 774 521 406 275 Totalt 5 4 497 4 387 3 483 2 697 1 856 1 253 950 621 479 347 Färdolycksfall Kvinna 2 594 2 746 2 298 2 557 2 443 2 139 2 546 2 558 2 626 2 485 Man 1 128 1 178 1 017 1 070 1 044 973 1 042 996 1 084 1 060 Totalt 3 722 3 924 3 315 3 627 3 487 3 112 3 588 3 554 3 710 3 545 Totalt 35 064 35 244 33 356 34 564 33 265 31 240 30 909 30 951 31 419 31 486 Tabell 2. Antal godkända arbetsolycksfall 1998 2007. Skadeår Kön 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Sjukskriven < 31 dagar Kvinna 5 159 5 345 5 427 5 818 6 175 6 113 6 373 6 614 7 089 7 817 Man 9 184 9 192 8 987 9 701 10 090 10 183 10 133 10 875 11 269 11 555 Totalt 14 343 14 537 14 414 15 519 16 265 16 296 16 506 17 489 18 358 19 372 Sjukskriven > 30 dagar Kvinna 2 779 2 597 2 708 2 966 2 674 2 522 2 187 2 107 1 963 1 783 Man 5 311 5 182 5 062 5 319 4 760 4 104 3 693 3 349 3 297 2 915 Totalt 8 090 7 779 7 770 8 285 7 434 6 626 5 880 5 456 5 260 4 698 Medicinsk invaliditet 1 15% Kvinna 1 171 1 212 1 139 1 139 1 136 1 039 1 028 1 030 968 917 Man 3 033 3 193 3 058 3 142 2 931 2 773 2 836 2 680 2 545 2 551 Totalt 4 204 4 405 4 197 4 281 4 067 3 812 3 864 3 710 3 513 3 468 Medicinsk invaliditet >15% Kvinna 38 39 31 29 14 23 20 6 14 5 Man 127 135 117 94 96 77 69 74 57 23 Totalt 165 174 148 123 110 100 89 80 71 28 Dödsfall Kvinna 4 3 3 2 3 2 8 5 0 0 Man 39 35 26 30 43 39 24 36 28 28 Totalt 43 38 29 32 46 41 32 41 28 28 Totalt 26 845 26 933 26 558 28 240 27 922 26 875 26 371 26 776 27 230 27 594 4 Färdolycksfallen redovisas bara i tabellen och analyseras inte vidare. 5 Redovisningen av antalet arbetssjukdomar är ofullständiga. En relativt stor andel anmälningar kan komma in upp till tio år efter det skadan visade sig. 12 Arbetsskador Arbetsskador 13
Arbetsolycksfall Olycksfall fördelade på yrke och kön I tabell 3 visas hur många kvinnor per 1 000 sysselsatta kvinnor som drabbats av ett arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Tabell 4 redovisar motsvarande beräkning för män. Bland såväl kvinnor som män är det yrkesgrupper inom civilt bevakningsarbete (poliser, väktare och brandmän), metall- och träindustriarbetare, jordbruks-, trädgårds- och skogsbruksarbetare, livsmedelsarbetare samt yrkesförare som i störst utsträckning drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. I genomsnitt drabbas nästan dubbelt så många män som kvinnor av allvarliga arbetsolycksfall. De arbetsolycksfall som drabbar män leder också oftare till bestående men. Detta beror på att män i större utsträckning är representerade i yrkesgrupper som är mer utsatta för arbetsolycksfall. Tabell 3. Arbetsolycksfall för skadeåren 2006 2007 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Kvinnor. Yrkesgrupp Antal kvinnor Risk (antal fall per 1 000 sysselsatta kvinnor) Andel medicinsk invalidet (%) Träindustriarbete 89 9,4 49,4 Poliser 64 8,6 34,4 Yrkesförare 101 7,5 25,7 Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske 115 6,4 44,3 Metallarbete och övrigt industriellt arbete 335 5,2 48,8 Livsmedelsarbete 126 5,2 51,6 Säkerhetspersonal 77 4,8 23,4 Grafiskt arbete 40 4,0 57,5 Bygg- och anläggningsarbete 35 3,6 37,1 Lager- och transportassistenter 124 3,3 26,6 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 29 2,6 44,8 Psykologer och socialsekreterare 129 2,4 27,1 Städare 246 2,3 31,7 Postkassörer, brevbärare och tidningsbud 44 2,0 22,7 Försäljare och kassapersonal inom detaljhandel 525 1,9 24,2 Säljare, inköpare och mäklare 231 1,8 13,4 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 275 1,8 33,5 Vård- och omsorgspersonal 1416 1,6 27,3 Varav: Barnskötare 264 1,6 34,8 Undersköterskor och sjukvårdsbiträden 562 1,9 24,6 Vårdbiträden och personliga assistenter 351 1,3 24,8 Skötare och vårdare 178 1,9 25,8 Övrig vård- och omsorgspersonal 61 - - Förskollärare och fritidspedagoger 235 1,6 39,6 Lärare och skolledare 336 1,3 43,2 Hälso- och sjukvårdsspecialister 51 1,2 21,6 Sjuksköterskor och barnmorskor 210 1,1 30,5 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tandhygienister 38 0,6 44,7 Ingenjörer och tekniker 55 0,5 61,8 Administrativt arbete 266 0,5 46,2 Övriga yrken 458 - - Totalt 5 650 1,5 33,7 14 Arbetsskador Arbetsskador 15
Foto: Conny Ekström / NordicPhotos Tabell 4. Arbetsolycksfall för skadeåren 2006 2007 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Män. Yrkesgrupp Antal män Risk (antal fall per 1 000 sysselsatta män) Andel medicinsk invalidet (%) Gruv- och bergarbete och stenhuggare 79 9,5 65,8 Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske 386 9,4 43,8 Träindustriarbete 585 9,1 58,3 Metallarbete och övrigt industriellt arbete 2 366 8,8 51,4 Poliser 188 7,9 35,1 Säkerhetspersonal 322 7,1 28,0 Bygg- och anläggningsarbete 2 123 6,4 48,7 Yrkesförare 1 146 6,2 32,4 Livsmedelsarbete 244 5,1 47,5 Målare, lackerare och skorstensfejare 186 4,9 45,2 Psykologer och socialsekreterare 55 4,3 16,4 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 35 4,2 45,7 Grafiskt arbete 105 3,6 52,4 Pappers- och pappersmassearbete 94 3,2 50,0 Lager- och transportassistenter 425 3,1 37,6 Städare 86 2,9 33,7 Militärt arbete (endast anställda) 52 2,4 63,5 Postkassörer, brevbärare och tidningsbud 60 1,8 13,3 Elektriker 123 1,7 54,5 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 106 1,6 31,1 Försäljare och kassapersonal inom detaljhandel 238 1,6 28,6 Sjuksköterskor och barnmorskor 29 1,6 17,2 Vård- och omsorgspersonal 176 1,4 34,1 Förskollärare och fritidspedagoger 15 1,2 60,0 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tandhygienister 12 1,2 66,7 Lärare och skolledare 157 1,1 47,8 Ingenjörer och tekniker 342 0,8 55,0 Säljare, inköpare och mäklare 125 0,6 30,4 Hälso- och sjukvårdsspecialister 16 0,4 31,3 Administrativt arbete 69 0,3 39,1 Övriga yrken 1 443 - - Totalt 11 388 2,8 45,5 16 Arbetsskador Arbetsskador 17
Orsaker till arbetsolycksfall Fallolyckor är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall. I nästan vart tredje allvarligt arbetsolycksfall har skadan uppstått då man fallit utomhus eller inomhus, i trappa eller från arbetsredskap, från fordon, annan fast byggnadsdel eller utrustning (tabell 5). Det uppstår också många olycksfall i samband med arbete vid maskiner för bearbetning och framställning. Arbetsolycksfall som skett i samband med maskinarbete, manuellt arbete med kniv eller annat verktyg och arbete vid lyftanordningar leder förhållandevis ofta till medicinsk invaliditet. Psykiska och/eller fysiska skador som uppstår på grund av hot, våld eller rån är en annan vanlig orsak till arbetsolycksfall. I jämförelse med övriga arbetsskador leder skador som uppstår i samband med våld relativt sällan till bestående men. I flertalet fall har man fått ersättning under den tid man har akuta psykiska besvär efter händelsen oavsett om man varit sjukskriven eller inte under denna tid. Diagram 1 visar utvecklingen av de vanligaste skadeorsakerna. Den förhållandevis stora uppgången av arbetsskador på grund av hot, våld eller rån beror på att de poliser som skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg är inkluderade. Uppgången 2005 beror på att ett jämförelsevis stort antal arbetsolycksfall på grund av rån rapporterades det året. För samtliga grupper gäller att siffrorna för de senast redovisade åren är preliminära. Mäns arbetsolycksfall Att många män jobbar inom tillverkningsindustrin och byggnadsindustrin avspeglar sig i statistiken. Exempelvis drabbas män ofta av olycksfall i samband med arbete vid maskiner. De skadas ofta i samband med arbete med eller i när heten av lyftanordningar eller truckar, vid arbete på höjd, i samband med arbete med kniv eller verktyg eller i samband med manuell hantering av gods eller arbetsmaterial. Exempel på orsaker förknippade med manuell hantering är lasta, lossa, bära, skuren av glas eller plåt, arbetsstycke, bräda, rör eller akut överbelastning (tabell 5). En betydande andel av dessa olycksfall medför bestående men (medicinsk invaliditet). De tre vanligaste diagnoserna är skador på flera kroppsregioner, underbens fraktur (inklusive fotled) samt olika typer av fingerskador (tabell 7). Kvinnors arbetsolycksfall Något fler kvinnor än män drabbas av skador till följd av hot och våld, rån eller av fall inomhus. Hos kvinnor är de tre vanligaste diagnoserna akut krisreaktion (vanlig diagnos till följd av hot, våld eller rån), underarmsfraktur (vanlig diagnos till följd av fall) samt underbensfraktur inklusive fotled (tabell 6). En stor del av fallolyckorna drabbar kvinnor som arbetar inom vård och omsorg. Fördjupad analys På sidorna 24 35 har vi fördjupat analysen av tre av de identifierade skadeorsakerna. hot och våld med särskild inriktning på vilka händelser som ger upphov till skadan bland poliser, väktare och försäljare fall inomhus, utomhus och i trappa olycksfall med truck Tabell 5. De vanligaste orsakerna till arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Skadeår 2006 2007. Orsaker Antal kvinnor Antal män Antal totalt Andel av total med medicinsk invalidet Fall utomhus 935 1 025 1 960 37,8 Maskiner för bearbetning och framställning 290 1 534 1 824 67,1 Hot, våld och övrig skada från annan person 731 582 1 313 16,6 Fall från höjd 142 1 155 1 297 44,3 Fall inomhus 631 467 1 098 35,0 Fall i trappa 343 336 679 33,0 Akut överbelastning 229 446 675 26,8 Lasta, lossa, bära 115 523 638 45,9 Rån 420 215 635 3,6 Idrott, motion 218 302 520 42,7 Hetta, eld, explosion, svets, el 112 386 498 41,0 Skuren av kniv (ej i samband med våld från person) 82 290 372 69,4 Arbetsstycke, bräda, rör 18 278 296 46,6 Verktyg 4 284 288 62,8 Dörr, fönster, port, lucka 115 170 285 53,7 Kliva i eller ur fordon 42 203 245 29,4 Hot och våld från djur (ej vilt) 97 103 200 43,5 Olycka med truck 34 166 200 45,5 Spruta, kanyl 6 132 57 189 11,6 Tåg, tunnelbana, spårvagn 7 27 127 154 9,1 Skuren av glas, plåt 22 124 146 66,4 Olycka med cykel 82 50 132 40,9 Lyftanordningar 20 87 107 57,0 Kemikalier 19 84 103 39,8 Fallande stock, träd 2 84 86 34,9 Olycka i fordon på väg 9 30 39 48,7 Båt 7 31 38 31,6 Övrigt 772 2 249 3 021 - Totalt 5 650 11 388 17 038 41,6 6 I gruppen spruta, kanyl ingår även de fall där man har fått ersättning under den tid man har akuta psykiska besvär efter skadan oavsett om man varit sjukskriven eller inte under denna tid. 7 I gruppen tåg, tunnelbana, spårvagn inkluderas även de fysiska och/eller psykiska skador som uppstått då man kört på en människa eller djur på spårområdet. 18 Arbetsskador Arbetsskador 19
Diagram 1. Utveckling av de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall. Män+kvinnor. Tabell 6. Arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Skadeår 2006 2007. Kvinnor. Fördelning på diagnos. Antal 3 000 Diagnos Totalt Andel skador som medfört medicinsk invaliditet Akut krisreaktion 693 6,1% Underarmsfraktur 646 48,6% 2 500 Underbensfraktur (inklusive fotled) 443 47,0% Skador på flera kroppsregioner 357 27,2% Fraktur hand (ej finger/fingrar) 225 38,2% Fraktur på skuldra och överarm 221 50,2% 2 000 Ryggvärk 190 5,3% Luxation eller distorsion (vrickning) på knäets leder och ligament 184 32,1% Fraktur, finger/fingrar 170 47,1% 1 500 Fraktur, fot med undantag av fotled 161 39,8% Sårskada finger/fingrar 158 62,0% Luxation eller distorsion (vrickning), hand och handled 124 42,7% Distorsion (vrickning), fotled 80 26,3% 1 000 Traumatisk amputation finger/fingrar 52 100,0 % Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar 49 57,1% Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet 48 31,3% 500 Skada på muskel eller sena på underben 45 24,4% Ytlig skada på skuldra eller överarm 44 34,1% Fraktur, revben 34 2,9% Klämskada finger/fingrar 32 75,0% 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Skadeår Luxation och distorsion (vrickning) i skuldra 32 28,1% Sårskada på hand och handled 30 53,3% Övriga diagnoser 1 632 30,3% Totalt 5 650 33,7% Fall inomhus/utomhus Maskiner för bearbetning och framställning Akut överbelastning Hot, våld och rån Fall från höjd 20 Arbetsskador Arbetsskador 21
Foto: Svenne Nordlöv / NordicPhotos Tabell 7. Arbetsolycksfall som medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Skadeår 2006 2007. Män. Fördelning på diagnos. Diagnos Totalt Andel skador som medfört medicinsk invaliditet Skador på flera kroppsregioner 846 39,8% Underbensfraktur (inklusive fotled) 702 48,0% Fraktur finger/finger 692 52,6% Underarmsfraktur 646 42,9% Sårskada finger/fingrar 623 70,9% Akut krisreaktion 502 7,4% Fraktur hand (ej finger/fingrar) 479 41,3% Fraktur på fot med undantag av fotled 456 43,2% Luxation och distorsion (vrickning) på knäets leder och ligament 418 26,8% Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar 359 61,3% Traumatisk amputation finger/fingrar 352 100% Luxation och distorsion (vrickning) hand och handled 246 45,5% Fraktur på skuldra och överarm 192 52,1% Ryggvärk 174 6,9% Klämskada finger/fingrar 168 75,0% Sårskada på hand och handled 165 69,1% Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet 151 57,6% Fraktur revben 150 5,3% Distorsion (vrickning) i fotled 134 19,4% Skada på muskel eller sena på underben 128 31,3% Ytlig skada på skuldra eller överarm 119 35,3% Luxation och distorsion (vrickning) i skuldra 76 56,6% Övriga diagnoser 3 610 44,3% Totalt 11 388 45,5% 22 Arbetsskador Arbetsskador 23
Hot, våld och rån Drabbade yrkesgrupper Under åren 2005 2007 inträffade 8 247 våldsrelaterade arbetsolycksfall. Det innebär att var tionde arbetsolycksfall beror på hot, våld eller rån. De skador som uppstår kan dock bero på såväl oavsiktligt som avsiktligt våld. Våldets karaktär skiljer sig också åt mellan yrkesgrupper beroende på hur exponeringen i yrkesgruppen ser ut. Förenklat sett är banktjänstemän och försäljare exponerade för våld som uppstår i samband med olika rån- och stöldsituationer. Lärares, barnskötares och förskollärares skador beror på konflikter med barn och föräldrar. Vårdpersonal drabbas av skador från patienter och anhöriga. Poliser och väktare drabbas i sin yrkesutövning av olika våldsituationer. I tabell 8 redovisas de yrkesgrupper som har högst risk för att drabbas av hot, våld eller rån. Poliser och väktare är de yrkesgrupper som har högst antal skador per 1 000 syssel satta. Hot, våld och rån står för 70 procent av banktjänstemännens arbetsolycksfall och för ungefär hälften av mentalvårdarnas och väktarnas arbetsolycksfall, se diagram 2. Banktjänstemän, försäljare och kassapersonal inom detaljhandeln samt yrkesförare uppvisar höga andelar allvarliga arbetsskador på grund av hot, våld eller rån. I denna grupp ingår de skador som har medfört, eller bedöms medföra, mer än 30 dagars akut läkningstid och/eller skador som medfört psykiska eller fysiska bestående besvär. Polisers, väktares och försäljares våldsrelaterade arbetsolycksfall Tabell 9 11 beskriver vilka händelser och situationer som är typiska bland polisers, väktares och försäljares våldsrelaterade arbetsolycksfall 8. I tabell 9 redovisas polisernas våldsrelaterade arbetsolycksfall. Den högsta andelen allvarliga skador finns i kluster 6 (verbalt hot, dödshot, hot mot familj) samt kluster 4 (skjutvapen, kniv, pepparspray). Yngre polismän (18 35 år) är överrepresenterade i materialet. Dessa skadas mellan två och tre gånger oftare än äldre kollegor. I kluster 11 (våld från drogpåverkad person) är yngre poliser starkt överrepresenterade. Dubbelt så många manliga som kvinnliga poliser skadas av hot och våld. Men eftersom betydligt fler män än kvinnor jobbar i yrket är ändå kvinnorna något överrepresenterade i materialet. Kvinnliga poliser är starkt överrepresenterade i kluster 5 (person river, biter, sparkar, drar eller slår på grund av psykiskt sinnestillstånd). Detsamma gäller för kluster 6 (verbalt eller skriftligt hot mot polisen eller hans/hennes familj) och kluster 1 (hålla fast, belägga med handfängsel, person som gör motstånd). Det framgår av tabell 10 att väktare drabbas av våld i samband med en mängd olika arbetsuppgifter. De uppvisar höga andelar allvarliga skador till följd av väpnade rån och rån mot värdetransporter (se kluster 4 och 7). Kvinnliga väktare är överrepresenterade i kluster 2 och 3 (parkeringsövervakning och butiksövervakning), förmodligen på grund av den faktiska könsfördelningen bland parkerings vakter och butikskontrollanter. De flesta (88 procent) av försäljarnas och kassapersonalens hot- och våldsrelaterade skador uppstår i samband med rån eller rånförsök (se tabell 11). Analysen skiljer ut vilka olika situationer och vilken beväpning som förekommer; vid stängningsdags, rån på väg hem, maskerad rånare med skjutvapen, rånare med kniv eller yxa, rån med pistolliknande föremål och rån utan vapen. En mindre del av skadorna uppstår i kontakt med våldsamma, berusade kunder eller med snattare. Tabell 8. Arbetsolycksfall på grund av hot, våld eller rån i olika yrkesgrupper. Skadeår 2005 2007. Yrkesgrupp Totalt Risk (Antal fall per 1 000 sysselsatta) Andel allvarliga Poliser 686 43,8 23,5% Väktare 505 33,5 51,1% Psykologer och socialsekreterare 321 19,2 44,9% Kriminalvårdare 120 16,3 29,2% Banktjänstemän 430 16,2 93,5% Skötare, vårdare (psykiatrisk vård) 810 13,1 23,1% Undersköterskor 796 5,0 24,1% Barnskötare 426 4,5 16,0% Yrkesförare 421 4,5 61,3% Vårdbiträden 684 4,3 18,1% Förskollärare och fritidspedagoger 325 4,1 11,7% Försäljare och kassapersonal inom detaljhandeln 809 4,0 84,4% Lärare och skolledare 487 2,4 16,6% Militärt arbete (endast anställda) 27 2,4 18,5% Sjuksköterskor och barnmorskor 203 1,9 39,9% Hälso- och sjukvårdsspecialister 78 1,8 30,8% Lager- och transportassistenter 242 1,2 40,9% Övriga yrken 877 - - Totalt 8 247 2,1 39,2% Diagram 2. Fördelningen i olika yrkesgrupper mellan hot, våld eller rån och övriga olycksfall. Skadeår 2005 2007. Totalt antal=8 247. Poliser Väktare Psykologer och socialsekreterare Kriminalvårdare Banktjänstemän Skötare, vårdare (psykiatrisk vård) Undersköterskor Yrkesförare Barnskötare Vårdbiträden Förskollärare och fritidspedagoger Försäljare, kassapersonal inom detaljhandeln Militärt arbete (endast anställda) Lärare och skolledare Sjuksköterskor och barnmorskor Hälso- och sjukvårdsspecialister Lager- och transportassistenter Totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8 Analysen har genomförts med hjälp av textmining. För att få ett så stort underlag som möjligt i analysen inkluderas även de skador som inträffat under 2004 som har registrerad fritext. Se sid 7 8 för en förklaring av textmining och fritext. Andel olycksfall på grund av hot, våld eller rån Andel övriga olycksfall 24 Arbetsskador Arbetsskador 25
Foto: Lena Johansson / NordicPhotos Tabell 9. Poliser. Skador som beror på hot, våld eller rån 2004 2007. Totalt antal=777. Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Hålla fast, belägga med handfängsel, person som gör motstånd 86 38,4% 16,3% 2 Spotta, saliv; ansikte, mun, ögon 48 37,5% 16,7% 3 Våld i samband med bilstöld, biljakt, bilpatrullering 30 30,0% 33,3% 4 Skjutvapen, kniv, pepparspray 45 17,8% 68,9% 5 Person river, biter, sparkar, drar eller slår (på grund av psykiskt sinnestillstånd) 45 55,6% 17,8% 6 Verbalt eller skriftligt hot mot polisen eller hans/hennes familj 27 40,7% 77,8% 7 Angrepp av våldsam person när man försöker avstyra slagsmål 67 25,4% 23,9% 8 Slag/sparkar från knytnäve, knä, fot 48 20,8% 20,9% 9 Kastade stenar/föremål vid fotbollsmatch eller demonstration 29 24,1% 20,7% 10 Våld från berusad person 111 37,8% 14,4% 11 Våld från drogpåverkad person 76 19,7% 19,7% 12 Våldsam gärningsman 129 22,5% 28.7% Totalt 741 (95,4%) 30,23% 25,9% Oklart 36 (4,6%) 26 Arbetsskador Arbetsskador 27
Foto: Lena Johansson / NordicPhotos Tabell 10. Väktare. Skador som beror på hot, våld eller rån 2004 2007. Totalt antal=558. Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Ordningsvakt på restaurang eller klubb 62 19,4% 45,2% 2 Parkeringsvakt 65 35,4% 43,1% 3 Gripa snattare i butik 70 32,9% 44,3% 4 Rån vid bankomat 41 19,5% 85,4% 5 Gripa tjuv eller snattare vid tunnelbanan 99 24,2% 36,4% 6 Biljettkontroll 18 16,7% 22,2% 7 Värdetransportrån 69 18,8% 89,9% 8 Ronderande bevakning i köpcentrum 33 27,3% 54,6% 9 Överfall av agressiv drogpåverkad person 70 17,1% 51,4% Totalt 527 (94,4%) 24,1% 52,8% Oklart 31 (5,6%) Tabell 11. Försäljare, kassapersonal. Skador som beror på hot, våld eller rån. Totalt antal=928. Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Rån medan man stänger, låser, larmar eller räknar kassan 61 80,3% 88,8% 2 Försök att stoppa snattare eller tjuv 60 55,0% 65,0% 3 Grovt rån av maskerad och beväpnad rånare 199 79,4% 90,5% 4 Hot av kniv- eller yxbeväpnad rånare 65 78,5% 83,1% 5 Expediera våldsam, drogpåverkad kund 51 64,7% 66,7% 6 Rån utan vapen av drogpåverkad kvinna 81 67,9% 77,8% 7 Rån eller rånförsök från bilburen rånare på hemvägen 30 66,7% 83,3% 8 Väpnat rån i butik 95 80,0% 92,6% 9 Hot och rånförsök vid kassatjänst 155 76,1% 85,2% 10 Rån medan man plockar upp varor 50 70,0% 88,0% 11 Ung rånare med pistolliknande föremål 48 81,3% 91,7% Totalt 895 (96,4%) 73,7% 83,8% Oklart 33 (3,6%) 28 Arbetsskador Arbetsskador 29
Fall till samma nivå Beskrivningarna av de förlopp som leder till fall har kompletterats med de yrkesbeteckningar som angivits i skade anmälan och därefter textanalyserats. De tydligaste skade förloppen (kluster 1 5) beskriver välkända situationer för fallolyckor som snöskottning, utomhuslek på förskola/ fritids hem, att halka på parkeringsplatsen, att missa sista trappsteget eller att halka på golvet i storköket. Det finns dessutom ett antal yrkesmiljöer som identifieras som mer riskfyllda enligt textanalysen såsom förskola/ fritidshem (kluster 2), storkök (kluster 5), skola (kluster 10), postutdelning (kluster 17), butik (kluster 18), skogen (kluster 22) och tidnings distribution (kluster 28). Andelen allvarliga skador är tämligen hög bland fallskadorna; mer än var tredje skada leder till långvarig sjukskrivning och/eller bestående men. Högsta andelen allvarliga fallskador inträffar i samband med skogsarbete. Tabell 12. Fall inne, ute, trappa (ej från höjd). Totalt antal=15 744. Kluster Antal Andel kvinnor Andel allvarliga av totalt antal skador 1 Skotta snö, halka på is 440 42,3% 40,0% 2 Fritidspedagog snubblar under lek 482 95,9% 34,2% 3 Halka på isfläck på parkeringen 535 47,1% 37,6% 4 Missa sista trappsteget, falla 639 67,8% 32,6% 5 Halka på vått golv - hotell och restaurang 514 82,5% 37,0% 6 Snubbla framstupa över sladd, material, tröskel 804 52,7% 39,3% 7 Kliva fel, trampa snett, stuka foten 809 38,6% 38,7% 8 Vårdpersonal halkar på isfläck på väg hem 1 033 65,7% 49,1% 9 Transport eller anläggningsarbetare faller och skadar ryggen under lastningsarbete 1 080 21,7% 38,6% 10 Lärare springer och faller 570 84,6% 36,3% 11 Kontorsanställd faller i korridoren på väg till lunch eller på väg hem 611 67,1% 37,5% 12 Gummi och plastvaruarbetare trampar snett och stukar foten 106 45,3% 33,0% 13 Vårdanställd halkar på vått golv 645 72,1% 30,2% 14 Byggnadsarbetare faller i trappa 112 4,5% 51,8% 15 Snava och ramla i trappa 1 289 54,0% 33,8% 16 Halka och ramla på jobbet 524 51,9% 41,2% 17 Cykla omkull under postutdelning 227 46,7% 42,7% 18 Försäljare/kassapersonal snubblar eller halkar 542 76,2% 39,1% 19 Knät vrids, viker sig eller slår i när man snubblar 535 62,1% 31,2% 20 Inköpare/mäklare faller på trappsteg 196 48,0% 39,3% 21 Halt underlag, halt väglag, halka 506 61,1% 38,1% 22 Skogs- eller trädgårdsarbetare trampar snett, halkar och faller 302 28,5% 54,3% 23 Industriarbetare tappar balansen i trappa 485 44,3% 43,9% 24 Snubbla i trappa 314 51,0% 31,2% 25 Bära och snava i trappa 89 38,2% 31,5% 26 Halka på isfläck på gatan 374 36,9% 51,3% 27 Halka och slå huvud, ansikte, rygg eller axel 214 39,3% 26,6% 28 Dela ut tidning, slinta i trappa 77 23,4% 31,2% 29 Fastna med fot 241 45,2% 46,1% Totalt 14 295 (91%) 55,4% 38,5% Oklart 1 449 (9 %) 30 Arbetsskador Arbetsskador 31
Olycksfall med truck Foto: Theresia Viska / NordicPhotos I AFA Försäkrings databas identifierades sammanlagt 1 846 truckrelaterade arbetsolycksfall som inträffat under 2004 2007 8. I urvalet ingår samtliga skador där en kod för truck eller gaffel på truck använts. De arbetsolycksfall som har analyserats har uppstått i samband med truckkörning, arbete med truck (lyfta, lasta etc.) men också då man förflyttat sig eller arbetat i närheten av truckar. I princip ingår inte manuella pallyftare i urvalet 9. De mest drabbade yrkesgrupperna är lagerarbetare (28 procent), truckförare (17 procent) och lastbilsförare (8 procent). Därutöver drabbas montörer, processoperatörer, reparatörer och personal inom försäljning av truckrelaterade arbetsolycksfall. För många av dessa yrkesgrupper gäller att de är verksamma inom en mängd olika typer av verksamheter och att exponeringen delvis kan se olika ut beroende på vilken verksamhet som bedrivs. Tabell 13 redovisar fördelningen på verksamhet. Verkstadsindustri, handel och transport är områden där många truckrelaterade arbetsolycksfall inträffar. Detta är också områden där truck används i stor utsträckning. Därför är det svårt att utan djupare analys av utnyttjandefrekvensen inom de olika verksamheterna avgöra om något område är mer riskutsatt än de andra. Tabell 13. Olycksfall med truck 2004 2007. Antal fall fördelat på typ av verksamhet. Verksamhet Antal olycksfall Andel allvarliga Verkstad, industri och kemi 553 20,5% Handel 437 13,0% Transport 280 17,9% Livsmedelsindustri 93 13,5% Stål- och processindustri 57 28,1% Pappers- och massaindustri 52 13,5% Övriga 374 - Totalt 1 846 17,9% 8 För att få ett så stort underlag som möjligt i analysen inkluderas även de skador som inträffat under 2004 och som har registrerad fritext. 9 Man bör dock vara medveten om att det kan bero på hur arbetsskadeanmälan har fyllts i. Det kan vara svårt att veta vilken typ av truck det handlar om, varpå det oavsiktligt kan ha inkluderats ett mindre antal olycksfall som inträffat med pallyftare. 32 Arbetsskador Arbetsskador 33
Kollision eller påkörning Vart fjärde truckolycksfall beror på en kollision eller påkörning (se tabell 14): I 16 procent av skadorna där truck är inblandad har man blivit påkörd av annan truck (kluster 4, 16). I majoriteten av dessa händelser kör man själv truck när olycksfallet inträffar. I kluster 4 har de flesta skador uppstått på rygg och nacke. Orsaken till dessa skador är det ryck som uppstår vid p åkörning bakifrån. I nästan nio procent av olycksfallen kör man en truck som oväntat och plötsligt fastnar eller stoppar mot någonting (kluster 2 och 10). Kluster 2 har högre andelar allvarliga skador än kluster 10. I kluster 2 uppstår skadan av att man kastas av eller faller ur trucken. Olycksfallshändelserna i kluster 10 ger i regel jämförelsevis mindre allvarliga konsekvenser. Den skada som uppstår beror på att man slår huvudet i någonting inne i trucken. Klämmas/fastna Nästan 14 procent av händelserna beskriver olika situationer då foten eller benet kommer i kläm under truckens hjul eller mellan trucken och någonting annat (kluster 6, 3). Dessa händelser har oftast skett då man befunnit sig i närheten av en truck som oavsiktligt kommit i rörelse. Nästan var tionde olycka beror på att truckförare kläms mellan trucken och något annat. I många av dessa händelser kläms man mot en vägg, en pelare eller något annat när man svänger eller backar (kluster 13). I knappt sju procent av händelserna uppstår skadan när man klämmer/fastnar med hand eller finger i samband med justering eller reparation av truck (kluster 7). Var tredje av dessa skador ger upphov till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. I ett mindre antal fall uppstår skadan då man klämmer sig i dörren till trucken (kluster 11). Övrigt Var tredje skada, cirka 600 skador, inträffar vid manuell hantering på eller runt trucken (kluster 6, 8, 12, 14, 15). I kluster 1, 9 och 15 har skada uppstått på grund av ett fall, från trucken eller i samband med arbete vid trucken. Här har ungefär var femte skada medfört mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Tabell 14. Olycksfall med truck inblandad. Totalt antal=1 846. Kluster Antal Andel allvarliga av total antal skador 1 Kliva ur truck, trampa snett 50 26,0% 2 Köra truck, tvärstopp; kastas/falla ur truck 36 8,3% 3 Ben kläms under truck eller mellan truck och någonting annat 70 7,1% 4 Påkörd bakifrån av truck. Skada rygg/nacke. 102 2,0% 5 Knäskada, slå i /vrida/klämma 62 17,7% 6 Fot kläms under truck eller mellan truck och någonting annat 144 9,0% 7 Klämma hand/finger; reparera, justera 107 33,6% 8 Lastpall rasar/glider 130 15,4% 9 Halka, falla (is, material etc.) 87 28,7% 10 Köra truck som fastnar/stoppar mot något. Slå i (tand/huvudskada) 102 1,0% 11 Fastna med finger i eller klämmas i dörr 43 16,3% 12 Lasta, lossa 108 9,3% 13 Köra truck, klämmas mot vägg, pelare eller dyligt 144 9,7% 14 Lyfta upp 95 18,9% 15 Plocka varor. Falla från/över truck 149 24,2% 16 Påkörd av truck, från sidan 157 11,5% Totalt 1 586 (85,9%) 17,9% Oklart 260 (14,1%) 34 Arbetsskador Arbetsskador 35
Godkända arbetssjukdomar En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Det kan exempelvis vara: tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar som exempelvis magsår eller hjärtbesvär vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder buller som kan orsaka hörselskador. Statistiken över arbetssjukdomar i detta avsnitt baseras på antalet arbetssjukdomar som visade sig under 2005 och 2006. Antalet arbetssjukdomar för de redovisade åren är kraftigt underskattade. En arbetssjukdom kan visa sig flera år efter det att man varit exponerad för skadlig inverkan i arbetet. En relativt stor andel anmälningar kan komma in upp till tio år efter det att skadan visade sig. Detta gör statistiken ofullständig. Tabell 15 visar yrkesgrupper som har de högsta andelarna godkända arbetssjukdomar. Den i tabellen beräknade risken syftar till att rangordna de olika yrkesgrupperna. Gruv- och bergarbete och stenhuggare uppvisar det högsta risktalet. I denna grupp är det främst vibrations- och bullerskador som bidrar till den relativt sett höga risken för arbetssjukdomar. På grund av att visandeåren 2005 och 2006 är ofullständiga kommer de beräknade risktalen, i och med att fler anmälningar kommer in, kunna räknas upp. Av de totalt 1 100 arbetssjuk domar som identifierats utgörs endast 16 procent av sjukdomar hos kvinnor. Den genomsnittliga risken att drabbas av en arbetssjukdom är lägre för kvinnor. Det beror på att betydligt fler män är sysselsatta inom de yrkesgrupper som har en relativt sett hög andel godkända arbetssjukdomar. Risken för kvinnor i dessa yrkesgrupper ligger på samma nivå som för männen. De vanligaste orsakerna till arbetssjukdomar bland män är buller, skellettets och rörelseorganens sjukdomar och vibrationsskador (diagram 3). Hudsjukdomar utgör nästan en fjärdedel av kvinnors godkända arbetssjuk domar (diagram 4). I jämförelse med tidigare år har andelen bullerskador bland kvinnor ökat. Av diagram 5 och 6 framgår att diagnoser relaterade till tumörsjukdomar, hörselskador eller andningsorganens sjukdomar drabbar i huvudsak äldre personer. I åldersgruppen 36 45 år är vibrationsskador vanligast. Hudens sjukdomar drabbar främst yngre personer. I över hälften av samtliga fall har sjukdomen visat sig efter att man har fyllt 56 år. Tabell 15. Godkända arbetssjukdomar för visandeår 2005 och 2006. Totalt antal =1 100. Yrkesgrupp Antal Risk (antal/1 000 sysselsatta) Gruv- och bergarbete och stenhuggare 19 2,5 Målare, lackerare och skorstensfejare 46 1,2 Metallarbete och övrigt industriellt arbete 299 0,7 Bygg- och anläggningsarbete 236 0,7 Träindustriarbete 47 0,6 Militärt arbete (endast anställda) 16 0,6 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 13 0,6 Livsmedelsarbete 26 0,3 Poliser 9 0,3 Grafiskt arbete 12 0,3 Jordbruks-, trädgårds-, skogsbruksarbete och fiske 17 0,3 Elektriker 15 0,2 Yrkesförare 28 0,1 Städare 17 0,1 Lager- och transportassistenter 13 0,1 Sjuksköterskor och barnmorskor 13 0,1 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 14 0,1 Ingenjörer och tekniker 27 0,1 Övriga yrkesgrupper 233 - Totalt 1 100 0.1 36 Arbetsskador Arbetsskador 37
Diagram 3. Arbetssjukdomar 2005 2006 bland män. Fördelning på diagnos. Totalt antal=927. Diagram 5. Arbetssjukdomar 2005 2006 bland män. Fördelning på diagnos och ålder. Totalt antal=927. 6,1% Tumörsjukdomar 10,2% Övriga diagnoser 12,7% Andningsorganens sjukdomar Åldersfördelning, samtliga män Tumörsjukdomar 35 år 36 45 år 46 55 år Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 56 år 18,8% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 33,7% Buller, hörselnedsättning, tinnitus Hudens sjukdomar Effekter av vibration Buller, hörselnedsättning och tinnitus Andningsorganens sjukdomar 6,5% Hudens sjukdomar 0% 20% 40% 60% 80% 100% 12,0% Effekter av vibration Diagram 4. Arbetssjukdomar 2005 2006 bland kvinnor. Fördelning på diagnos. Totalt antal=173. Diagram 6. Arbetssjukdomar 2005 2006 bland kvinnor. Fördelning på diagnos och ålder. Totalt antal=173. 25,7% Övriga diagnoser 12,2% Andningsorganens sjukdomar 17,6% Buller, hörselnedsättning och tinnitus Åldersfördelning, samtliga kvinnor Skelettets och rörelseorganens sjukdomar Hudens sjukdomar Effekter av vibration 35 år 36 45 år 46 55 år 56 år 11,5% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 6,1% Psykiska sjukdomar och syndrom 5,4% Effekter av vibration 21,6% Hudens sjukdomar Buller, hörselnedsättning och tinnitus Andningsorganens sjukdomar 0% 20% 40% 60% 80% 100% 38 Arbetsskador Arbetsskador 39