Växtodlingskonferens Brunnby

Relevanta dokument
I huvudet på en växtförädlare

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

för svensk och nordisk marknad

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Resistensförädling i stort och smått

Lantmännens växtförädling i havre

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport / H7-1)

Moderna verktyg i hybridförädlingen

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Senaste nytt om herbicidresistens

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Allt började långt tidigare!

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Hur kan framtida växtförädling och sortutveckling bidra? Henrik Morin SLU/Programmet för odlad mångfald

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Synpunkter kring ALS-Resistens

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Kristen etisk front. i samarbete med Vetenskapsrådet 13. Rollspelet om etik & genetik Bilaga 6

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Inspirationskurs IPM. Linköping

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade majsen MON89034 x 1507 x MIR162 x NK603 x DAS (EFSA/GMO/NL/2018/151)

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

SLUTRAPPORT - Demogårdar en viktig del i introduktionen av integrerat växtskydd H Elmquist Helena och Törner Lars.

Vad är herbicidresistens?

De skånska odlingssystemförsöken

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Kunskapsbaserat växtskydd i praktiken vilka faktorer spelar roll för lantbrukares beslutsfattande om växtskyddsåtgärder?

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

HÅLLBART in i framtiden - mat från gården med eget ekologiskt KRETSLOPP

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB Svalöv

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al

Ekologisk produktion lantbruk

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport GA )

Nya möjligheter med M3 Technology. Björn Svensson, Björn Torold

Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade sockerbetor (Beta vulgaris L.)

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

KVA 2014 JORDENS LIVSMEDELSSÄKHET - Hur klarar vi framtiden? Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Avsiktlig utsättning av genetisk modifierad raps (Brassica napus) under

Resistens mot fruktträdskräfta i äpple

STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Agneta Sundgren, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växtskyddskonferensen Brunnby 2013

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Clearfield i Sverige 2018 en ny möjlighet

Integrerat växtskydd vad gäller?

Facit tds kapitel 18

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Biologisk markkartering av patogener

Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Fade to Green. stegen mot grönare hudvårdsprodukter. Tomas Byström Produktutvecklare. Grönt ljus för Grön kemi?

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Nederbörd Brunnby

Biologisk och termisk utsädesbehandling

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Visioner om genetisk mångfald i svenskt ekologiskt lantbruk

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Transkript:

Växtodlingskonferens Brunnby 2014-01-14 Tina Henriksson, höstveteförädlare, Lantmännen Lantbruk

Integrated Pest Management (IPM) is a broadbased approach that integrates a range of practices for economic control of pests The UN defines IPM as "the careful consideration of all available pest control techniques and subsequent integration of appropriate measures that discourage the development of pest populations and keep pesticides and other interventions to levels that are economically justified and reduce or minimize risks to human health and the environment. IPM emphasizes the growth of a healthy crop with the least possible disruption to agro-ecosystems and encourages natural pest control mechanisms." 2 13 mars 2012

Växtförädling för IPM? Ekonomiskt godtagbar nivå av skadegörare Minimerad risk för människor och miljö Resistens förädling Plantans uppbyggnad (Ökad N-effektivitet ) -Växtförädlingen har nog egentligen alltid tänkt på IPM! 3 13 mars 2012

Växtförädling för vem? Odlare Slutanvändare Konsumenter

Växtförädling för vem? - Odlare Ekonomiskt netto Avkastning Stråstyrka Resistens mot skadegörare Tidighet av önskad kvalitet = avsättning Vinterhärdighet (höstgrödor)

Växtförädling för vem? - Industri/slutanvändare Kvarnar Bagerier Foderfabriker Mälterier Bryggerier Destillerier

Växtförädling för vem? - Konsumenter Vår vision Vi gör det bästa av vår jord och ger alla möjligheter till ett sundare liv. Att ta ansvar i hela kedjan, från jord till bord.

Dialog med hela kedjan Odlare - Industri - Konsument 13 mars 2012

Växtförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 9 10 november 2011 Växjö möte 2011

Så här fungerar det Vilka egenskaper vill vi ha? Ny sort = förbättring Val av föräldrar Skapa variation Upprepade urval Test av lovande material Officiell provning 10 10 november 2011 Växjö möte 2011

Skapa variation kombinera om gener Korsningar Inom arten Med vilda släktingar Mutationer Kemiskt Stålning Nya metoder Exempelvis transformation 11 10 november 2011 Växjö möte 2011

Göra urval Inokulering sjukdomar i växthus Agronomiska egenskaper Sjukdomar i fält Analyser (t.ex. baknings- och maltkvalitet) Genetiska markörer Avkastningsförsök 12 10 november 2011 Växjö möte 2011

Välja i variationen på mest effektiva sätt Olika system; bulk, pedigree, syskon grupper Olika många avkommor i olika generationer Genetiska markörer Tester

Tidsperspektiv Höstsådd jämfört med vårsådd gröda Vintergenerationer på södra halvklotet Metoder att öka hastigheten i förädlingsprogammet Single seed descent (SSD) Fördubblade haploider (DH) Urval med hjälp av markörer

IPM tänk inom växtförädling exempel; Stabilitet- urval under flera år Sjukdomar inte total resistens utan en viss mottaglighet kan accepteras då blir inte selektionstrycket på skadegöraren så stort, speciellt viktigt när det är få sorter i odling. Fysiologisk kontroll av skadegörare i fall där man känner till möjligheten tex snabb tillväxt eller tidig blommning för att undvika ogräs eller skadegörare. 15 13 mars 2012

Ju fler egenskaper man vill förbättra eller förändra desto längre tid/mer material krävs!

Tack!

Förädlingsprogram, exempel höstvete korsning i växthus eller på fält ca 500 komb F1 i växthus alla frön F2 på fält eller res urval i växthus 1000-tals/komb F3 på fält urval för typ 10-15000 F4 på fält, urval typ, sjukdommar 9-10000 F5 på fält i en liten parcell 5000 F6 avkastningsförsök, 1 plats 1000 F7 avkastningsförsök, 3 platser 300 F8 avkastningsförsök, 6 platser 100 F9 avkastningsförsök, 9 platser 25 F10-F11 officiella försök 1-5

Försöksnätverk 19

Officiell sortprovning Värdeprovning (2 år) Tillfredsställande odlings- och bruksvärde Avkastningsförmåga Resistens mot växtskadegörare Hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön Kvalitetsegenskaper DUS-provning (2 år) Särskiljbar Enhetlig Stabil 20 13 mars 2012