Össjö kyrka - Reliquie sanctarum virginum undecim milium

2005:110 Össjö kyrka - Reliquie sanctarum virginum undecim milium Antikvarisk kontrollrapport, 2004-2005 Lotta Eriksson Författare Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Rapport 2005:110 Össjö kyrka - Reliquie sanctarum virginum undecim milium Antikvarisk kontrollrapport, 2004-2005 Össjö socken Ängelholms kommun Skåne län Lotta Eriksson

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:110 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Koret speglat i ett av mässingskloten till den nya ljuskronan. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

ÖSSJÖ KYRKA Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder...5 Administrativa föreskrifter...6 Byggnadshistorik med relevans för ärendet...7 Utförda åtgärder: Etapp 1...7 Väggar och valv...7 Värmesystem...8 Elinstallation...9 Brand- och inbrottslarm...9 Fönster...11 Konservatorsarbeten...11 Utförda arbeten: Etapp 2...12 Koret...12 Läktarunderbyggnad...14 Måleriarbeten och färgsättning...16 Övrigt...16 Avvikelser från arbetshandlingarna...17 Kulturhistorisk bedömning av arbetena...18 Iakttagelser under restaureringen...18 Utvändiga schaktningsarbeten...18 Invändiga schaktningsarbeten...19 Gravkor...19 Relikskrin...20 Bänkinredning...22 Vind...22 Äldre altaruppsats...22 Övriga handlingar med relevans för ärendet...23 Bilagor...25

Össjö by med kyrkan markerad Ängelholms kommun med Össjö

Sammanfattning av utförda åtgärder I den första etappen av restaureringsarbeten i Össjö kyrka har förnyelse och komplettering skett av befintlig elektrisk belysningsinstallation, byte av värmeanläggning samt installation av centraldammsugare och brand- och inbrottslarm. I fönsternischerna har nytillverkade innanfönster av järn monterats. I denna etapp har också konserveringsåtgärder på två äldre träskulpturer samt en äldre altartavla skett. För arbeten i denna etapp hade församlingen beviljats kyrkoantikvarisk ersättning. I den följande etappen vars arbeten delvis påbörjats i samband med etapp ett har den äldre korinredningen inklusive tegelgolvet demonterats och delvis kasserats och ny inredning och golv anordnats. Korvalvet har återfått en äldre färgsättning i blått. I långhusets västra del har tre bänkrader på vars sida om mittgången demonterats och underbyggnad av läktaren skett för anordnande av sakristia samt samtalsrum. Hela inredningen förutom predikstolen har fått ny färgsättning i ljus ekimitation med utgångspunkt i en äldre sådan. Interiör mot öster före restaureringens igångsättande. 5

Administrativa föreskrifter Objekt Össjö kyrka Socken Össjö Kommun Ängelholm Regionmuseets dnr K12.30-46-02, 1159 Arbetshandlingar Ponnert Arkitekter AB, 2003-11-21, reviderade 2004-05-28 Ingenjörsbyrå Sven Levin El AB, 2003-11-21 (el + larm) E.Troelsgård rådgivande ingeniörer A/S, 2003-11 (värme) Länsstyrelsens beslut 2004-06-23 (dnr 433-50529-01) 2004-11-22 (dnr 433-24452-04) 2005-05-10 (dnr 433-39831-04) Byggherre/beställare Byggledare/arkitekt Konsulter Entreprenör Antikvarisk kontrollant Byggnadstid juli 2004-juni 2005 Antikvarisk slutbesiktning 2005-06-28 Munka-Ljungby kyrkliga samfällighet ItArk Arkitektkontor AB/ Mikael Forsberg Sven Levin, Ingenjörsbyrå Sven Levin El AB (el + larm) Kurt Jacobsen, E Troelsgård rådgivande ingeniörer A/S (värme) Bröderna Bergströms Byggnads AB (bygg) Gunners Elmontage AB (el) Schildts Rör AB (VS) Ingenjörsfirma Mentet (ljud) YIT AB (larm) Herman Andersson (Konservator) Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne genom Lotta Eriksson 6

Byggnadshistorik med relevans för ärendet Össjö kyrka har långhus, tresidigt kor i öster samt brett torn i väster. Den nuvarande kyrkan har till viss del, i långhusets västra del samt i tornet, kvar murverk från den medeltida kyrkan. Från den tidigare kyrkan härrör även tornets västportal, daterad till 1100-talets slut. 1865 byggdes kyrkan om radikalt då det gamla långhuset och koret revs och ett nytt långhus med tresidigt kor byggdes och tornets övre del byggdes på och omgestaltades. Vid denna restaurering tillkom även altarväggen med altarring samt kopian av Thorvaldsens Kristusskulptur. Alla inre murfält och valvbågar avfärgades i en grågul färgton och alla valvkappor rent vita. Träinredningen målades i ljus ekimitation med förgyllningar på altare och predikstol. Av den äldre kyrkans inventarier återfinns fortfarande dopfunten från 1100- talet och predikstolen av bildhuggaren Johan Ullberg från 1756. Av samma bildhuggare finns även mittpartiet av en äldre altaruppsats bevarad i kyrkan. Vid en restaurering på 1930-talet under ledning av arkitekt Eiler Graebe byggdes bänkinredningen om och den nuvarande färgsättningen tillkom. Utförda åtgärder: Etapp 1 Väggar och valv Samtliga väggar och valv har rengjorts och putslagats efter demontering av tidigare installationer och dylikt. Då det visade sig att de vita ytorna var målade med limfärg kunde dock inte rengöringen utföras som torr sådan vilket föreskrivits i handlingarna. Sprickor har huggits upp till fast underlag och lagats i med kalkbruk, undantaget det stora antal mycket små sprickor i tornvalvet (bakom orgeln), vilka man valde att lämna utan vidare åtgärd än avfärgning. I fönsternischernas underkant var väv limmad, troligen som utjämningsskikt. Under väven förekom vid flera av fönstrena mögelangrepp varvid beslut togs om borttagande av väven samt putslagning av nischerna innan avfärgning. Samtliga ytor har åter avfärgats med limfärg, förutom de i jämnhöjd med bänkinredningen förekommande murytorna längs ytterväggarna vilka av praktiska skäl åter målats med oljefärg. Vid rengöringsarbetena kunde flera äldre färgskikt urskiljas. På murytornas nedre del fanns förutom det nuvarande vita färgskiktet två lager, det understa i en ljust gulbrun kulör troligen från 1860-talet och över den en mörkare brun kulör. Fragmenten av dessa kulörer var dock så små och illa åtgångna att någon närmare kulörbestämning inte utfördes. I korvalvet fanns under nuvarande vita färg ett lager med koboltblå färg enligt medlemmar i kyrkorådet tillkommen på 1900-talets början (1903). Församlingen valde att återgå till denna blåa kulör i samband med den pågående restaureringen. 7

Spår av äldre färgsättningar funna vid rengöring och lagning av putsen. T.v. en blå kulör på valvbåge i koret och ovan ljusbruna kulörer på korets norra vägg. Värmesystem Före restaureringen hade kyrkan direktverkande elektrisk strålningsvärme i form av bänkvärmare samt mindre värmare under fönstren för att förhindra kallras från dessa. Förutom dessa värmare fanns enstaka panel- och väggradiatorer i kyrkan. Det befintliga värmesystemet härrör troligen från installationen 1948 och ersatte då två kaminer placerade på var sida om mittgången i långhusets mitttravé. Den nu utförda värmeinstallationen har föregåtts av klimatmätningar i kyrkan vilka utgjort dimensioneringsunderlag för det nu projekterade systemet. Alla äldre värmeinstallationer har demonterats och kasserats och ersatts av ett nytt vattenburet värmesystem. Pannrum har anordnats i ekonomibyggnaden i kyrkogårdens sydvästra hörn. I pannrummet har elpanna, markvärmepump, tryckexpansionsbehållare och styr- och reglerutrustning placerats. Från pannrummet har sedan rördragning skett genom nedgrävning av rör och kablage i kyrkogårdens grusgångar. Grävningsarbetet har enligt länsstyrelsen beslut dnr 431-21721-04 övervakats av antikvarisk kontrollant i form av arkeolog (se Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes rapport 2004:127). Ingång till kyrkan har skett genom att rör och kablage dragits under murverket direkt under tornets västportal, ca 1,5 meter under markytan. För att sedan föra ledningarna vidare in i kyrkan togs ett 1x0,5 meter stort hål upp i vapenhus golvet från vilket ett schakt sedan vinklade in under läktartrappan och vidare in i kyrkorummet. Inne i kyrkorummet har ledningsschakt framförallt dragits under bänkkvarterens trägolv längs med mittgången men i koret har schakt dragits fram utmed ytterväggarna. Under samtliga bänkar har värmekonvektorer av fabrikat Meinertz 8

monterats. Innan konvektorerna monterats på bänksitsarnas undersida har dessa isolerats med en 20 mm isolerskiva täckt med en 9 mm tjock internitskiva. Bänkarnas infästning till golvet har delvis också förstärkts. I koret, absiden, vapenhuset och tornets andra våning har släta väggradiatorer av fabrikat Hudevad monterats. Då utrymmena under orgelläktaren ännu inte var färdigprojekterade i samband med värmeinstallationen valde man att lämna dessa utrymmen utan uppvärmning. Elinstallation Samtliga befintliga elinstallationer förutom de för klockringningen och ytterbelysningen på kyrkogården demonterades och ersattes med nya i samband med restaureringen. Ny elcentral har anordnats på väggen mot vapenhuset i långhusets nordvästra del. Elcentralen har klätts in med ett nytt väggfast skåp av stående brädor. Ledningsdragning har skett i samma schakt som rördragningen för värmeinstallationen. Till vägglampetterna har infällda ledningar inbilade i valvpilastrarnas ytputs utförts. Kyrkans ljuskronor har restaurerats av Fongs Gelbgjuteri i Gränna. På de små blomliknande armaturerna under orgelläktaren har tidigare färglager tagits bort på grund av skador. Armaturen har sedan lackats i samma kulör igen och återmonterats med två armaturer i respektive utrymme på var sida om mittgången och fyra armaturer i mittgången. Angående ny armatur se nedan. I samband med restaureringen och de schaktningsarbeten som skedde för värmeinstallationen kompletterades kyrkans åskledare. I kyrkans hörn förlades nedledare från takledaren utmed taknocken och kring kyrkobyggnaden förlades en ringlina på 80-100 cm djup. Schaktningsarbetena i samband med ringlinans nedläggande utfördes under antikvarisk kontroll se ovan. Brand- och inbrottslarm I samband med restaureringen installerades brand- och inbrottslarm i kyrkan. Brandlarmet består av ett aspirerande system för kyrkorum och långhusvind, övriga utrymmen har försetts med optiska rörelsedetektorer. Larmklocka samt blixtljus placerade i nederkant av tornets nordöstra ljudöppning. Kåporna på dessa målades i en ljusgrå nyans. För att slippa fälla in det larmade nyckelskåpet i kyrkans murverk placerades det i en kraftig trästolpe sydväst om tornet. Brandlarmcentralen är placerad i det nya förrådsrummets vägg i vapenhuset. Inbrottslarmet består av ett helt trådbundet system med rörelsedetektorer i kyrkorum samt vapenhus (tornets bottenvåning). Ytterdörrarna har försetts med magnetkontakter. Manöverpanelen för inbrottslarmet placerades på befintlig trästolpe direkt innanför vapenhusets port. 9

T.v. Ledningsdragningen från förrådsbyggnaden på kyrkogården in i kyrkan förlades i schakt under kyrkans grundmurar direkt under tornets västportal. T.h. När de tre västligaste bänkarna i respektive bänkkvarter togs bort tillsammans med det förhöjda trägolvet var läktarpelarna tvungna att gjutas under med en stödplint. T.v. På vinden försågs valvens skvallerhål med tegelrör försedda med reglerbara ventiler för att kunna reglera luftflödet i kyrkorummet i och med att detta gjordes tätare med insättandet av innanfönster. T. h. Kabel på vinden till det aspirerande brandlarmet neddragen i kyrkorummet via befintliga hål i valven. I samband med restaureringen försågs långhusvinden med ny gångbrygga. 10

Fönster I dimensioneringsunderlaget för det nya värmesystemet utgjorde nytillverkade innanfönster för kyrkorummet en förutsättning. Under restaureringsarbetets gång diskuterades nödvändigheten av dessa fönster vid ett flertal tillfällen då de dels påverkade intrycket av de befintliga fönstren och därmed kyrkorummet och dels då tillverkningskostnaden var relativt hög. Byggledare, beställare och antikvarisk kontrollant ställde sig tveksamma till utförande och montering av innanfönstren men stiftsantikvarie Aina Mandahl argumenterade dock för att dessa skulle monteras då dimensioneringsunderlaget byggde på detta samt att stiftet eventuellt skulle ompröva sitt bidragsbeslut om fönstren utgick. Det senare argumentet avgjorde frågan och byggledaren upprättade ritningar. De nya bågarna tillverkades av tunna smidesjärnsprofiler och glasades med planglas. Bågarna sattes dikt an mot angränsande murytor så att god täthet erhölls mellan inner- och ytterbåge. Eventuellt måste luftning kring ytterbågen anordnas. Beställaren kontrollerar eventuell kondens. I och med monteringen av innanfönster blev kyrkorummet tätare. För att ventilera ut eventuell fukt beslutades att skvallerhålen i valvkappornas svicklar skulle öppnas upp mot vinden och förses med enkla reglage ovan valv. Innan denna åtgärd var skvallerhålen igenproppade med äldre tidningspapper. Konservatorsarbeten I samband med restaureringen utfördes konserveringsarbeten i ateljé på en äldre altartavla samt två skulpturer. Föremålen hade dels äldre skador från insektsangrepp och dels skador i färgskikten. För detaljerad redogörelse för dessa arbeten se separat konservatorsrapport av Herman Andersson. 11

Utförda arbeten: Etapp 2 Koret Redan i den första arbets- och materialbeskrivningen daterad 2003-11-21 fanns en omgestaltning av koret med. Regionmuseet ställde sig i sitt remissyttrande tveksam till en sådan omgestaltning av flera skäl, bland annat då de i Skåne förr så vanliga altarskranken försvunnit eller förvanskats samt att det föreliggande förslaget ansågs ogenomarbetat och dåligt förankrat i kyrkorummet. Även Länsstyrelsen ansåg förslaget omotiverat varvid församlingen valde att dra tillbaka sin ansökan om dessa förändringar och en revidera arbets- och materialbeskrivning insändes för tillståndsprövning. Vid inledande arbeten med ledningsdragning i koret och håltagning i det befintliga altarskranket påträffades orangrepp i symmetrisk anslutning till det murade altarfundamentet, orsaken var vid denna tidpunkt okänd. Parallellt med dessa inledande arbeten arbetade konsulten tillsammans med församlingen fram ett antal förslagsskisser för förändringar i koret, bland annat fanns funderingar på att förkorta skranket ut mot långhusets ytterväggar för att släppa igenom ljus till den bakomliggande sakristian. Andra förslag var att förse dörrarna på var sida om altarringen med galler, även detta för att släppa igenom ljus. Samtliga förslag byggde på att altarringen togs bort, anskaffande av nytt flyttbart altare samt målning av korvalvet i blå kulör. För att möjliggöra omläggning av korgolvet, se nedan, så demonterades hela altarskranket för transport till verkstad där ilagningar skulle ske. Vi demontering av skranket upptäcktes angrepp av Äkta hussvamp samt Strimmig och Envis trägnagare vilket medförde att Anticimex dömde ut hela skranket och rekommendera att virket brändes vilket också gjordes efter samråd med antikvarisk kontrollant och länsstyrelsen. I samband med ledningsdragningarna i koret togs även Kristusstatyn ned och panelinklädnad kring altaret togs bort. Det var vid dessa arbeten som det i tegel och natursten murade altarfundamentet påträffades och i dess övre del även ett relikskrin, se nedan. Altarfundamentet bedömdes vara tillkommet vid 1860- talets restaurering men en del av de tuktade naturstenarna kunde dock höra till en äldre period av kyrkans historia. Fundamentet revs och de stenar som bedömdes som tuktade bevarades. Den ursprungliga tanken var att nya tegelplattor skulle tillverkas för att läggas i utrymmet efter det borttagna fundamentet. Detta visade sig dock svårt och därför beslutades att lägga om korets tegelgolv i sin helhet och använda de befintliga plattorna i de nya utrymmena under orgelläktaren. Vid vidare ledningsdragning under korets tegelgolv, framförallt i sakristians sydöstra del konstaterades kraftiga rötskador. Vissa av golvbjälkarna har troligen bytts ut vid 1953 års renovering. Orsaken till rötskadorna var oklar. De skadade bjälkarna togs bort och utrymmet grävdes ut och fylldes med ren sand. 12

T.v. Bakom träinklädnaden fann man ett murat altarfundament. Fundamentet var murat av tegel och tuktad fältsten. I dess övre del fann man ett relikskrin. T.h. Orangrepp i altarskranket. Med dessa nya förutsättningar, d v s ett demonterat oanvändbart altarskrank, behov av nytt tegelgolv samt önskemål att visa det i altarfundamentet funna relikskrinet påbörjades förnyade diskussioner om korets framtida gestaltning. Det förslag som gick in till länsstyrelsen för tillståndsprövning och också godkändes innebar att en ny altarvägg, altare och knäfall tillverkades samt ett nytt tegelgolv med plattor lika de befintliga. Som utgångspunkt för de nya tegelplattornas kulör togs undersidan av de befintliga plattorna då ovansidan på dessa var starkt nedsmutsade. I förslaget fanns även önskemål om en belyst glasförsedd nisch i korets norra vägg för förvaring av relikskrinet samt avfärgning av korvalvet i blå kulör. Det nya tegelgolvet lades på en gjuten betongplatta. Plattan göts inte heltäckande utan en spalt på 300 mm lämnades fritt utmed ytterväggarna för att släppa igenom eventuell fukt från underliggande lager. Tegelplattorna lades i kalkbruk. Den nya altarväggen är byggd av trä i traditionell fyllningskonstruktion och går inte hela vägen ut till korets ytterväggar. I väggens mitt står Thorvaldsens Kristusstaty på ett nytt murat fundament. Väggens krön bär på ytterändarna två guldfärgade högtalare formade som klot. Färgsättningen knyter an till den nya färgsättningen på övrig fast inredning. På väggens baksida, mot den gamla sakristian, finns skåp för förvaring av textilier. Ett nytt flyttbart altare i ek tillverkades. Altaret är ett öppet bord med dekor i form av frästa spår med förgyllning samt iläggning av diabas i altarskivans mitt. Det nya knäfallet tillverkades även det i ek. Knäfallet är mobilt och därmed tillverkat i flera moduler. 13

T.v. I koret göts en betongplatta som underlag för det nya tegelgolvet. Observera att kulören på korvalvet inte är den slutgiltiga. T. h. Som utgångspunkt för kulören på de nya tegelplattorna togs undersidan av dei koret befintliga plattorna. Dessa plattor användes sedan i de nya utrymmena under läktaren. I samband med restaureringen skänkte församlingens syförening medel till en ny ljuskrona avsedd att hänga i koret. Då en traditionell utformning lika de i kyrkan befintliga ljuskronorna skulle den nya kronan komma att skymma Kristusstatyns huvud varvid en altarnativ utformning arbetades fram. Kronan formgavs som en ljuskrans med två klot i mittlinjen, samtliga delar i mässing. 14 Läktarunderbyggnad Liksom med koret fanns det redan i den första arbets- och materialbeskrivningen förslag på en underbyggnad av läktaren inrymmande sakristia och värmerum/vaktmästeri. Förslaget byggde i stort på att de tre västligaste bänkraderna i södra respektive norra bänkkvarteret demonterades och den bakre, västra väggen i långhuset flyttades fram genom uppförande av nya murade väggar orgelläktarens framkant. I de reviderade handlingarna daterade 2004-05-28 utgår denna underbyggnad och sakristian tänktes behållas på befintlig plats bakom altarväggen och värmerummet placerades i förrådsbyggnad på kyrkogården. Då arbetena påbörjats i koret och diskussionerna om en omdaning av detta åter tagit fart fördes parallella diskussioner om en underbyggnad av läktaren. Förslaget innebar liksom det tidigare att de tre västligaste bänkraderna i respektive kvarter demonterades och två utrymmen inrymmande sakristia och förrum byggdes. Utrymmena var tänkta att ha glasade väggpartier och tegelgolv lika mittgången. Efter ett par omarbetningar och diskussioner med såväl antikvarisk kontrollant som länsstyrelsen godkändes förslaget. Väggkonstruktionen med stående regelverk är endast infäst i orgelläktaren på ett par fästpunkter och därmed relativt reversibelt. Väggfälten mellan de stående reglarna är helt glasade med blyinfattat polskt munblåst glas. Väggpartierna är något indragna från läktarbarriärens bröstning och mittgången. För att förhindra insyn i utrymmena har väggarna kompletterats med draperier.

Ovan: Koret med ny inredning i form av altarvägg och flyttbart altare efter restaureringen. Nedan: Långhusets interiör mot väster efter restaureringen med ny glasad läktarunderbyggnad och ny färgsättning på bänkar och orgelläktare. 15

Måleriarbeten och färgsättning Den befintliga färgsättningen på kyrkorummets fasta inredning såsom bänkar, orgelläktare, orgelfasad och predikstol i rosa-lila-grå kulörer tillkom vid en restaurering på 1930-talet. Färgtypen var alkydoljefärg. På orgelläktaren hade denna färg spruckit upp i så hög grad att en hel renskrapning ansågs nödvändig. Vid renskrapningen visade det sig att läktarbarriären endast hade ett färglager, d v s att den redan på 1930-talet blivit renskrapad från äldre färglager. En provskrapning gjordes också på orgelhusets södra sida och samma sak gällde här, inga äldre färglager påträffades. På insidan av läktarbarriären sparades en referensyta med den äldre färgsättningen. På bänkinredningen fanns dock ytterligare färglager som visade en färgsättning i bruna nyanser med målad numrering ovanför fyllningarna på bänkdörrarna. Dessa färgspår blev utgångspunkt för en ny färgsättning av kyrkans fasta inredning, såväl gammal som ny. Marmoreringen av bänkdörrarnas fyllningar samt den nya korväggen finns det dock inga äldre belägg för utan är tillkomna efter önskemål från konsult och församling. Predikstolens färgsättning i rosa-lila-grått behölls efter att konservator utfört provskrapningar som resulterade i att den ursprungliga färgsättningen i barockens starka färg som svart, rött och grönt kunde anas. Då inget enhälligt önskemål om att ta fram den äldre färgsättningen fanns hos församlingen och det ur antikvarisk synvinkel råder tveksamheter om en sådan rekonstruktion beslutades att behålla 1930-talets färgsättning som ett spår av sin tid. Endast rengöring och mindre retuscheringsarbeten utfördes. Övrigt Förutom de ovan beskrivna åtgärderna installerades centraldammsugare i kyrkan. Dammsugaren är placerad på orgelläktarens norra sida med utblås i tornets övre våningar. I vapenhuset byggdes ett mindre förrådsutrymme med diskbänk och utslagsvask. Väggarna till utrymmet kläddes med stående plank lika omgivande befintliga väggar. Under restaureringens gång skedde ett inbrott i kyrkan vilket resulterade i att västportalens kopparklädda portar skadades. Kopparplåten skadades så illa att ett byte av hela plåtarna ansågs nödvändigt. Den nya kopparbeklädnaden utfördes lika befintlig med bevarande av beslag etc. 16

T. v. Pelare till orgelläktaren med flagnande alkydoljefärg. T.h. Bänkdörr med framskrapad bänknumrering samt marmoreringsprov för ny färgsättning. Avvikelser från arbetshandlingarna Stora delar av framförallt restaureringens andra etapp har skett utan av länsstyrelsen godkända arbetshandlingar, godkännande i efterhand har dock skett. Antikvarisk kontrollant har fått agera mer som antikvarisk rådgivare och förmedlare mellan beställare och länsstyrelsen än kontrollant då inget tillståndsbeslut funnits. 17

Kulturhistorisk bedömning av arbetena Restaureringen har inneburit relativt stora ingrepp såväl i kyrkobyggnaden som i underliggande och omgivande marklager. Som nämns ovan så har stora delar av restaureringen skett parallellt med projektering och utan länsstyrelsens tillståndsbeslut vilket gjort arbetet som antikvarisk kontrollant komplicerat. Samtliga schaktningsarbeten inne i kyrkan har skett utan arkeologisk medverkan och vid dessa arbeten har bl a en trolig medeltida stenkista påträffats dock även i fortsättningen bevarad samt ett antal skelettrester och äldre byggnadsdelar. Iakttagelser och fynd vid restaureringsarbetet har dock bidragit väsentligt till kunskapen om kyrkans äldre historia och utseende. Iakttagelser under restaureringen Utvändiga schaktningsarbeten De fynd som framkom i samband med de utvändiga schaktningsarbetena kring kyrkan har utförligt beskrivits i den antikvariska kontrollrapport som upprättades av antikvarie Helén Lilja i samband med arbetenas utförande (Regionmuseets rapportserie 2004:127) varför de endast beskrivs kortfattat här. På långhusets nordöstra sida, se ritning bilaga 1, påträffades rester efter grundmurarna av fältsten till den sakristia som revs i samband med kyrkans omoch tillbyggnad 1865. Enligt beskrivningar av kyrkan i äldre handlingar från 1830 skulle det under sakristian finnas ett gravrum för församlingens kyrkoherdar. Men enligt handlingarna har ingen blivit lagd där under de senaste 60 eller 70 åren. (Wardestam, S. Össjö kyrka, Funderingar och fakta). Några direkta spår efter detta gravrum kunde inte påvisas vid schaktningsarbetena men större mängder av sten, tegelkross och bruk kan vara indirekta spår efter ett murat gravrum. På södra sidan av långhuset, se ritning bilaga 1, framkom grundmurarna till det medeltida vapenhuset som även det revs 1865. Vapenhuset finns avbildat på lantmäterikartor från bl a 1768.Ingen utav de påträffade murarna togs bort utan kopparledningen för åskledaren lades över murarna. I schaktet från förrådsbyggnaden i kyrkogårdens sydvästra hörn och rakt in genom tornets västportal påträffades en medeltida slutsten som troligen hamnat i marken i samband med de medeltida valvens raserande på 1860-talet. Tegelstenen förvaras i kyrkan. 18

Ovan: Medeltida slutsten påträffad i schakt draget direkt väster ut från tornets portal. T. h. Murrester efter den medeltida sakristian på långhusets norra sida. Åskledarens kopparlina lades ovanför murresterna. Invändiga schaktningsarbeten De invändiga schaktningsarbetena skedde utan antikvarisk kontroll varför en detaljerad dokumentation av de fynd som då påträffades ej upprättats. Vid grävning för inkommande kablage i vapenhuset påträffades en stenkista, troligen medeltida, cirka 1 meter sydost om ytterporten. Graven fotograferades av entreprenören och lämnades orörd. Ytterligare benrester, bl a två skallar påträffades vid grävningen i vapenhuset. Gravkor Ungefär mitt under långhuset finns ett murat gravkor med nedgång från kyrkorummets mittgång. Gravkorets väggar, tunnvalv och trappan ned till koret är murat av tuktad fältsten som putsats grovt. I samband med restaureringen diskuterades bevarandet av gravkoret eller om det eventuellt skulle fyllas igen vilket skulle innebära att en dokumentation skulle bli aktuell innan kvarlevorna av de där begravda skulle nedläggas på kyrkogården. Församlingen valde dock att bevara gravkoret i befintligt skick och det beslutades att en återkommande besiktning av korets status skulle tas upp i den kommande vård- och underhållsplanen för kyrkan. 19

T.v. Nedgången till gravkoret i långhusets mittgång. Ingång till gravkoret till vänster, d v s gravkoret ligger under det norra bänkkvarteret. T.h. Gravkoret med resterna av ett okänt antal kistor. Hur många och vilka personer som gravlagts i koret är inte klarlagt och då kistorna och benmaterialet är omrört och befinner sig i ett mycket dåligt skick skulle en arkeologisk och osteologisk undersökning och dokumentation behövas för att utreda detta. Det som kunde konstateras vid den okulär besiktning som gjordes av gravkoret i samband med restaureringen är att det är båda vuxna och barn som gravlagts i koret. Fyra kistplåtar tillhörande kistor i gravkoret har vid ett tidigare tillfälle tagits tillvara av församlingen och finns numera fastsatta på trätavlor. På dessa kistplåtar avslöjas namnet på två av de i koret gravlagda personerna, nämligen Christina Eleonora Silwerskjöld (1737-1811) och Erica Cath. von Engeström (1775-1821). Relikskrin I övre delen av det murade altarfundamentet hittades en relikgömma. Gömman består av ett rektangulärt zinkskrin med lock (mått 100x600x55 mm). I zinkskrinet fanns en pergamentsrulle lika lång som skrinet och 33 mm bred, pappersbitar, ett hopvecklat tygstycke med benfragment, två mynt och en liten blyask (mått 25x16x8,5 mm) med en pappersremsa med text. Tyvärr dokumenterades aldrig gömman på fyndplatsen utan flyttades till pastorsexpeditionen innan antikvarisk kontrollant kontaktades. Zinkskrinet med innehåll togs till Regionmuseet för dokumentation och utredning om eventuella vårdbehov. Museet ansåg sig dock behöva hjälp med detta och kontaktade Antikvarisk-tekniska avdelningen på Riksantikvarieämbetet som undersökte föremålet. 20

Relikskrinet som återfanns i kyrkans murade altarfundament. T. v. Den yttre zinkasken med innehållet urplockat. T.h. Den inre blyasken med textremsan. Det yttre skrinet av zink är det som är mest skadat, bl a av kristallina utfällningar och korrosion. Pappersbitarna som funktionen är okänd för, eventuellt bara utfyllnad, är troligen från 1800-talet. Pergamentsrullen ålder är okänd. Att gömman varit framme i dagen och känd vid 1860-talets restaurering talar två saker, dels att altarfundamentet är tillkommet vid denna restaurering och dels de två mynten i zinkskrinet, ett 1-öres mynt från 1857 och ett 2-öres mynt från 1860. Tygstycket med benfragmenten utgjordes av karelsk spets i silke. Pappersremsan i blyasken bar en latinsk inskription som Anders Piltz, professor vid Klassiska institutionen, avdelningen för latin i Lund, tydde. Inskriptionen lyder Reliquie sanctarum virginum undecim milium, vilket översatt betyder Reliker av de elvatusen jungfruarna. Han daterade inskriptionen till sent 1300-tal. De elvatusen jungfruarna hör samman med kulten av Sankt Ursula från Köln. Till den ursprungliga medeltida relikgömman kan såtillvida blyasken med pappersremsa med inskription samt tygstycket med benfragment knytas. Om gömman varit placerad i den medeltida kyrkans huvudaltare eller i något sidoaltare är däremot inte känt. Blyasken påminner starkt om andra fynd från skånska kyrkor, bl a Tryde, Jonstorp och Mariakyrkan i Vä. I asken från Tryde fanns enligt en äldre beskrivning en pergamentslapp med inskriptionen Reliquiæ XI millia virginum, d v s återigen en koppling till kulten av Sankt Ursula. Församlingen valde att inte åtgärda zinkskrinet som förvaras i en i norra kormuren anordnad monter. Resterande innehåll i relikgömman förvaras i värdeskåp. Kontinuerlig uppsikt bör hållas på föremålen för att hålla eventuell klimatpåverkan under kontroll. 21

Bänkinredning Vid provskrapning på kyrkans bänkinredning påträffades spår efter den färgsättning som fanns innan 1930-talets restaurering, se ovan. Ovanför fyllningarna på dörrarna återfanns bänkradernas numrering. Numreringen var inte löpande 1,2,3 osv från öster till väster utan bänkrad 1 återfanns i mitten av kyrkan vilket förbryllade. Detta fick dock sin förklaring då en av de äldre församlingsborna berättade att kaminen haft sin placering där och att detta därmed var den mest komfortabla platsen i kyrkan. Bänkrad nr 1 tillhörde herrskapet på Össjö gård och närmast framför denna var prästgårdsbänken. Kaminens placering bekräftades dels av äldre fotografier och dels av spår efter rökgången på vinden. De äldre skriftliga källorna berättar att dessa kaminer med kyrklig ornamentik sattes upp 1880 och ersattes först 1951 med eluppvärmning. Enligt Werdestam skall kyrkan efter ombyggnaden 1865 ha haft 320 sittplatser och sakna bänklängd. Det senare talar emot de numrerade bänkdörrarna. Vind Förutom den ovan nämnda rökgången påträffades en bevarat romansk fönsteröppning ovan kyrkans valv. Fönsteröppningen är beläget på södra långhusmuren i svickeln mellan första och andra valvet i långhuset. Detta fönster var känt sedan tidigare och någon tid fanns ej för detaljerad ytterligare dokumentation. Vid en framtida utvändig restaurering bör dock detta tas i beaktande. På vinden fanns även spår av kyrkans äldre taktäckning i form av skifferplattor. Enligt de äldre källorna skedde bytet av kyrkans blytak till engelsk skiffer vid ombyggnaden 1865. Det nuvarande koppartaket tillkom drygt hundra år senare, 1968. Äldre altaruppsats Under samma period som restaureringsarbetet i Össjö kyrka pågick rensades avlidne konservator Våga Lindell Andersson ateljé och förrådsutrymmen på Regionmuseet Kristianstad. Vid denna rensning påträffades delar av en äldre altaruppsats som enligt kartongerna skulle tillhöra Össjö kyrka. De delar som påträffades var bl a i trä huggna akantusbladverk. Troligt är att dessa delar hör ihop med den i kyrkan hängandes altartavlan av Johan Ullberg. Delarna förvaras fortfarande på Regionmuseet. 22

Övriga handlingar med relevans för ärendet 2001-11-30 Arkitekt- och Restaureringskonsult AB: Program för kyrkans invändiga restaurering 2002-01-31 Länsstyrelsen: Meddelande (dnr 433-50529-01) 2002-09-30 Lunds stift: Beslut om kyrkoantikvarisk ersättning 2003-11 Eduard Troelsgård rådgivande ingeniörer A/S: Fagbeskrivelse VVS- och Värmeentreprisen 2003-11-21 Ponnert Arkitekter AB: Förfrågningsunderlag Arbetsoch materialbeskrivning 2003-11-21 Ingenjörsbyrå Sven Levin El AB: Beskrivning av inbrottslarmanläggning 2003-11-21 Ingenjörsbyrå Sven Levin El AB: Beskrivning av brandlarmanläggning 2003-11-21 Ingenjörsbyrå Sven Levin El AB: Beskrivning av elanläggning 2004-02-02 Länsstyrelsen: Remiss (dnr 433-50529-01) 2004-02-03 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Yttrande (dnr K12.30-46-02, 1159) 2004-04-21 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Kompletterande yttrande (dnr K12.30-46-02, 1159) 2004-05-06 Länsstyrelsen: Meddelande (dnr 433-50529-01) 2004-05-28 Ponnert Arkitekter AB: Reviderat förfrågningsunderlag Arbets- och materialbeskrivning 2004-05-28 Ingenjörsbyrå Sven Levin El AB: Beskrivning av elanläggning PM nr 1 2004-06-01 Ponnert Arkitekter AB: Angående invändig restaurering i Össjö kyrka 2004-06-23 Länsstyrelsen: Beslut (dnr 433-50529-01) 2004-07-01 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 1 2004-07-07 ItArk Arkitektkontor AB: Rättelse protokoll bm 1 2004-08-13 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 2 2004-08-27 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 3 2004-09-10 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 4 2004-09-16 Anders Piltz, Lunds universitet: Brev ang. reliker från Össjö 2004-09-24 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 5 2004-10-08 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 6 2004-10-19 ItArk Arkitektkontor AB: Meddelande 23

2004-10-22 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Slutredovisning av arkeologisk undersökning/utredning (K12.20-391-04) 2004-10-22 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 7 2004-10-26 ItArk Arkitektkontor AB: Meddelande 2004-11-05 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 8 2004-11-17 Anticimex: Utredningsprotokoll 2004-11-22 Länsstyrelsen: Delbeslut (dnr 433-24452-04) 2004-11-22 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 9 2004-12-03 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 10 2004-12-17 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 11 2004-12-21 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll delbesiktning 1 2005-01-15 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 12 2005-01-25 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Antikvariskt slutintyg konserveringsarbeten (dnr K12.30-46-02, 1159) 2005-01-25 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Mail angående totalkostnad AK 2005-01-31 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 13 200-02-01 ItArk Arkitektkontor AB: Meddelande 2005-02-03 Riksantikvarieämbetet: Mail ang. monter 2005-02-14 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 14 2005-02-14 Riksantikvarieämbetet: Offert 2005-03-02 ItArk Arkitektkontor AB: Kallelse med tillägg från senaste byggmötesprotokollet 2005-03-10 ItArk Arkitektkontor AB: Ritningar (20 st) med ritningsförteckning 2005-03-21 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 16 2005-03-24 ItArk Arkitektkontor AB: Meddelande 2005-03-30 Länsstyrelsen: Meddelande 2005-04-04 ItArk Arkitektkontor AB: Meddelande 2005-04-11 ItArk Arkitektkontor AB: Meddelande 2005-05-10 Länsstyrelsen: Beslut (dnr 433-39831-04) 2005-06-07 ItArk Arkitektkontor AB: Protokoll bm 17 2005-06-10 ItArk Arkitektkontor AB: Kallelse slutbesiktning 2005-07-11 ItArk Arkitektkontor AB: Meddelande samt slutbesiktningsprotokoll 24

Bilagor Planritning över Össjö kyrka med den antagna planen för den medeltida kyrkan samt de under restaureringen dragna schakten (rött) inritade. Fynd av murrester efter den medeltida sakristian samt vapenhuset styrker den antagna planen över medeltidskyrkans form och utsträckning. 25

Regionmuseets rapportserie 2004 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 2004 2. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2004 3. Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 2004 4. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 2004 5. Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 2004 6. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 2005 7. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 2004 8. Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 2004 9. E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl- Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-2001 11. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 2001 12. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 13. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 2004 14. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 2004 15. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 2005 16. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 2004 17. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 2004 18. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 2005 19. Hotell Båstad en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-2005 20. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 21. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004 22. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-2005 23. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1996 24. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 2004 25. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1995 26. Öveds kyrka fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 2003 27. Östra Kärrtorps kyrka fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 2003 28. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 2002 29. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 2003 30. Fjelie kyrka lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 2002 31. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-2005 32. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 2004 33. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 2004 34. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 35. S:t Ibbs gamla kyrka utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar 2003-2004 36. S:t Ibbs gamla kyrka invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 37. Gårdstånga kyrka, Gårdstånga sn, AK, Kristina Nilén, 2004 38. Flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 39. Gustav Adolf kyrka, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 40. E22 Hammar-Södergård, Fjälkinge sn, FU, Tyra Ericson och Ylva Wickberg, 2002-2003 41. Gislövs kyrka- ett biskopen värdigt tempel, Gislövs sn, BAD, Petter Jansson, 2000 42. Bjärlövs medeltida bytomt, Färlövs sn, AU, Anders Håkansson, 1998 43. Alnarps slott, Lomma sn, AK, Anna Ligoura, 2004 44. Skanörs kyrka invändig renovering, Skanörs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 45. Västra Hoby kyrka utvändig renovering av tornet, V Hoby sn, AK, Kristina Nilén, 2004 46. Västra Hoby kyrka inflyttning av orgel från Odarslövs kyrka, V Hoby sn, Kristina Nilén, 2004 47. Hagen vid Bäckaskog, Kiaby sn, Jan Kockum, 2005 48. Hovs kyrka fasadarbeten, Hovs sn, AK, Lotta Eriksson, 2005 49. Breddning av Långebergavägen, Välluvs sn, FU, Jan Kockum, 2005 50. Brandstad kyrkogård, Brandstad sn, FU, Jan Kockum, 2005 51. Bredbandsdragning genom Rinkaby, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, 2005 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

52. Källstorps kyrkogård, Källstorps sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 53. E22 Kristianstad - Fjälkinge, AU 2, Tyra Ericson, 2002 54. Medeltida stadslämningar vid Åhus torg, Åhus sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1988 55. Aristofanes 4 en stenåldersboplats, Vä sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1996 56. Kv Jungfrun 4 i Simrishamn, Simrishamn, UN, Tony Björk & Jan Kockum, 1990 57. E22 VÄ, Vä sn, UN, Hans Ekerow, 1994-1995 58. Grönby, Gärdslövs och Önnarps kyrkor, Grönby sn, Gärdslövs sn och Önnarps sn, Lotta Eriksson, 2005 59. Omläggning av plåttak, Wähusen, Kristianstad, AK, Mia Junskär, 2005 60. Målning av plåttak på Bålamöllan, Stehag sn, AK, Mia Junskär, 2005 61. Lilla Isie kyrkogårdar, Lilla Isie sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 62. Hemmesdynge kyrkogård, Hemmesdynge sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 63. Fischerska Huset, Simrishamn sn, AF, Mattias Burman och Emelie Petersson, 2005 64. Den skånska livsmedelsindustrin, PJ, Henrik Borg, 2005 65. Barnet i mässingsskrinet - schaktningsövervakning vid Höörs kyrka, Höör sn, FU, Linda Pettersson, 2002 66. Gamlegård & Egeside. Arkeologiska undersökningar 2004-2005, Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, 2005 67. Dammbyggen i Vallarum, Fränninge sn, FU, Linda Pettersson, 1999-2000 68. Boplatslämningar vid Örebäcken, stg 1291, Båstad, UN, Linda Pettersson, 1989 69. Svampsanering och putslagningar på Perstorps baptistkapell, Oppmanna sn, AK, Mia Jungskär, 2004-2005 70. Fjälkinge 28:25, vikingatida lämningar, Fjälkinge sn, FU, Helén Lilja, 2004 71. Ny cykelväg i Fjälkinge Fjälkinge 35:105 m fl, Fjälkinge sn, FU, Linda Pettersson, 1991 72. Schaktningsövervakningar i kv. Tyggården museets nya entré, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2001 73. Graven i Krigarens by, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, 1982 74. Markarbeten i centrala Kristianstad, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2000 och 2002 75. Ledningsdragning vid Ringsjön, Fulltofta sn, FU, Linda Pettersson, 2001 76. Härdkoncentration vid Salomonhög, Grevie sn, AU + UN, Linda Pettersson, 1989 77. Borrby kyrka, Borrby sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 78. Anläggningsarbeten på borggården på Bäckaskog slott, Kiaby sn, AK, Mia Jungskär 2004-2005 79. Wor fruis have. Arkeologiska undersökningar i Kv Spritan 1994-96, del 1-4, Åhus sn, UN, Karl-Magnus Lenntorp, 1994-96 80. Restaurering av holkbrunnar, Hörröd, Farstorps sn, AK, Helén Lilja, 2005 81. Ledningsdragning vid Heliga Trefaldighetskyrkan, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2001 och 2004 82. Trelleborgshuset i Krigarens by, Rinkaby sn, UN. Linda Pettersson, 2005 83. Bromölla 11:92 Neolitiska lämningar vid Skräbeån, Ivetofta sn, FU+AU2, Linda Pettersson 2004+2005 84. Kv Lejonet 10 i Simrishamn, Simrishamn, FU och UN, Claes B Pettersson, 1989 85. Bollerups borg åtgärdsplan för utvändig restaurering, Bollerup sn PJ, Cecilia Pantzar och Emelie Petersson, 2005 86. Brydestuan i Finsbo (Finsbo 5:1, utmarker), Östra Karups sn, AK, Mattias Burman, 2005 87. Sporrakulla gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 88. Lokstallet i Brösarp Omläggning av tak, Brösarp sn, AK, Mia Jungskär och Klara Johansson, 2005 89. Reslövs kvarn, Reslövs sn, AK, Henrik Borg, 2005 90. Lönsboda korgfabrik, Örkened sn, BMU. Emelie Petersson, 2005 91. Krapperups slott stapp V, Brunnby sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 92. Börringe kyrka, Börringe sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 93. Torsebro krutbruk, Biskopsmöllan 2:1, Färlöv sn, AK Mattias Burman 2005 94. Vä-Bebyggelse och vallgrav, Vä sn, UN, Bertil Helgesson, 1991 95. Glimmebodagården, taktäckning, Brösarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 96. Bondrumsgården, taktäckning, Fågeltofta sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 97. Norra Mellby skol och fattighus, N Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 98. Övedskloster vårdplan, Öveds sn, PJ, Cecilia Pantzar och Emelie Peterson, 2005 99. Ekestads Folketpark, Österslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005 100. Brunnshög-Getinge, Lunds kommun, KA, Anna Rabow och Lars Salminen, 2005 101. Citadellet och Gråen, Landskrona, AK, Anna Ligoura, 2005 102. Boplatslämningar i Transval, Åhus sn, AU, Jan Kockum, 2005 103. Bälinge mölla, Bälinge 15:73, Perstorps sn, AK, Henrik Borg, 2005 104. Axatorp gård-konservering av väggmålningar, Hammarlöv sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 105. Röstånga kyrka, Röstånga sn, Cecilia Pantzar, 2005 106. Fjärrvärme Eslöv Lund, AU, Lars Salminen, 2005 107. F5-Ljungbyhed-en utredning av interöra skyddet, Paul Hansson, 2005 108. Banckagården, Vikens sn, AK Anna Ligoura, 2005

109. Bjersjöholms gamla slott-utvändig renovering, Bjäresjö sn, AK Anna Sturesson och Klara Johansson, 2005 110. Össjö kyrka Reliquie sanctarum virginum undecim milium, Össjö sn, AK, Lotta Eriksson, 2005 111. 28