Styrdokument, riktlinjer Individ- och familjeomsorgen 2013-08-12 Mikael Sjöberg 08-590 970 00 Dnr SÄN/2009:78 Mikael.sjoberg@upplandsvasby.se Riktlinjer för dödsbohandläggning Nivå: Individ- och familjeomsorgen Antagen: Social- och äldrenämnden den 17 juni 2009 68 Reviderad: Giltig t.o.m: Ansvarig ägare: IFO-chef
2 Riktlinjer gällande dödsbohandläggning Inledning Socialtjänsten ansvarar för dödsbohandläggningen i kommunen. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att alla dödsbon får ett avslut, även när den avlidne saknar anhöriga eller när dödsboet saknar egna medel. Handläggningen består av tre delar: Dödsboanmälan Dödsboförvaltning Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad Utgångspunkten när någon avlidit är att den avlidnes anhöriga i första hand ska förvalta och avveckla dödsboet samt beställa begravning. Om särskilda förutsättningar finns ska socialtjänsten göra en dödsboanmälan. I vissa fall ska socialtjänsten även förvalta och avveckla dödsboet. Det kan även bli aktuellt att socialtjänsten ordnar med begravningen. Socialtjänstens ansvar Dödsboanmälan När någon har avlidit ska en bouppteckning göras där den avlidnes tillgångar och skulder sammanställs Detta ska ske inom tre månader från dödsfallet. Bouppteckningen kan medföra kostnader för dödsboet. Om den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet, och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet, kan bouppteckningen enligt 20 kap 8a ärvdabalken, ÄB, ersättas med en dödsboanmälan. Dödsboanmälan upprättas av socialtjänsten och bör göras inom två månader från dödsfallet. Den skriftliga handlingen skickas in till Skatteverket för förvaring. Dödsboförvaltning När någon har avlidit ska enligt 18 kap 1 ÄB dödsbodelägarna gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. Saknas dödsbodelägare eller om dessa är oförmögna att sköta förvaltningen ska socialtjänsten enligt 18 kap 2 ÄB ansvara för boets förvaltning. Om det finns tillgångar och dödsbodelägare som ej påträffats kan finnas görs anmälan om bortovarande hos överfyrmyndaren som tillsätter god man. Om det finns tillgångar och inga dödsbodelägare görs anmälan till kammarkollegiet, allmänna arvsfonden.
Om det saknas tillgångar i boet och Allmänna arvsfonden är dödsbodelägare ska socialtjänsten förvalta och avveckla dödsboet med fullmakt från denna. 3 Begravning Enligt begravningslagen skall gravsättning av kista eller kremering ske inom en månad från dödsfallet. Gravsättning av urnan skall sedan ske inom ett år efter kremering. Det är anhöriga till den avlidne som ska ordna med begravning. Saknas anhöriga är det socialtjänstens uppgift att beställa begravning. Detta kan även bli aktuellt då anhöriga finns men har uppenbara svårigheter att själva klara av detta, exempelvis på grund av sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Så långt det är möjligt ska dödsboet betala begravningen med egna medel. Ekonomiskt bistånd för begravningshjälp kan beviljas enligt kommunens riktlinjer. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad Saknar den avlidne tillgångar kan ekonomiskt bistånd till begravning sökas hos socialtjänsten. Bistånd kan beviljas med högst 40 procent av prisbasbeloppet. Från denna summa avräknas den avlidnes eventuella tillgångar. Bistånd prövas utifrån 4 kap 1 Socialtjänstlagen och beslut sker i verksamhetssystemet för ekonomiskt bistånd. Handläggningen Allmänt om dödsbohandläggning I ärvdabalken åläggs socialtjänsten en rad uppgifter varför arbetet med dödsbohandläggning likställs med socialtjänst. Detta innebär att socialtjänstlagens regler är tillämpliga i arbetet med dödsbohandläggning. Dödsboanmälan Dödsboanmälan enligt 20 kap 8a ÄB är myndighetsutövning. Innan beslut om dödsboanmälan fattas måste en ekonomisk utredning göras där tillgångar och utgifter sammanställs. Handläggaren måste också utreda vem/vilka som är dödsbodelägare. Ofta räcker det att kontakta Skatteverket för att få dödsfallsintyg och släktutredning, men det kan i vissa fall vara nödvändigt att beställa utredning från land/stadsarkiven eller kontakta ambassader i utlandet. Skatteverket är endast förvarandemyndighet och gör ingen registrering eller annat än formell kontroll av handlagt ärende. Dödsbohandläggarens beslut att inte göra dödsboanmälan kan överklagas med laglighetsprövning enligt kommunallagen, men inte som förvaltningsbesvär enligt förvaltningslagen.
Dödsboförvaltning 4 Dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 ÄB är ärendehandläggning och beslutsfattande. Handläggaren ska utreda boet och besluta om vilka åtgärder och beslut som ska fattas i samband med förvaltningen Handläggningen kan resultera i följande typer av beslut: Beslut att göra dödsboanmälan Beslut att inte göra dödsboanmälan Beslut att förvalta och avveckla dödsboet Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till god man för bortavarande Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till dödsbodelägare Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till Allmänna arvsfonden Av schemat nedan framgår vilka beslut som kan bli aktuella under olika förutsättningar: Dödsbodelägare finns Dödsbodelägare saknas Ingen dödsbodelägare har påträffats men kan finnas Dödsbodelägare agerar inte Tillgångar finns Bouppteckning måste ske lämnas till dödsbodelägarna. Anmälan av dödsfallet hos Kammarkollegiet. lämnas till Allmänna arvsfonden. Anmälan om god man för bortavarande hos överförmyndaren. God man ansöker om boutredningsman som tar över förvaltning och avveckling. lämnas till dödsbodelägare. Uppmana dödsbodelägarna att göra bouppteckning. Tillgångar saknas Dödsboanmälan kan göras lämnas till dödsbodelägarna. Anmälan av dödsfallet hos Kammarkollegiet för att få fullmakt från Allmänna arvsfonden.. Anmälan om god man för bortavarande hos överförmyndaren för att få fullmakt från god man.. lämnas till dödsbodelägarna, alternativt om särskida skäl finns, förvaltning och avveckling med fullmakt från dödsbodelägare. Dessa beslut kan delegeras till tjänsteman och ska anmälas till nämnden enligt kommunallagen 6 kap 35. Besluten kan överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen 10 kap. Dokumentation
5 Tjänstemannaanteckningar förs för närvarande för hand, på blad särskilt anpassat för detta, där ärendegången kan följas. Sekretess Uppgifter avseende dödsboanmälan och dödsboförvaltning är socialtjänst och därmed gäller 7 kap 4 sekretesslagen. Sekretess är huvudregeln för alla uppgifter. Utlämnande av uppgifter kan i princip endast ske med stöd av lag, vid samtycke eller om det inte finns risk för att den enskilde eller honom någon närstående lider men. Dödsboanmälan Utredning inleds Ärenden aktualiseras genom kontakt med anhörig, annan närstående, god man, kurator, polis, hyresvärd, sjukhus eller på annat sätt. Utredning påbörjas genom att inhämta uppgifter gällande dödsbodelägare. Detta sker genom att begära dödsfallsintyg med släktutredning av Skatteverket. Vid behov sker efterforskning i Landsarkiven eller på ambassader i utlandet. Uppgifter inhämtas om den avlidnes tillgångar på dödsdagen och om eventuella framtida inkomster, exempelvis skatteåterbäring. Hembesök görs alltid såvida inte handläggare finner att det i det enskilda ärendet inte är nödvändigt. Exempel på sådana fall är vid barns bortgång eller när den avlidne bor i försöksboende där förhållandena redan är kända av socialtjänsten. Hembesök görs av två tjänstemän. Vid hembesöket ska primärt boets värde uppskattas genom en värdering av bohaget. Normalt lösöre värderas för sig. Värdeföremål såsom smycken, antikviteter, konst och äkta mattor antecknas för sig. Ett summariskt protokoll upprättas och undertecknas av samtliga närvarande. Förutsättningar för dödsboanmälan Dödsboanmälan får göras om den avlidnes tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnad samt andra utgifter i samband med dödsfallet. Att förutsättningarna föreligger ska konstateras utan någon mera ingående undersökning. Finns tveksamheter beträffande förutsättningarna bör dödsboanmälan inte göras. Anhöriga anvisas då att göra en bouppteckning. Situationer då tveksamheter kan uppstå och försiktighet bör iakttagas är när: Tillgångarna är svåra att värdera Omfattande efterforskningar är nödvändiga för att klargöra den avlidnes tillgångar Efterlevande makes tillgångar skiljer sig nämnvärt från den avlidnes Särkullbarn finns till den avlidne Äktenskapsförord eller testamente finns. Boutredning
6 Uppgifter inhämtas om den avlidnes tillgångar på dödsdagen, tillgångar som tillkommit efter dödsdagen till exempel utbetald pension, försäkring eller återbäring på skatt. Anhöriga intygar genom underskrift att den avlidne inte ägde fast egendom, kontanter, värdepapper eller värdeföremål såsom konst, äkta mattor, smycken eller annat lösöre av ekonomiskt värde. Tillgångarnas värde Det är det sammanlagda värdet av tillgångarna som gäller. Avdrag för skulder får inte göras. Om den avlidne var gift ska hänsyn tas till den avlidnes andel i den andre makens giftorättsgods. Den efterlevande maken kan dock begära att få behålla sitt giftorättsgods enligt 12 kap 2 äktenskapsbalken. Var den avlidne sambo kan bodelningsreglerna i sambolagen bli tillämpliga såvida den efterlevande sambon begär bodelning. Kostnader/utgifter som får beaktas vid dödsboanmälan Följande kostnader och utgifter får beaktas vid beräkningen: Begravningskostnad och därmed sammanhängande kostnader såsom hyra av lokal för minnesstund, dödsannons, förtäring, blommor samt gravsten Kostnader för att omhänderta och avveckla den avlidnes bo, såsom hyra under uppsägningsmånaden (samt elräkning om inte el ingår i hyran), städning samt bortforsling av kvarlåtenskapen Sjukvårdsavgift som härrör från tiden före dödsfallet Beräknad fiktiv bouppteckningskostnad vilket motsvarar skäligt arvode för denna tjänst Exempel på kostnader som inte ska beaktas: Skulder Saneringskostnader Om den avlidnes tillgångar inte överstiger summan av begravningskostnaderna, andra utgifter i samband med dödsfallet och den fiktiva bouppteckningskostnaden, då föreligger förutsättningar för dödsboanmälan. Beslut Ett ärende om dödsboanmälan kan resultera i två former av beslut, att göra dödsboanmälan eller att besluta att inte göra det. Beslutas om dödsboanmälan ska Skatteverkets blankett fyllas i på Skatteverkets webbbsida, vilket nås endast av behöriga handläggare. Blanketten sänds till Skatteverket samt till den som uppgivit dödsboet. Skatteverket är endast förvarandemyndighet och gör ingen kontroll av uppgifter, endast en formell kontroll. Dödsboanmälan är därför giltig så fort handläggaren skrivit under den. Dödsboanmälan bör ske inom två månader efter dödsfallet. Att dödsboanmälan är gjord hindrar inte att det senare blir en bouppteckning i samma ärende om nya förutsättningar inträffat, till exempel försäkring som utfallit till dödsboet.
7 Dödsboförvaltning När någon har avlidit ska enligt 18 kap 1 ÄB dödsbodelägarna gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning och därefter se till att bouppteckning förrättas. Det kan dock uppstå hinder som gör att alla delägare inte kan ta sitt ansvar. I ett inledande skede ska därför den som bott med den avlidne omedelbart ta hand om den avlidnes egendom och vårda och ansvara för den. Denna förvaltning är endast provisorisk till dess egendomen omhändertagits av samtliga dödsbodelägare. Om den inledande provisoriska förvaltningen inte kommer igång ska hyresvärd, granne eller annan i den avlidnes närhet ta hand om egendomen och tillkalla dödsbodelägare eller anmäla dödsfallet till socialtjänsten. Enligt 18 kap 2 2 st ÄB ansvarar då socialtjänsten för att göra de inledande åtgärder som annars dödsbodelägarna ska ombesörja. Provisorisk förvaltning Utredning Utgångspunkten är att socialtjänstens förvaltning ska vara så kortvarig som möjligt. Efterforskning av dödsbodelägare ska påbörjas snarast och förvaltningen överlämnas till dödsbodelägare så snart som möjligt. Handläggaren bör inte vara den som lämnar dödsbud utan detta bör uppdras till polis, präst eller sjukvårdspersonal. Den som lämnar dödsbudet kan då hänvisa till handläggaren. Vid efterforskning av delägare ska dödsfallsintyg med släktutredning från skatteverket alltid rekvireras. Saknas uppgifter där ska efterforskningar ske hos landseller stadsarkiv, ambassader, konsulat eller genom efterforskning hos närstående till den avlidne. Socialtjänstens vård är i utredningsskedet endast att bevara egendomen samt att bevaka dödsbodelägarnas och borgenärernas intressen. Om inte dödsbodelägare påträffas i inledningsskedet bör hembesök göras i den avlidnes bostad. Vid hembesöket skall två tjänstemän närvara. Viktiga dokument eftersöks såsom testamente, försäkringsbrev, värdepapper, kontanter, kontoutdrag etc. Vid besöket upprättas protokoll. Ordna med begravning Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravning åligger det socialtjänsten att ordna detta. Socialtjänsten beställer då en begravning hos en begravningsbyrå. Denna skall så långt det är möjligt att utröna, formas efter den avlidnes önskan. Socialtjänsten har ingen skyldighet att närvara vid begravningsceremonin.
8 Ekonomisk hantering Om det är nödvändigt att omhänderta egendom skall den förvaras i arkivet tillhörande ekonomiskt bistånd. All förvarad egendom skall finnas förtecknad. Förteckningen skall förvaras i anslutning till det omhändertagna samt dokumenteras i ärendet. Kontanta medel skall alltid sättas in på konto. När förvaltningen av dödsboet överlämnas till dödsbodelägare, god man eller boutredningsman skall en fullständig redovisning lämnas över hur socialtjänsten agerat i ärendet. Den provisoriska förvaltningens avslutning Dödsbodelägare anträffas överlämnande till dödsbodelägare Om handläggaren får tag på någon dödsbodelägare skall denna underrättas och därefter överlämnas dödsboet till dödsbodelägaren/dödsbodelägarna. Dödsbodelägare saknas anmälan om god man för Allmänna arvsfonden Saknas dödsbodelägare ärver Allmänna arvsfonden och blir enda dödsbodelägare. Finner inte socialtjänsten någon dödsbodelägare skall anmälan göras till Kammarkollegiet, som utser en god man att företräda Allmänna arvsfonden. Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan skall socialtjänsten begära fullmakt från Allmänna arvsfonden och med stöd av denna slutföra boutredningen och avveckla boet. Ingen dödsbodelägare anträffas men kan finnas anmälan om god man Enligt 18 kap 2 ÄB ska den som tagit hand om egendomen, dvs. socialtjänsten, göra anmälan hos överförmyndaren enligt 11 kap FB om det behövs god man för någon delägare. Enligt 11 kap 3 FB ska överförmyndaren förordna om god man för att bevaka bortovarandes rätt. Om det finns tillgångar i dödsboet ansöker gode mannen om boutredningsman som tar över förvaltning och avveckling samt gör bouppteckning. Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan ska socialtjänsten med fullmakt från gode mannen slutföra boutredningen, avveckla boet och göra dödsboanmälan. Dödsbodelägare agerar inte Det finns situationer då dödsbodelägare finns men dessa helt saknar intresse av dödsboet eller är oförmögna på grund av sjukdom, handikapp eller dylikt. Dödsbodelägarna ska alltid först motiveras att ta sitt ansvar. Ett brev skickas till dödsbodelägare där det tydligt framgår vad som förväntas av dem samt vilka
9 exceptionella tillfällen det finns där socialtjänsten kan överta ansvaret. I brevet finns anvisning att de måste inkomma till enhetschef/gruppchef med begäran att socialtjänsten ska överta förvaltning av dödsboet. Finns tillgångar ska socialtjänsten uppmana delägarna att begära boutredningsman hos tingsrätten. Boutredningsmannen förvaltar och avvecklar dödsboet samt gör bouppteckning. Kommer inte detta till stånd ska socialtjänsten förvalta dödsboet och se till att bouppteckning görs. Saknas tillgångar och dödsbodelägare inte agerar är socialtjänsten skyldig att förvalta och avveckla dödsboet. Fullmakt ska begäras från samtliga dödsbodelägare. Om inte fullmakter kan erhållas från icke agerande dödsbodelägare trots att de uppgett att de inte befattar sig men dödsboet, skall kommunjurist kontaktas för att höra hur dödsbohandläggaren ska gå vidare. Socialtjänsten förvaltar och avvecklar Om boets lösöre överstiger avvecklingskostnaderna försäljs boet på det sätt handläggaren finner lämpligast med hänsyn till kostnader och tidsåtgång. Nettoöverskottet redovisas och används till att täcka kostnader i dödsboet. Om lösöre och övriga tillgångar inte räcker att täcka avvecklingskostnaderna överlämnas hyresrätten i befintligt skick till hyresvärden. Enligt 12 kap 5 JB får dödsboet säga upp bostadsavtal inom en månad från dödsfallet. Hyresavtalet upphör då att gälla. Uppsägning sker av telefon, el, tidningar och andra abonnemang. Adressändring görs hos Skatteverket och om nödvändigt sker eftersändning av post till förvaltningen. I förekommande fall ska deklaration upprättas och skickas in till Skatteverket. Beslut Ett ärende om dödsboförvaltning kan resultera i flera former av beslut såsom att överlämna förvaltning och avveckling till anhöriga,allmänna arvsfonden, god man utsedd av överförmyndaren eller att socialtjänsten förvaltar och avvecklar dödsboet.