Torpvandring Till Stora Svarthyttan, Vänbygget och Grissjötorp Lördagen den 1 september 2007 kl. 13.00. Stora Svarthyttan omkring 1908 Lerbäcks hembygdsförening Torpinventeringskommittén Bertil Engdahl
Innehålsförteckning Kartamed besöksplatserna Sidan 3 Stora Svarthytan 5 Vänbygget 7 Grissjötorp (Grissjöfalet) 9 Masugnen vid Stora Svarthytan 11 Bokstavs- och siferkombinationerna under rubrikerna anger platsernas geografiska koordinater. 2
Detalj av 1955 års ekonomiska karta 3
4
Stora Svarthyttan Fanns 1777 Torpets ålder har inte kunnat fastställas. Enligt husförhörslängder ochförsamlingsböcker,de äldst bevarade från 1777, harföljandepersoner bott på torpet: N 6527449 Ö 1458321 1777 torparen Olof Gustafsson, hans hustru Brita Ersdotter och barnen Gustaf, Petter, Stina samt Erik, som 1807 gifte sig med Anna Lisa Berggren från Godegård. De fick barnen Magnus och Anna Stina. 1816 flyttade Erik med familj till Godegård. År 1810 flyttade Jan Olofsson in från Godegård och gifte sig med Gustafssons dotter Stina. De fick en dotter, Anna Greta och flyttade 1814 till Godegård. Under tiden 1777-1790 bodde på torpet även inhysingen Daniel Cederdahl, hustrun Catrine Ersdotter och barnen Magnus, Jakob och Göran. Olof Gustafsson avled 1824 och hustrun Brita flyttade till fattighuset 1835. 1816 övertogs torpet av Peter Jansson. Han kom tilsammans med hustrun Stina Andersdotter och barnen Carl Anders och Stina Maja från Tjälmo. De fick sedan ytterligare sex barn, Jan Petter, Erik, Johannes, Gustaf Fredrik, Eva Lotta och Klara Lisa (Lovisa). Erik gifte sig med Maja Lena Larsdotter och flyttade 1860. Carl flyttade till Hammar 1836, Stina Maja till Steghäll 1842, Jan Petter till Schabygget 1832, Johannes till Önnabo 1839 och Lovisa till Donaholm 1852. Jansson anges som sjuklig 1841. 1852 blev sonen Gustaf Fredrik Persson torpare. Han gifte sig samma år med Gustava Andersdotter från Godegård. De hade fem barn, Gustaf Adolf, Johan Albert, Carl Teodor, Emma Gustava och Anna Sofia. Anna avled 1872. Gustaf, Johan och Emma flyttade till Hammar. 1851-1862 fanns på torpet två pigor och fyra drängar, alla under korta perioder. Persson avled 1899. Samma år flyttade hustrun Gustava, okänt vart. 1893 tog sonen Karl Teodor Gustafsson över torpet och gifte sig samma år med Emma Kristina Johansson från Snavlunda. De fick barnen Edit, Helmer, Gunnar, Valdemar och Nore. Edit flyttade till Gärdestorp 1922 (gift Öberg) och Gunnar till Huddinge 1925. Helmer avled 1969. Valdemar flyttade senare till Rönnestorp, där han avled 1973. Nore blev till sist ensam kvar på torpet. Han avled 1988. Därefter har torpet använts som fritidshus. Byggnaderna står kvar. i m ihiim rr IWI i iiihiii Utsikt från Stora Svarthyttan mot Lilla Svarthyttan 1908 5
Boende Stora Svarthyttan Önnabo ägor Födelse- Äkten- Inflyttad Utflyttad Död Anm datum ort skap år från år till torp Olof Gustafsson 1736 Lerbäck 1824 hu Brita Ersdotter 1753 ti 1835 Fatighuset so Gustaf 1777-04-25 ti 1795 Önnabo so Peter 1780-04-11 ti 1803 Krigsberg do Stina (Cristina) 1784-10-11 ti 1810 so Erik 1773 ti 1807 1816 Godegård hu Anna Lisa Berggren Godegård ti n so Magnus 1807-02-18 Lerbäck t II do Anna Stina 1809-07-04 " " H mågen Jan Olofsson 1779 Godegård 1810 1810 1814 hu-do Stina 1784 t do Anna Greta 1811-02-23 Lerbäck t inh Daniel Cederdahl 1777-90 hu Catarine Ersdoter It so Magnus It so Jakob It so Göran 1778-08-18 It torp Peter Jansson 1781-07-01 Godegård 1816 Tjälmo Sjuklig 1841 hu Stina Andersdoter 1788-02-13 Tjälmo II n so Carl Anders 1810-09-11 " II " 1836 Hammar do Stina Maja 1812-04-21 " II " 1842 Steghäl so Jan Peter 1816-02-22 Lerbäck 1832 Schabygget so Erik 1818-09-24 II 1859 1860 hu Maja Lena Larsdoter Hfl oläslig, fuktskadad " so Johannes 1822-12-21 " 1839 Önnabo so Gustaf Fredrik 1825-10-30 ti do Eva Lotta 1829-11-29 ti do Clara Lisa (Lovisa) 1832-08-07 ti 1852 Donaholm son/torp Gustaf Fredrik Persson 1825-10-30 1852 1899 hu Gustava Andersdoter 1825-07-19 Godegård 1899 so Gustaf Adolf 1854-05-11 Lerbäck 1871 Hammar so Johan Albert 1857-10-26 ti 1872 II so Carl Teodor 1859-09-10 " do Emma Gustava 1863-06-06 ti 1894 Hammar do Anna Sofia 1866-10-08 " 1872 dräng Anders Peter Persson 1828-11-02 Hammar 1851 Samuelsb. 1852 Hammar dräng Jan Erik Persson 1829-07-11 Lerbäck 1852 Multna 1854 pifi Gustava Andersdoter 1825-07-19 Godegård 1852 Isåsen dräng Carl Viktor Larsson 1831-09-20 Lerbäck 1854 Multna 1855 L Svarth. svågern Johan Gustaf Andersson 1830-03-12 Godegård 1854 Godegård 1860 Runsala dräng Carl Johan Walström 1844-04-03 1860 Runsala 1861 Ängermanl. pig Anna Gustava Norberg 1842-09-12 1861 Bygget 1862 Stensäter so/torp Karl Teodor Gustafsson 1859-09-10 Lerbäck 1893 hu Emma KristinaJohansson 1867-07-18 Snavlunda 1893 Snavlunda do Edit Maria 1893-08-29 Lerbäck 1922 Gärdestorp 1965 Gift Öberg so Karl Helmer 1895-03-22 M 1969 so Johan Gunnar 1896-11-28 II 1925 Huddinge so Gustaf Valdemar 1899-04-02 II Rönnestorp 1973 so Nore Emanuel 1905-06-05 i 1988 6
Vänbygget N6527031Ö1458461 Nytt 1806 1806 finns torpetförförsta gången upptaget i husförhörslängden. Förste torparen var Jan Olofsson (Olsson). Hans hustru hete Stina Olofsdotter. De fick barnen Stina Greta, Jan Petter, Maja Lisa och Anna Sofia. Maja och Jan flyttade till Hammar 1839 respektive 1846. Greta fick två oäkta barn, tvilingarna Gustaf Wilhelm och Ida Cristinafödda 1847. Gustaf avled 1865 och Ida flyttade till Isåsensamma år. Modern bodde kvar på torpet tills hon avled 1885. Torparparet bodde hela levnaden kvar på torpet. Hon avled 1849 och han 1863. 1848 återvände Jan Petter JanssonfrånHammar och tog över torpet efter fadern. Hans hustru Clara Andersdoter komfrån Askersund 1854. Deras barn hete Johan Edvard, Per Viktor, Sofia Albertina, Gustaf Albert,Emma Charlotta, Carl Johan Emil och Gustaf Oskar. De sistnämnda avled båda i späd ålder. På torpet bodde under tiden 1854-55 drängen Per Petersson med hustrun Eva Lisa Jansdoter och dotern Ida Josefina. De kom fan Solberga och flyttade till Gruvstugan i Blackfard. Jansson avled 1872 och hustrun Clara 1884. 1876 anges sonen Per Viktor Jansson som torpare. Han gifte sig 1883 medemma Christina Jansdotter, som komfrån Zinkgruvan. De fick sju barn: Gustaf Adolf, död i etårsåldern, Hanna Viktoria, Karl Oskar, Anna Karolina, Frida Maria, Hilma Kristina och Gustaf Viktor. Annafödde 1904 en oäkta dotter, Sigrid, som avledsamma år. Anna flyttade till S Dalskogen 1907. Även Frida fick en oäkta dotter, Signe Eva Alfrida. Kvar på torpet bodde Janssons syskon Sofia,Emma och Gustaf. Sofia fick en oäkta son, Johan Albert. De flyttade till Mariedamm 1884. Pigan Clara Gustava Johansdoter komfrån Godegård 1884 och flyttade till Östuna, Stockholms län 1885. Drängen Gustaf Alvar Johansson Hane bodde på torpet 1892-1894, då han blev torpare på Backabygget. Pigan Albertina Vilhelmina Ögnelock flyttade in 1907från Östergötland. Hon torde tilsammans med Per Janssons barn Frida Maria och Gustaf Viktor ha varit de sista boende på torpet. De flyttade ala tillhammar 1914. 7
Boende Vänbygget 1806-1914 Solberga ägor Föde lse- Äktenskap år lflyttad L tflyttad Död Anm Ir datum ort från år till torp Jan Olofsson 1779-10-02 Lerbäck 1863 hu Stina Olofsdotter 1784-10-11 II 1849 Sjuklig do Stina Greta 1811-02-24 II 1834 Backab. Kvar till -85 so Jan Peter 1815-10-29 II 1846 Hammar do Maja Lisa 1819-03-28 II 1839 Hammar do Anna Sofia 1822-10-29 II so/torp Jan Petter Jansson 1815-10-29 II 1848 Hammar 1872 Från 1848 hu Clara Andersdoter 1822-11-05 Askersund 1854 Askersund 1884 so Johan Edvard 1855-05-11 Lerbäck so Per Viktor 1857-09-16 ti do Sofia Albertina 1859-05-21 " 1884 Mariedamm so Carl Johan Emil 1861-04-07 M 1863 so Gustaf Oskar 1863-05-24 M 1863 so Gustaf Albert 1864-10-22 II 1886 Hammar do Emma Charlota 1868-02-14 " 1889 1889 Karlskoga systern Stina Greta II 1885 oä son Gustaf Wilhelm 1847 Hammar 1865 oä do Ida Cristina 1847 i 1865 Isåsen dräng Per Petersson 1830-11-21 Lerbäck 1854 Solberga 1855 Blackfärd hu Eva Lisa Jansdoter 1821-10-12 II II n II ii do Ida Josefina 1854-10-03 i II it II ii so/torp Per Viktor Jansson 1857-09-16 Från 1876 hu Emma Cristina Johansd. 1862-01-31 Lerbäck 1883 Ziknkgruv. 1905 so Gustaf Adolf 1884-06-23 II 1885 do Hanna Viktoria 1886-07-20 II 1906 Askers. 1976 Örebro so Karl Oskar 1888-05-02 II 1908 Hammar do Anna Karolina 1890-06-04 II 1907 S Dalsk. uädo Sigrid 1904-01-10 II 1904 do Frida Maria 1893-02-25 1914 Hammar uädo Signe Eva Alfrida 1910-03-28 II do Hilma Kristina 1895-01-01 II 1913 Hammar 1990 Örebro so Gustaf Viktor 1898-04-14 i 1914 Hammar 1984 Vingåker systern Sofia Albertina 1884 Maried. oä so Johan Albert 1881-03-05 i II ii pigan Clara Gustafva Johansd. 1864-06-06 1884 Godegärd 1885 Östuna dräng Gust. Alvar Jans. Hane 1864-10-20-1892 Karlskoga 1894 Backab. pigan Albertina Wilhelmina 1865-04-23 Österg. 1907 Österg. 1914 Hammar uä so Östen Julius Henning 1892-07-31 H II n 1911 Askersund 8
Grissjötorp (Grissjöfalet) N6526553 Ö1460199 Nytt 1825, backstuga till 1860. Grissjöfalet ligger vid den så kalade Butastigen eler Butavägen, som böljade vid Håkantorp och gick förbi Mörtnagruvorna och vidare norrut. Med de invandrade valonerna på 1600-talet till Godegård och Finspong kom ordet "but", en benämning på gruvarbetare och malmkörare. Linus Helzon har i "Sagor och sägnerfrån Lerbäcks socken", bok 32, utförligt beskrivit Butavägen. Gruvdrängarna brukade på flera stälen utefter vägen hugga in initialer och andra tecken på flata berghälar. Exempel på deta finns 200 meter nordväst om Grissjöfalet (N 6526586 Ö1459971). "Så finns även några onämnbara märken inhuggna i berget och vittnar om gruvdrängarnas tankegångar" skriver Helzon. Grissjöfalet har befolkats enligt följande: 1825-1855 Backstugsitaren Jan Andersson och hustrun Anna Persdoter var de första boende på platsen. De komfrån Backabygget. Jan avled 1851. Anna antecknades sista tiden som bräcklig och fattighjon. Hon bodde kvar till sin död 1856. 1855-1891 Jan Anderssons son gruvarbetaren och torparen Carl Fredrik Jansson flyttade 1855 infrån Backabygget. Hans hustru Maria Gustava Samuelsdoter kom samma årfrånlilla Svarthytan. De fick två döttrar; Maria Sofia och Anna Lovisa. Sofia gifte sig 1879 och flyttade till Holmsjön. Anna stannade kvar på torpet och gifte sig 1888 med arbetaren Anders Josef Frimodig. Han flyttade året därpå in från Hammar. De fick en dotter, Alfrida Elisabeth. Frimodig med familj flyttade 1891 till Backabygget. Jansson och hustrun flyttade 1892 till Strömslund, Isåsen. 1891-1896 Från Multna kom torparen Anders Gustaf Andersson, hustrun Anna Charlotta Andersdoter och deras barn Johan Arvid, Anna Viktoria och Betty Maria. Hela familjen flyttade till Stensäter. 1896-1944 Torparen Gustaf Hjalmar Bjurström och hustrun Ida Paulina Gustafsdoter komfrån Sandbacken. De hade tre barn, Hulda Paulina, Ragnhild Svea Olivia och Bernhard Hjalmar Linné. Äldsta dotern Hulda flyttade hemifrån 1909 men återkom 1917från Örebro. Hon föddesamma år dottern Ragnhild utom äktenskapet. Året därpå flyttade hon till Stockholm och lämnade dotern att växa upp hos morföräldrarna. Svea flyttade 1907 till Arboga och Ragnhild till Kumla 1939. Ida avled i mars 1943. Kvar på torpet fanns därefter Bjurström och sonen Bernhard. Både flyttade till Kumla 1944-03-24. De var de sista boende på torpet, som sedan revs. 9
Boende Grissjötorp18 25-1944 Håkantorps ägor. Backstuga 1825 - Födelsedatum ort skap år från år lyttad Anm Äkten- Inflyttad Uti 1860 till Död Backst.- Jan Andersson Hammar sitt. 1772-06-30 1825 Backabygget 1851 hu Anna Persdoter 1777-01-31 Askers, lf ti ti 1856 Fattighjon Gruvarbtorpare Carl Fredrik Jansson Lerbäck 1828-12-10 1855 Backabygget 1892 Ströms- hu 1834-11-04 Lerbäck 1855 Maria Gustafva L. Svarthytan Isåsen lund, Samuelsdoter do Maria Sofia 1858-05-01 Lerbäck 1879 1879 Holms). Hammar dot:/hu Anna Lovisa Karlsdo. 1867-09-27 Lerbäck 1888 må/arb Anders Josef Frimodig 1864-03-20 Hammar 1888 1889 Hammar 1891 Backabygget do Alfrida Elisabeth 1889-09-13 Lerbäck torp Anders Gustaf Andersson 1865-03-26 Askersund 1887 1891 1896 hu Anna Charlotta Andersdo. 1863-03-26 Askersund lf II II so Johan Arvid 1888-02-24 Lerbäck II Multna (I Stensäter do Anna Viktoria 1891-01-07 Lerbäck " " do Betty Maria 1893-07-29 Lerbäck II Carls måg torp Gustaf Hjalmar Bjurström 1865-10-08 Askersund 1887 1896 1944 Kumla hu Ida Paulina Gustavsdo. 1865-08-30 Lerbäck M Sandbacken 1943 do Hulda Paulina 1887-07-27 Lerbäck 1917 Örebro 1918 Stim d.u.ä Ragnhild Svea Olivia 1917-02-13 Lerbäck II 1939 Kumla 1996 Örebro do Svea Linnea 1890-03-08 Lerbäck 1907 Arboga 1975 Djurhammar so Berhard Hjalmar Linné 1898-06-16 Lerbäck 1944 Kumla 1979 Sannahed 10
Masugnen vid Stora Svarthytan N6527496Ö1458185 100 meter nordväst om Stora Svarthytanfinns lämningar efter en masugn. Bertil Walden skriver i sin bok Skylberg, del 1 från 1949: "Ett i Skylbergs bruksarkiv förvarat, egenhändigt brevfrån landshövdingen Gustaf LeijonhufVud, daterat Örebro den 28 februari 1635, lämnar ett nytt och i förstone tämligen förbrylande bidrag till Lerbäcks bergslags historia. I brevet omformäles, hurusom "en Skön Masugn och andre Nyttige huuss blivit Uthi wilande Skogen" uppbyggda av tvenne i övrigt okända personer, "Mester Ludwijk och M: Jocum". Deta hade sket med vederbörligt tillstånd av Carl Bonde och Kungl. Maj:ts "godha behagh". Anläggningen kalas rentav "ett Nytt Järnbruk" och framstår sålunda som ett konkurrentföretag till Lerbäcks kronobruk. Mäster Ludvig och mäster Jochum beviljades genom landshövdingens brev sex års skattefrihet räknatfrån maj 1633 till maj 1639. Bland övriga förmåner uppräknas rätt att bearbeta gamla och nya gruvor, befrielsefrånskjutsskyldighet samt från utskrivningsskyldighetförvid bruket sysselsat "Nådtorfftigt folk". Under 1630-talet uppfördes sex masugnar i Lerbäcks socken.fem av dessa uppges vara anlagda av bergsmän, förvisso icke "uti vilande skogen". Den sjätte, Svarthytan, säges vara uppbyggd 1636 av "Baselers participanter". Deta kan knappast åsyfta några bergsmän, och ingen bergsman skule som herrar Ludvig och Jochum tituleras "mäster". Vidare låg Svarthytan just "uti vilande skogen". Visserligen stämmer inte årtaletl636, eftersom masugnen förefaler räkna sin tilkomstfrån 1633, men då exempelvis Trehörnings masugn i en ochsamma relation på ett stäle säges vara uppförd 1636 och på ett annat 1632, så äro dylika dateringar ej alltför tillförlitliga. Någon annan hytta än Svarthytan kan ej ifrågakomma, och antingen mäster Ludvig eler mäster Jochum har tydligen hetat Baseler i efternamn. Kompanjonerna synas ej ha haft någon störreframgång med sin "sköna" masugn. I vaije fall hade de tröttnat 1641, då hyttan till billigt pris förvärvades av arrendatorn å Godegård Jean Quintin, en systerson till Louis De Geers maka. Denne omtalas 1644 som hytans ägare. Deta är veterligen sista gången, som någotför spörjs rörande "Svarthytte järnbruk". Ännu så sent som på kartorfrån 1723 och 1730 finnes emelertid "ett gammalt masugnzstele kalat Swarthytan" markerat, varavframgår,att masugnen varit belägen där Nyhytans, Ånstorps och Önnabo ägor mötes vid gränsskilnaden melan Lerbäcks och Hammars socknar. Invid torpet Stora Svarthytan reser sig altjämt en myrstacksformad, ett par meter hög kulle, och genom vegetationen skymtar murverkfrån den trehundraåriga masugnspipan". 11