Sävar skola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12



Relevanta dokument
Transkript:

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 4 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga 1: Resultat - senaste kommungemensamma elevenkäten Bilaga 2: Studieresultat Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig s rektorer Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad 2012-09-15 (senast) Reviderad -- Version 1 Giltighetstid 1 år

2 Inledning är en F-9 skola, med tillhörande fritidshemsverksamhet för barn i åldern 6-12 år. På kan eleven gå under hela sin grundskoleutbildning. Upptagningsområdet för skolan är i huvudsak centralorten men då eleverna börjar åk 7-9 tillkommer de elever som gått i skolan i de närliggande byarna. Fritidshemmen har sammanlagt 216 barn inskrivna under året fördelade på fyra avdelningar. Under läsåret 2011/2012 uppgick antalet elever till sammanlagt 605 barn/elever från förskoleklass till åk 9 och är fördelade enligt följande: Förskoleklass Åk 1-6 Åk 7-9 54 elever. 349 elever. 202 elever. Skolan är organiserad i tre vertikala arbetslag F-6 och horisontellt med tre arbetslag 7-9. De fyra fritidshemsavdelningarna är knutna till något av de tre arbetslagen inom F-6. På skolan arbetar tre rektorer med ett tydligt personal- och elevansvar men med gemensamt verksamhetsansvar. Varje rektor har ansvar för två arbetslag. Arbetslagen leds av en Kvalitetsledare, som är en pedagog med särskilt ansvar att samordna och leda arbetslagets arbete, skapa delaktighet genom processarbete samt träffar rektor varannan vecka. Sävar Skola 7-9 erbjuder eleverna tre inriktningar/profiler; Praktisk/Estetisk, Musik och Fotboll. Tid för denna fördjupning ligger under Elevens val samt en extra position för Musik- och Fotbollsinriktning. Till grund för årets kvalitetsredovisning ligger utvärderingar av skolans prioriterade utvecklingsområden, officiell statistik, kommunövergripande elevenkäter för elever i åk F-6 från 2012 och åk 7-9 från 2011 samt synpunkter och åsikter som samlats in under läsåret från både elever, lärare och skolrådets föräldrarepresentanter utifrån formella och informella samtal. Redovisning av elevernas studieresultat utgår från de nationella proven i skolår 3, 5 (endast matematik) samt slutbetygen i åk 9. Kvalitetsrapporten har sammanställts av rektorerna. Förutsättningar Lokaler och utemiljö Skolan ligger i centralorten med närhet till både idrottshall, simhall och naturen runt knuten. Det finns ett stort engagemang från både fritidsgårdens och kyrkans ungdomsledare som bidrar med stöd då det gäller elevernas trygghet och sociala utveckling. Skolans upptagningsområde har en befolkning med en genomsnittsålder på ca 35 år. Då det gäller utbildningsnivån finns det både de med hög eftergymnasial utbildning och annan gymnasial utbildning samtidigt som det finns en glesbygd med skogsbruk och jordbruk. En mycket liten andel elever från andra länder finns i vårt upptagningsområde. Ett antal elever åker skolskjuts till och från skolan varje dag då vårt upptagningsområde är långsträckt. Då det gäller den fysiska miljön är skolans olika lokaler byggda under skilda tidsepoker; vi har byggnader från 50-, 70- och 80-talet. Vi har påbörjat en

renovering under 2006/2008 av den äldsta byggnaden men med de begränsningar som finns då det gäller betongväggar etc. Många lokaler är slitna och i behov av upprustning. Lärarna på 7-9 har fått renoverade arbetsrum men vi behöver fortsätta på 1-6 för att förbättra lärarnas arbetsmiljö. Vi kommer under vt 2013 att genomgå en omfattande renovering av inomhusmiljön på 7-9. Utemiljön har fått en upprustning under läsåret och en nyrenoverad skolgård invigdes i maj 2010. Eleverna har varit med att ta fram förslag på lekredskap etc. 3 Läromedel/utrustning Vi har löpande uppdaterat läromedlen på 1-3, 4-6 och 7-9 så att de stämmer överens med de nya kursplanerna i LGR 11. Arbetet med detta kommer löpande att fortsätta så långt budgeten tillåter. Vi har i dagsläget enbart tillgång till 4 smartboards; 3 på F-6 och 1 på 7-9. Kanoner finns nu i många klassrum men fortsatta investeringar behövs och kommer att göras enligt vår budgetplan för IT-strategi. Våra elever har under detta läsår fått tillgång till en datavagn/arbetslag på 1-6 och 7-9, vilket innebär 1 dator/tre elever. Även förskoleklass och våra fritidshem har försetts med datorer. Våra elever har tillgång till ett skolbibliotek alla dagar mellan kl. 9-14. Skolbiblioteket finns lättillgängligt i skolans lokaler. Bibliotekspersonalen arbetar aktivt mot skolan. Personella resurser Antal medarbetare på skolan uppgick läsåret 2011/2012 till sammanlagt 73 st, med olika tjänstgöringsgrad och utbildningsinriktningar. har en hög andel lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Det finns i dagsläget fem fullt utbildade specialpedagoger på skolan. s Elevhälsoteam består av rektor, skolsköterska, skolpsykolog, kurator, specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare. Teamet har träffats var 14.e dag och utgör ett viktigt bollplank och planeringsgrupp för arbetet med elever i behov av stöd. Sjukfrånvaron har varit låg men för den skull kan det finnas en hög grad av sjuknärvaro. Det system som finns i dag för att anlita vikarier har inte fungerat till belåtenhet. Det är den som är sjuk som ska ringa in till en central Bemanningsfunktion i Umeå och definiera behovet av vikarie. När det gäller Fritidshemmen tas först en kontakt med arbetslaget för att definiera behovet. De vikarier som kommer från Bemanningscentrum i Umeå är inte alltid behörig för att genomföra undervisningen på ett tillfredsställande sätt. Genom att själva under läsår 2011/2012 organisera och ta kostnad för husvikarier har vi lyckats lösa de mest akuta behoven. Kompetensutveckling De kompetensutvecklingsinsatser som skett under läsåret har i huvudsak handlat om att fortsatt stärka pedagogerna i F-klass genom att tillgodose behovet av nätverksträffar över avdelnings- och skolgränser. Dessa nätverksträffar har en av rektorerna i skolområdet varit ansvarig för och planerat, både utifrån att inspirera till erfarenhetsutbyte samt stärka varje pedagog i uppdraget.

Då det gäller fritidshemsverksamheten har kompetensutvecklingen främst berört kvalitet i fritidshemmet. Här har inspirationsmaterial från Skolverket använts som utgångspunkt för gemensamma diskussioner och reflektioner över avdelningsgränserna. Ett mer strukturerat arbete med att formulera gemensamma mål har utmynnat i ett gemensamt: Måldokument för Fritidshem. För lärare åk 1-9 har kompetensutvecklingen i huvudsak handlat om de nya nationella styrdokumenten. Arbetet med att nå nivå 3 i PIM (Praktisk It- Metodik) och med skriftliga omdömen i stödverktyget UNIKUM har fortsatt. En av våra lärare på 7-9 har arbetat med utformningen av NP i kemi i samarbete med universitet om sammanlagt 7 dagar. En av våra andra lärare åk 7-9 har under hösten slutfört en utbildning i formativ bedömning i matematik i samarbete med Umeå Kommun och forskare på Umeå Universitet. Vår IT-grupp, med representanter från samtliga yrkesgrupper på, har under januari 2012 varit till London och deltagit på BETT-mässan. De har sedan fungerat som inspiratörer för hela skolan. Under läsåret har ett forskningsprojekt inletts i samarbete med barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Professor Bruno Hägglöf och doktorand Hans Lövgreen har tillsamman med två av skolans pedagoger översatt ett material från Canada, CHAT (Choosing Healthy Actions and Thoughts). Utgångsläget för denna satsning var resultatet av elevenkäten i åk 6 och 9, som visade en hög andel elever som upplevde psykisk ohälsa i skolan. Skaparen av materialet är Leslie Cunningham och metoden har utvecklats av professorer på UCLA, Harvard och McMaster university i Canada. Genom s socialtjänst stimuleringsbidrag, de så kallade Tildamedlen, kunde denna satsning genomföras på skolan. Målet med insatsen var att; Pröva en metod som främjar elevernas psykiska hälsa i samarbete med BUP-institutionen Ge eleverna i åk 7 redskap att hantera stress skol- och vardagssituationer Få möjlighet att samarbeta med forskare och på så sätt garantera ett arbete på vetenskaplig grund Att kritiskt granskas av en profession som verkar utanför skolans verksamhet Hösten 2011 informerades vårdnadshavare till elever i åk 7, förvaltningschef, skolområdeschef, politiker samt skolområdets elevhälsa av doktorand Hans Lövgren och professor Bruno Hägglöf. Intresset av att delta var stort och 99,4% av elevernas vårdnadshavare godkände forskningssamarbetet och 100% av eleverna. Utifrån detta valdes två klasser ut slumpvis och en klass blev referensgrupp. Ett föräldrastödsprogram, COPE erbjöds också (genom lottning) till vårdnadshavare till en av Chat-klasserna. Etikprövningen godkändes av regionala etikkommittén vid Umeå universitet. Pilotstudien och Chat påbörjades i november 2011 genom en förmätning som sedan följdes upp av en eftermätning då de strukturerade arbetspassen var slut. De två pedagogerna förberedde sig genom en skräddarsydd utbildningsinsats på ca 40 timmar med avslutande tentamen. Pedagogerna har fört en processdagbok, arkiverat elevernas arbetsmaterial, gett regelbunden information till vårdnadshavare samt för kännedom till förvaltningschef, skolområdeschef, politiker samt kollegor. Chat-metoden bygger på att; 4

Eleverna utvecklar framåtsyftande copingfärdigheter Det är en generell insats för både flickor och pojkar i en given åldersgrupp Två utbildade Chat-pedagoger leder arbetspassen med eleverna. Det är 20 strukturerade arbetspass med kortfilmer, som diskuteras och bearbetas utifrån en tydlig metod. Filmerna presenterar olika skol och vardagssituationer som elever/ungdomar kan stöta på. Ge eleverna konkreta verktyg att hantera social och skolrelaterad stress Resultatet av pilotstudien i sin helhet bearbetas i dagsläget av doktorand Hans Lövgren och kommer att presenteras under senare delen av hösten 2012. Några kortfattade resultat har kunnat presenteras i slutet av vårterminen och dessa är; Det finns en mätbar förbättring av elevernas psykiska hälsa. Elever som vill samarbeta med varandra. Elever som är mer öppna för samarbete med vuxna. Elever som utvecklat sin förmåga att uttrycka och formulera sina tankar. En mer positiv attityd till skolarbete. Svaga elever får ett mer framträdande utrymme. Elever som har lättare att se sin egen del i olika sammanhang och reflekterar över sin roll och sina vägval. 5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Elevers arbetsmiljö Skolans styrkor är att vi har ett väl fungerande inskolningssystem till Fritidshemmen, elever och föräldrar känner sig välkomna och trygga med verksamhetens innehåll. Våra elever upplever enligt enkäten att de är trygga och trivs på skolan både i sin klass och med sina lärare. Vi har fasta placeringar i klassrummet vilket har visat sig bra för arbetsron. Någon enkät för åk 7-9 har inte genomförts i år men vår bedömning är att arbetsron har förbättrats. De anser att de får mycket bra individuell hjälp och stöd. En annan styrka är att vi har elever från åk 3-9 som är representanter till Kamratstödjarna och Elevråd. På 7-9 har de varje år tillsammans planerat en friluftsdag och infört en Stilbytardag en gång/termin som är mycket uppskattad av eleverna. Varje klass har klassråd där eleverna får vara delaktiga. Vi har länge haft elevmedverkan på arbetslagstid på 7-9 men började under våren med elevmedverkan även på 3-6 under arbetsslagtid, ett unikt tillfälle att låta eleverna vara med och lämna synpunkter och diskutera skolgemensamma frågor. Vi har infört läxstugor på eftermiddagarna som åk 7-9 har kunnat använda sig av. Vi har haft en gemensam kulturdag för F-9 under våren där alla elever bidrog med sitt kunnande. Skolans utvecklingsområden är att det är stora barngrupper på samtliga fritidshem och lokalerna behöver ses över eftersom barngrupperna förväntas bli ännu större. Vi behöver ta fram en IT-strategi på skolan. Eleverna upplever även

en stor stress inför betygssättningen och det nya betygssystemet och där kan vi bli bättre på att tydligare förmedla läroplanens innehåll. Likabehandlingsplanen ska tydligare göras känd på alla stadier. Vi behöver se över skoldagen som har varit mycket komprimerad för åk 7-9 med mycket korta pauser mellan varje arbetspass p.g.a. skolskjutsens tider. Elevers lärande och skolans studieresultat På har vi prioriterat både matematik och svenska under de senaste åren och det har genomsyrat undervisningen. I matematik åk 3 kan vi se en förbättring från föregående år. 87 % har uppnått kravnivån, att jämföra med Umeå kommuns totala resultat som var 80 %. En trend som vi kan se är att framförallt pojkarnas resultat har förbättrats avsevärt. I svenska åk 3 är det också en högre andel av de som uppnådde kravnivån, särskilt pojkarnas resultat har förbättrats. När det gäller matematik i åk 6 och de nationella proven (NP) så de också väldigt goda förutom att några enstaka elever inte har lyckats nå minsta kravnivån för godkänt. I svenska åk 6 har vi bättre resultat än Umeå Kommun och vi har en stor andel godkända elever. När det gäller sambandet mellan resultat på NP och slutbetygen i matematik för eleverna i åk 9 så är det intressant att jämföra och analysera. I de undersökningar och rapporter som redovisats i matematik och betyg så har eleverna i stor grad samma slutbetyg som provbetyget. Det som också är intressant är att vi har goda resultat i tävlingar Ma/NO/Tk, men det återspeglas ej i meritvärdet fullt ut. I svenska åk 9 har majoriteten av eleverna lika slutbetyg som provbetyg. Skolans styrkor är att måluppfyllelsen i matematik hela tiden förbättras och att pojkarna har ökat sin måluppfyllelse. För att säkerställa likvärdighet i betyg och bedömning har lärarna träffats i ämneslag var tredje vecka. Lärarna får tid för rättning av NP och även tid för gemensam analys och gemensam bedömning. Skolans utvecklingsområden är att vidareutveckla det pedagogiska arbetet så att alla når hög måluppfyllelse i alla ämnen åk 3, 6 och 9. Elevers personliga och sociala utveckling Skolans styrkor är att fritidshemmen har ett nära samarbete med skolan för att arbeta aktivt med elevernas hälsa och livsstil. De bidrar även i samverkan med skolan till att livskunskap genomförs i många klasser. Åk 8 har använt verktyget Chat tillsammans med forskare. Vi har arbetat med motivationssamtal med åk 8-9 för att stötta/styra elever mer för att de ska ta emot den hjälp de kan få och behöver. Vi började veckan med ett gemensamt klassråd för att hjälpa eleverna att organisera skolarbetet. Elevhälsan träffas varannan vecka och arbetar aktivt med att stötta elevernas personliga och sociala utveckling. Vi har tillgång till Ungdomscoacher både under skoltid men även på elevernas fritid. Skolans utvecklingsområden är att vi behöver förbättra våra metoder när det gäller ogiltig frånvaro, så att eleverna fångas upp i tid och erbjuds hjälp och stöd. 6

7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Alla pedagoger ska öka sin förmåga att arbeta med barn i behov av hjälp och stöd genom att läsa boken Vilse i skolan och arbeta med den i arbetslagen. Likabehandlingsplanen ska uppdateras och göras mer känd hos eleverna genom en gemensam temadag under ht 2012. Anpassa lokalerna för Fritidshemmen och hitta nya arbetssätt. Vi läser Bullret bort! för att ha ett material att utgå ifrån. Fortsätta arbeta med arbetsro och delaktighet hos eleverna. Vidareutveckla det pedagogiska arbetet så att alla når hög måluppfyllelse i alla ämnen åk 3, 6 och 9. Förbättra våra metoder när det gäller ogiltig frånvaro, så att eleverna fångas upp i tid och erbjuds hjälp och stöd. Vi ska ta fram en IT-strategi för Sävar skolområde. Kvalitetsledarna läser boken Från skollag till vardagsarbete för att få hjälp att integrera kvalitetsarbetet i den dagliga verksamheten. Alla pedagoger ska uppnå PIM-nivå 3. Ta fram mötesplatser för att säkerställa likvärdiga betyg och bedömning. Slutord Läsåret 2011/2012 har präglats av ett intensivt arbete med att implementera den nya läroplanen. Lärare i åk 6-9 har satt in sig i ett nytt betygssystem. Allt det nya har inneburit hårt arbete för lärarna som samtidigt med utvecklingsarbetet varje dag undervisat eleverna och funnits där för att hjälpa och stötta. Lärarna har genom olika insatser skapat bra arbetsro för eleverna, hittat former för eleverna att vara med och påverka samt varit med att skapat en vi-känsla. Vi känner oss tacksamma över vår kompetenta, engagerade och ambitiösa personal. Vi strävar efter att göra personalen delaktig i beslut och omorganisationer genom att skapa olika mötesformer och mötesgrupper. Inför kommande läsår kommer vi att fortsätta vårt utvecklingsarbete. Högre måluppfyllelse för våra elever är vårt viktigaste mål. Det tänker vi nå bland annat genom kompetensutveckling, lärande samtal inom arbetslag och ämneslag, och genom att systematiskt följa upp och analysera våra resultat. Sävar den 30 september 2012 Helén Burstedt Carina Claesson Söderström Carina Olsson

Bilaga 1 Resultat från elevenkäten åk F-3 vårterminen 2012 8 Sammanfattning Tabell 1 - Elevers arbetsmiljö %) Trygghet och trivsel 96 95 95 95 95 95 Inflytande 79 73 75 77 75 76 Arbetsklimat 81 83 82 83 83 83 Arbetsbelastning 81 78 83 81 80 80 Medelvärde 84 82 83 84 84 84 Tabell 2 - Elevers lärande (%) Lärarna/undervisningen 73 64 68 73 72 73 Individualisering 91 80 85 82 80 81 Utvecklingssamtal och bedömning/betyg 84 81 82 86 86 86 Individuell hjälp/stöd 91 98 94 95 95 95 Medelvärde 84 81 82 84 83 84 Tabell 3 - Elevers skattning av personlig och social utveckling (%) Elevers skattning av sin utveckling, t.ex. ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m. 90 86 88 90 87 89 Medelvärde 90 86 88 90 87 89 Kommentar: Samtliga tabeller anger positiva svar på en tvågradig eller fyrgradig skala.

9 Fördjupningstabeller Tabell 4 - Trygghet och trivsel (%) Trygg på lektioner, raster och t.o.fr. skolan 95 98 97 96 97 97 Trivs i skolan 97 98 97 98 97 98 Inte kränkt av andra elever* - - - - - - Inte kränkt av lärare/vuxen 97 95 96 95 95 95 Inte rädd/hotad av elev/lärare/vuxen 95 89 92 91 92 91 Medelvärde 96 95 95 95 95 95 * Frågan utgår p.g.a. för oprecis formulering. Tabell 5 - Inflytande (%) Eleven/klassen får delta i planering 56 47 51 55 54 54 Eleven/klassen får delta i utvärdering - - - - - - Lärarna bryr sig om vad jag säger 100 97 99 98 96 97 Får påverka innehållet i klassrådet 80 75 77 79 75 77 Medelvärde 79 73 75 77 75 76 Tabell 6 - Arbetsklimat (%) Arbetsro under lektionerna 71 78 75 74 77 75 Positiv/trevlig stämning på lektionerna 81 90 86 89 88 88 Får beröm när jag gör något bra 91 83 86 87 85 86 Medelvärde 81 83 82 83 83 83

10 Tabell 7 - Lärarna/undervisningen (%) Lärarna förklarar/undervisar bra 100 96 98 97 97 97 Får röra på mig under skoldagen 100 88 93 97 96 97 Får experimentera/göra undersökningar 34 33 33 48 46 47 Får använda dator i skolarbetet 50 35 42 47 49 48 Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt 78 68 72 77 72 75 Medelvärde 73 64 68 73 72 73 Tabell 8 - Individualisering (%) Får kunskaper som jag tror jag får nytta av 100 100 100 99 97 98 Får arbeta med intressanta saker 91 80 85 86 82 84 Får sätta upp egna mål för skolarbetet 80 50 63 56 54 55 Får arbeta med lagom utmanande uppgifter 92 91 91 89 88 88 Medelvärde 82 80 85 82 80 81 Tabell 9 - Utvecklingssamtal och bedömning/betyg (%) Får tydlig information om kursplanen 76 72 74 82 83 83 Får tydlig information om hur det går 76 88 82 84 86 85 Utvecklingssamtalen är meningsfulla 100 84 91 92 90 91 Medelvärde 86 86 82 86 86 86

11 Tabell 10 - Elevers skattning av sin personlig och social utveckling (%) Viktigt att det går bra för mig i skolan 100 97 98 96 97 97 Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet 100 97 98 97 94 96 Tar eget ansvar under arbetspassen 96 94 95 97 90 94 Har inte lätt att ge upp om en svår uppgift 72 66 68 80 76 78 Hjälper till att skapa lugn och ro 96 81 88 92 84 88 Går bra för mig att samarbeta 96 97 96 96 96 96 Säger vad jag tycker på klassråd/lektioner 72 69 70 75 74 74 Medelvärde 90 86 88 90 87 89 Skolbarnsomsorg Kommunala skolor Tabell 11 - Skolbarnsomsorg Trivs på fritids/fdh 97 95 96 98 97 98 Trygg på fritids/fdh 97 100 99 98 98 98 Har någon kamrat att vara med 97 90 93 96 94 95 Andra retas/bråkar inte med mig 86 82 84 91 88 90 Inte rädd för något annat barn 90 87 88 93 94 94 Har vuxen att prata med efter bråk 90 97 94 97 97 97 Personalen bryr sig om vad jag säger 100 100 100 97 97 97 Får göra intressanta och roliga saker 93 87 90 94 92 93 Får lugn och ro när jag behöver 66 69 68 76 77 76 Får välja vad jag ska göra 86 92 90 94 92 93 Inomhusmiljö - leksaker, material m.m. 100 92 96 97 95 96 Utomhusmiljö - gungor, leksaker m.m. 100 87 93 92 91 91 Medelvärde 92 90 91 94 93 93

12