Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 www.bollebygd.se info@bollebygd.se

2(10) Inledning... 3 Målgrupp... 3 Tidig upptäckt... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen (SoL)... 4 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)... 4 Allmänna principer... 4 Barnperspektiv... 5 Förhandsbedömning... 5 Ansökan... 5 Anmälan... 5 Utredning... 5 Handläggningstider... 6 Beslut... 6 Utförare av insatser... 7 Uppföljning... 7 Samverkan... 7 Insatser till personer med missbruk eller beroende... 7 Öppenvård:... 7 Behandlande samtal med socialsekreterare eller socialpedagog...7 Kontaktperson...7 Kvalificerad kontaktperson - dagtid...8 Boendestöd...8 Slutenvård:... 9 Hem för vård eller boende:... 9 Boende utan behandlingsinsatser...9 Boende med behandlingsinsatser...9 Familjehem...10 Kontraktsvård och vårdvistelse... 10

3(10) Inledning Riktlinjerna ska tillämpas vid handläggning inom Individ- och Familjeomsorgen för vuxna personer med missbruksproblematik. Utgångspunkten i dokumentet är socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av missbrukare i särskilda fall (LVM), föreskrifter m.m. från Socialstyrelsen och de nationella riktlinjerna. Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i arbetet med en rättssäker utredning och behovsbedömning. Varje beslut ska dock vara baserat på den enskilde individens behov och riktlinjerna innebär därmed inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. Riktlinjerna har tre huvudsyften: Ge en generell beskrivning av socialtjänstens tjänsteutbud för personer med missbruk och därmed informera sökande, anhöriga och allmänheten om vilket stöd de i allmänhet kan förväntas få i Bollebygds kommun. Fungera som en vägledning för handläggarna genom att beskriva vilka kriterier som generellt gäller för att en person ska beviljas en viss insats och i vilken omfattning biståndet vanligtvis beviljas. Bidra till enhetliga bedömningsgrunder för att garantera likställighet och rättssäkerhet för de sökande. Beslutade insatser ska överensstämma med Kommunfullmäktiges inriktningsmål, Omsorgsnämndens effektmål och värdegrund. Målgrupp Riktlinjerna avser insatser enligt socialtjänstlagen till vuxna från 20 års ålder med ett missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, tabletter eller spel. Med missbruk menas att den enskilde vid upprepade tillfällen skapar problem för sig själv genom att använda en drog. Med beroende menas att den enskilde inte längre klarar av att styra intaget av en drog. Tidig upptäckt Inom socialtjänsten kan det inte uteslutas att alkohol eller narkotika kan vara en del av problemet i följande fyra situationer: Parrelaterade problem och våld inom familjen Försummelse av barnen Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld Upprepade eller långvariga ekonomiska problem

4(10) Lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) Enligt Socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunens ansvar omfattar dock inte insatser som åligger annan huvudman. (2 kap. 2 SoL) Socialtjänsten ska aktivt sörja för att enskilda missbrukare får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Hjälpen eller vården ska planeras i samråd med den enskilde och noga följa att planen fullföljs. (5 kap. 9 SoL) Den som har behov av stöd och vård kan ansöka om detta. Om bistånd beviljas ska det utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde har alltid ett eget ansvar för att klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Det är först när han eller hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt som rätten till bistånd inträder. Det bistånd som beviljas ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. (4 kap 1 SoL) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Vården av missbrukare ska ges i samförstånd med den enskilde enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar, som finns angivna i LVM, ska dock vård beredas missbrukaren oberoende av hans eller hennes samtycke. Tvångsvården ska syfta till att motivera missbrukaren till att medverka frivilligt till fortsatt behandling och till att ta emot stöd för att komma ifrån missbruket. (2 och 3 LVM) Tvångsvård ska beslutas om (4 LVM): Någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt och han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Ansökan om tvångsvård beslutas av Sociala utskottet och beslutet om tvångsvård fattas av Länsrätten. (5 LVM) Allmänna principer Omsorgsnämnden har ansvaret för missbruksvården. Ett ärende inom socialtjänsten kan aktualiseras genom ansökan, anmälan eller på initiativ av socialtjänsten själv. Målet är att den enskildes missbruk ska upphöra eller minska i sådan omfattning att livssituationen förbättras för den enskilde och hans eller hennes anhöriga. De insatser som beslutas om ska så långt det är möjligt ges i frivilliga former med beaktande av den enskildes självbestämmanderätt. I vissa fall måste tvångsåtgärder tillgripas. Insatserna ges i öppenvård eller slutenvård. Öppenvård i kommunens egen regi ska i så stor utsträckning som möjligt väljas istället för slutenvård.

5(10) Barnperspektiv Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa alltid komma i första rummet. Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten särskilt beakta hänsynen till barnets bästa när åtgärder rör barn under 18 år. I ärenden där en familj innefattar vuxna som missbrukar och där barn finns i familjen bör handläggaren särskilt noga uppmärksamma deras situation Förhandsbedömning ( bedömning om en fråga kan leda till insatser eller om åtgärd inte är behövlig ) Är utredning inte behövlig föreligger ingen utredningsskyldighet och beslut fattas av omsorgschef att inte inleda utredning. Ingen personakt läggs upp, utan handlingarna förvaras i kronologisk ordning i pärm som förvaras i arkivet. (Detta är då inte att betrakta som ett register). Förhandsbedömningen aktualiseras i datasystemet där också beslutet tas att inte inleda utredning. Därmed kan man i efterhand se dokumentationen som föranlett beslutet att inte inleda utredning. Beslutet att inte inleda utredning måste alltid ha föregåtts av noggranna överväganden. Ansökan Ansökan kan göras skriftligt eller muntligt. Ansökan görs av den enskilde själv eller genom att den enskilde anlitar ett ombud som ges en skriftlig fullmakt. Det finns inga formkrav på en ansökan. Den sökande ska dock få handläggarens hjälp att formulera sin ansökan (4 FL, myndigheternas serviceskyldighet). En ansökan kan vara både muntlig och skriftlig. Det händer att man får en förfrågan som kan tolkas som en ansökan. I dessa fall bör man behandla frågan som en ansökan för att vara på den säkra sidan. Även i fall där det redan på förhand står klart att en ansökan kommer att avslås måste man utreda och besluta om inte den enskilde återtar sin ansökan och han har blivit informerad om att han därmed inte får ett beslut och mister rätten att överklaga beslutet. Fördelen med att den enskilde med sin namnunderskrift fyller i en ansökan är att det då blir klargjort vad han eller hon ansöker om. Ansökan styrker vissa förhållanden och medger samtycke till att vissa uppgifter om henne eller honom får inhämtas. Anmälan En anmälan kan göras skriftligt eller muntligt. Om någon är i behov av vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har statliga och kommunala myndigheter, som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med gruppen missbrukare, anmälningsskyldighet enligt 6 LVM. Utredning Myndighetsutövning definieras som en utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annan jämförbart förhållande. Utmärkande är att det rör sig om ett beslut eller annan åtgärd som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna och att det är myndigheten som ensidigt bestämmer om åtgärder och vilka beslut som ska fattas. Den enskilde befinner sig i ett beroendeförhållande till myndigheten.

6(10) Huvudprincipen är att man måste ha den enskildes samtycke för att utreda. Undantaget är när det gäller missförhållanden beträffande barn, ungdomar och missbrukare eller då man är skyldig att utreda på begäran av annan myndighet eller enligt lag. Enligt 11 kap 1 SoL ska nämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. Utredningen ligger till grund för bedömningen om insats för den enskilde. Den enskilde ska vara delaktig i utredningen. Utredningen genomförs bl.a. med hjälp av ett intervju- och utredningsinstrument ASI (Addiction Serverty Index). Utredningen får endast påbörjas med den vuxnes samtycke. Undantaget är om det kan finnas ett behov av vård enligt LVM då utredning ska inledas även mot den enskildes vilja. När beslut om insats har fattats gör handläggaren en genomförandeplan tillsammans med den enskilde med beskrivning av de problemområden som ska bearbetas och med angivande av mål och delmål för insatsen. Genomförandeplanen ska regelbundet följas upp och vid behov ska planen revideras. Allmänt kan sägas att dokumentationen i enskilda ärenden allsidigt ska belysa en enskilds situation och målsättningen ska vara att åstadkomma en objektiv redovisning av situationen. Dokumentationen ska vara så utformad att den möjliggör en korrekt bedömning och utgör en tillräcklig grund för beslut. Den enskildes integritet ska alltid respekteras och beskrivningar av den enskildes förhållanden ska präglas av saklighet. Dokumentation är ett värdefullt hjälpmedel i det sociala arbetet. Av dokumentationen ska framgå vilka behov, problem och resurser den enskilde har, vilka insatser som vidtagits och syftet med och utfallet av dessa. Den underlättar strukturering av problem, möjliggör överblick och val av alternativa insatser. Den utgör även underlag för utvärdering av vidtagna insatser. Dokumentationen ska upprättas i samråd med den enskilde och beslutsunderlaget ska präglas av både den enskildes och handläggarens ståndpunkt. Den enskilde ska ha insyn i ärenden som gäller myndighetsutövning. Handläggningstider Enligt socialtjänstlagen ska en utredning inledas utan dröjsmål om det som har kommit till nämndens kännedom genom ansökan eller på annat sätt kan medföra någon åtgärd (11 kap. 1 ) Ett ärende ska handläggas skyndsamt efter det att ansökan eller anmälan har inkommit. Med utredningstid menas den tid det tar för ansökan/anmälan, från det att den inkommit till socialtjänsten, till dess det finns ett beslut som nått den sökande. Beslut Av beslut ska framgå vad den enskilde ansökt om, vilka insatser som har beviljats, målet med insatsen och för hur lång tid beslutet gäller. Beslut om avslag ska motiveras skriftligt och delges den enskilde med rekommenderad postgång tillsammans med besvärshänvisning. Delegation för beslut regleras i Omsorgsnämndens delegationsordning. Alla beslut ska följas upp och omprövas när beslutet löper ut eller vid förändrade behov.

7(10) Utförare av insatser Enligt förarbeten till socialtjänstlagen bör planmässighet och långsiktighet, - vårdkedjetänkandet, vara en viktig utgångspunkt för de insatser som socialtjänsten erbjuder personer med missbruksproblem. När beslut om en insats är fattat kan insatsen påbörjas av en utförare eller av handläggaren själv. Utföraren kan vara såväl en verksamhet inom kommunens socialtjänst, inom kommunens övriga verksamheter som en privat utförare. Vid beslut om insats ska ett uppdrag formuleras till utföraren med en beskrivning av insatsens syfte, innehåll och tidsperiod. Uppdraget utformas i samråd med den enskilde. Uppföljning Alla beslut och uppdrag ska följas upp och utvärderas i samråd med den enskilde och med utföraren. Samverkan Om insatser är aktuella från andra myndigheter ska bästa möjliga samverkan eftersträvas. Viktiga samverkanspartners är landstingets beroendevård, psykiatrienhet och kriminalvården. Insatser till personer med missbruk eller beroende Öppenvård: Behandlande samtal med socialsekreterare eller socialpedagog Definition MI-samtal (Motivational Interviewing) syftar till att: bygga upp en relation, öka den inre motivationen för förändring, hjälpa den enskilde att ta steg vidare mot förändring, hantera motstånd och förstärka, förtydliga och bearbeta ambivalens. Kriterier för att beviljas behandlande samtal Vuxna personer från 20 års ålder med ett missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller tabletter och som önskar en förändring. Omfattningen kan variera mellan 4-8 samtal per månad. Insatsen ska omprövas senast efter sex månader. Kontaktperson Definition av kontaktperson

8(10) Kontaktperson är en individuellt behovsprövad insats som har till syfte att ge stöd till den enskilde i personliga angelägenheter och bryta den enskildes isolering genom samvaro och fritidsaktiviteter. Insatsen är ett icke professionellt stöd och ska inte ersätta andra insatser från kommun och landsting. Kriterier för att beviljas kontaktperson Kontaktperson kan beviljas till personer som har behov av att utöka sitt personliga nätverk och som tillhör målgruppen för socialtjänsten. Omfattningen av insatsen sker utifrån individens behov. Beslutet är tidsbegränsat till 6 månader och ska följas upp regelbundet. När en kontaktperson utretts och bedömts lämplig skrivs ett avtal mellan socialtjänsten och kontaktpersonen. Av avtalet ska framgå omfattningen av uppdraget, vilket arvode och vilken omkostnadsersättning som ska utgå. Den som beviljats kontaktperson står för sina egna kostnader, t.ex. bio, matkostnader och reskostnader etc. Kvalificerad kontaktperson - dagtid Definition av kontaktperson Kvalificerad kontaktperson beviljas som individuellt behovsprövat bistånd dagtid. Syftet är att ge den enskilde stöd och struktur i sin livssituation med fokus på drogfrihet. Insatsen innebär ett professionellt stöd. Stödet kan avse samtal; samtal som syftar till att motverka återfall (återfallsprevention), motiverande samtal (MI) och lösningsfokuserade samtal. Stödet kan även vara att få en struktur i vardagen och stöd att initiera kontakt med andra vårdkontakter/behandling. Kriterier för att beviljas kvalificerad kontaktperson Kvalificerad kontaktperson kan beviljas som förberedelse inför behandling eller till personer som har genomgått behandling för missbruk/beroende. Insatsen beviljas till personer som har ett begränsat eget nätverk och som har behov av stöd för att etablera och fullfölja andra kontakter. I beslutet anges innehåll i uppdraget och omfattningen. Omfattningen kan variera och beror på uppdragets innehåll. Vid första tillfället beviljas kvalificerad kontaktperson för högst 6 månader. Därefter omprövas beslutet. Boendestöd Definition av boendestöd Boendestöd beviljas som ett tidsbegränsat individuellt behovsprövat bistånd. Syftet är att ge den enskilde stöd och struktur för att klara göromål som normalt ingår i vardagstillvaron. Insatsen innebär ett professionellt stöd. Kriterier för att beviljas boendestöd Boendestöd kan beviljas personer som har svårt att klar vardagstillvaron och som behöver stöd i att sköta vanligt förekommande göromål i hemmet (hjälp till självhjälp).

9(10) Insatsens omfattning varierar utifrån den enskildes behov och uppföljning sker minst var 6:e månad. Slutenvård: Hem för vård eller boende: Boende utan behandlingsinsatser Definition av boende utan behandling Institutioner med två typer av inriktningar utan ett egentligt behandlingsinslag: a) Institution som kan erbjuda en skyddad miljö för äldre gravt alkoholmissbrukande och socialt funktionsnedsatta personer, som saknar eller har bristande sociala sammanhang, som saknar bostad och har betydande arbetshinder. På denna institution erbjuds den enskilde omvårdnad, inte behandling. b) Institution som tillgodoser behovet av inackordering för personer som har en komplicerad arbets- och bostadsproblematik men som ändå har en möjlighet till rehabilitering. Kriterier för att beviljas boende utan behandling Boende med omvårdnad beviljas till personer med ett långvarigt beroende. Insatsen kan beviljas när den enskilde har svårt att tillgodogöra sig behandling eller har ett stort medicinskt omvårdnadsbehov. Beslut om boende med omvårdnad fattas för kortare perioder. Normalt beviljas insatsen för en period av tre månader. Beslut om inackordering är tidsbegränsat, men kan beviljas upp till ett år. Val av utförare Ramavtal finns med ett flertal utförare. Valet mellan dem sker i samråd med den enskilde utifrån en matchning mellan den enskildes behov och behandlingshemmens inriktning. Boende med behandlingsinsatser Definition av hem för vård eller boende, HVB Ett HVB-hem ger heldygnsvård och kan indelas i olika kategorier. Kriterier för att beviljas boende med behandling Behandlingshem beviljas till personer som har ett beroende och som själva tydligt önskar en behandling. Innan beslut tas om att bevilja vård på behandlingshem ska alltid en bedömning göras om öppenvårdsbehandling är tillräcklig.

10(10) Behandlingens längd kan variera från fyra veckor till ett år. En första uppföljning ska göras senast efter tre månader. Val av utförare Ramavtal finns med ett flertal utförare. Valet mellan dem sker i samråd med den enskilde utifrån en matchning mellan den enskildes behov och behandlingshemmens inriktning. Familjehem Definition av familjehem Ett familjehem är ett boende utan behandling. Kriterier för att beviljas boende med behandling Familjehem beviljas i undantagsfall. Kriterier för att bevilja insatsen kan vara att den enskilde har ett behov av ett boende i en avskild miljö eller behov av ett förstärkt nätverk. Val av utförare Ramavtal finns med ett flertal utförare. Valet mellan dem sker i samråd med den enskilde utifrån en matchning mellan den enskildes behov och behandlingshemmens inriktning. Kontraktsvård och vårdvistelse Kontraktsvård är en påföljd som utdöms av domstol som ett alternativ till fängelsestraff. Istället för att dömas till fängelse (max två år) kan den dömde få behandling för sitt missbruk. En förutsättning för domen är att missbruk (eller något annat som kan kräva behandling) väsentligt bidragit till brottsligheten. Den dömde ska frivilligt genomgå behandlingen. Kriminalvården ansvarar för vården. Vårdvistelse innebär att den intagne kan få behandling för sitt missbruk. Vårdvistelsens längd avgörs av den intagnes behandlingsbehov och hans eller hennes motivation. Efter avslutad vård kan fortsatt vård vara behövlig och det är då socialtjänstens ansvar att utreda och fatta beslut om detta bistånd. Vid förfrågan om ansvarsförbindelse från socialtjänstens sida, som reglerar socialtjänstens kostnadsansvar efter avslutad kriminalvård, beviljas sådan endast en månad i taget.