Hallandsfarares Information

Hallandsfarares nformation l ~ Medlemsblad för Hallands Genealogiska Förening Nr 74 December 2006 Arg. 21 nvigning av nya föreningslokalen Se sidan 16 Huvudsponsor för Släktforskardagama 2007 i Halmstad

HALLANDS GEN~ALOGSKA tiiil11 FORENNG 11, Jiral (~ D_et_t_a _h_än_d_e_r_2_0_06_- _20_0_7 ) Ordförande och ansvarig utgivare Sven Johansson Kalendevägen 10 302 39 HALMSTAD W 035-12 88 64 Föreningslokalens besöks - och postadress Ryttarevägen 4 302 60 HALMSTAD?ppet: Alla helgfria måndagar 14-19. Oppettider se Detta händer 2006. Annan tid enligt överenskommelse. Kanslist Evelyn Hardenmark, tel. lokalen 035-12 82 72 säkrast måndagar 14-19. E-post hgf@halland.genealogi.se Hemsida www.genealogi.se/hal1and/ 2006 Medlemsavgift 150 kr. Familjemedlem 50 kr. Postgiro 88 72 08-7. Organisationsnummer 34 92 02-34 71 Hallandsfarares nformation utkommer med fyra nummer per år. För insända bidrag svarar författaren samt riktigheten däri. Tidningen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Visst material publiceras på vår hemsida. Externa skribenter måste meddela eventuella förbehåll mot att få sin text publicerad. princip publiceras ej artiklar med sådant förbehåll. Eftertryck med angivande av källan är tillåtet såvida inte annat anges för respektive artikel. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ned och redigera artiklar. Nästa nummer kommer i mars. Stoppdatum 1 februari. Redaktionskomm itte Charlotte Lindgren, Faurås 138 311 94 FALKENBERG W 0346-18110 ngemar Rosengren, Kungsgatan 20A 302 45 HALMSTAD W 035-21 77 62 Klas-Göran Stehn, Nybyvägen 36 31137 FALKENBERG W 0346-123 13 Layout Lars-Gunnar Svensson, Felixgränd 4 311 34 FALKENBERG W 0346-822 42 E-post: larsgunnar.svensson@mailbox.calypso.net December 14 torsdag, läsning av gamla handskrifter geldammsvägen 10, Falkenberg, 18.30 18 måndagsöppet i lokalen 14-19 Januari 8 måndagsöppet i lokalen 14-19 11 torsdag, läsning av gamla handskrifter lgeldammsvägen 10, Falkenberg, 18.30 15 måndagsöppet i lokalen 14-19, samt självstudier på prov 10-14 22 måndagsöppet i lokalen 14-19, samt självstudier på prov 10-14 25 torsdag, läsning av gamla handskrifter geldammsvägen 10, Falkenberg, 18.30 29 måndagsöppet i lokalen 14-19, samt självstudier på prov 10-14 Februari 1 torsdag, Kungsbackagruppen, träff på Hembygdsmuseet med textläsning 19 5 måndagsöppet i lokalen 14-19, samt självstudier på prov 10-14 8 torsdag, läsning av gamla handskrifter geldammsvägen 10, Falkenberg, 18.30 12 måndagsöppet i lokalen 14-19 19 måndagsöppet i lokalen 14-19 22 torsdag, läsning av gamla handskrifter gel damms vägen 10, Falkenberg, 18.30 26 måndagsöppet i lokalen 14-19 Mars 1 torsdag, Kungsbackagruppen, träff på Hembygdsmuseet med textläsning 19 5 måndagsöppet i lokalen 14-19 8 torsdag, läsning av gamla handskrifter geldammsvägen 10, Falkenberg, 18.30 10 lördag, årsmöte i Halmstad se annons sid 2 Besök vår hemsida HallandsRötter! www.genealogi.se/halland/ 2 12 måndagsöppet i lokalen 14-19 17 lördag, släktforskningsdag, se sid 16 19 måndagsöppet i lokalen 14-19 22 torsdag, läsning av gamla handskrifter geldammsvägen 0, Falkenberg, 18.30 26 måndagsöppet i lokalen 14-19 April 2 måndagsöppet i lokalen 14-19 16 måndagsöppet i lokalen 14-19 14 lördag, anbytarträff i Träslövs församlingshem 13.30-17.00 19 torsdag, läsning av gamla handskrifter geldammsvägen 10, Falkenberg, 18.30 23 måndagsöppet i lokalen 14-19 30 måndagsöppet i lokalen 14-19 SLÄKT HALMSTAD 24-26 AUG 2007 nnehåll Redaktören har ordet.............. 3 När farmor skulle begravas... 4 Problemet Maria från Köpenhamn 6 En skepparfamilj................. 7 Frigivna straffångar 8 Nya årsböcker 1 0 Glöm inte annexförsamlingen 11 Cykeln som verktyg 12 Släktforskardagama 2007. 3 Nya CD-skivor... J 4 Ur släktforskarbladen 15 F öreningsnytt... 16 Medskick nbetalningskort för medlemsvgift.vi ber ALLA kontrollera och fylla i telefonnummer samt -p stadress på detta. Texta gärna. etalas snarast, senast 31 januari.

(~ R_e_d_a_k_to_ _re_n_h_ar_o_rd_e_t J Vilken händelserik höst vi släktforskare haft! Den 7 oktober var det Bokens dag som uppmärksammades på biblioteket i Falkenberg med presentation av nyutkommmen halländsk litteratur. Samma dag inbjöd Kungsbackagruppen till en givande anbytarträff på Nordhallands hembygdsmuseum som ligger mitt inne i stan. Här fanns HGF:s databas och Geneline att frossa i. den stora salen hade man bord skyltade med geografiska områden, där besökarna togs emot av kunniga specialister. Veckan efter hade Knäreds Forskarring och Hembygdsförening tillsammans med Bjäre Släktring anbytardag i Knäreds Bygdegård. Ett 50-tal personer med anknytning till södra Halland knöt kontakter och idkade självstudier i Forskarringens många pärmar med avskrifter. nvigningen av HGF:s nya lokal på Ryttarevägen den 16 oktober blev en succe, Hit kom ett 70-tal intresserade för att bekanta sig med förenings lokalen som inrymmer forskarsal med fyra datorer där man kan leta i Hallands digitalfotograferade kyrkoböcker, vigsel- och bouppteck-ningsregister och mycket annat. Här finns även stockholms-skivorna. Runt väggarna kan man hitta genealogiska böcker, avskrifter, matriklar, hembygdsböcker m m. Tvärs över en hall ligger kök, fikarum och kontor. Dl HALLANDS GEN~ALOGSKA FORENNG Tacka till alla Er som hjälpt till vid måndagsöppet, flytten till nya lokalen och våra möten samt ställt upp för föreningen på annat sätt. Styrelsen God Jul och Gott Nytt Ar Måndagsöppet i lokalen har lockat 25-30 besökare varje gång under hösten. En riktig anstormning kan man säga, vilket är mycket roligt, men som ställer krav på en bättre organisation, när det gäller att fördela platserna vid de fyra datorerna. Fler datorer skulle lösa en del av problemet och vi håller på att undersöka detta. Man får nog även tänka sig att begränsa tiden vid datorn genom bokning. Det går redan nu att boka sig! På prov kommer medlemmar att kunna komma till lokalen för självstudier mellan 10.00-14.00 fyra måndagar med början 15/1. Faller detta väl ut kan det bli så även fortsättningsvis. Långväga besökare kan vi redan nu erbjuda tillgång till lokalen utanför ordinarie öppettider efter överenskommelse. Så välkomna, föreningslokalen är till för er! Kungsbacka på Hembygdsmuseet hade man under Arkivens dag 11/11 samlats från Varberg och Halmstad. Eva Berntsson-Melin talade om mat i Halland och Anders Persson, Halmstad HALLANDS GENEALOGSKA FÖRENNG deltog även. F d landshövding Björn Molin höll föredrag under rubriken "Från ostindiefarare till landshövding - en släkthistoria över 200 år". Källor och källmaterial jämfördes såsom t ex dagböcker och memoarer. Han menade att dagböckerna gav en mer sann bild. Falkenberg samlades Kommunarkivet, Falkenbergs Hembygdsförening, Svensk Historisk Databas och HGF på biblioteket som man gjort i flera år. Ett gemensamt möte för DS-Väst och DS-Syd hade samlat många intresserade på Halmstads bibliotek 18/11. Föredrag hölls av lektor Sven Larsson, Jönköping. Det byggde på hans bok "När hallänningarna blev svenskar". Vår ordförande Sven Johansson informerade om Släktforskardagarna i Halmstad 2007 och DS gick igenom nyheter. Spridningen av aktiviteter har varit god över hela Halland, men Hylte då? Dit återkommer vi under nästa år. En God Jul och Ett Gott Nytt År! Charlotte Lindgren l kallar till Arsmöte i Halmstad Lördagen den 10 mars 13.30 Karl Xl:s servicecenter, Källegatan 3 Mötesförhandlingar enligt stadgarna Föredragshållare kommer att anslås i lokalen, på biblioteken och på förenings hemsida i god tid före årsmötet Kaffeservering, ingen förhandsanmälan Utställning och försäljning av föreningens avskrifter, böcker, samt CD-skivor mm. Välkommen! 3

När farmor skulle begravas Lördagen den 11 november medverkade HGF under Arkivens Dag på Falkenbergs bibliotek som vi brukar. källarplanet kunde besökarna se hur det går till att släktforska samt köpa halländska kyrkoböcker på cd. På entreplanet hade vi en skärmutställning som knöt an till årets tema - mat och dryck. Två artiklar ur äldre Hallandsfararen, "Den ädla kaffedryckens kulturhistoria" av Love Janson och Charlotte Lindgren och "När farmor skulle begravas" av Agda Nilsson presenterades. Agda Nilssons berättelse kan ni ta del av som följer. Begravningsseder i Bökhults by i Tönnersjö socken Förr tedde sig begravningar vara mer inriktade på fest än på sorg, kan man tycka, med tanke på den mat som konsumerades. Detaljrikedomen är stor i den nedteckning av en begravning på 1930-talet som här följer. Farmor gick bort när jag var 12 år. Till farmors begravning var det mycket som skulle göras. Far talade med kyrkoherde Rickard Conricus i Eldsberga i telefon och fick bestämt dag och tid för jordfästning. Så skulle det tingas kocka. Det blev Johanna Alexandersson från Bjärabygget i Mästocka. Far körde till stan med häst och vagn för att hämta kista och ordna med inköp. Johanna hade anlänt och var med på stadsskjutsen. Mor hade ju skolan även på lördagar och kunde inte komma ifrån. Hos handlaren Adolf Erlandsson brukade far hålla med skjutsen när han var i stan. De hade delikatessaffär och där gjordes väl många inköp. Kaffe och specerier, konserver som sardiner, ansjovis och gaffelbitar. Begravningskonfekt, det skulle vara ett sådant till varje familj som kom till begravningen samt till vardera av oss barn, farbror sak och faster da och mina kusiner, deras barn. Hos tidningen Halland beställdes bjudningsbrev med breda svarta kanter av gammalt format där själva brevet veks och användes som kuvert. Farfar var naturligtvis med i stan och bestämde inköpen samt texten i brevet. Det stod ungefär så här: nbjudes att med Eder närvaro hedra min kära hustru Johanna Kristina Larsson begravningsakt i Tönnersjö kyrka den 8 juni 1930, kl 9.30. Det var en söndag och mässan brukade bevistas av begravningsgästerna innan de återvände till sorgehuset. Före avfärden till kyrkan var det samling i sorgehuset och sedan körde skjutsarna i en lång rad sakta efter skjutsen med kistan Allra först körde prestaverna som var två grannar eller män, som var ungefär lika långa och som inte borde vara släkt eller närmast sörjande. De hade hög hatt som behölls på även i kyrkan. Endast under själva ritualen med jordfästningsorden togs hattarna av. Emellertid var det mycket som skulle ske innan dess. Mor hade köpt vackert svart tyg till klänningar åt oss flickor. Vi hade också tyg till förkläden, svart med mycket små vita prickar och tyg till mörka vardagsklänningar till skolan. Farfar, hans söner och deras familjer skulle nu "bära sorg", vara svartklädda i minst ett halvt år. För de äldre var ett år vanligt. Mor hade förut en svart klänning, den var ett oumbärligt plagg, men hon köpte sorghatt med flor. Vi fick gå till en finsömmerska i Ulvered, Alma Johansson i Sjögården, för att ta mått till klänningar. Hon lade då allt annat syarbete åt sidan, ty begravning gick alltid före hos sömmerskan. Till och med före en beställning av klänning till bröllop. Jag tror att mor var med och beställde modellerna. Sedan fick vi gå dit en gång till och prova och sist för att hämta klänningarna. Det var två kilometer att gå över ljungbackarna. En dålig väg fanns och Mästockavägen var ännu inte byggd. Alma sydde även kostymer åt mina bröder. 4 Smörgåsbordet förbereds Hemma hade vi slaktat en gris och kalv. Det behövdes kött till smörgåsbord och middag åt begravningsgästerna. Kockan hade arbete med detta hela veckan. Hon gjorde sylta och lungmos, köttbullar, stekte kotlettrad och revbensspjäll. Det bakades finbröd, vetebröd och småbröd samt sockerkakor. Tårtan var beställd hos Nilssons Bageri i Halmstad. Madeiravin inköptes och även brännvin till snaps. Dessutom städades och skurades det. Det var på sommaren och det var bekymmer med att förvara maten så lång tid som från slakten till begravningsdagen. Kylskåp och frys fanns ju inte. Endast en källare och så den nedersta brunnen som användes att kyla mjölken i. Där kunde man hänga ner spänner med mat i. Vi hade tre brunnar på gården varav en bara användes till att kyla mjölk i och vattnet togs till tvätt. Så fort farmors kista kommit, fördes farmor i den hem till oss och det gjordes likrum på logen. Mor och moster Lydia hade hjälpts åt med att tvätta och klä farmor i sin svepning. Hon hade en myrtenbukett och sin psalmbok i de korslagda händerna. Det var svårt att knäppa händerna över bröstet som brukades. Likrummet kommer i ordning Likrummet ställdes i ordning på den mörka logen, där var cementgolv och kallt. Det kläddes med vita lakan och gröna granar - ett mindre rum längs med en logbalk. På cementgolvet ströddes hackat enris. Ett litet bord med två ljusstakar på varsin sida av huvudgärden. Vita syrener hade vi många som blommade just då och deras doft förenades med den oundvikliga doften av upplösning och död. Varje gång jag känner doften av vita syrener kommer jag ihåg farmors kista. Vi samlades varje kväll i detta rum och tog av kistlocket och hade andakt tillsammans. Grannarna kom och

"skådade lik", enligt gammal sed. Vi barn fick naturligtvis vara med dock utan tvång. Tyvärr gjorde den varma årstiden det omöjligt att ha farmor kvar hemma tills begravningsdagen. Hon måste bisättas tidigare. Jag minns inte om det var mer än tre skjutsar till kyrkan den eftermiddag då vi följde henne till graven. Vi var väl alla med och jag minns att farbror sak och farfar läste den ritual som fanns i psalmboken för detta tillfälle. nnan vi for hemifrån hade farfar "läst ut" och vi hade sjungit den gamla dagvisan "Den signade dag" alla verserna. Farfar var ledsen att vi inte kunnat följa gammal sed med utläsning på begravningsdagen och med alla släktingar och grannar. Det kunde inte hjälpas ty det sista minnet av farmor skulle inte vara den allt genomträngande doften av lik.... en skål för den käras minne På begravningsdagen samlades alla i god tid hemma hos oss. Det var dukat till frukost. Jag kommer inte ihåg rätterna men kaffe och husets tårta samt begravningskonfekten minns jag. Till sist bjöds ett glas vin och alla stod upp och farfar sade några ord och bad dem "dricka en skål för den käras minne". Sen gick alla ut och satte sig i vagnarna. Högtidligt kördes de sex km till kyrkan. Vid "skoboleet" sågs tåget från tornet och klockorna började ringa. De ringde sedan ända tills vi samlats vid graven. Först hade man ju stigit av vagnarna på Stomgårdens gårdsplan där skjutsarna togs om hand av förut Begravningsmajning i Ulfs by, Oderljunga socken i Skåne år 1952. anmodade vänner och grannar. Så fick prestaverna sina tecken, de långa svarta stavarna med svarta band som stod redo vid kyrkogårdsmuren när vi kom. en bestämd ordning gick processionen den korta biten till graven öster om kyrkan alldeles innanför grinden. Där hade släkten begravts i mer än 300 år och farmors kista stod där nere i en granrisklädd grav. Kyrkoherde Conricus jordfäste och jag minns inte så mycket, bara att far och farbror sak grät hejdlöst. Efteråt bevistade alla högmässan och sedan körde vi hemåt till begravningsmiddagen som var i mitt hem. Värdfolket för dagen var, tror jag, Astrid och Hugo Bengtsson, våra närmaste grannar. De hade inte varit med i kyrkan utan hjälpt till med att få allt i ordning. Det var "gående bord" ty gästerna var många och det var omöjligt att duka till alla så de kunde sitta. Såväl bord som stolar och en del servis och bestick hade lånats av grannarna. Kilian Zells affär i Tönnersjö, såväl som i andra lanthandlar, kunde man låna servis och vinglas vid sådana tillfällen, ty det kunde vara hundratals gäster. Familjerna var stora och dessutom hela liklaget i byn. Det senare en gammal sed från den tid då de döda måste bäras hela vägen till kyrkogården. alla byar visste man nogsamt vilka som var i liklag. Maja för farmor När vi förde farmors kista till kyrkogården om torsdagen före söndag, som ju var den dag hon jordfästes, hade alla i vår by såväl som de gårdar som passerades på vägen ut "majat" för farmor. De hade gjort vackra ramar och kors av blommor på vägen så att likföljet måste passera över dem. Även de som inte direkt passerades hade majat. Detta var allmänt bruk och även den som särskilt ville hedra någon död kunde maja en bit av vägen utan att vara skyldig av hävd och utan att höra till liklaget. Sorgehuset tog noga reda på vem som majat så de kunde tackas och bjudas på andra eller tredje dags gille. Sillbord, aladåber och omeletter När alla gästerna kommit inomhus och bordet var färdigt bjöds till bords. Rangordningen bestämdes av gammal 5 sed. Denna dag var de närmast sörjande hedersgäster och bjöds först efter ålder och släktskap. Äldste brodern med hustru och barn även de minsta gick först och sedan den andre på samma sätt, sedan deras fostersyster Blenda som inte hade familj. Dock så att kvinnfolken gick först och alla manfolken därefter. Det tog timmar innan alla hade varit framme vid bordet två gånger. Först var det sillbord med korv, rödbetor och sylta. Sedan omelett med hummerfy lning, varma köttbullar och prinskorv, aladåber och ål men inte Janssons frestelse och inte några sallader eller grönsaker mer än de som serverades till varmrätten. Det var revbensspjäll, kotlettrader ugnstekta, med inlagd gurka, potatis och väldigt god sås, samt kokta morötter och gröna ärter. De senare var visst på burk. Till detta dracks öl, mjölk till barnen och snaps till dem som ville ha. De flesta karlar tog snaps och även fruntimmerna, som dock bara tog små halva glas. Min far och farbror var nog nästan de enda manfolk som inte tog brännvin. Sedan kom efterrätten som bestod av sötost med kokt blandad frukt och vispgrädde samt två stora tårtor. Ett glas madeiravin bjöds till. Framåt kvällen dukades kaffebord med vetekransar, många sorters småbröd, samt två nya tårtor. Sedan togs farväl och första dagens gäster vände hemåt. Andra dagen var de bjudna som inte hade kunnat vara med första dagen. Det var både släkt och grannar och goda vänner. Samma ordning med mat och kaffebord. Denna dag var gårdagens värdfolk hedersgäster och husets folk hjälpte till med serveringen. Tredje dagen kunde vi inte ha den bjudning som brukades ty mor kunde inte hålla uppe med skolan i två dagar. Jag minns, att jag hörde, att farfar tyckte det inte var hedersamt att farmors begravning endast varade i två dagar. Det var brukligt att tredje dagens gäster var de som passat upp och lagat maten, skött djuren och passat hästarna vid kyrkan och i byn, när de andra gästade. De hade blivit bjudna den andra dagen tillsammans med släkten. Agda Nilsson (1917-2003)

Problemet Maria från Köpenhamn Hemmanssonen Mattis Svensson från Pukabygget under Ebbared 1 i Veinge socken vigdes 1739 i Veinge socken med pigan Maria 1 Nilsdotter. Under sina år tillsammans får Mattis och Maria sju barn varav två avlider i unga år. Fyra av barnen bildar familj och jag har funnit att tre av dessa har nu levande ättlingar och det ganska många. 20 år lever de tillsammans innan Maria avlider 1759 vid en ålder av 49 år. Detta innebär att hon bör vara född omkring 1710. Om man studerar Veinge födelsebok finner man en Maria född det året, som dotter till Nils Gunnarsson i Mörkhult. Maria Nils dotter, en enkel lösning på varifrån hon är kommen, om det inte vore för att hon uppges vara ifrån Köpenhamn vid vigseln. Tidigt i min släktforskarkarriär var jag snabb att koppla ihop dessa personer, men efter tillrättavisningar av äldre och mer erfarna forskare fick jag koppla isär Maria Nilsdotter och den Nils Gunnarsson som jag hade satt som hennes far. Marias släktskap bakåt i tiden lades åt sidan och annan forskning tog vid. När jag flera år senare med större kunskap och mer erfarenhet om släktforskningen och vilka möjligheter det finns att finna information, så tog jag upp jakten igen på Marias fader. Jag sökte genom födelseboken i Veinge för att se om faddrarna vid hennes barns dop kunde ge en lösning på hennes familjeförhållande. Men efter att ha noggrant undersökt födelsenotiserna fann jag ingenting som gjorde att jag kände mig närmare en lösning på hennes ursprung. Men när jag av en händelse läste vigselnotisen för när änkemannen Mattis Svensson gifter om sig 1760 med änkan Johanna Nilsdotter fann jag ett ljus i mörkret. Veinge vigselbok finns under ett antal år runt mitten av 1700-talet noteringar om avvittringar efter de avlidna personer, vars äkta hälft gift om sig. av vittringen efter Maria N ilsdotter fanns två personer omnämnda som väckte mitt intresse "af! hustruns swåger Per i Sefsered" och "af! hustruns swåger Anders Arfwedsson i Fägrilt". Vid det tillfället ökade pulsen och genast kom tanken att nu har jag nog funnit ledtråden som ska knäcka denna gåta. Med Rosenbergs? hjälp fastställde jag att både Sefsered och Fägrilt ligger i Breareds socken, och jag fann enkelt i Hallands Vigselregister att Anders Andersson i Fägrilt gifte sig 1753 med Börta Nilsdotter och Per Bengtsson i Sefsered 1742 gifter sig med Bodil Nilsdotter. Att båda männens hustru hette Nilsdotter ökade sannolikheten att jag hade kommit lösningen på spåret. För att kontrollera vem som var far till dessa nya Nilsdöttrar studerade jag mantalslängderna för respektive by och kunde ganska snart fastställa att Bodil och Börta var döttrar till Nils Gunnarsson i Sefsered. Då jag sedan följde Nils öden längre tillbaka i tiden med hjälp av mantalslängderna så finner jag i 1717 års längd att han är antecknad som inflyttad från Veinge socken'. Bild ovan: Mtl 1717 Säfsered Jonsesgiård) Per Larsson - finns irfra i. st. (i stället) Nils Gunnars/son) 11 Peer Pers E(nka) 1 3 Nedan: Morckhult Andersgtård) Nils Gunnarsson Swen Swensson Samma år, 1717 står det under Mörkhult 3 i Veinge socken, att Nils Gunnarsson har flyttat till Breareds socken. Vid sammanställningen av Nils Gunnarsson giftermål och barn så finner jag att han varit gift tre gånger, två gånger i Veinge socken och sista gången ingick han i äktenskap i Breareds socken. Nils avlider 1762 i Sefsered, 97 år gammal av ålderdoms svaghet. Efter honom finns där en bevarad bouppteckning 4, men i den nämns inget om Maria eller hennes barn, bara Bodil och Börta. Detta kan ha sin förklaring i att skifte redan har förekommit. Utifrån det jag funnit i mina undersökningar i kyrkböcker, bouppteckningar och mantalslängder drar jag nu slutsatsen att Maria Nilsdotter med största sannolikhet är född i Mörkhult 3, Ve inge socken år 1710, dotter till brukaren där Nils Gunnarsson. finns till Breared N:o 1 g(ammal) öde ]] 2! l 6

Breareds kyrkbok J 762 16. den 3 Maii dog Nils Gunnarsson i Sä.fsered, som Begroft d. 9 D(it)o g(ammal) 97 å1: af AlderdomsSwaghet. Jag har i min forskning fått fram nedanstående ansedel för Nils Gunnarsson. 30 i Pukabygget, Ebbared 1, Veinge. Gift 1739-10-21 i Veinge med Mattis Svensson. Sefsered, Breared. Börta Nilsdotter. Gift 1753-06-03 i Breared med Anders Arvidsson. Nils Gunnarsson. Född omkring 1665. Död 1762-05-03 i Sefsered, Breared. Flyttade 1716 från Mörkhult 3, Veinge till Säfsered, Breared. Gift första gången omkring 1699 (troligen i Ve inge) med Maren Persdotter 5. Född omkring 1663. Död 1710-06-10 i Mörkhult 3, Veinge. Barn 1 :a giftet Mattias Nilsson. Född 1701-04-07 i Mörkhult 3, Veinge. Mattias Nilsson. Född 1703-04-05 i Mörkhult 3, Veinge. Per Nilsson. Född 1705-08-27 i Mörkhult 3, Veinge. Börta Nilsdotter. Född 1706 i Mörkhult 3, Veinge.Död 1715-06-06 i Mörkhult 3, Veinge. Maria Nilsdotter. Född 1710-06-05 i Mörkhult 3, Veinge. Död 1759-07- Falkenbergs Kultur- och Hembygdsförening har utgivit en liten skrift som blivit ett värdefullt bidrag till stadens historia. Rubriken syftar på familjen Moberg - sjökaptenen Wilhelm Moberg, hans hustru Bernhardina född Lundström och deras barn Axel, John, Charles och Anna. Boken har sammanställts av nger Ljunggren, vars morfar var ovan nämnde John Moberg. Charles dotter Karin Hansson, som bor i den gamla mobergska gården, har varit till god hjälp i arbetet. Till grund för detta arbete ligger de minnen som nedtecknats av bröderna Charles och Axel Moberg, var för sig vid olika tidpunkter. Ett förhållandevis 2:a giftet Gift andra gången 1711-09-10 i Veinge med ngeborg Nilsdotter. Barn 2:a giftet Per Nilsson. Född 1713-07-21 i Mörkhult 3, Veinge. Död 1713-09- 29 i Mörkhult 3, Veinge. Per Nilsson. Född 1714-08-26 i Mörkhult3, Veinge. Död 1714-11-21 i Mörkhult 3, Veinge. 3:e giftet Gift tredje gången 1719-06-07 i Breared med Bodil Håkansdotter. Född 1690. Barn i 3:e giftet Boel Nilsdotter. Döpt 1722-03-18 i Säfsered, Breared. Gift 1742-05-23 i Breared med Per Bengtsson i Jag hoppas finna mer information om Maria och hennes släktkrets i domböckerna, men det är ett framtida projekt. Lars-Ola Jacobsson, Knåred arsolaj@gmail.com 1 Även nämnd som Maren Nilsdotter. En skepparfamilj i Falkenberg innehållsrikt arkiv med skeppsdagböcker, brev och annat har också använts, förutom tidningsklipp och mera offentliga källor. Genom att använda privata arkiv får vi reda på mycket som aldrig skulle gå att hitta i de officiella arkiven. Man har också satt familjens historia i relation till stadens historia. Med hänsyn till de källor som använts förstår jag att man i huvudsak hållit sig till Wilhelm Moberg och hans familj. Annars hade jag gärna velat veta lite mer om tidigare generationer Moberg, t.ex. Anna-Lena Mo berg gift med skeppare Falk, mormor till 7 2 C.M.Rosenberg, Geografisktstatistiskt handlexikon öfver Sverige 3 [sid 486 på kort S21324 (5/6)] Flyttnotisen finns inte med i Digiarkivs avfotograferade mantalslängder från Landsarkivet i Lund, vilket bevisar att det finns skillnader på de olika kopierna. 4 Nr 32 i volymen 1762-1764 och Tönnersjö Härad ' Tidigare gift med Mattis Joensson, Maria Nilsdotters mans farbror. "Fiken" Johansson och svärmor till länsmannen och klockaren Lars Samuel Wetterman i Morup. Lite om laxrökerskan "Fiken" Johansson och Anna Lena har jag berört i min artikel i nr 64, 2004, men det finns säkert mycket mer att ta reda på. Slutomdömet måste dock bli att detta är en intressant och lättläst bok som ger oss nya kunskaper om Falkenbergs historia. Köper du den från Falkenbergs Hembygdsmuseum får du den för mindre än en hundralapp. En väl använd investering. Klas-Göran Stehn

Frigivna straffångar från Halland På www.svar.ra.se kan man bland annat hitta fotografier m.m. på halländska straffångar. Det finns 190 stycken i data basen, dock är detta en betal databas. Här till höger ett exempel på vad man kan finna samt en lista på de frigivna fångarna. Listan återges med vederbörligt tillstånd från SVAR.Angiven ort är födelseorten. Lars Larsson Halmstad Abild Nils Johan Gunnarsson, 1828-07- 31, Malmö Peter eller Per Carlsson, 1824-01- 03, Karlskrona straffängelse Sven Ch ristiansson, 1845-12-28, Malmö straffängelse, Karlskrona straffänge lse Asige Johan August Johansson, 1843-12- 15, Karlskrona straffängelse, Karlskrona Linus Johansson Freding, 1865-01- 12, Varbergs kronohäkte, Halmstads länscellfängelse Askome Anders Gustaf Andersson, 1853-11-, Malmö straffängelse Breared Albert Jönsson, 1883-05-31, Malmö central fän ge se Gunnar Persson Wagner, 1815-12- 13, Karlskrona straffängelse Jöns Bengtsson, 1829-10-24, Malmö straffängelse Otto Alfred Johansson, 1862-06-22, Växjö länsfängelse, Malmö, Dagsås Peter Adolf Karlsson, 1848-06-23, t.1._ 1.~- ----.J-11!";.,_... --- -~-- ~..,,.:...~... (,, _,, -,,_ '..,_ Varbergs kronocellfängelse, Karlskrona Eftra Erik Hedlund, 1819-08-24, Landskrona straffängelse Nils Johan Johansson, 1833-03-25, Otto Teodor Lejon, 1865-04-20, Nya Varvets Eldsberga Peter Svensson Hall, 1825-12-19, Långholmens straffängelse, Landskrona, Malmö Enslöv Alexander Danielsson, 1856-03-08, Malmö straffängelse Carl Olsson Lindgren, 1831-07-14, Malmö straffängelse Sven Johan Christiansson, 1851-04-07, Karlskrona straffängelse Falkenberg Carl Albert Niklas Silfverstrand, 1861-03-17, Långholmen Fjärås Anders Johansson, 1836-02-14, Karlskrona straffängelse, Malmö 8 _ Carl Alfred Zakariasson, 1878-0 l-28, Härlanda Carl Vilhelm Pettersson, 1861-01- 01, Karlstads länsfängelse Johan August Andersson Sköld, 1834-04-11, Karlstads länsfängelse, Johan Patrik Larsson, 1873-09-25, Magnus Johansson, 1831-07-06, Karlskrona straffängelse Frillesås Anders Johansson Lans Lindgren eller Linderoth, 1822-07-22, Karlskrona straffängelse Johan Bernt Andersson Andreasson, 1859-12-07, Nya Varvets Grimeton Anders Gustaf Andersson Holm, 1865-01-16, Malmö Karl Gustaf Johan Karlsson, 1839-10-0 l, Varbergs kronohäkte Olof Magnus Olsson, 1854-01-04, Vänersborgs länscellfängelse Grimmared Carl Magnus Carlsson eller Emanuelsson, 1854-05-23, Malmö, Vänersborgs länscellfängelse Johan Aron Andersson, 1849-05- 26, Malmö Gunnarsjö Anders Andersson Hurtig, 1824-11-10, Malmö, Nya Varvets Gällinge Andreas Eliasson, 1827-12-26, Malmö straffängelse Halmstad Lars August Andersson, 1836-11- 08, Landskrona straffängelse Hanhals Anders Efraim Jansson Smedman, 1837-06-08, Nya Varvets straffängelse Harplinge Carl Johan Gustafsson, 1867-09-15,

Nya Varvets Johan Christoffer Johansson, 1844-02-29, Malmö straffängelse Hishult Axel Ferdinand Nilsson, 1865-02- 24, Gustaf Gudmundsson, 1837-01-22, Malmö Gustaf Svensson, 1852-05-08, Kristianstads länscellfängelse Josef Svensson Norden, 1874-11- 04, Halmstads länscellfängelse Nils Eliasson, 1820-10-07, Landskrona stratfångelse Karl Gustav Anders Abrahamsson, 1844-06-11, Långholmens straffängelse Johannes Andersson, 833-09-27, Malmö stratfångelse Kinnared Johan Magnus Pettersson, 1829-08-16, Malmö Kungsäter Gustaf Adolf Johansson, 1871-07- 28, Nya Varvets Johannes Johansson Flycht, 1855-01-06, Karlskrona, Malmö stratfångelse Kvibille August Rydberg, 1835-04-20, Bengt Christian Danielsson, 1829-12-11, Karlskrona straffängelse Bengt Jönsson, 1842-02-19, Malmö straffängelse Johan Norrman Hytko, 1870-09- 17, Johannes Johansson, 1822-11-07, Karlskrona stratfångelse, Malmö Köinge Carl Johan Gustafsson, 1845-08- 04, Karlskrona Olander Gustafsson, 1852-06-06, Malmö stratfångelse Sven Carl Caspersson, 1846-03-29, Malmö stratfångelse, Långholmen, Karlskrona, Malmö Laholm Carl Gustaf Nilsson, 1859-05-05, Pål Nilsson, 1852-11-28, Malmö landa Andreas Olausson, 1839-10-03, Karlskrona, Malmö straffängelse Johan Bengt Olausson, 1836-04-09, Karlskrona stratfångelse Johannes Peter Börjesson, 1824-11-26, Karlskrona straffängelse Lindberg Anders Eliasson, 1821-03-30, Malmö stratfångelse Anton Fredriksson, 1840-10-15, Malmö, Nya Varvets Gustaf Andersson, 1859-11-27, Varbergs kronohäkte Johan Berndt Bengtsson, 1836-08- 29, Långholmens straffängelse, Nya Varvets Ljungby Johan Arosett Andersson eller Jakobsson, 1848-12-23, Malmö straffängelse Alexander Andersson Ljungblad, 1852-06-24, Malmö, Anders Jacob Andersson, 1825-12- 19, Karlskrona Långaryd Gustaf Alfred Pettersson Hallden, 1877-11-20, Långholmen JohannesJakobsson, 1819-05-17, Landskrona stratfångelse Nösslinge Anton Nilsson, 1849-06-24, Nils Johan Bengtsson Hildebrand, 1865-04-28, Långholmen Rolfstorp Jacob Nilsson, 1822-10-23, Karlskrona stratfångelse Ränneslöv Andreas Nilsson, 1844-07-11, Malmö stratfångelse, Karlskrona, Långholmen August Andersson, 1851-07-27, Halmstads länscellfängelse Johan Peter Hallengren, 1865-12- 18, Nils Petersson, 1852-08-12, 9 Kristianstads länscellfängelse, Långholmens stratfångelse Per Svensson, 1832-04-03, Karlskrona straffängelse Rävinge Nils Johan Svensson, 1845-08-13, Nya Varvets Skrea Carl Johan Johansson, 1836-10-21, Långholmen central fängelse Johan Adolf Andersson Evertz, 877-11-23, Malmö Johan Albert Hansson, 1837-01-21, Malmö stratfångelse Skällinge Anders Josef Johansson, 1867-03- 19, Johan Elof Larsson, 1839-09-01, Varbergs stratfångelse Släp Alexander Emanuel Andersson, 1877-05-14, Härlanda Slättåkra Erik Svensson, 1845-10-06, Karlskrona stratfångelse Eufrosyne Sofia Blomqvist, 1841-11-12, Växjö länscellfängelse Johan Alfred Bergström, 1857-04- 11, Simon Aron Nilsson, 1848-07-07, Malmö stratfångelse, Malmö, Nya Varvets Snöstorp Bengt Göran Pettersson, 1844-12- 21, Örebro länsfängelse Bengt Andersson, 1834-03-17, Malmö stratfångelse Karl Johan Johansson, 1897-04-13, Malmö Peter Andersson, 1828-01-11, Landskrona Spannarp Carl Thorsson, 1824-12-12, Landskrona stratfångelse Stafsinge Carl Albin Andersson Severinsson, 1888-01-02, Härlanda Frans Oskar Gustafsson Lund, 1858-05-21, Malmö stratfångelse Per Johan Olofsson, 1857-10-19, Kristianstads länscellfängelse

Steninge Pål Jönsson, 1809-06-11, Karlskrona straffängelse Svartrå Petter Sten berg, 1821-11-09, Malmö Sven Karlsson, 1865-01-05, Sällstorp Elias Johansson, 1826-03-21, Karlskrona straffängelse Simon Aron Nilsson, 1848-09-07, Malmö Tjärby Sigfrid Adalbert Walter, 1884-07- 03, Torup Alfred Pettersson, 1864-08-30, Malmö Bengt Karl Larsson, 1862-01-14, Karlskrona, Långholmen Johan Alfred Lundberg, 1845-11- 14, Långholmens straffängelse Johannes Olsson, 1834-02-06, Malmö straffångelse Carl Lorentz Larsson, 1843-10-29, Långholmens straffångelse Träslöv Bengt Gustaf Eliasson, 1853-05-04, Malmö Bengt Arfvidsson, 1828-06-19, Långholmens straffångelse Gustaf Alfred Högberg, 1851-03- 12, Långholmens straffångelse Tvååker Alexander August Lejon, 1860-02- 12, Långholmens straffångelse, Sven Pettersson, 1852-01-23, Tölö Carl Bernhard Börjeson, 1855-09- 14, Malmö straffångelse Carl Magnus Ca ris son, 1831-09- 26, Långholmens straffångelse, Malmö Valinge Fredrik Niklasson Skattberg, 1885-06-17, Lars August Andersson Skattberg, 1838-04-24, Malmö straffångelse Varberg Alfred Ludvig Lindgren, 1827-07- 22, Johan Alfred Jönsson Rehnström, 1865-07-25, Örebro länsfängelse Johan August Ekeroth, 1840-06-27, Långholmens straffångelse Veddige Andreas Carlsson, 1858-07-10, Långholmens straffångelse, Ernst Anders Sem Andersson Johansson, 1896-11-15, Malmö Johan Alfred Andersson Falk, 1862-06-04,, Nya Varvets Johan Berndt Swensson, 1829-09- 23, Malmö straffångelse Johan Severin Johansson, 1844-02- 11, Malmö Veinge Anders Gustaf Edvard Åberg, 1855-12-01, Karlskrona länsfängelse Elof Bernhard Jönsson, 1878-08- 24, Härlanda Magnus Peter Bengtsson Färdig, 1827-06-29, Karlskrona straffångelse Vessige Sven Olsson Ankar, 1826-12-04, Karlskrona straffångelse Vinberg Lars Nilsson Winberg, 1805-10-14, Landskrona straffångelse Ludvig Julius Svensson, 1863-09- 25, Nya Varvets Våxtorp Adolf Fredrik Blom berg, 1819-05- 08, Landskrona straffängelse Hans Peter Pålsson, 1828-10-22, Varbergs straffångelse Nils Petter Gustafsson, 1846-02-24, Malmö straffångelse Värö Anders Christiansson Wäern, 1825-12-19, Malmö straffångelse Nils Alfred Andersson Velin, 1859-08-08, Malmö Nils Salomon Carlsson Stengård, 1863-03-20, Malmö 10 Ysby Jöns Nilsson, 1851-12-23, Malmö straffångelse Nils Johansson, 1853-02-26, Malmö straffångelse Årstad Bengt Elof Persson, 1861-02-18, Malmö, Långholmen Sven Aron Johansson, 1840-11-30, Långholmens straffångelse Älvsåker Axel Berggren Johansson, 1878-12-31, Härlanda Östra Karup Jöns Peter Carlsson, 1829-07-02, Malmö straffångelse Nya årsböcker Släktforskarnas Årsbok har utkommit med sin nittonde årgång. Som vanligt finns det flera intressanta artiklar. Själv har jag fäst mig vid Sven Wallerstedt och Allan Dufbergs redogörelse för släkten Paulin från Markaryd. En son till kyrkoherden Samuel Paulin i Getinge, nämligen löjtnanten mm. Erland Paulin, bodde i Falkenberg. Minnesgoda läsare kanske också erinrar sig att ngemar Rosengren i vårt medlemsblad nummer 24, 1994 skrev om barn och barnbarn till ovannämnde Samuel Paulin. Boken finns, liksom övriga årsböcker, tillgänglig i vår lokal. Den kan också köpas från Sveriges Släktforskarförbund. Riksarkivet och Landsarkiven har kommit med sin fjortonde årsbok. år heter den Liv i eftervärldens spegel - om arkiv och samlingar efter personer. Det handlar alltså om de enskilda arkiven, där inte minst släktforskare kan finna mycket matnyttigt. Den här boken finns inte i vår lokal men kan köpas från våra Landsarkiv och Riksarkivet. Eller varför inte gå med i föreningen Pro Memoria - Föreningen Riksarkivets vänne~ så ingår boken medlemsavgiften. Klas-Göran Stehn

Ättlingar till torpare Anders Carlsson 1713-1789 Hans Nilsson har skänkt föreningen en släktutredning med ovanstående titel. Häftet är ett gott exempel på vad man kan åstadkomma med hjälp av ett släktforskningsprogram när det gäller att presentera sin släkt. En mängd foton finns med, många i färg. Ett gediget arbete ligger bakom häftet. Tillförlitligheten när det gäller alla sakuppgifter undandrar sig min bedömning. Den som hämtar uppgifter ur häftet får själv jämföra med originalkällan. Eftersom Anders Carlsson var född i Ljungby, så letar jag naturligtvis efter släktingar, och finner i alla fall två som ingår i min Apelhultssläkt. Stort tack till Hans Nilsson. Hoppas fler medlemmar vill dela med sig av sin forskning. Det behöver inte vara så här proffsigt utfört. Klas-Göran Stehn Abildsboken Nu har den av många efterlängtade Abildsboken kommit. Det är en mycket vacker och gedigen bok på drygt 450 sidor. Boken innehåller det som sockenböcker brukar innehålla, men en hel del därtill. Förutom alltså kyrka och sockenstämma, skolor och socialvård, näringsliv och kulturliv mm. finns en stor avdelning där författarna systematiskt går igenom alla byar med gårdar och torp. Naturligt nog finns det mycket om Hjuleberg. Här visar det sig att det funnits släktforskare bland redaktörerna. Finns det någon person som bott i Abild under 1900-talet som inte är omnämnd i boken? Skulle man som släktforskare önskat något mer, är det dessa gårdars och torps äldre historia. Nu börjar man vanligen sin genomgång av de boende under andra hälften av 1800-talet. Men det kommer kanske i nästa bok? Du som har rötter i Abild rekommenderas absolut införskaffa sig ett ex av Abildsboken. Klas-Göran Stehn Tips att komma vidare Glöm inte annexförsamlingen! En nybörjare på en av mina kurser i släktforskning fick nästan direkt stora problem i forskningen. Hon sökte sin farfar som var född någon gång på 1910-talet i Kropps socken i norra Skåne. Jag berättade att denna uppgift fanns hos pastorsexpeditionen och hon vände sig dit med sin fråga. Det visade sig att farfadern inte var född i denna församling. Vid detta negativa besked gjorde hon en grundlig utredning om sin farfars härkomst. Med ledning av sin faders födelseplats fick hon bekräftat av pastorsexpeditionen att farfadern var född i Kropps socken. alla andra källor stod samma sak: Kropps socken. Men i Kropp fanns han ju inte. Hon blev nedslagen och hade hoppats att tränga längre ned i släkten än till sin farfar! Problem som sker i forskningen på 1600- eller 1700- talen kan vi ju leva med men inte ett stycke in i vår tid. Hon ställde mig tillsvars och slog ut med armarna: "Vad gör jag nu?". Det visade sig att intill Kropp ligger annexförsamlingen Mörarp, där Kropp är dess moderförsamling. Därför sökte hon där och se, farfadern var född i Mörarp! Denne persons utflyttning från Mörarp stämde också med inflyttning till andra socknar. Släktlänken var inte bruten och hon hade nu möjlighet att komma vidare! Hur hade detta kunnat hända? Pastorsexpeditionen i den församlingen han flyttade till hade alltså inte skrivit in farfaderns födelseförsamling, Mörarp, utan den moderförsamling som Mörarp tillhör, alltså Kropp. Bara skrivit modersförsamlingen och inte den rätta annexförsamlingen. Detta hade sedan förföljt farfadern i andra källor och orsakade dessa problem. Så om du inte kommer vidare med forskningen, kontrollera hur det förhåller sig med moders- och annexförsamling. Kanske ligger svaret där! Lave Janson 11 Här följer en sammanställning av moder- och annexförsamlingar i Halland fram till 1961 gjord av Evelyn Hardenmark: Moderförsamling, Anexförsamling Drängsered, Krogsered Eldsberga, Tönnersjö Fagered, Källsjö, Ullared Falkenberg, Skrea Fjärås, Förlanda Frillesås, Gällinge, dala Getinge, Rävinge Grimeton, Rolfstorp Gällared, Gunnarp Halmstad, Holm, Övraby Harplinge, Steninge Hunnestad, Gödestad Kungsbacka, Hanhals Kungsäter, Grimmared, Gunnarsjö, Karl-Gustav Lindberg, Torpa (1882-1961) Ljungby, Alfshög, Dagsås (1830-1847), Sibbarp (183 0-184 7) Långaryd, Färgaryd Mjöbäck (P-län), Älvsered Okome, Köinge, Svartrå, Ränneslöv, Y sby Sibbarp, Dagsås (före 1830 samt 1847-1961) Slättåkra, Kvibille Slöinge, Eftra Snöstorp, Trönninge Södra Unnaryd, Jälluntofta Söndrum, Vapnö Torup, Kinnared Tvååker, Spannarp Tölö, Älvsåker Valinge, Skällinge, Stamnared Valida, Släp Varberg, Lindberg (1616-1882), Torpa (1616-1881) Veddige, Sällstorp, As Veinge, Tjärby Vessige, Askome Vinberg, Stafsinge Våxtorp, Hasslöv Värö, Stråvalla Årstad, Asige Ölmevalla, Landa Östra Karup, Skummeslöv

Cykeln som verktyg i kampen mot inavel i Ysby När ungdomarna efter hand blev ägare till en cykel kom de iväg på tillställningar utanför hembyn och det hände oftare att man gifte sig med en "utböling". Längre tillbaka gick man som längst till grannbyn, för att hämta sin livskamrat. Kanske kan man säga "släkten är bäst". Bland mina anor finner jag många återkopplingar i släkterna medförande "anförluster", Här följer några exempel. Anförluster Åbon, nämndeman Staffan Esbjörnsson ( 1724-1798) Kövlinge, var gift två gånger. Först med ngierd Nilsdotter 1753 och sedan med Elna Svensdotter 1790. ngierd Nilsdotter var född 1729 och dog 1789. Jag vet inte när och var Elna Svensdotter var född, hon dog 1833. första äktenskapet föddes Per Staffansson (1756-1812) och i andra äktenskapet Sven Staffansson (1791-1844). Per gifter sig 1787 med Pernilla Börgesdotter ( 1750-181 7) Uddekulla. Detta var hennes tredje äktenskap. detta äktenskap föddes Nils Persson (1788-1853) och ngierd Pers dotter (1790-1873). Nils gifter sig 1813 med Helena Nilsdotter (1791-1873) och ngierd 1814 med brodern Lars Nilsson (1788-1872). Helena och Lars var barn till Nils Gudmundsson (1755-1825) och Elna Hansdotter (1760-1846) Hov nr 2. Sven Staffansson gifter sig 1815 med Elna Persdotter (1792-1828). Detta var det första äktenskapet av sammanlagt tre. detta äktenskap föddes bl a Johanna Svensdotter (1818-1913) Som en kuriositet kan nämnas att där var 8 barn i vaggor, när hon firade sin nittioårsdag. Johanna gifter sig 1842 med Per Larsson (1818-1897) son till Lars Nilsson och lngierd Persdotter i Hov. Sven Staffansson är farbror till Nils Persson och lngierd Persdotter. ngierd blir svärmoder till Johanna Svensdotter. lngierd och Johanna är samtidigt kusiner. Staffan Esbjörnsson var farfar till Johanna och morfarsfar till hennes make Per Larsson. Nils Persson Ulins, han kallar sig Ulin numera, dotter, Pernilla Nilsdotter Ulin (1818-1900) gifter sig 1851 med Hans Jönsson (1829-1910) Edenberga nr 2. Deras son Nils Hansson Uhlin (1861-1941 ). Han tog sin moders flicknamn, som vid denna tid skrevs Uhlin. Nils gifter sig 1891 med nger-lena Persdotter (1851-1940). nger-lena var dotter till Per Larsson och Johanna Svensdotter, Kövlinge. Nils Hansson Uhlin och nger-lena Persdotter var dubbla 3-männingar. nger-lena var också 3-männing med sin svärmor Pernilla som i sin tur var dubbelkusin med hennes far. nger Lena och Nils var mina morföräldrar. Staffan Esbjörnsson, som nämndes i inledningen, är således min morfars morfars farfar och samtidigt min mormors farmors farfar och mormors morfars far. "E de konstigt att man e som man e". Karl nge Uhlin Obs: Min far har västgöta-anor! / Staffan Esbjörnsson 1724-1798 ' g 1753 m g 1790 m lngierd Nilsdotter Elna 1729-1789 Svensdotter död 1833 s. Per Staffansson s. Sven Staffansson 1756-1812 1791-1844 gm gm Pernilla Börgesdotter Elna Persdotter 1750-1817 1792-1828 s. Nils Persson* d. lngierd Persdotter d. Johanna Svensdtr** 1788-1853 1790-1873 1818-1913 gm gm gm Helena Nilsdotter* Lars Nisson* Per Larsson** 1791-1873 1788-1872 1818-1897 d. Pernilla Nilsdotter s. Per Larsson 1818-1900 1818-1897 gm gm Hans Jönsson Johanna Svensdotte1 1829-1910 1818-1913 l T d. nger-lena Persdtr** 1851-1940 gm Nils Hansson Uhlin 1861-1941 [ dotter s. Nils d. nger-lena Hansson Uhlin Persdotter 1861-1941 1851-1940 Karl nge Uhlin *Syskonen Nils Persson och lngierd Persdotter gifter sig med syskonen Helena Nilsdotter och Lars Nilsson. **Anförlust se mittenspalt- högerspalt i stamtavlan 12

[~_S_l_ä k_t_fo_rs_k_a_rd_a_ga_r_n_a _2_0_07_~] Gränsland - ett möte genom tid och rum Släktforskardagarna i Halmstad går av stapeln 24-26 augusti 2007. Aret då staden firar 700 år. 1307 fick Halmstad nämligen privilegiebrev av hertig Kristoffer. En annan jubilar är HGF, men betydligt yngre. Föreningen startade 1982 och firar 25 år nästa år. Temat för släktforskardagarna är Gränsland. Gränser kan vara så mycket mer än röda linjer på kartan. Vårt landskap är gammaldanskt i nysvensk tappning. Vi har utflyttade till jordens alla hörn och inflyttade från okända trakter. Den digitala forskningen går över alla gränser och alla generationer. Under fredagen kommer en utflykt med buss att ta resenärerna norr ut från Halmstad till några intressanta mål. Utställningar och föreläsningar blir under lördagen och söndagen i Halmstads teater och nya stadsbiblioteket som ligger intill varandra, centralt vid Nissan med promenadavstånd till stadens hotell och uteserveringar. Ett digert föredragsprogram håller på att ta form. Detta återkommer vi ~. Välkommen till släktforskardagarna 2007 i HaJmscad! Gränsland. Ett möte genom tid och rum. Förenar över alla gränser. Landskap. Länder. Generationer. Mitt i centrala Halmstad pi Halmstads Teater och Stadsbibliotek. Mot hela Sl;iktforskarsverige samlad på en och samma plats Hembygd och forcningar. Spännande bokmassa. Förelasningar och utflykter. Vi hjälper dig med tre halländska generationer. Hallands Ocneelogtska Förening ~...,_,.... r Genline AB huvudsponsor för Släktforskardagarna 2007 i Halmstad Genline AB (pub!.) är huvudsponsor för Släktforskardagarna 2007 i Halmstad. Genline tillhandahåller de historiska svenska kyrkböckerna i ett digitalt bildarkiv som i dag består av 16 miljoner bilder eller 32 miljoner sidor. Det är originalsidor från Sveriges samtliga församlingars kyrkböcker som fotograferats, indexerats och digitaliserats. Detta innebär till när allt är spikat och klart. Utställningsmontrar planeras in i lokalerna. Det går redan nu att gå in på vår hemsida och boka monterplats! En släktforskarhörna med 6-8 SLÄKT 13 Tv-~ t»'-odff ik1t11.it i ur,gdomen Nu mots de k.ihonu som bara t,l,rfif,r_ Och.;a"~n deras.1trling:i,r. att man kan sitta hemma och släktforska med hjälp av dator och nternet. Genline firar under 2007 tioårsjubileum som företag och ser fram emot att få vara huvudsponsor under Släktforskardagarna i Halmstad, en av årets viktigaste släktforskarhändelser. Mer information om Genline hittar du på www.genline.se datorer, där nybörjaren ska kunna få hjälp att i vårt fina material finna sina halländska rötter i minst tre generationer. Hjälp av experter med problemlösning utlovas även. Vi är ett 25-tal medlemmar som jobbar med förberedelserna uppdelade i fem grupper, men längre fram behöver vi vara många fler. Vill du hjälpa till så ring Evelyn i lokalen, 035-12 82 72. Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma kommer att hållas i Halmstads teater under lördagsefter middagen. Senare på lördagskvällen förflyttar vi oss ut mot havet till Tylösand, där stämmomiddagen under festliga former intas på Tylöhus. Mer information om Släktforskar dagarna i Halmstad 2007 läggs kontinuerligt ut på vår hemsida www.genealogi.se/halland. Välkomna!

Breared 1895-1934/1 Födelse-, vigsel-, dödbok 1895-1936 Pris 120: Breared 1895-1934/2 n-, utflyttade 1895-193 7, obefintliga Pris 70:- Breared 1895-1934/3 F örsam lingsbok 1896-1905 Pris 120:- Breared 1895-1934/4 Församlingsbok 1906-1919 Pris 110:- Breared 1895-1934/5 Församlingsbok 1920-1930 Pris 120:- Drängsered 1895-1934/1 Födelse-, vigsel-, dödbok 1895-1936, n-, utflyttade 1895-1936 Pris 130:- Köp 5 CD-skivor betala för 4 Billigaste CD-skivan på köpet, medlemsförmån. Välj bland alla våra skivor. Se www.genealogi.se/hal/and ~"1l~~ HALLANDS 111 :r_,. GEN~ALOGSKA, FORENNG Säljer följande CD-skivor CD-skivor med mantalslängder forsamlingsvis 167 4-1820 50-270 kr Vigsel- Bouppteckningsregister Kyrkoböcker 1668-1935 från under 100:-/CD Beställningsalternativ Hallands Genealogiska Förening Ryttarevägen 4, 302 60 Halmstad 035-12 82 72 hgf@)wlland.genealogi.se www.genealogi.se/halland Nya CD-skivor Kyrkoböcker 1895-1934 Drängsered 1895-1934/2 Församlingsbok 1897-1918 Pris 100:- Drängsered 1895-1934/3 Församlingsbok 1918-1936 Pris 100:- Enslöv 1895-1934/1 Födelsebok 1895-1936 Pris 150:- Enslöv 1895-1934/2 Vigsel-, dödbok 1895-1936 Pris 120:- Enslöv 1895-1934/3 n-, utflyttade 1895-1936, obefintliga 1904-1935 Pris 130:- Enslöv 1895-1934/4 Församlingsbok 1895-1904 Pris 190:- Enslöv 1895-1934/4 Församlingsbok 1905-1918 Pris 270:- Enslöv 1895-1934/5 Församlingsbok 1918-1930, personregister församlingsbok 1918 Pris 300:- Frillesås 1895-1934/1 Födelse-, vigsel-, dödbok 1895-1935, in-, utflyttade 1895-1935 Pris 130:- Frillesås 1895-1934/2 Församlingsbok 1895-1911 Frillesås 1895-1934/3 Församlingsbok 1911-1935 Pris 80:- Pris 80:- Gällinge 1895-1934/1 Födelse-, vigsel-, dödbok 1895-1935, in-, utflyttade 1895-1935 Pris 90:- Gällinge 1895-1934/2 Församlingsbok 1895-1935 Pris 100:- 14 dala 1895-1934/1 Födelse-, vigsel-, dödbok 1895-1935, in-, utflyttade 1895-1935 Pris 80:- ldala 1895-1934/2 Församlingsbok 1895-1935 Pris 70:- Kinnared 1895-1934/1 Födelse-, vigsel-, dödbok 1895-1936, in-, utflyttade 1895-1936 Pris 100:- Kinnared 1895-1934/2 Församlingsbok 1895-1925 Pris 140:- Valida 1895-1934/1 Födelse-, vigsel-, dödbok 1895-1935, in-, utflyttade 1895-1950 Pris 160:- Valida 1895-1934/2 Församlingsbok 1895-1914 Pris 160:- Valida 1895-1934/3 Församlingsbok 1915-1934 Pris 160:- Mikrokort i Kallinge Forskarcentrum i Kyrkhult lades ner april i år. Det mesta av materialet hamnade på Lunds landsarkiv, men vi på SVAR-projektet i Kallinge lyckades i alla fall "rädda" lite kvar i Blekinge. Vi fick ta över Skåneland. Blekinge hade vi ju redan och även lite Småland. Projektet har gjort så att för de områden vi har kort, där vill vi också vara med i en lokal släktforskarförening. Följande län finns: Blekinge, Kristianstad, Malmöhus, Malmö stad, Halland, Kronoberg och Kalmar. 25 kr/halv dag och 50 kr/hel dag SVAR-projektet i Kallinge Kockumsvägen 11, Kallinge måndag- fredag 08.00-16.00 Boka tid på 0457-18374

[ U_r_s_la_ k_tfo_r_sk_a_rb_la_d_e_n_2_0_06 J Bjäreanor nr 2 Britt Bengtsson har skrivit om nyss avlidne Thure Karlsson, en av Bjäre Släktrings grundare. numret finns också en ägarlängd 1569-2005 över Slammarp nr 1, Förslöv, som avslutas med nämnde Thure Karlsson. Vidare finns hans antavla i 5 generationer, till stor del från Förslöv. Gun Pålsson har skrivit en artikel om mul- och klövsjuka på Oleborg, Båstad den 2 augusti 1928. Magnus Persson har förtecknat bjärebor som mönstrat inför första världskriget i Santa Clara, Kalifornien. Dalfolk nr 3 detta nummer finns en hel del om Åls socken. Johan Petter Andersson var född i Ål 1879-04-13. Tog namnet Åhlen och startade postorderfirman Åhlen & Holm tillsammans med sin farbror Erik Holm. Om detta företag och Clas Ohlson har Hans Hellström skrivit. "Min morfar Helmer MasOlle" är en förkortad version av ett tal som Ulf S Janson höll vid öppnandet av MasOlleutställningen i Leksands konstmuseum den 20 maj i år. KGF-Nytt nr 94 Om fattiga förhållanden i torpet Ryen under Öhrsholms gård skriver Malena Magnusson under rubriken "Fattig-Sara - vad ett päronträd kan avslöja". Två artiklar handlar om Nils Dacke. Viola Ek har rest i Nils Dackes fotspår och Niclas Rosenbalck har utrett Dackes släkt. Den senare författaren har också skrivit om Arkiv Digital som digitalfotograferar handlingar i Göteborg och Vadstena. Annika Davidsson har skrivit en artikel om Svarte Bengt och hans barn. sägnerna hette han Bengt Svart, men i källorna Bengt Nilsson. Ryttare var han från Aneboda församling i Norrvidinge härad. MGF-Nytt nr 3 Medlemsblad för Midälva Genealogiska Förening Föreningen har tagit fram tre nya CD-skivor med familjer, bilder, kartor och annat från Torp, Tynderö och Sättna. 200 kr styck kostar dessa skivor. detta nummer finns en antavla med probanden Anna Greta Matsdotter f. 1828-11-0 i Sundsvall, Gustav Adolf. Andra socknar som förekommer är t.ex. Gnarp och Selånger. Vidare finns en artikel av van Jonsson som handlar om en häxprocess i Borgsjö 1674. Vi kan också läsa om måttet aln och en liten mynthistoria. Släktbron årg. 22 Kävlingebygdens Släkt- och Folklivsforskare Torsten Nilsson har skrivit av en byordning för Kävlinge by 1828. Sigbritt Jönsson behandlar emigrantforskning: utvandrarekontrakt, poliskammarförteckningar och Manifest Ellis sland och Castle Garden. Från 1820 var kaptenen på båtarna med passagerare från Europa skyldig att under ed uppge alla sina passagerare i ett Ship s Manifest. Vidare finns ett flertal artiklar om Högs socken i Kävlinge kommun. Ta en titt på detta om du har anor därifrån. Vidare får vi en förteckning över församlingssammanslagningar i Lunds stift. Förteckning finns också över vilka folkbokföringshandlingar 1895-1991 som finns vid Lunds Landsarkiv resp. Malmö stadsarkiv. Släktdata nr 3 Medlemstidning för föreningen Släkt data Lennart Larsson har skrivit en artikel om hur man släktforskar på församlingsexpeditionerna - klargörande kring begreppen offentlighetsprincipen och sekretess. Vidare får vi reda på vilka nya register som finns i Släktdatas arkiv. Dock inga från Halland vad jag kunde se. 15 Trollhättebygdens Släktforskare nr 3 Här finns en hel del tips om emigrantforskning. Dessutom ger Kent Andersson tips på lite mer "okända" källor bl.a. kring oä barn. Västanbladet nr 3 Bengt 0. T. Sjögren har skrivit om Helgo Zettervall - västgöte, arkitekt, domkyrkobyggare, ämbetsman. Vidare behandlas "fader okänd" - ett problem i släktforskningen av Malin Juvas. Västanbladet nr 4 Eftersom det är ett jubileumsnummer handlar det en hel del om GRS historia. Men det finns också en artikel om inflyttningens källor av Elisabeth Reuterswärd och Per Clemensson har skrivit första delen om hur man släktforskar i Göteborg. LarsOlof Lööf har skrivit om mästerfotografen Aron Jonason (1838-1914). ÖGF-Lövet nr 86 Finns det något samband mellan alla Wetterströmare undrar Ola Lönnqvist. (Ja, man kan ju fråga sig varifrån kopparslagaren Sven Wetterström i Falkenberg kom.) Olle Elm frågar om katekisationslängder 1693-1710 från Småland och Östergötland är ett bortglömt källmaterial. nte mindre än tre antavlor finns med i detta nummer. Proband i den första är Tekla Cecilia Karlsson född 23/3 1886 i Karlslund, Ullstorp, Östra Ryd. Här finns mycket från Yxnerum och Gärdserum. Den andra har probanden Nils Erik Fagerstedt född 24/4 1889 i Linköping. Denna stad samt t.ex. Älghult och Kärna förekommer en hel del. Den tredje antavlan utgår från Barbro Maria Alf f. Andersson 4/8 1942 i Norrköping S:t Olai. Östra Stenby, Vånga och Östra Ny är några församlingar som förekommer i denna antavla. Sammanställt av Klas-Göran Stehn

[ F_o_ r_en_in_g_s_ny_t_t ] nvigning av nya föreningslokalen Till invigningen och öppet hus på Ryttarevägen kom ett 70-tal personer för att se på förenings nya större lokaler. Välkommen att besöka och forska fram dina släktningar tillsammans med likasinnade. Här serverar Elsy Johansson kaffe åt Barbro Marcusson, Jan-Olof Johansson och Gudrun Stenberg. bakgrunden Agneta Zell. Bilden på förstasidan. Christer Arvidsson, Erik Walden, Gunvor Widstarn, Sven-Åke Svensson och Margareta Hagström. Danska kyrkoböcker på nternet Statens Arkiver i Danmark skannar kyrkoböcker för fullt. Den sista oktober var man klara med första etappen fram till 1892. Andra etappen är redan i fullgång och omfattar perioden 1892-1925. Dessa sidor kommer att läggas ut under 2007 och 2008. Läs mer på http://www.arkivalieronline.dk/ Adressen till nya förening sloka/en Ryttarevägen 4 302 60 Halmstad Släktforskningsdag lördag 17 mars klockan 12-17 På biblioteken runt om i Halland. Se annons i dagspressen för mer information Välkomna! HGF hälsar våra nya medlemmar hjärtligt välkomna Andersson Lars Göran, Halmstad Andersson Tore, Kullavik Bengtsson Magnus, Vallberga Dock ngegerd, Landskrona Gundersen Mona, Nol Heligren Harriet, Lindome Herlin Roger, Lund Hindgren Birgitta, Simlångsdalen Hjalmarsson Gunvor, Valida Hägertz-Engstam Liselotte, Stocksund Johansson ngrid, Eldsberga Karlsson Margaretha, Vaggeryd Larsson ngvar, Tvååker Lindeberg Britt Marie, Varberg Lindqvist Bo, Oskarström Malmberg Christina, Halmstad Mattiasson Lisbeth, Halmstad Modig Lindell Aina, Helsingborg Pålsson nger, Örkelljunga Ringbom Jan, Halmstad Zetterlund Renee, Halmstad 16 HALLANDS GENEALOGSKA FÖRENNG l Gods o Gårdar Halland Dig ita lfotog rafe rad CD-skiva Skivan innehåller 4 utgåvor: Gods och Gårdar 1939 Gods och Gårdar 1945/46 Sveriges bebyggelse, Halland 1948 Hallands bebyggelse 1964 Endast 180:- Hallands Genealogiska Förening Ryttarevägen 4, 302 60 Halmstad 035-12 82 72 hgf@halland.genealogi.se www.genealogi.se/halland HALLANDS GENEALOGSKA FÖRENNG Att läsa mantalslängder! En tvådagarskurs i att läsa och förstå mantalslängder för nybörjare kommer att hållas i lokalen. Kursdagar är onsdagarna 7/2 och 28/2 kl. 14-17 Kursledare Christer Arvidsson 150 kr för båda gångerna Fika ingår Anmälan Hallands Genealogiska Förening Ryttarevägen 4, 302 60 Halmstad 035-12 82 72 hgf@jwlland.genealogi.se