SLUTRAPPORT Förbättringsprogram 8 Förbättringsarbetets rubrik Helhetssyn Stroke optimera övergångsfaserna i Strokevårdkedjan i Kalmar Län Kort sammanfattning/abstract (cirka 10 rader som publiceras på Navet och www.ltkalmar.se) Ett patientfokuserat arbete där representanter från Strokeföreningen, NHR och Hjärnskadeförbund och sjukgymnast gemensamt skapar kontinuitet och varaktighet i ett förbättringsarbete. Vårt syfte är att lyfta fram Stroke - processen som obruten vårdkedja samt naturlig länk mellan patient, vårdgivare och anhöriga. Idén att ta vara på patientens och anhörigas erfarenheter resulterade efter ett stort länsövergripande förbättringsarbete inom Stroke 2010. Vi vill lyfta positiva insatser/åtgärder och knyta ihop alla goda insatser för att stärka gemenskap inom Stroke vårdprocessen. För att kunna erbjuda god vård enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Strokesjukvård behöver vi prioritera kommunikation mellan alla samarbetsparter på alla nivåer kring reflektion om god vård, patientsäkerhet och etik. Vi önskar skapa kunskap om patient och anhöriga för först när vi förstår patientens erfarenhet kan vi utveckla en verklig relation. Arbetsplats (förvaltning, klinik, enhet) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Samrehab, Sjukgymnastiken på Repslagarhuset i Oskarshamn Kontaktperson Angelika Fahrenbruch Lindell, Leg sjukgymnast Angelika.lindell@ltkalmar.se 0491-782689 (Namn, titel, e-post, tfn) Teammedlemmar (Namn, titel) Bo Gustaf Swebilius, Strokeföreningen, Oskarshamn Hans Tedesjö, NHR, Västervik Rolf Dietmann, Hjärnskadeförbund, Kalmar 1
Tidsperiod för genomförande av förbättringsarbetet 20110920 20120426 Första träffen i Borgholm 20 + 21 september 2011 för lära känna varandra. Nulägeskartläggning och Flödesschema angående Stroke vårdkedjan. Bakgrund och problem (kortfattad bakgrundsbeskrivning) Under arbetet med ett länsövergripande förbättringsarbete för att ta fram länsgemensamma dokument lokalt för att förbättra vårdkedjan för stroke drabbade lyfts att det saknas erfarenhet av den som är drabbad nämligen patient och anhöriga. Projektet startades för att få med patientens och anhörigas upplevelser och erfarenheter. Olika uppföljningar enligt Riksstroke visar att patient och anhöriga upplever brister i omhändertagande av patient som drabbas av stroke. Aktuella enkäter visar både positiva och negativa upplevelser av vård- och omsorgsprocessen. Vi ville åstadkomma hur kommunikation upplevs och bemötande gentemot stroke drabbade patient och anhöriga i samband med olika insatser/åtgärder under hela Stroke vårdkedjan. Viktigt med obruten vårdkedja vilket påtalat, att vid hemgång måste patienten och anhöriga bli mer delaktiga vid planeringen (vård- och rehabplanering). Kvarstående problem med skarven mellan Landstinget Kommunen. Syftet med förbättringsarbetet (beskriv vad ni vill åstadkomma, ur ett patient-/kundperspektiv) Vårt syfte är att lyfta fram stroke processen som obruten vårdkedja samt en naturlig länk mellan patient, vårdgivare och anhörig. Att lyfta fram positiva insatser/åtgärder och lämna förslag till förbättring för att stärka kommunikation. Mål (SMARTa mål) Ökar förståelse att samtala om nuet och framtid och att varje patientmöte är ett möte mellan två världar som skall förenas i ett gemensamt perspektiv och sammanhang. En relation som i sin tur öppnar för samtal och samverkan mellan patient och vårdgivare i en helt ny kvalitet Göran Henriks, Utvecklingsdirektör. Mätningar (beskriv er nulägeskartläggning, vilka mätningar och flöden ni har genomfört och vad ni kom fram till) Enkät med öppna frågor med Google verktyg och 5 svarsalternativ plus möjlighet till egna kommentarer hur kommunikation upplevs och tillfredställelsen är inom stroke vårdkedjan. Fördjupade intervjuer individuellt och i grupp. Fokusintervjuer i grupp bandades, skrevs ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen av materialet visar följande behov: Behov av upprepande information på den nivån patient/anhörig befinner sig. Behov av information om skadan och prognos.(nuet och framtid) Behov av tidigare insatser än vad Riksstroke enkäten rekommenderar. Behov av samverkan inom all planering med patient och anhöriga över gränserna. Efterfrågas en koordinator/lots för att hitta lämplig och rätt information och rätt hjälp och vem av huvudmän ansvarar. 2
Behov av stimulerande mental och fysisk utveckling. Behov av socialt sammanhang. Särskilt behov av vissa yrkesprofessioner (logoped) Särskilt behov att se över den enskildes ekonomi. (samarbete med andra institutioner) Hur gjordes mätningarna? (Hur följer vi upp våra mål? Vad ska mätas? Hur ska det mätas? Hur ofta ska vi mäta?) Representant i respektive förening kontaktade sina medlemmar för att samla in data. Vi skickade ut 30 enkäter och fick 27 svar. Geografiskt område från Norr till Söder med olika ålder/kön samt status. De samtal och utvärdering av svaren ledde oss till fördjupade Fokusintervjuer individuellt och i grupp. Vilka metoder och verktyg har använts? (t.ex. fiskben, flödeskartläggning, PGSA) Fiskben, Flödeskartläggning och PGSA, Rangordning, STAR, Google verktyg enkät, PowerPoint, Litteratur om Hälsopedagogik, Antologi, Fokusintervjuer. Patient och anhörigas livserfarenhet och erfarenhet om bemästrande. Aktiviteter (viktigaste aktiviteterna under programtiden) Temamötena för att arbeta gemensamt fram Möte med teamet för att arbeta gemensamt med projektet. Personlig kontakt med patient och anhöriga genom enkät och intervju. All datainsamling med enkäterna och fördjupade intervjuer. Nya kontakter med vårdpersonal inom stroke vårdkedjan. Håller sig uppdaterad vad som pågår parallell i andra yrkesprofessioner gäller strokekedjan. Spridning genom att berätta om projektet och hålla föreläsningar till exempel på FoU dagarna inom Samrehab. Resultat (redovisa i form av diagram, inkl kommentarer. Var noga med att tala om vilka förändringar som varit lyckade respektive mindre lyckade) Se diagram i PowerPoint. Lyckad varit de personliga kontakter med patient och anhöriga när vi intervjuade de och fick mycket värdefull information om upplevelse inom stroke vårdkedjan. Patient och anhöriga blev sett och det fanns en tacksamhet som berörde som samtidigt skapade ökad förståelse hos båda. Intresse och nyfikenhet väckte och ökade samverkan mellan olika aktörer inom vården. Måluppfyllelse (reflektion kring i vilken grad ni har uppnått era mål och bidragande orsaker till det uppnådda resultatet) 3
Vi är mycket nöjda med vårt arbete för vi får en positiv reflektion och vi upplever en nyfikenhet och entusiasm från alla som är berörda. Så här arbetar vi vidare (den framtida planeringen; beskriv hur förbättringsarbetet fortsätter efter avslutad programtid) Inom gruppen finns den tanken att förankra patientens och anhörigas erfarenheter för att fortplanta idén om att samverka tillsammans till en helt ny kvalitet inom vårdprocessen. Det finns en enorm kreativitet inom gruppen och vi har möjlighet att vidareutveckla vårdkedjan ytterligare. Representanter i föreningarna har upplevt att det behövs ett samarbete även där. Engagerar fler yrkesprofessioner i utbildning/kurser för strokepatient och anhöriga. Vi vill jobba med att förbättra kontaktnätet mellan Landstinget kontra Kommunen så ingen patient får negativa konsekvenser vid sin vård- och eller rehabplanering samt vikten av att anhörig alltid finns närvarande. Så här sprider vi våra erfarenheter (beskriv hur ni ska sprida resultat och erfarenheter på den egna enheten och eventuellt utanför) Redan idag upplever gruppen att en föreläsning generar i många fler föreläsningar och kontakter och det gläder oss och vi har stort engagemang att nyttja temadagar, konferenser, evenemang och aktiviteter. Vi redovisar och ger återkoppling till föreningar, patient och anhöriggrupper, folkhögskola, arbetsplatser, nätverk m.m. Använda media i olika former. Presentationsmaterial/folder. Att arbeta systematiskt med förbättringsarbete Fördelar: Att kunna arbeta metodiskt och strukturerad under en tidsperiod. Positiv erfarensutbyte. Nackdelar: Verktyg och ordning passade inte riktigt oss eller tvärtom. Mest givande: Förstärka bestående kontakter och skapa nya kontakter. Svårast: Att hålla fokus under ett kreativt arbete. Lärdomar: I vardagen är kommunikation en mycket viktigt del, dvs dels måste den som pratar tänka på innebörden av det han/hon säger och hur det kan komma att tolkas och förstås. Här kan vi dra en grov parallel till det gamla ordspråket om att tala med den vise på den vises vis och med bönder på bönders vis. Vi måste välja vårt sätt att kommunicera efter våra åhörare. Övriga kommentarer Det är en läkeprocess att känna igen sig i andra! Ort och datum Ålem 2012-04-06 4
Underskrift team Underskrift chef Obs! 1. Fyll i blanketten på skärmen, spara ner en version på din dator och maila senast den 10 april till er metodhandledare och chef. 2. Skriv också ut och lämna/skicka ett undertecknat exemplar till er metodhandledare, senast den 10 april. 5