Stiftelsen för Åbo Akademi 1917-2007

Stiftelsen för Åbo Akademi 1917-2007 Jubileumsutställningen Donatorer Juhlanäyttely Lahjoittajat 1

Stiftelsen för Åbo Akademi 1917-2007 Jubileumsutställning Donatorer Åbo : Arken, 13.9 5.10. 2007 Vasa: Academill, 25.10 7.11.2007 Helsingfors: G-18, 15.11 28.11.2007 Mariehamn: Stadsbiblioteket, 4.12 19.12.2007 Avsikten med jubileumsutställningen Donatorer var att uppmärksamma och hedra Stiftelsens för Åbo Akademi välgörare under dess 90-åriga historia. Ett hundratal donatorer presenterades i ord och bild. Det digra materialet har nu sammanställts till en katalog med texter som baserar sig på utställningsmaterialet. Katalogen har kompletterats med en förteckning över fonderna. Texterna i katalogen finns även översatta till finska. Utställningen och katalogen presenterar och ger ett ansikte åt endast en bråkdel av donatorerna. Avsikten är att med urvalet lyfta fram den tidsmässiga och geografiska mångfalden. Gemensamt för alla donatorer är ett brinnande intresse för att dels grunda Åbo Akademi, dels stödja och främja dess verksamhet. Intresset och stödet för ett svenskspråkigt universitet var redan från början geografiskt spritt. Därför visades utställningen även i Vasa, Helsingfors och Mariehamn. I samband med Åbo Akademis jubileumsår 2008 kan utställningen beses än en gång, nu kompletterad med inslag av Åbo Akademis egen historia. Utställningen är öppen under december 2008 i Observatoriet. I arbetsgruppen för jubileumsutställningen ingick skattmästare Kjell Sundström, intendent Ulrika Grägg, kamrer Christina Montin, förvaltningsdirektör Roger Broo, byråchef Johan Nikula och informationschef Thurid Eriksson, layout affischer och katalog Juha Lukala.

Stiftelsen för Åbo Akademi 1917-2007 Juhlanäyttely Lahjoittajat Turku: Arken, 13.9 5.10. 2007 Vaasa: Academill, 25.10 7.11.2007 Helsinki: G-18, 15.11 28.11.2007 Maarianhamina: Kaupunginkirjasto, 4.12 19.12.2007 Lahjoittajat -juhlanäyttelyn tarkoituksena oli huomioida ja kunnioittaa Stiftelsen för Åbo Akademin hyväntekijöitä sen 90-vuotisen historian ajalta. Satakunta lahjoittajaa esiteltiin sanoin ja kuvin. Laaja aineisto on nyt koottu tekstein varustetuksi luetteloksi, joka perustuu näyttelyaineistoon. Luetteloa on täydennetty rahastojen luettelolla. Luettelon tekstit löytyvät myös suomenkielisenä käännöksenä. Näyttely ja luettelo esittelevät ja antavat kasvot vain murto-osalle lahjoittajista. Tarkoituksena on valikoiden korostaa sen moni-ilmeisyyttä ajallisesti ja maantieteellisesti. Kaikille lahjoittajille on yhteistä heidän palava kiinnostuksensa toisaalta Åbo Akademin perustamiseen, toisaalta sen toiminnan tukemiseen ja edistämiseen. Jo alusta alkaen kiinnostus ruotsinkielistä yliopistoa ja sen tukemista kohtaan on ollut maantieteellisesti laaja-alaista. Siksi näyttely oli esillä myös Vaasassa, Helsingissä ja Maarianhaminassa. Näyttelyyn voi tutustua Åbo Akademin 2008 -juhlavuoden yhteydessä vielä kerran, nyt täydennettynä Åbo Akademin oman historian tapahtumilla. Näyttely on avoinna joulukuussa Tähtitornissa. Juhlanäyttelyn työryhmään kuuluivat Toimitusjohtaja Kjell Sundström, intendentti Ulrika Grägg, kamreeri Christina Montin, hallintojohtaja Roger Broo, toimistopäällikkö Johan Nikula ja tiedotuspäällikkö Thurid Eriksson. Näyttelyn planssit ja katalogin layout, Juha Lukala.

Domvillan, Gezeliusgatan 2, Ellen och Magnus Dahlströms privata hem, testamenterades 1923 till Stiftelsen för Åbo Akademi. Inrymmer idag de rättsvetenskapliga ämnena. Foto/valokuva: ÅABbs. Domvillan, Gezeliuksenkatu 2. Ellen ja Magnus Dahlströmin yksityiskoti, testamentattiin 1923 Stiftelsen för Åbo Akademille. Tänä päivänä siihen on sijoitettuna oikeustieteen aine. De trettiofem engagerade personer som för nittio år sedan skapade en stiftelse för att grunda och upprätthålla en högskola i Åbo med svenskt undervisningsspråk under namn av Åbo Akademi kunde knappast ens i sina vildaste fantasier ana vilken fantastisk utveckling de satte igång. Den stiftelse som kom till under Storfurstendömets sista månader stöder i dag ett starkt svenskt universitet under namn av Åbo Akademi i EU-landet Finland, med sju fakulteter, 8000 studerande och 1200 anställda och en omfattande internationell verksamhet. 4

Efter sextiofyra år tog staten över huvudansvaret för vad som skapats och fram till dess verkat på basen av enskilda initiativ. Men ännu i dag har Stiftelsen för Åbo Akademi, också genom ett avtal med staten, som sin uppgift just att stöda och främja det universitet som våra stiftare lade grunden för. Med denna utställning vill Stiftelsen för Åbo Akademi hedra alla de många donatorer, aktivister, sammanslutningar och företag fram till vår tid, utan vilkas donationer och andra hängivna insatser Åbo Akademi inte vore det fina universitet vi ser i dag. Utställningen visar bland mycket annat att Akademin har haft ett brett stöd. Det syns i att Stiftelsen fått ta emot stora donationer lika väl som många enskilda bidrag. Ibland har avsikten varit att främja Akademins allmänna strävanden, ibland noggrant definierade syften. Olika exempel på detta ser vi också från våra dagar. Redan från början fanns intresse och stöd för Akademin långt utanför Åbo, inom hela Svenskfinland och också utom landets gränser. Akademin själv har utvidgat sitt geografiska revir, bl.a. med två fakulteter i Vasa och permanent utbildning också i Jakobstad. Det är en utveckling som akademistiftelsen ekonomiskt önskat främja, liksom det färska, nyskapande beslutet att engagera sig i yrkeshögskolverksamheten genom yrkeshögskolan Novia, som 2008 inleder sin verksamhet i Österbotten, Västra Nyland och Åboland, nittio år efter Akademins tillkomst. I dagens globala värld kräver forskning och utbildning ständigt växande resurser. Stiftelsen för Åbo Akademi känner stort ansvar för att också i framtiden kunna stöda Åbo Akademi i den utvecklingen. Här finns fortsatt en viktig roll och spännande möjlighet för alla dem som i dag vill följa våra donatorers och gynnares exempel. Christoffer Taxell Stiftelsen för Åbo Akademi Styrelsens ordförande 5

Stiftelsens styrelse sammanträder hemma hos Ernst Dahlström. Från vänster Ernst Grönblom, Alfred Jacobsson, August Juselius, Ernst Dahlström, Josef Lönnblad, Lennart Kurtén, Magnus Dahlström.Foto/valokuva: ÅABbs. Säätiön hallitus koolla Ernst Dahlströmin luona. Vasemmalta Ernst Grönblom, Alfred Jacobsson, August Juselius, Ernst Dahlström, Josef Lönnblad, Lennart Kurtén, Magnus Dahlström. Stiftelsen för Åbo Akademi Åbodonatorerna Bland svenskarna i Åbo blev resandet av Per Brahestoden inledningen till en målmedveten medelsinsamling kring det svenska kulturarvet. Efter flera enskilda stordonationer inriktades strävandena in på att återskapa Åbo Akademi. En Akademikommitté grundades år 1908, som anordnade populärvetenskapliga föreläsningar, sommarkurser, gav ut en vetenskaplig skriftserie och grundade ett vetenskapligt bibliotek. 6

Grundandet av Stiftelsen för Åbo Akademi Akademikommittén beslöt den 18 juni 1917 att man skulle bilda en Stiftelse för Åbo Akademi. Avkastningen av det donerade kapitalet skulle användas för grundandet och upprätthållandet av en högskola i Åbo med svenska som undervisningsspråk under namn av Åbo Akademi. Åbo Akademi inledde sin undervisningsverksamhet i början av vårterminen 1919. Att driva ett privat universitet Handelshuset C.M. Dahlströms kontor vid Auragatan 1 blev Stiftelsens centralpunkt. För Akademins verksamhet övertog Stiftelsen ett antal gårdar kring Domkyrkan. Biblioteket, de museala och vetenskapliga samlingarna samt museerna byggdes upp. År 1931 anställdes en ordinarie skattmästare med uppgift att förvalta Stiftelsens medel. Staten träder in Stiftelsen fick efter krigen, då akademin växte, allt svårare att gå i land med sin uppgift. År 1950 var man efter stor tvekan tvungen att anhålla om statsunderstöd för Handelshögskolan vilket beviljades från följande år. Från 1954 erhöll Stiftelsen statsunderstöd också för Akademin. En lag om statsunderstöd antogs år 1963. År 1970 uppgick statsbidraget till 75%. Stiftelsens roll efter förstatligandet av Åbo Akademi 1981 Stiftelsen och Åbo Akademi skildes vid förstatligandet från varandra i juridisk och ekonomisk bemärkelse. Stiftelsen fick nya stadgar och dess roll blev nu att förvalta sitt kapital, ställa byggnader till Akademins förfogande och i övrigt stöda Akademin och dess verksamhet. Styrelsens ordförande 1917 2007 Ernst Dahlström 1917 1923 Magnus Dahlström 1923 1924 Josef Lönnblad 1924 1931 Axel Ålenius 1931 1934 Eric Dahlström 1934 1943 Emil Sarlin 1943 1948 Amos Anderson 1948 1958 Ralf Törngren 1958 1961 Erik Sarlin 1961 1970 Tor-Erik Lassenius 1970 1981 Carl Olof Tallgren 1982 1997 Stig Stendahl 1998 2002 Christoffer Taxell 2003 Skattmästare 1917 2007 Magnus Dahlström 1917 1924 Carl-Johan Dahlström 1924 1931 Ralf Törngren 1931 1948 Tor-Erik Lassenius 1943 1963 Carl Olof Tallgren 1965 1973 John Lagström 1974 1992 Caj-Gunnar Lindström 1993 2005 Kjell Sundström 2005 7

Ernst Dahlström (1846 1924) och Rosina f. Julin (1853 1924). Foto/valokuva: ÅABbs. Stordonatorer Ernst Dahlström och Rosina f. Julin Magnus Dahlström och Ellen f. Julin Ernst och Magnus Dahlström var bröder och deras hustrur var systrar. Bägge syskonparen hörde till en förmögen släktgrupp av industriidkare och handelsmän i Åbo. Deras ekonomiska intressen breddades efterhand till att omfatta pappersbruk och ångsågar, bryggerier, sockerbruk, textil- och järnindustri, rederier samt försäkringsbolag. Ernst Dahlström deltog i flera lantdagar. I Åbo märks familjerna bäst genom donationen av Åbo konstmuseum till Åbo stad men brödernas insats för Åbo Akademi är i en klass för sig. Det var 8 genom deras målmedvetenhet och starka vilja som Åbo Akademi blev ett flerfakultetsuniversitet och inte en praktisk högskola inriktad på teknik och handel. Deras donationer var centrala för grundandet av de tre första fakulteterna. Vid Stiftelsens tillkomst och under dess första tid var de mycket inflytelserika såsom också Ernsts båda söner. Båda familjerna skänkte sina hem till Akademin. Ellen Dahlström tog initiativet till att en professur inrättades för Alma Söderhjelm.

Henning von Rettig (1866 1924) och Anna f. von Horn (1872 1953). Foto/valokuva: ÅABbs. Henning von Rettig (1886 1924) och Anna f. von Horn (1872 1953) Hans von Rettig (1894 1979) med dottern Marianne Paul Ståhlström (1887 1972) och Dea f. von Rettig (1897 1941) med dottern Margareta (f. 1929) Familjen von Rettigs förmögenhet grundade sig på tobakstillverkningen i P.C. Rettig & Co, senare även Ph.U. Strengberg. Särskilt Hans von Rettig intresserade sig för sjöfart och verkade inom flera rederier. Henning, Anna och Hans von Rettig gjorde alla tre insatser för Stiftelsens för Åbo Akademi tillkomst och förvaltning. Av den Rettigska släktens donationer till Akademin framstår Anna von Rettigs donation för grundande av den teologiska fakulteten som den främsta. Sonen Hans byggde på denna donation och stödde också den sjöhistoriska verksamheten vid Akademin. De Ståhlströmska donationerna har getts för Åbo Akademis allmänna syften. 9

Gösta Branders (1869 1955). Foto/valokuva: ÅABbs. Gertrud Branders f. Ljungborg (1870 1959) med dotter Else Branders som barn (1901 1997). Foto/valokuva: ÅABbs. Gertrud Branders o.s. Ljungborg (1879-1959) pienen Else Branders -tyttärensä kanssa. Gösta Branders och Gertrud f. Ljungborg med dottern Else Gösta Branders livsverk kretsade kring böcker. Han byggde upp och ledde Akademiska bokhandeln och initierade en stor insamling av böcker. Genom hans insats och ekonomiska stöd fick Akademin aktier i Biskopsgatan 14 och bygget av Boktornet finansierat. Makarna Branders har också donerat medel för biblioteket och för Åbo Akademis allmänna behov. Dottern Else var sjuksköterska och delade föräldrarnas intresse för böcker. Hon arbetade som sjukhusbibliotekarie vid Röda Korsets sjukhus i Helsingfors. Else Branders donation från år 1997 hör till en av de största genom tiderna. 10

Amos Anderson (1878 1961). Foto/valokuva: ÅABbs. Tor Nessling (1901 1971). Foto/valokuva: Maj ja Tor Nesslingin säätiö. Amos Anderson Amos Anderson kom från Kimito men gjorde sina största livsinsatser i Helsingfors. Hans affärsverksamhet omfattade bl.a. Tilgmanns tryckeri Ab, Stockmann Ab, Helsingfors Aktiebank och Försäkringsaktiebolaget Kaleva medan hans journalistiska intresse kretsade kring Mercator och Hufvudstadsbladet. Hans insatser var avgörande för tillkomsten av Finlands Rom-institut i Villa Lante. Han instiftade Föreningen Konstsamfundet för kulturella syften. Han var medlem i Stiftelsens styrelse och dess ordförande 1948 1958. Akademin fick betydande bidrag för Chemicum och Kårhuset. Han grundade även Stiftelsen Akademiska Fonden i Stockholm som understöder Stiftelsens för Åbo Akademi ändamål. Tor Nessling Tor Nessling grundade år 1931 lastbilsfabriken Suomen Autoteollisuus (senare Sisu-Auto), vars verkställande direktör han var 1932 1970. Företaget utvecklades under hans ledning från en anspråkslös monteringsfabrik till ett storföretag. Han innehade flera förtroendeuppdrag i tekniska föreningar och företag, t.ex. Tekniska föreningen i Finland och Förenta nationernas tekniska hjälporganisation i Finland. Han donerade medel för Stiftelsens för Åbo Akademi allmänna syften. 11

Konsul Alfred Jacobsson (1841 1931). Foto/valokuva: museet Ett Hem. Hélène Jacobsson (1854 1928). Foto/valokuva: museet Ett Hem. Museisamlingar Av tradition har universitet ofta ägt och förvaltat samlingar av olika slag. Med tillkomsten av Åbo Akademi blev det naturligt att enskilda donatorer, enligt utländsk förebild, donerade konst och konstföremål, mynt, medaljer och andra samlingar till Akademin. Åbo Akademis mynt- och medaljsamling Redan år 1918 formgav skulptören Gerda Qvist en medalj till minne av invigningen. Grunden till myntsamlingen utgörs av hovrättsrådet George Granfelts donation och lektor Gustaf Cygnæus samling. Apotekaren Julius Anderssons samling av finska händelse- och personmedaljer lade grunden till en Fennica-medaljsamling. Ryska ordnar, medaljer och utmärkelsetecken erhölls av konsul Eric Oscar Wikeström. Sedan år 1987 är samlingen deponerad i Åbo landskapsmuseum, där en ny permanent basutställning i Historiska museet, i Åbo slotts förborg, tillkom år 1997. 12

Museet Ett Hem Konsul Alfred Jacobsson och hans hustru Hélène donerade sitt hem med lösöre till Stiftelsen för Åbo Akademi 1928 för att vittna om livet i en högreståndsmiljö vid sekelskiftet. Deras hem, ursprungligen inrymt i ett tvåvåningsstenhus på Tavastgatan 30, skulle bevaras som museet Ett Hem och vara öppet för allmänheten. I museet, som idag finns på Biskopsgatan 14, ingår samlingar av inhemsk sekelskifteskonst, möbler, ryor, tenn, glas och porslin. Stiftelsens konstsamling Samlingens historia går tillbaka till de porträtt som gjordes av de första akademianställda på 1920-talet. Samlingen utvidgas löpande av donationer och nyförvärvade porträtt. Samlingen består till största delen av porträtt och tyngdpunkten på de övriga konstverken ligger för övrigt på inhemsk konst från 1800- och 1900-talen. Till de större konstdonationerna hör bl.a. J.W. Brummers, Karin Spoofs, Karin Allardt-Ekelunds, Eugenie Forss-Michaels, Inga Schröders, Ebba Aschans, Ingrid Krohns och Bo Hjelts donationer. Interiörbild från konsistoriesalen. Möbler och antikviteter från den Brummerska donationen i slutet av 1940-talet. Porträtten från vänster: Karl Gustav Söderholm, kansler för Åbo Akademi 1933 41, friherre Rabbe Axel Wrede kansler under åren 1918 1930, Edward Westermarck, professor och rektor vid Åbo Akademi 1918 1921. Foto/valokuva: ÅABbs. Interiöörikuva konsistorisalista. Huonekalut ja antiikkiesineet Brummerin lahjoituksesta 1940-luvun lopulta. Muotokuvat vasemmalta: Karl Gustav Söderholm, Åbo Akademin kansleri 1933 41, vapaaherra Rabbe Axel Wrede kansleri vuosina 1918 1930, Edward Westermarck, Åbo Akademin professori ja rehtori 1918 1921. 13

Geologiska samlingarna Geologin var en av fyra naturvetenskapliga ämnen i den nybildade matematisk-naturvetenskapliga fakulteten år 1918. Redan tidigt skapades en bergartssamling för undervisning och forskning. Samlingen har under årens lopp vuxit via donationer och insamlingsverksamhet. Idag omfattar samlingen uppskattningsvis ca 15 000 bergarts- och mineralprover främst från Fennoskandien. Goda exemplar av sällsynta mineraler från pegmatiterna i Kimito och kalkstensfyndigheterna i Pargas kan nämnas bland samlingens rariteter. Biologiska samlingarna Biologiska samlingarna har uppkommit via donationer av ca 150 amatör- och yrkesbiologer varav de första donationerna mottogs i början av 1920-talet. Största delen av materialet är insamlat i början av 1900-talet, en del dock redan på 1800- talet. Justus Montell var under åren 1930 1954 intendent för samlingarna och lade grunden till samlingarnas uppordning och katalogisering. Samlingarna utökades väsentligt via hans eget insamlingsarbete. De biologiska samlingarna omfattar idag ca 200 000 växter, 140 000 insekter, 12 000 fåglar och ägg, 21 000 svampar samt ca 8 000 exemplar av lavar och mossor. Idag är det främst svampsamlingarna som ökar i antal. Justus Montell, intendent för de biologiska samlingarna 1930 1954. Foto/valokuva: ÅABbs. Justus Montell, biologisten kokoelmien intendentti 1930 1954. 14

Sven Andersson, intendent för Sjöhistoriska museet 1936 1970. Fotograferad i det dåvarande museets utrymmen på Gezeliusgatan 2 (1959). Foto: Sjöhistoriska samlingarna. Sven Andersson, merihistoriallisen museon intendentti 1936 1970. Kuvattuna silloisen museon tiloissa Gezeliuksenkatu 2:ssa (1959). Valokuva Merihistorialliset kokoelmat. Sjöhistoriska samlingarna År 1936 grundades Sjöhistoriska museet vid Åbo Akademi som det första sjöfartsmuseet i Finland. Efter drygt 70 år omfattar de sjöhistoriska samlingarna ca 1 500 föremål bl.a. marinmålningar, allmogebåtar, fartygsmodeller, rederiflaggor, navigationsinstrument, skeppsdagböcker, rederioch bolagsarkiv, fotografier, sjökortssamlingar, båt- och fartygsritningar, intervjuer och uppmätningar. Tremastbarken Sigyn förvaltas sedan 1994 av Stiftelsen för museifartyget Sigyn som grundades av Stiftelsen för Åbo Akademi och Åbo stad. Föremålen är deponerade i Forum Marinum, som är ett riksomfattande museum för sjöfartshistoria. 15

Åbo Akademis bildsamlingar Bildsamlingarna, grundade 1911 av Åbo Nation vid Kejserliga Alexandersuniversitetet i Helsingfors, är ett av Finlands äldsta kulturhistoriska bildarkiv. Den ursprungliga samlingen överlämnades 1919 till Åbo Akademi och underställdes det akademiska biblioteket. Bildmaterialet, ca 630 000 enheter, har donerats av finlandssvenska familjer, vilket ger Åbo Akademis bildsamlingar en prägel av finlandssvenskt bildarkiv. Samlingen innehåller bl.a. fotografier, negativ, diabilder, konstverk och föremål. Fil.kand. Ann-Sofi Nordman, föreståndare för bildsamlingarna. Bilden tagen på 1960-talet. Foto/valokuva: ÅABbs. FK Ann-Sofi Nordman, kuvakokoelmien hoitaja. Kuva otettu 1960-luvulla. Handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek På Handskriftsavdelningen finns en av Finlands största samlingar av privata personers arkiv. Det mesta av materialet har anknytning till Svenskfinland. Utöver personarkiv finns gårds-, företags- och föreningsarkiv. De flesta arkiven är från 1800- och 1900-talen. Bland arkivbildarna finns författare, bl.a. Jörn Donner, Lars Huldén, Tove Jansson, konstnärer, t.ex. Helene Schjerfbeck, vetenskapsmän, politiker, präster och militärer. Raritetssamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek Bokgåvor från Svenskfinland har haft en central roll vid uppbyggandet av bibliotekets samlingar. Gåvorna omfattar både vetenskapliga arbeten och populärlitteratur, som är ett viktigt källmaterial för forskningen. Av hundratusentals bokgåvor hör 40 50 000 volymer till raritetssamlingarna, med böcker från 1400-talet till 1830: inkunabler, forskar- och herrgårdsbibliotek, m.m. 16

Arkivrummet i Sibeliusmuseet, Biskopsgatan 15. Vid bordet Alfhild Forslin och Otto Andersson, stående John Rosas. Foto/valokuva: Sibeliusmuseum. Sibeliusmuseon arkistohuone. Piispankatu 15. Pöydän ääressä Alfhild Forslin ja Otto Andersson, seisomassa John Rosas. Sibeliusmuseets samlingar Instrumentsamlingarna utgörs främst av de donationer som skeppsredaren Curt Mattson och professor Otto Andersson gjorde på 1920-talet. Samlingarna omfattar idag över 1500 instrument, varav ca 300 är utställda. Musikhistoriska arkivet innehåller samlingar och arkiv efter privatpersoner, musikorganisationer, körer och orkestrar bl.a. manuskript, musikalier i handskrift och tryck, ljudinspelningar, pressklipp, brev, uppteckningar och fotografier. I Sibelius-samlingen ingår flera manuskript och unika handskrifter, ca 3000 tryckta noter, brevväxling och konsertprogram, pressklipp och artiklar om Jean Sibelius. 17

Teaterhuset i Åbo Åbo Svenska teater. Foto/valokuva: ÅABbs. Turun Ruotsalainen Teatteri. 18

Teaterhustomten Teaterledaren Carl Gustaf Bonuvier byggde år 1815 på egen bekostnad landets första teaterhus vid Nytorget/Salutorget i Åbo. Platser fanns för 700 personer. Huset brann ned år 1827. Efter stadsbranden 1827 År 1832 lät kommerserådet Abraham Kingelin på samma plats bygga en tillfällig teaterbyggnad i trä med plats för 400 personer. På huset sattes upp en skylt Här visas konster. Teaterhuset För nybygget bildades ett teaterhusbolag, som köpte teaterhustomten. Teaterhuset byggdes 1837 1839 i sten enligt planritningar av stadsarkitekten Pehr Johan Gylich och fasadritningar av intendenten Carl Ludvig Engel. Salongen rymde 550 personer. Moderniseringen Teaterhuset moderniserades av stadsarkitekten Carl J. von Heideken enligt modell från Nya teatern i Helsingfors och invigdes år 1866. Antalet åskådarplatser utökades, tekniska förbättringar gjordes och huset byggdes ut. En ny brand Teaterhuset brann år 1881 så illa att endast de yttre murarna stod kvar. Det renoverades enligt von Heidekens ritningar. Salong, scen och fasad fick sin nuvarande utformning. Åbo stads vapen sattes upp i prosceniet. Svenska inhemska teatern Den första inhemska svenskspråkiga teatern grundades 1894 i Åbo under namnet Svenska inhemska teatern. Salongens konstnärliga utsmyckning målades av den svenske dekorationsmålaren Carl Gustaf Wetterstrand år 1897. Litet senare skaffades takkronan och ridån. Trapporna från aulan upp till första raden byggdes. Åskådarplatserna vid stora scenen är ca 300. En svensk teater Stiftelsen för Åbo Akademi erhöll åren 1917 1918 flertalet aktierna i teaterbolaget genom en donation som syftade till att den svenska scenkonsten inte skulle varda husvill på denna ort. År 1919 ändrades teaterns namn till Åbo svenska teater. Teatergården i vår tid Fastigheten ägs sedan 1967 helt och hållet av Stiftelsen för Åbo Akademi. Gården ingår sedan år 1989 i det affärscentrum som omfattar hela kvarteret. Sedan 2005 står huset stadigt på nya pålar. 19

Kvinnliga donatorer Kvinnliga donatorer har redan från början haft en central roll bland Stiftelsens donatorer, dock ofta som bakgrundsfigurer till sina män. Nedanstående urval visar att kvinnor som självständiga donatorer ofta har en sak gemensamt, de är yrkesarbetande och självförsörjande. Lotten och Hanna Dahlströms fond Till förmån för Åbo Akademis bildsamlingar. Maria Castréns fond För användning enligt eget beslut. Lotten (1871 1955) och Johanna (Hanna) (1874 1961) Dahlström tillsammans med sin bror Svante Dahlström. Foto/ valokuva: ÅABbs. Lotten (1871 1955) ja Johanna (Hanna) (1874 1961) Dahlström veljensä Svante Dahlströmin kanssa. Maria Castrén (1871-1969) Foto/valokuva: Holger Haglunds samlingar. Maria Castrén, lektor, director musices, utbildade sig vid Helsingfors musikinstitut under 1890-talet. Hon var Finlands första kvinnliga organist med ordinarie tjänst i Nykarleby församling (1902) och den första kvinnan i Finland som innehade ordinarie lektorstjänst i sång och musik vid ett manligt lärarseminarium. Hon grundade även Nykarlebynejdens sång- och musikförbund och var under 27 år den första och enda kvinnliga medlemmen i stadsfullmäktige i Nykarleby. Ekonomi, socialpolitik och miljöfrågor hörde till hennes speciella intresseområden. 20 Lotten och Johanna (Hanna) Dahlström var systrar till professor Fabian Dahlstöm. Lotten Dahlström arbetade som bildsamlingarnas första intendent i 33 år. Vid bildsamlingarna gjorde hon många dyrbara fynd och räddade ett stort bildbestånd från förstörelse. Eugenie och Gunnar Forss samt Isolde Seebergs fonder Allmänt för stiftelsen samt för stipendier åt studerande vid Humanistiska fakulteten Åbo Akademi som framgångsrikt bedriver studier i germansk filologi. Eugenie Forss-Michael (f. Michael) affärskvinna, bedrev studier i språk och handel. Arbetade som Vd för Åbofirman Oy A. Th. Michael Ab, som hade grundats av hennes far. Hon bedrev även

sångstudier och hade ett stort intresse för teater och kultur. Gift med hovrättsrådet Karl Gunnar Forss, dotter Isolde Seeberg. Professor fil.dr. Ester-Margaret von Frenckells fond För fortsatt undervisning i teatervetenskap och teater i allmänhet vid ÅA. Agnes Lundells fond För att upprätthålla en juridisk professur. Ester-Margaret von Frenckell (1890 1974). Foto/valokuva: SLS/ HLA. Agnes Lundell (1878 1936). Foto/valokuva: ÅABbs. Ester-Margaret von Frenckell (f. Lindberg) var uppvuxen i Helsingfors. Hon studerade vid Helsingfors musikinstitut och doktorerade senare i teatervetenskap samt undervisade i detsamma vid Åbo Akademi. Hon var docent i teatervetenskap vid både Helsingfors universitet och Åbo Akademi (1961). Hon innehade flere förtroendeuppdrag bl.a. var hon även medlem av Helsingfors stads musiknämnd. 21 Agnes Lundell avlade som första kvinna i Finland juristexamen år 1906. Först 20 år senare och efter en lagändring kunde hon fungera som domare. Hon hade fr.o.m. år 1911 en egen advokatbyrå i Helsingfors. Hon var även medlem i Unionen Kvinnosaksförbund i Finland rf. och tog sig gärna an rättsfall som rörde kvinnor och barn.

Eugen Schaumans fond Stipendium åt finlandssvensk eller rikssvensk medborgare för rättsvetenskaplig forskning, juridiska studier. Makarna Elin och Ernst Schröders fond För främjande av biokemisk- eller medicinsk forskning och undervisning. Inga Schröder var läkare bl.a. i Helsingfors (Maria sjukhus), Mariehamn och i Åbo. Som läkare vid Raseborgs tuberkulosdistrikts byrå gjorde hon betydande insatser för bekämpandet av tuberkulos i Svenskfinland. Hon upplät också sitt biokemiska laboratorium i Villa Solaris till Akademin. Doktor Karin A. Spoofs fond Allmänt för Stiftelsens ändamål. Katarina (Karin) Spoof studerade medicin i Uppsala och Stockholm men avlade sin examen i Helsingfors. Hon tjänstgjorde på ett flertal orter bl.a. i Helsingfors och Österbotten och verkade som läkare vid Folkhälsans barnträdgård. Hon arbetade även som skolläkare och personalläkare (Rettig Oy). Hon bedrev egen privatpraktik i Åbo samt hade ett eget fysikaliskt-terapeutiskt institut. Som medlem i Åbo stadsfullmäktige deltog hon i mångskiftande verksamheter och var även en hängiven kvinnosakskvinna. Sigrid Schauman (1877 1979). Foto/valokuva: ÅABbs. Sigrid Schauman var verksam som både konstnär och konstkritiker. Hon inledde sina studier vid konstföreningens konstskola i Helsingfors och fortsatte i Köpenhamn, Italien och Paris. Hon var en av grundarna av konstnärsgruppen Prisma. Sigrid Schauman var Eugen Schaumans syster. 22

Läsesalen i huvudbyggnaden. Foto/valokuva: ÅABbs. Interiööri päärakennuksen lukusalista. Stipendiefonder Stiftelsen för Åbo Akademi förvaltar över etthundra stipendiefonder med en betydande avkastning. En stor del av fonderna är donationer av privatpersoner eller företag, andra har tillkommit genom insamlingar. Gemensamt för de flesta är att de vill påminna om någon person och stöda Åbo Akademis studerande eller allmänna verksamhet. Fondernas syfte framgår bäst av några exempel. Allmänna syften Elna och Kalle Tähtinens fond för stipendier åt mindre bemedlade, begåvade studerande vid alla fakulteter vid Åbo Akademi (1969). Makarna Agneta och Carl-Erik Olins fond för stödjande av forskarstudier (1970). Stipendiaten utses av Seniorernas råd vid Studentkåren. 23

Affärsliv och industri Fabian Klingendahls fond från år 1949 för ekonomstuderandes språkstudier i utlandet. Företaget Machinery Ab i Åbo gav medel år 1953 till Dagmar och Ferdinand Jacobssons fond. Fonden stöder ekonomstuderandes studier utomlands. Tammerfors Drog och Klingendahls trikåfabrik har bidragit med Tor, Joe och Pentti Borgs minnesfond år 1971 för farmaceutisk forskning. År 1987 sänkte Oy E. Sarlin medel till Ab Margit och Erik Sarlins fond för finskspråkiga ekonomieoch teknologiestuderande som önskar förkovra sina kunskaper i svenska språket. Insamlingar I Sverige insamlades medel till en Jubileumsfond för Åbo Akademi som år 1968 fyllde 50 år. Fondens syfte är att främja utbyte mellan forskning i sverige och forskning vid Åbo Akademi. Till en avliden sons minne Fond till minnet av teknologie studerande Reidar Haglund som stupade på Karelska näset 1944. Donerad av föräldrarna (1952) för studerande inom den tekniska utbildningen. Hembygden Carolina Hackzells fond, skänkt av hennes barn (1960). Stipendier till studerande vars far eller mor har varit medlem i föreningen Vi Neristasbor i Gamlakarleby. För en speciell inriktning Fond för stödande av studier och forskning i engelska språket, donerad av professorn i engelska vid Uppsala universitet H.W. Donner (1951). Hyllningar Åbo Akademis tidigare rektor och kansler Lars Erik Taxell hyllades på sin 70- års dag med en insamling och en fond. Fonden, som instiftades år 1985, främjar forskning med finlandssvensk eller nordisk inriktning. Studerande kemist i början av 1920-talet.Foto/valokuva: ÅABbs. Kemistiopiskelija 1920-luvun alussa 24

Pris Ur Harry Elvings legat (1944) utdelas priser till årets lärare och årets forskare. Lisen Häggblom, lektor i matematik, lärarpristagare ur Harry Elvings legat, 2006. Foto/valokuva: MfÅA. Lisen Häggblom, matematiikan lehtori, Harry Elvingin jälkisäädöksen opettajapalkinnon saaja, 2006. Mika Lindén, docent i fysikalisk kemi, tilldelades Per Brahe priset år 2005. Per Brahe priset utdelas till en yngre lovande forskare vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd. Foto/ valokuva: MfÅA. Mika Lindén, fysikaalisen kemian dosentti, Per Brahe -palkinnon saaja vuonna 2005. Per Brahe -palkinto jaetaan nuorelle lupaavalle tutkijalle, jonka sitouttaminen Akademihin on erityisen toivottavaa. Fia Valtonen, fil.stud., tilldelades Ralf Törngrenpriset 2006. Priset utdelas till en person som gjort en väsentlig insats för utvecklandet av Åbo Akademi eller Åbo Akademis studentkår. Foto/valokuva: MfÅA. Fia Valtonen, fil.yo., sai Ralf Törngren -palkinnon 2006. Palkinto annetaan henkilölle, joka on antanut merkittävän panoksen Åbo Akademin tai Åbo Akademin ylioppilaskunnan kehittämiseksi. 25