Fastpad eller Qwerty: Vilket är mest effektivt för textinmatning med smarta mobiltelefoner?

INSTITUTIONEN FÖR DATA- OCH SYSTEMVETENSKAP Fastpad eller Qwerty: Vilket är mest effektivt för textinmatning med smarta mobiltelefoner? Utvärderingsmetoder VT-12 Projektgrupp 6 Catherine Lean - 890719 David Kastrup - 890220 Ida Svensson - 900510 Linnea Kristel - 920127 Ruke Ferizaj - 910307

2 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 Sammanfattning Studien utreder skillnaden i effektivitet mellan Iphones inbyggda Qwerty-tangentbord med autokorrigering och T9-systemet i applikationen Fastpad där forskningsfrågan är vilket av dessa system som är mest effektivt vid textinmatning och vad som kan förbättras med respektive system för att öka effektiviteten. För att utreda detta användes både kvantitativa och kvalitativa metoder för att samla in data för analys. 10st deltagare fick utföra ett antal skrivuppgifter med hjälp av vartdera systemet samt fylla i bakgrundsenkäter och besvara intervjufrågor om det genomförda testet. Med hjälp av dessa data kunde vi bland annat konstatera följande: Qwerty-tangentbordet var mer effektivt för textinmatning än Fastpad baserat på tidsåtgång under uppgiftsutföranden. Qwerty-tangentbordet kräver mindre total tid för felkorrigering än Fastpad baserat på tidsåtgång mot antal felsteg. Deltagarna genomförde färre felsteg med Fastpad när meddelandet enbart innehöll text, men betydligt fler när symboler och känsloikoner inkluderades. De användbarhetsproblem som kunde identifieras genom resultatanalysen var: Deltagarna upplevde problem med att hantera funktionen för att acceptera ordförslag med Qwerty-tangentbordet. En stor del av tiden för felkorrigering med Fastpad gick åt i dialogrutan Not in dictionary. Knapparna på Qwerty-tangentbordet satt för nära varandra vilket ledde till att deltagarna träffade bokstaven bredvid. För att lösa dessa användbarhetsproblem samt öka effektiviteten för Qwertytangentbordet föreslår vi bland annat ett skifte mellan aktionerna för att acceptera och neka ordförslag. Vi föreslår att ett fingertryck på ordförslaget ska innebära ett accepterande och ett inmatat mellanslag ska avslå ordförslaget så att korrigeringen är ett aktivt val och inte sker automatiskt.

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1. Nyckelord och begrepp... 4 1.2. Bakgrund... 4 1.3. Syfte... 5 1.4. Forskningsfråga... 5 1.5 Produkten... 6 2. Metod... 7 2.1. Metodval... 7 2.2. Metodtillämpning... 8 2.2.1 Testmiljö... 8 2.2.2 Pilottest... 9 2.2.3 Uppgiftsbeskrivningar... 10 2.2.4 Genomförande... 10 2.2.5 Deltagare... 11 3. Resultat... 11 4. Analys... 14 5. Diskussion... 15 6. Slutsatser... 16 7. Rekommendationer... 17

4 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 1. Inledning Följande rapport presenterar ett användbarhetstest som utförts för att jämföra effektiviteten hos Fastpad, en T9-knappsats med prediktiv inmatning, och Qwerty-tangentbord med autokorrigering. Rapporten ger en detaljerad beskrivning av testdesign, de valda metoderna, val av deltagare och de uppnådda resultaten. Vidare ger det en analys av resultaten och diskuterar testet som helhet. Den slutar med att ta fram de viktigaste resultaten från testet och ger förslag för att förbättra användbarheten hos endera applikation. 1.1. Nyckelord och begrepp Användbarhet: I hur hög grad en specifik användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt (ISO 9241-11). Effektivitet: Här beskrivs effektivitet i den grad av ansträngning som krävts för att slutföra och uppnå målet eller uppgiften. Ju mindre ansträngning desto bättre effektivitet. (ISO 92411-11) I denna rapport främst i vilken grad av snabbhet användarens mål kan uppnås korrekt. (Chisnell & Rubin 2008, s. 4) Ändamålsenlighet: Till den grad artefakten beter sig som användaren förväntar sig och hur lätt de använder den till vad de haft för avseende att göra. (Chisnell et al. 2008, s. 4) Kvantitativ metod: En kvantitativ metod är en forskningsmetod som används vid insamling och analys av numeriska data och statistik i det systemet eller produkten som testas. Kvalitativ metod: Kvalitativ metod är en forskningsmetod som används för att få data som inte kan mätas, till exempel användarnas tillfredställelse och upplevelse av testsystemet. Datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan, samt att forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder (Kvalitativ metod, Nationalencyklopedin, 2012). 1.2. Bakgrund Med den ökade försäljningen av smartphones förändras huvudsyftet med mobiltelefonanvändning från att ha varit enbart en bärbar telefon för röstsamtal till en multifunktionell handdator som användare dagligen surfar med, skickar meddelanden och ibland även längre mail med. Textinmatning på mobiltelefonerna är en viktig funktion i användandet av mobiltelefonen som oftast används under kortare stunder, anteckningar, sms och liknande, men i vissa fall så kan den användas under en längre period, tex. om användaren skriver ett längre mail. Sedan införandet av sms-funktioner på de tidiga telefonmodellerna med numeriska knappsatser avsedda för just nummerinmatning har mycket förändrats. Då var lösningen tre bokstäver per nummerknapp och så småningom funktionen T9 för effektivisering av skrivandet. Dagens smartphones med Iphone i täten öppnar genom sina tryckkänsliga skärmar upp möjligheten att erbjuda en nummersats då siffror ska matas in och ett Qwerty-tangentbord då den aktiva applikationen kräver

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 5 textinmatning. Då Iphone har en tryckkänslig skärm i stället för förbestämda knappar finns alltså möjligheten att använda olika typer av inmatningssystem utvecklade som mjukvara till artefakten. En sådan är applikationen Fastpad som består av det gamla knappsatssystemet med en nummersats med tre bokstäver per knapp och T9 för autokorrigering av ord. Qwerty-tangentbordets upplägg blir mer naturligt för en användare som är van vid detta system på stationära och bärbara datorer, men då dess storlek tvingas ner rejält för att få plats på den lilla skärmen går den naturliga fingerfattningen förlorad. Detta medför att det är lätt att komma åt knappen bredvid den man haft för avsikt att trycka på eftersom knapparna helt enkelt innehar en mindre yta än storleken på en medelpersons fingertopp. Det ska dessutom noteras att Qwerty-upplägget för ett tangentbord utformades för en handfattning med två händer och en samverkan mellan händernas alla fingrar. Interaktion med mobiltelefoner sker ofta med enbart tummar eller ett pekfinger eftersom händerna även används åt att greppa artefakten. För att korrigera dessa misstag samt effektivisera skrivandet har Apple utvecklat ett system för autokorrigering till Iphone som används för att korrigera stavfel och förutse ord som användaren påbörjat att skriva. Denna ger förslag på möjliga ord bildade av närliggande knappar till de som matats in. Är man ouppmärksam på autokorrigeringen medan man skriver ett textmeddelande kan det ibland hända att fel budskap når mottagaren. På grund av detta problem har det bildats humorsajter och även böcker med exempel på när autokorrigeringen gått väldigt snett. En av dessa är damnyouautocorrect.com där privatpersoner skickar in sina egna Iphone-konversationer med felaktigt korrigerade meddelanden för andra att skratta åt. Det blir ofta väldigt fel vilket kan skapa stora missuppfattningar mellan människor och frustration för användaren. Det har tidigare gjorts en del forskning på ämnet, bland annat en studie som jämför olika inmatningssystem med mobiltelefoner med avseende på hur dessa upplevs av äldre användare (Larsson & Radi, 2009). Vi hade därför som mål att hitta deltagare som mer representerar den största åldersgruppen bland Iphone-användare, vilken enligt statistik från i år är mellan 25 och 34 år (Anson, 2012). 1.3. Syfte Vi har själva upplevt att Qwerty-tangentbordet på Iphone är en aning trångt och det finns stor risk för att man trycker på fel bokstäver. Det är här autokorrigeringen har som störst ansvar att korrigera. Stora effekter av dessa problem kan vara påverkan på användarens humör, onödig tidsåtgång vid skrivande eller att fel meddelande når mottagaren. Syftet med studien är att se vilket system, Fastpad med T9 eller Qwerty-tangentbord med autokorrigering, som är mest effektivt för användaren vid textinmatning utifrån ett användbarhetsperspektiv. Detta för att sedan kunna jämföra detta med ytterligare faktorer som kan ha spelat in i interaktionens effektivitet för att kunna ta fram förslag på förbättring av de båda systemen.

6 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 1.4. Forskningsfråga Vi frågar oss vilken av dessa två metoder för textinmatning - det inbyggda Qwertytangentbordet med autokorrigering eller applikationen Fastpad med T9-korrigering - som är mest effektivt för användaren samt hur dessa kan förbättras ytterligare för att effektivisera användningen. 1.5 Produkten Qwerty-tangentbordet är standardsystemet för textinmatning i Iphone. Det är ett tangentbord, likt tangentborden till datorer, som har funktionen autokorrigering. Denna fungerar som så att den ger användaren förslag på ord när den känner av att det har matats in fel bokstäver. Den går även in och rättar om det är ovanliga men rättstavade ord som liknar ett vanligare ord. När autokorrigeringen hittar ett förslag på ord kommer det upp en liten ruta över ordet som skrivs. Trycker man då på mellanslag rättar den automatiskt detta ord. Om man inte vill använda sig av det ordet som autokorrigeringen ger som förslag finns det ett kryss i högra hörnet på rutan som kommer upp, trycker man då på krysset försvinner förslaget. Bild 1: Skärmbild av Qwerty-tangentbordet i Iphone. Applikationen Fastpad med hjälp av T9-systemet använder sig av den klassiska nummersatsen, där alla bokstäver och tecken är placerade på de 9 olika sifferknapparna, 1-9, med mellanslag på siffran 0 och punkt och liknande tecken på siffran 1. T9 fungerar på så vis att när man ska skriva ett ord trycker man på siffran som innehåller den bokstav man vill ha. Det räcker då att trycka en gång och sedan trycka på nästa siffra för att få nästa bokstav som man är ute efter. Systemet ger då förslag på ord genom de bokstavskombinationer som är möjliga utifrån de bokstäver som är placerade på de inmatade knapparna. Ibland är det fel ord som kommer som första förslag och då får användaren trycka på pilarna på sidan för att få flera alternativ på ord.

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 7 Bild 2: Skärmbild av applikationen Fastpad i Iphone. 2. Metod 2.1. Metodval Följande användbarhetstest använder både kvalitativa och kvantitativa metoder för att samla in data och sedan jämför data som uppmätts från de olika metoderna. Vi utförde testerna med en testdeltagare i taget, för att få en verklighetsanpassad situation på testet på så vis att man i verkligheten skriver textmeddelanden själv. För att få in en blandning av data valde vi att använda metoder som gav både kvalitativ data och kvantitativ data. Detta val gav möjlighet att jämföra resultatet av testet med bakgrundsinformation om deltagaren. Den jämförelsen kändes viktig för att få en helhetsbild av testerna och se om det finns någon bakomliggande orsak till testresultatet som var viktig att få med i rapporten. För att inte behöva stressa deltagaren, och riskera att missa viktig data, med att sitta bredvid och analysera direkt på plats allt som den skrev i mobiltelefonen valde vi att använda oss av en filmkamera för att senare i lugn och ro gå igenom testen och då kunna smidigt ta ut den data vi ville använda oss av. De kvantitativa insamlingsmetoderna består av en bakgrundsenkät, ifylld av deltagaren före testet, och videofilmer av testsessioner. De objektiva data som erhållits från enkäten hjälper oss att få kunskap om användarnas erfarenheter medan videofilmerna hjälper oss att mäta exakt tid det tog för att utföra uppgifter och antal felsteg under testet. Den kvalitativa insamlingsmetoden omfattar en intervju i slutet av varje testsession som hjälper oss att få subjektiv kunskap om användarens upplevelse av testet för senare jämförelse med deras resultat. En alternativ metod vid ett sådant användbarhetstest skulle vara tänka högt som går ut på att deltagaren säger det hen tänker när hen utför uppgifterna (Chisnell et al. 2008, s.

8 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 242). Eftersom man då får reda på hur användaren uppfattar ett system och hur den tänker när den möter motgångar. Vi valde dock att välja bort den metoden eftersom den påverkar hastigheten på användarens uppgiftsutförande. Om användaren tänker högt samtidigt blir det felaktiga resultat i tidmätningen. Därför valde vi att intervjua efteråt då uppgifterna var slutförda för att få reda på hur användaren tänkte. 2.2. Metodtillämpning Vi började med att skriva en testplan (Chisnell et al. 2008, s. 66) som innehöll beskrivning av syfte, mål, metod, uppgifter, labbmiljö, labbutrustning och moderatorns manus. För att samla in data så spelade vi in ljud, filmade och antecknade. De material vi använde för anteckning var papper och penna. Ljudinspelningen under intervjuerna spelades in med hjälp av en applikation på Iphone för ljudinspelning. Till videoinspelningen använde vi en videokamera som även visade en tidslinje som vi kunde mäta tiden på uppgifterna och felstegen. Ett felsteg menar vi är när användaren blir tvungen att radera tecken på grund av att fel ord eller tecken har kommit upp. Om en användare raderar ett ord räknas det som ett felsteg, men om användaren bara raderar två bokstäver från ett ord är även det ett felsteg. Det är alltså antalet gånger användaren behöver radera något. Utöver detta lade vi till varje skrivfel i den färdiga texten efteråt som ännu ett felsteg. Om exempelvis ett ord eller en bokstav i ett ord bortfallit när deltagaren färdigställt uppgiften så räknades dessa vardera som ett felsteg och lades till i det sammanlagda antalet. Vi antecknade intervjusvaren för att kunna föra in svaren i en tabell och få en översikt över allas svar, därav blev det lättare att se samband, jämföra och analysera intervjusvaren (Bilaga 5). Ljudinspelningen hade vi som säkerhetsåtgärd ifall vi inte skulle hinna anteckna allt från intervjuerna. Vi valde att filma när deltagarna utförde uppgifterna eftersom bland annat felstegen kunde ske väldigt snabbt och var lätta att missa om man bara observerade när deltagaren gjorde uppgiften. Vi fick även en bättre överblick på vad som hände på skärmen när vi kollade på filmerna eftersom bilden förstorades på datorn. På filmerna var det även väldigt enkelt att ta tid på uppgifterna och felstegen med hjälp av videons tidslinje. 2.2.1 Testmiljö Vi valde att utföra våra tester i ett grupprum på institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet i Kista (Bild 1). Detta för att få en avskild och tyst miljö för att minska stress och obekvämhet hos våra testdeltagare. Under testet placerades testdeltagaren på en stol vid bordet (Bild 2). Närmast deltagaren satt teknikansvarig och skötte därifrån våra tekniska delar, till exempel att byta mellan Fastpad och Qwerty-tangentbordet under testerna samt inspelning av ljud under intervjun. Bakom testdeltagaren stod filmaren placerad för att få en bra vinkel på testdeltagarens händer och artefakten. Mittemot deltagaren satt moderatorn för att få en naturlig placering för samtalen som blir under testet. Förutom dessa personer så hade vi även två stycken observatörer placerade i rummet, främst för att anteckna under intervjuerna.

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 9 Bild 3: Testmiljö. Bild 4: Illustration av testmiljö med de deltagande personernas placeringar. 2.2.2 Pilottest Experimentet testades först bland gruppen. Det gav oss en inblick i de problem som kan uppstå när deltagarna utför tester. Till exempel att klart definiera och utföra våra roller som moderator, observatörer, teknikansvarig och filmare. Det hjälpte oss att hitta rätt vinkel för att sedan kunna filma mobilens display och deltagarnas fingrar för att få en klar bild. Vi räknade också den tid det tog att genomföra en session vilket hjälpte oss att ge deltagarna rätt information om den ungefärliga tid vi behöver från dem. Vi insåg under pilottestet att det behövdes instruera T9-systemet mer än vad vi trodde, gällande var punkten fanns och hur man fick fram fler förslag på ord.

10 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 2.2.3 Uppgiftsbeskrivningar De uppgifter som deltagarna fick genomföra bestod av två stycken textmeddelanden de skulle skriva med hjälp av vartdera inmatningssystemet. Det första meddelandet var uppbyggt som ett vardagligt, informellt meddelande ämnat till en vän med ett flertal olika symboler samt engelska ord för att variera inmatningen. Det andra meddelandet bestod av en mer formell mening med mindre vanligt använda ord samt utan symboler, bortsett från den avslutande punkten. Detta för att även kunna jämföra de båda systemen vid inmatning av enbart text och bortse från de olika teknikerna för att infoga symboler. Dessutom kunde man på så sätt se hur effektivt själva skrivandet går både när man skriver ord och meningar man har för vana att skriva och när man får fundera mer över vart bokstäver är placerade. Textmeddelande 1: Hej! Vad gör du? Ska vi äta någonstans i stan? Hörde att for friends vid södermalmstorg är ett bra ställe :) Textmeddelande 2: På kristi himmelfärdsdag är det dags för pastorn att officiellt ta emot patienter på kiropraktorhögskolans patientklinik. 2.2.4 Genomförande Deltagarna fick börja med att fylla i ett medgivandeformulär (Bilaga 1) där de gav sitt medgivande till att bli filmade och ljudinspelade samt att detta material skulle få användas i vår studie och analys. Därefter fick de även fylla i en bakgrundsenkät (Bilaga 2) innehållande grundläggande personlig information samt frågor om deras språkkunskaper och erfarenhet av respektive system. Först efter att dessa blivit ifyllda fick deltagarna känna på de olika textinmatningssystemen för att friska upp minnet om användandet av de båda systemen samt introducera dem för applikationen Fastpad. Detta innebar att de fick testskriva med vartdera systemet och bli visade hur symboler och autokorrigering skulle skötas innan huvudmomentets start. På så sätt kunde vi så mycket som möjligt undvika påverkan av inlärningströskeln i testresultaten. När vi uppfattat att de börjat känna sig bekväma med systemen påbörjades huvudmomentet bestående av två skrivuppgifter med vartdera systemet som de fick på papper. De fem första deltagarna fick börja med att skriva meningarna med Fastpad och de fem sista fick börja med att skriva meningarna på Qwerty-tangentbordet. Både de som började med Fastpad och de som började med Qwerty-tangentbordet skrev först båda meningarna på det systemet som de började med och sedan båda meningarna på det andra systemet. Testsessionen dokumenterades med en videokamera vinklad mot artefaktens skärm samt deltagarens händer. Efter att huvudmomentet genomförts följdes det upp med ett antal intervjufrågor till deltagaren för att samla även kvalitativ data om dennes upplevelse vid användning av systemen (Bilaga 3). Intervjun efteråt dokumenterades genom ljudinspelning med hjälp av en Iphone-applikation samt anteckningar.

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 11 2.2.5 Deltagare Testerna genomfördes med tio stycken deltagare, sex stycken män och fyra stycken kvinnor som kunde flytande svenska. Den yngsta deltagaren var 19 år och den äldsta 43 år gammal. Allihop hade tidigare erfarenhet av att skriva med både Qwerty-tangentbordet i Iphone och en nummersats med T9. Vi hade ett krav på att deltagarna skulle vara över 18 år av etiska skäl. Att de kunde flytande svenska var viktigt då meningarna de skulle skriva i uppgifterna var på svenska. Det skulle ta längre tid att läsa och skriva meningarna om deltagaren inte kunde svenska. Vi ville heller inte att bristande erfarenhet av något system skulle påverka resultaten så därför skulle alla deltagare ha erfarenhet av både en nummersats med T9 och ett Qwerty-tangentbord. Deltagarna var studenter från institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Vi rekryterade dem genom att fråga studenterna som satt i korridoren om de hade tid. För att resultatet ska bli så bra som möjligt utan avvikande resultat var det viktigt att testdeltagarna var utan fysiska hinder som kan påverka testet. Deltagandet var frivilligt och kompenserades med en kladdkaka. 3. Resultat Samtliga deltagare genomförde båda uppgifterna i användbarhetstestet korrekt med vardera system. De skrivfel som påträffades i det färdiga meddelandet (t.ex. felstavat ord, missat ord eller missad bokstav) efter genomförd uppgift lades till som felsteg i datainsamlingen (Bilaga 4). Testresultaten från användbarhetstestet visar att samtliga 10 deltagare utförde båda uppgifterna på kortast tid med Qwerty-tangentbordet (Bilaga 4). Däremot var prestationen mer varierande vad gäller antal felsteg för respektive uppgift och system. Resultattabellen visar att 8 personer gjorde minst felsteg med Qwerty-tangentbordet under textmeddelande 1 (en person lika många med båda systemen) medan en majoritet under textmeddelande 2 gjorde minst felsteg med Fastpad där 5 personer visade detta resultat samt en person hade lika många felsteg med båda systemen (Tabell 1). Vidare kan man se att medelvärdet för antal felsteg var betydligt högre under textmeddelande 1 med Fastpad än övriga 3 uppgifter (Tabell 1) där det främst var två deltagare som uppmätte markant högt antal. Tid för felkorrigering var enligt medelvärdena även märkbart högre vid utförande med Fastpad gentemot Qwertytangentbordet. Även här sticker det första meddelandet med Fastpad ut från övriga 3 uppgifter. Intressant att notera är dessutom att medelvärdet för antal felsteg är som lägst för textmeddelande 2 med Fastpad (3,8 felsteg) medan tiden för felkorrigering procentuellt mot utförandetiden vid denna uppgift är den andra högsta av de 4 uppgifterna (6,11%). Vi kan även se att deltagarna spenderade betydligt kortare tid åt felkorrigering med Qwerty-tangentbordet än med Fastpad på båda uppgifterna, både i sammanlagd tid och procentuellt av hela tiden för uppgiftsutförandet.

12 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 Tid Antal felsteg Tid för felkorr. % tid för felkorr. Textmeddelande 1 Fastpad Textmeddelande 1 Qwerty Textmeddelande 2 Fastpad 2 min 38,6 s 9,9 17,6 s 11,1 % 1 min 6,5 s 4,6 1,81 s 2,72 % 2 min 6,4 s 3,8 7,72 s 6,11 % Textmeddelande 2 Qwerty 1 min 16,1 s 4,0 3,03 s 3,98 % Tabell 1: Testresultat i medelvärden för samtliga 10 deltagare Det syntes även en tydlig skillnad i prestation mellan de som fick börja testet med att utföra båda uppgifterna med Qwerty-tangentbordet och de som fick börja med Fastpad (Tabell 2). Denna skillnad syntes framförallt på prestationen med Fastpad, men var inte märkbart varierande vid prestation med Qwerty-tangentbordet. Deltagare som började testet med Fastpad (1-5) Deltagare som började testet med Qwerty (6-10) Textmeddelande 1 Fastpad Textmeddelande 1 Qwerty Textmeddelande 2 Fastpad 3 min 19s 1 min 58s 1 min 2s 1 min 11s 2 min 21s 1 min 51s Textmeddelande 2 Qwerty 1 min 18s 1 min 13s Tabell 2: Jämförande av utförandetid för deltagare som började testet med Fastpad vs. Qwerty-tangentbordet. Medianen för de manliga deltagarna var 23,5 år och för de kvinnliga var den 26 år (Bilaga 5). Anledningen till varför vi valde att även räkna ut medianen för respektive grupp beror främst på att en enstaka person stack ut från mängden med sin ålder och skulle höjt medelvärdet till en ålder som inte stämde överens med någon av övriga deltagares ålder. Medelåldern för männen är 26,2 år och för kvinnorna är det 26,75 år. Skillnaden är inte så stor mellan dessa två grupper och därför valde vi att utesluta det i tabell 3. I tabellen kan man se tidsskillnaderna för respektive grupps utförande av uppgifterna. Medelvärdet för männen var 132 sekunder för att skriva det första textmeddelandet med Fastpad. Kvinnornas medelvärde var högre, en anledning till det kan vara att en kvinnlig deltagare spenderade 4 min och 50 sek åt att skriva det första textmeddelandet. Männens medelvärde av tiden för samtliga uppgifter var lägre än kvinnornas. Båda grupper gjorde felsteg. Kvinnorna gjorde fler fel än männen på alla uppgifter förutom på

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 13 första textmeddelandet med Qwerty, då gjorde kvinnorna färre felsteg. Svårigheter med att skriva rätt ord leder till så kallade errors (Chisnell et al. 2008, s 260) Männen i överlag var snabbare och gjorde mindre felsteg än kvinnorna, förutom under textmeddelande 1 med Qwerty-tangentbordet där kvinnorna gjorde mindre felsteg än männen. Tid Felsteg Tid för korrigering Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Text. 1 Fastpad 132 s 192,5 9,3 12 6,75 s 35,22 s Text. 2 Fastpad Text. 1 Qwerty Text. 2 Qwerty 96,83 s 162,75 s 3 7 2,43 s 15,4 s 59,83 s 76,5 s 4,5 2,75 3,22 s 1,45 s 71,3 s 83,25 s 3,5 4,75 2,8 s 2,9 s Tabell 3: Testresultat som medelvärden för män och kvinnor. Genom svaren från bakgrundsenkäten kan vi konstatera att samtliga 10 deltagare hade mer än 4 års erfarenhet av skrivande med nummersats och T9 medan erfarenhet av Iphone var mer varierande där 5 stycken deltagare svarade att de hade mindre än 1 års erfarenhet, en person 1 till 2 år, två personer 2 till 4 år och en person mer än 4 års erfarenhet. (Bilaga 5). Den kvalitativa data som samlats in genom intervjuer efter testgenomförandet gav oss bland annat informationen att de flesta upplevde att det var lätt att korrigera fel med hjälp av Qwerty-tangentbordet medan uppfattningen varierade mer om detta med Fastpad där 5 personer gav svar som antydde på att de upplevde det som svårt, 4 personer att det var lätt till relativt lätt och en person hade ingen uppfattning (Bilaga 5). Den mest tydliga informationen från intervjusvaren var att 9 av 10 deltagare upplevde att de hade mer problem med att skriva med Fastpad än med Qwerty-tangentbordet. Övriga observationer noterade av utvärderingsgruppens observatörer under testerna, samt förstärkta av videomaterialet, var att ett par användare hade problem med att acceptera ordförslagen med hjälp av Qwerty-tangentbordet och tenderade att försöka trycka på ordet på skärmen med avsikt att acceptera ett korrekt ordförslag, vilket i stället avslog förslaget och de fick skriva om. Detta misstag upprepade samma personer fler gånger och verkade inte lära sig av tidigare misstag. Ett annat problem som noterades av observatörerna och förstärktes av videomaterialet var att en stor del av tiden för felkorrigering med Fastpad gick åt när dialogrutan Not in dictionary dök upp varje gång systemet inte kände igen ett ord.

14 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 4. Analys Vi har jämfört individuella resultat samt jämfört medelvärdena från de olika uppgifterna och därigenom försökt att se mönster i resultaten för att sedan ta reda på vad resultaten beror på, till exempel varför det tog längre tid att korrigera fel i textmeddelande 1 än det gjorde i textmeddelande 2 med Fastpad. Qwerty-tangentbordet med autokorrigering visade sig vara överlägset mest effektivt då samtliga 10 deltagare utförde båda uppgifterna på kortast tid med Qwerty-systemet. Detta trots att vissa irriterade sig på att fel ord dök upp, eftersom det framgår i intervjusvaren att felstegen upplevdes så pass lätta att redigera i efterhand (Bilaga 5). Genom det har vi fått ett tydligt svar på vår forskningsfråga att Qwerty-tangentbordet med Iphones inbyggda autokorrigering är mer effektivt vid skrivande än Fastpad med T9-funktion. Utöver detta var vi intresserade av de faktorer som påverkar effektiviteten och hur dessa utspelar sig med respektive system för att få en uppfattning om vad som skulle kunna förbättras med respektive system för att bidra till en ökad effektivitet. Den första uppgiften med Fastpad visar ett mycket långsammare resultat tidsmässigt än de andra testerna. Den andra uppgiften med Fastpad visar ett mer jämnsidigt resultat tidsmässigt med de uppgifterna med Qwerty-tangentbordet. Detta kan bero på att det andra meddelandet inte innehöll några symboler. Vi lade märke till på videoanalysen att det gick mest tid för felkorrigering åt att hitta rätt symbol med T9-systemet i Fastpad. Detta kan också tyda på en ovana hos testdeltagarana när det gäller användningen av T9- system. Alla våra deltagare använde sig enligt bakgrundsenkäten idag av en telefon utan T9 (Bilaga 5), vilket gör att även om de hade tidigare erfarenhet av T9 kan det ta en stund att komma in i systemet igen. Detta skulle i så fall kunna förklara varför de presterade sämre med Fastpad trots längre sammanlagd erfarenhet med T9-system. De fem deltagarna som började med att göra uppgifterna på Qwerty var snabbare på Fastpad jämfört med de fem deltagarna som testade Fastpad först. Anledning till det kan vara att de som började med Qwerty hade läst meddelandena en gång under uppgift ett med Qwerty och det kan ha påverkat tiden när de skulle skriva meningarna igen i uppgift två med Fastpad, eftersom de hade meningarna i huvudet och inte behövde kolla på pappret lika mycket. Det framgick även i resultaten att T9-systemet i Fastpad hade märkbart högre tid för felkorrigering procentuellt mot utförandetiden medan det andra meddelandet med hjälp av detta system uppmätte lägst medelvärde för antal felsteg. Detta tyder på användbarhetsproblem vid felkorrigering som med Fastpad var mer tidskrävande för användarna än med Qwerty-tangentbordet, vilket återigen besvarar vår forskningsfråga med att Qwerty-tangentbordet är mer effektivt för skrivande än Fastpad. Ett tydligt problem som framgick ur observationerna under testet var att dialogrutan Not in dictionary i Fastpad kunde dyka upp ett flertal gånger under samma uppgift för en användare och där detta stod för en stor del av tiden för felkorrigering. Vi ifrågasätter behovet av den funktionen alls och tror att möjligheten att lägga till nya ord under skrivandet bör vara valfri och inte fungera som en forced function (Norman 2002, s. 132).

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 15 En analys utifrån deltagarnas svar i intervjuerna visar att när det gäller användbarhet, föredrar det flesta av dem Qwerty tangentbord där 9 av 10 deltagarna säger att de upplevde någon typ av problem med Fastpad. Olika mätningar av utförandetid, antal felsteg och tid för felkorrigering visar att deltagarna presterade bättre med Qwertytangentbordet, men detta kan bero på andra faktorer som vi fick veta från bakgrundsenkäten. En sådan faktor är att alla användare har använt smartphones som har Qwerty-tangentbord i ett par år och detta är även den modell de använder idag. 5. Diskussion Vi valde att sammanställa all tid-data vi fick in och räkna ut medelvärdet på alla resultaten från testerna. Medelvärdet i dessa tester fungerar väl för att få en syn på hur gruppen presterade som helhet, även ett bra sätt att kunna jämföra de individuella resultaten med gruppens resultat (Chisnell & Rubin 2008, s 251). Det uppstod däremot problem när vi gick igenom resultaten och såg att det var två stycken tider som var betydligt längre än vad resten av tiderna var, på den första uppgiften för Fastpad. Vi analyserade dessa tester och kom fram till att vi skulle ta med tiderna i ett medelvärde, trots att de stack ut så pass mycket från resterande tider. Vi resonerade kring problemet men eftersom att det ingår i många personers vardagliga meddelandespråk idag att skriva :) kände vi att det var viktigt att få med även den tiden, då det var under skrivandet av just :) som den mesta tiden gick åt. Det andra testet som stack ut hade problem med samma uppgift men med att skriva ordet hej. Detta var mer komplicerat för oss att komma fram till vad vi skulle göra med det resultatet. Vi valde att ta med all registrerad data som vi hade fått in av testerna, och antecknade vid sidan av att denna avstickare fanns med i helhetsbilden för att ha det i åtanke när vi analyserade det hela. Det kan i liknande tillfällen vara bättre att använda sig av ett medianvärde istället för medelvärde då resultaten som sticker ut mest gör mindre skada för helhetsperspektivet (Chisnell et al. 2008, s 252). I vår forskningsfråga ville vi ta reda på vilket system som var mest effektivt. Vi samlade in data för att kunna besvara forskningsfrågan genom att mäta tiden för textinmatningen i de bägge systemen, då effektiviteten i detta fall handlar om hur lång tid det tar att använda funktionen i de olika systemen. Vi mätte även antal felsteg under testerna, samt hur lång tid det gick åt att korrigera sina felsteg. Felstegen påverkar effektiviteten beroende på hur snabbt/långsamt det går att ändra sina fel. Dessa data handlar främst om ändamålsenlighet och togs med i vår studie eftersom det är faktorer som påverkar tiden och ger en större helhetsbild över systemen för att senare kunna komma med rekommendationer om förbättringar. Metoden kunde vi förbättrat genom att låta moderatorn introducera skillnader och likheter mellan Fastpad och tidigare T9-system utförligare för deltagarna innan testen började. Vi var beredda på att deltagarna hade ett svagt minne av T9 och lät de därför testklicka innan testet, men det hjälpte inte så mycket. Trots att de fick testklicka innan var det många som inte förstod att pilarnas funktion i Fastpad var att byta ord. Det kan bero på att skiftningsknappen på en knapptelefon såg annorlunda ut. Att deltagarna hade erfarenhet av andra T9-system var inte till så stor hjälp som vi hade hoppats på inför användningen av T9-systemet i Fastpad. Deltagarna började under testens gång få mer erfarenhet av Fastpad vilket märktes i tidsskillnaderna mellan textmeddelande 1 och textmeddelande 2. Vi kunde därför varierat vilket meddelande de fick börja skriva istället för att enbart variera vilket system de började med, eftersom deltagarna under textmeddelande 2 hade

16 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 lättare för Fastpad än i textmeddelande 1. Vi kunde haft ett inofficiellt testmeddelande i Fastpad innan de riktiga uppgifterna så att de fick värma upp inför de officiella uppgifterna. 6. Slutsatser Efter att ha utfört testerna och analyserat de olika resultaten, har vi dragit slutsatsen att Qwerty-tangentbord är mer effektivt än Fastpad när det gäller textinmatning med Iphone, vilken besvarar vår huvudsakliga forskningsfråga. Tid och felsteg är avgörande faktorer i undersökningen. En viktig parameter är även hur erfaren deltagaren är vid textmeddelandeskrivning. Utöver detta har vi märkt även andra viktiga fynd från våra observationer av videomaterialet och anteckningar från intervjuerna. Nedan är en lista över dessa tillsammans med en kort beskrivning av varje fynd. Detta så att de lätt kan identifieras i rapporten.(chisnell et al. 2008, s. 275) Felkorrigering är mindre tidskrävande med Qwerty-tangentbordet än med Fastpad. Detta baserat på mätningar av den tid deltagarna spenderade åt felkorrigering under uppgiftsutförandena med respektive system. Användare upplever själva mer problem med T9-systemet i Fastpad. 9 av 10 deltagare i användbarhetstestet svarade under slutintervjun att de upplevt mest problem med T9-systemet vid uppgiftsutförandena. Färre felsteg utförs på Fastpad om man bara skriver text, symboler däremot leder till fler felsteg med Fastpad än Qwerty-tangentbordet. Genom analys av videomaterialet och jämförelse av utförandetid, fann vi att när ett textmeddelande inte innehöll några symboler eller känsloikoner gjorde deltagarna färre felsteg med Fastpad än med Qwerty-tangentbordet. Det som gjorde autokorrigeringen svårhanterad var att den bytte ord automatiskt istället för att låta användaren välja det alternativa ordet. Många felsteg under uppgifterna med Qwerty-tangentbordet visade sig bero på att fel ord blev valt av autokorrigeringen trots att deltagaren inte hade gjort ett aktivt val att acceptera ordet, utan bara gått vidare med mellanslag vilket är naturligt när man ska börja med ett nytt ord. Det ledde till att deltagaren fick sudda ut och börja om.

ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 17 7. Rekommendationer För att förbättra användbarhet av artefakter och förstärka användarupplevelsen, presenterar vi följande rekommendationer som syftar till att lösa de användbarhetsproblem som noterades under deltagarnas utförande av uppgifterna. Autokorrigeringen för Qwerty-tangentbordet i Iphone behöver ändras i det sätt man accepterar resp. nekar korrigeringar. Detta baserat på observationer av flera testpersoner som gång på gång försökte acceptera ett korrekt korrigerat ord genom att trycka på det vilket bara ledde till att de valde bort det och fick skriva om. De verkade inte lära sig av erfarenhet utan att trycka på ordet var en så stark logisk impuls att de fortsatte upprepa samma misstag. Detta skulle kunna göras genom att det aktiva valet användaren gör för att acceptera ordförslaget är att klicka på ordet som dyker upp och när användaren i stället skriver ett mellanslag så nekas ordförslaget. Alltså tvärtemot hur det fungerar idag. Fastpad hade behövt göra något åt dialogrutan Not in dictionary. Flera deltagare blev frustrerade på att man var tvungen att lägga till alla ord som inte fanns i ordlistan för att kunna skriva. Det skulle bli mer effektivt om man kunde gå vidare i texten med okända ord och sedan om man vill och har tid kan användaren lägga in nya ord i ordlistan genom telefonens inställningar. Det bör införas manuell redigering av ordbokens innehåll och autokorrigeringens regler i Iphones inställningar. Det hade varit en fördel för användarna om möjligheten fanns till att manuellt lägga till ord i ordboken för autokorrigering samt bestämma egna regler som till exempel prioriterade ord man alltid vill ska komma som första förslag. Detta bör då finnas i telefonens inställningar och inte som i Fastpad komma upp som forced functions (Norman 2002, s. 132) under skrivande. Vi ser ett starkt behov av detta eftersom det idag inte finns någon möjlighet att manuellt redigera ordboken utan det cirkulerar i stället metoder på internet som innebär att mata in ord x antal gånger i anteckningar för att ordboken så småningom ska lära sig dessa själv, söka efter ordet på Google genom Safari eller att lägga till ordet i kontaktlistan. Vidare upplever vi att trots att Qwerty-tangentbordet och Iphones inbyggda autokorrigering visade sig vara mer effektivt än Fastpad med T9-systemet så var antalet felsteg samt tiden ägnad åt felkorrigering för de båda relativt korta textmeddelandena ändå för höga även med Qwerty-tangentbordet för att kunna anses som effektivt. Förbättringar genom metod för att acceptera ord eller manuell redigering av ordboken räcker inte för att påverka det faktum att många felsteg sker på grund av att knapparna är för små och sitter för tätt intill varandra, vilket ofta leder till att användaren trycker på knappen bredvid. Knappupplägget är helt enkelt inte optimalt för skärmstorleken hos dagens mobiltelefoner och det bör därför göras mer utförliga studier i helt nya upplägg av virtuella tangentbord.

18 ID:UTVMET VT2012, Grupp 6 Referenser Anson, Alexander (2012-01-24) Smartphone Usage Statistics 2012 [Infographic] (Elektronisk). Tillgänglig: http://ansonalex.com/infographics/smartphone-usage-statistics- 2012-infographic/ (2012-05-25) Chisnell, Dana & Rubin, Jeffrey B.(2008) Handbook of Usability Testing: How to Plan, Design, and Conduct Effective Tests. 2. uppl. Indianapolis: Wiley Publishing, Inc. Larsson, F; Radi, I. (2009) Äldre och textinmatning: en studie mobiltelefoner traditionella, äldreanpassade och touch screen. Göteborg: Göteborgs Universitet Kvalitativ metod (Elektronisk), Nationalencykopedin (2012). Tillgänglig: www.ne.se/kvalitativ-metod (2012-05-25) Norman, Donald A. (2002) The Design of Everyday Things. New York: Basic Books.