BARNÄNGENS GÅRD 3 Tegelviksgatan 46-52, 52 A-C SÖDERMALM

Relevanta dokument
MURHÖRNET 1. Långholmsmuren 11 LÅNGHOLMEN

BLECKTORNET 1 STORA BLECKTORNET Södermannagatan 61 SÖDERMALM

HIPPOMENES 4. Storkyrkobrinken 1 GAMLA STAN

KNAPERSTA 1 GRÅBO. Knaperstavägen 1-3 LÅNGHOLMEN

STORA HENRIKSVIK 1. Långholmsmuren 21 LÅNGHOLMEN

CEDERSDALS MALMGÅRD 1

CUPIDO 4. Själagårdsgatan 17 GAMLA STAN

VÄDERKVARNEN 21. Brunnsgatan 22, Regeringsgatan 79 och 81 NORRMALM

BERGSKLIPPAN 4. Västra Vattugränd 3 DJURGÅRDEN

KATTÖGAT 1. Lilla Skinnarviksgränd 6 SÖDERMALM

BARNÄNGENS GÅRD 1 Tegelviksgatan 42, 42 A-B, 44 och 54 samt Tengdahlsgatan 32 SÖDERMALM

BONDESONEN STÖRRE 19 MALONGEN Nytorget 15 SÖDERMALM

TYPHON 6. Västerlånggatan 58 GAMLA STAN

STORA PRYSSAN 2. Blecktornsgränd 1 SÖDERMALM

TÖMMEN 1 MOMMA REENSTIERNAS PALATS Wollmar Yxkullsgatan 23 SÖDERMALM

ORMEN MINDRE 1. Hornsgatan 40, Bellmansgatan 18 A C SÖDERMALM

TRIVIA 6. Österlånggatan 34, Prästgatan 86 GAMLA STAN

DROTTNINGEN 4. Högbergsgatan 14 A-B SÖDERMALM

DROTTNINGEN 13. Katarina Kyrkobacke 3 SÖDERMALM

STADSVARVET 3 Folkungagatan SÖDERMALM

LORENSBERG 1. Söder mälarstrand 115 SÖDERMALM

NEDERLAND 20. Götgatan 46, Noe Arksgränden 2 SÖDERMALM

SANKTA KATARINA STÖRRE 5

CADMUS 2. Norra Dryckesgränd 3 5, Järntorgsgatan 5 GAMLA STAN

SKÄRHOLMENS GÅRD 1. Skärholmens gårdsväg SKÄRHOLMEN

SANDBACKEN STÖRRE 16. Katarina Östra Kyrkogårdsgränd 11, Sandbacksgatan 2 SÖDERMALM

SPÄNNRAMEN 2. Torkel Knutssonsgatan 9 15 SÖDERMALM

KATARINABACKEN 8. Svartensgatan 31 SÖDERMALM

ÖVERKIKAREN 33. Hornsgatan 6 SÖDERMALM

ORMEN MINDRE 3. Hornsgatan 44A C SÖDERMALM

LATONA 9. Västerlånggatan 75 GAMLA STAN

DROTTNINGEN 2. Högbergsgatan 10, Nytorgsgatan 4 SÖDERMALM

MEDUSA 5. Triewaldsgränd 3 GAMLA STAN

BERGSKLIPPAN 2 OCH 3. Östra Varvsgatan 1A E DJURGÅRDEN

LOTSEN 18 OCH 19. Åsögatan 207, 209 SÖDERMALM

Halsen 10. Andréegatan 8. Djurgården

UNDEROFFICERSHUSET 1. Långholmsmuren 1 LÅNGHOLMEN

GLASBRUKSKLIPPAN 1. Mäster Mikaels gata 6A-D, 8, 10 SÖDERMALM

ECHO 4. Kåkbrinken 4, Prästgatan GAMLA STAN

CUPIDO 3. Själagårdsgatan 19 GAMLA STAN

KRONAN 1. Fjällgatan 38A och B SÖDERMALM

Krigsmanskassan 17. Långa Gatan 11 B D. Djurgården

BONDESONEN STÖRRE 23. Nytorget 13 A-C SÖDERMALM

IPHIGENIA 1. Västerlånggatan 30 GAMLA STAN

ERISICHTON 2. Göran Hälsinges gränd 6 GAMLA STAN

GRÖTLUNKEN 5 NICOLAIHUSET Sabbatsbergsvägen 1 VASASTADEN

TJÄRVRÄKAREN 1 Åsögatan 211 SÖDERMALM

STENBODARNE 1 Fjällgatan 23A och 23B SÖDERMALM

HERRÄNGSGÅRDEN 6. Segeltorpsvägen 49 och 51 HERRÄNGEN

SKINNARVIKEN 1. Bastugatan 48 SÖDERMALM

KANINEN MINSTA 8. Yttersta Tvärgränd 6 SÖDERMALM

CERES 4. Svartmangatan 8, Skomakargatan 11 GAMLA STAN

ORMSALTAREN 9. Klevgränd 1c SÖDERMALM

UGGLAN STÖRRE 9 Bellmansgatan 14A-D, Brännkyrkagatan 18A-B SÖDERMALM

VÄSTERGÖTLAND 24. Götgatan 28, Repslagargatan 13 SÖDERMALM

STENBOCKEN 6. Brännkyrkagatan 13 SÖDERMALM

ÖSTERGÖTLAND 10. Sankt Paulsgatan 11 SÖDERMALM

Halsen 12. Andréegatan 6. Djurgården

LÅNGSÄTRA 2 Sätragårdsvägen 183, Sätragårdsvägen 187 SÄTRA

TJÄRVRÄKAREN 2. Åsögatan 213 SÖDERMALM

GRANITEN 28 KRISTINEHOVS MALMGÅRD Kristinehovsgatan 2 6 SÖDERMALM

SANDBACKEN MINDRE 45. Sandbacksgatan 7 SÖDERMALM

MILON 1. Munkbron 3, Stora Gråmunkegränd 11 GAMLA STAN

PANDORA 2. Stora Nygatan 25 GAMLA STAN

AJAX 6. Prästgatan 13 GAMLA STAN

LILLA HORNSBERG 1. Hornsbergs strand 22 STADSHAGEN

MARIEDAL 1. Hornsbergs strand 14A STADSHAGEN

VASASTADEN 2:97 LUSTHUSET I SPÖKPARKEN Drottninggatan 116 B VASASTADEN

DROTTNINGEN 5. Katarina Kyrkobacke 7, Högbergsgatan 16 SÖDERMALM

KATTÖRAT 1. Bastugatan SÖDERMALM

Krigsmanskassan 6. Bergsgränd 4. Djurgården

TJÄRKOKAREN 2. Åsögatan 208 SÖDERMALM

POLLUX 11 VINDRAGARLAGET Stora Hoparegränd 6 GAMLA STAN

LAPPSKON STÖRRE 8. (Delen före detta 3) Pryssgränd 10 A E, Söder Mälarstrand 19 A B SÖDERMALM

Krigsmanskassan 8. Breda gatan 4 a-c. Djurgården

LAPPSKON STÖRRE 10 MARIAHISSEN Söder Mälarstrand 21/Bellmansgatan 2/Pryssgränd 12 GAMLA STAN

LOTSEN 8, 20, 21. Skeppargränd 1, 3, Åsögatan 195 SÖDERMALM

SLÄTTENS GÅRD 1 OCH 2

SÖDERMALM 11:23 VILLA BERGSHYDDAN Klockstapelbacken 4 SÖDERMALM

TJÄRHOVET MINDRE 24. Kvastmakarbacken 6 SÖDERMALM

Krigsmanskassan 4. Östra varvsgatan 4 a-c. Djurgården

GRÖNA GÅRDEN 1. Kvastmakarbacken 1 A-C SÖDERMALM

EKERMANSKA GÅRDEN 1. Ekermans gränd 3 5 SÖDERMALM

TJÄRBODEN 1. Kvastmakartrappan 2 10 SÖDERMALM

LATONA 10. Västerlånggatan 77, Prästgatan 76 GAMLA STAN

Krigsmanskassan 5. Breda gatan 8 C-D. Djurgården

LÅNGBRO GÅRD 17 Långbrovägen 43 A-F LÅNGBRO

ALSTAVIK 1 FYRKANTEN Alstaviksvägen 3, Långholmsmuren 2A-E, RIDDARHUSET Alstaviksvägen 5, SÖDRA BOSTADSHUSET Alstaviksvägen 7-9 LÅNGHOLMEN

MEDUSA 3. Järntorgsgatan 4 GAMLA STAN

BONDEN STÖRRE 45. Södermannagatan 28 32, Skånegatan 69 SÖDERMALM

BARNÄNGSBACKEN STÖRRE 4

ERISICHTON 3. Göran Hälsinges gränd 4 GAMLA STAN

CERES 16. Tyska Brinken 20, 22 GAMLA STAN

Ombildning till bostadsrätt

EURYDICE 3. Ignatiigränd 4, Göran Hälsinges gränd 3 GAMLA STAN

MARIEBERG 1:15 DEL AV Smedsuddsvägen 10 KUNGSHOLMEN

ÖRBY GÅRD 2 ÖRBY SLOTT Örby Slottsväg 26 ÄLVSJÖ

ÖVERKIKAREN 1. Södermalmstorg 4 SÖDERMALM

MINERALET 1. Skånegatan SÖDERMALM

Krigsmanskassan 7. Breda gatan 6 a-c. Djurgården

Transkript:

BARNÄNGENS GÅRD 3 Tegelviksgatan 46-52, 52 A-C SÖDERMALM

Stadsholmen AB Stadsholmen är Stockholms stads bolag för förvaltning av äldre, kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Vi äger och förvaltar merparten av bebyggelsen inom kulturreservatet östra Mariaberget, Skinnarviksberget, Åsöberget och Vita bergen samt området vid Katarina kyrka. Dessutom är Stadsholmen största fastighetsägare i Gamla stan, på Långholmen och i Djurgårdsstaden. Vi äger och förvaltar även gårdar i ytterstaden stamfastigheter från vilka stadens moderna förorter vuxit fram. För närvarande omfattar beståndet 279 fastig heter med drygt 700 byggnader, som inrymmer 1633 lägenheter och 804 lokaler. Stadsholmen är ett dotterbolag till AB Svenska Bostäder. Stadsholmen bildades 1936 av samfundet S:t Erik för att rusta upp några kvarter i Gamla stan. Stadsholmen är det äldre namnet på denna stadsdel. 1967 förvärvade Stockholms stad bolaget och överförde merparten av sitt äldsta bostadsbestånd till Stadsholmen. Under åren har även Stadsholmen övertagit byggnader från andra fastighetsägare som byggnadsstyrelsen, kriminalvården och Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm. Med tiden har ett synsätt vuxit fram där antikvariska principer baserade på varje hus historia och förutsättningar blivit vägledande för hur byggnader och yttre miljö ska förvaltas och rustas. Flertalet av våra fastigheter har högsta klassificering (blå) vilket innebär att de har så stora kulturhistoriska värden att de motsvarar kraven för byggnadsminnen. För oss är byggnadsvård ett vardagsarbete och allt vi gör präglas av respekt för husen och deras historia. FAKTABLAD Byggnader och miljöer berättar ofta något om vår historia. Genom byggnaderna kan vi få veta hur staden och samhället förändrats. Husen ger oss också kunskap om hur människor har arbetat, bott och inrett sina hem och de speglar även olika gruppers livsvillkor. Somliga hus är väldokumenterade och omskrivna medan andra är mer anonyma. Under några år har vi tillsam mans med Stadmuseet i Stockholm arbetat med att sammanställa en kortfattad information om alla våra fastigheter; information om när husen byggdes, hur de har förändrats och hur de har använts under åren. För att kunna beskriva den enskilda fastighetens historia har vi dels besökt varje hus för att se vad som finns kvar från äldre tid och dels letat uppgifter i arkiv och litteratur. En del nya foton har tagits för att illustrera faktabladen. För att hinna med alla fastigheter inom rimlig tid har arbetet byggt på lättåtkomliga uppgifter. Ingen fullständig arkivforskning har alltså gjorts och de historiska beskrivningarna är därför inte heltäckande. Ibland kan uppgifter i olika arkiv också vara motsägelsefulla och det har inte alltid funnits möjlighet att reda ut frågetecken. Faktabladen kan därför komma att fördjupas och förändras vid nya undersökningar i framtiden. Faktabladen finns samlade på Stadsholmens webplats www.stadsholmen.se 2

3

VY ÖVER FASTIGHETEN 1958. FOTO: L AF PETERSENS. SSMF7772 Det tvåvåniga stenhuset på Barnängens gård 3 uppfördes 1741 som ett verkshus för Barnängens fabriker. I byggnaden fanns logement med väggfasta våningssängar, presshus, överskäreri, ruggningsrum och på vinden torkramar. Sedan 1830-talet har det främst inrymt arbetarbostäder. Byggnaden är den äldsta befintliga byggnaden sedan Barnängens fabriker, dess stomme och volym är bevarad från byggnadstiden 1741. Även vindsfönstrens muröppningar i östra och västra fasaderna är ursprung liga. Vad som präglat det före detta verkshuset är den genomgripande ombyggnaden vid sekelskiftet 1900. Yllemanufakturens arbetare hade arbetat och bott i byggnaden under 1700-talet. I och med ombyggnaden 1900 förstärktes detta drag genom att flygeln förvandlades till en utpräglad arbetarbostadslänga med många små lägenheter och trångbodda familjer. I trapphusen finns fyllningsdörrar, foder och socklar från sekelskiftet 1900 men även äldre helfranska trefyllningsdörrar, foder med kraftig profil samt dörrtrycke av äldre modell och franska gångjärn. I flera lägenheter finns äldre inredningsdetaljer såsom brädgolv, kakelugnar, fyllningsdörrar och profilerade foder. Kvarteret Barnängens gård är en av stadens historisk mest betydelsefulla industrimiljöer, både genom sin ålder, långa kontinuitet och tillverkningens omfattning. Till den samhälls- och industrihistoriska betydelsen hör att fabriken under glansperioden på 1700-talet var Stockholms största arbetsplats och Sveriges största textiltillverkare. Miljön är viktig för förståelsen av äldre tiders patriarkala företagsstruktur med ägarfamiljens påkostade bostad som självklar mittpunkt bland de 4

GRINDEN TILL BARNÄNGENS TEXTILFABRIK 1906. DEN AKTUELLA BYGGNADEN SYNS TILL HÖGER. FOTO: LARSSONS ATELJÉ. SSMC000567 övriga enklare byggnaderna. Karaktäristiskt för den herrgårdsliknande miljön är att den är tydligt avskild från den omgivande staden i en egen, strikt hållen plan. Barnängens Gård 3 är blåvärderad enligt Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificering. Det innebär att den har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde. OMRÅDESBESKRIVNING Det tidigare avskilt belägna området kring Nytorget och Hammarby sjö blev ett centrum för textilnäringen i den första etappen av Stockholms industrialisering. Redan under 1600-talets senare del etablerades textilindustri i den så kallade Malongen vid Nytorget och vid Färgaregården och Barnängen. De förhållandevis stora skarorna textilarbetare och deras familjer hade särskilt problematiska levnads- och arbetsförhållanden. Flertalet bodde mycket trångt inom fabriksanläggningarnas gränser eller i utkantsbebyggelsen i Vita Bergen. Parallellt med industrierna fanns i den glest bebyggda trakten stora trädgårdar, däribland Groens Malmgård, som gav Malmgårdsvägen sitt nuvarande namn. Mer stadsmässig, sammanhängande bebyggelse uppfördes under 1700-talet vid Nytorget och längs Malmgårdsvägen som ledde till Vintertullen vid Hammarby sjö och till vintervägen över isen mot Värmdö. Idag utgörs området av en unik sammansättning av låga trä- och stenhusområden från 1700- talet och 1800-talets första hälft, grönskade gårdsmiljöer i sluttningen mot Vitabergsparken och bostadshus från senare delen av 1900-talet. Områdets långa bebyggelsehistoria har inneburit att dess omgivning gått från lantlig utkant via industri och hamn till moderna bostadsområden. Kvartersnamnet Barnängen förekommer tidigast 5

STENHUSET PÅ BARNÄNGENS GÅRD 3 UPPFÖRDES 1741. FOTO: J. MALMBERG i några gårdshandlingar vid mitten av 1600-talet och har sitt ursprung i 1500-talet, då området kom att införlivas med Danviks hospital, som avsåg att anlägga ett barnhospital vid Hammarby sjö. Vid sekelskiftet 1600 förekommer namnet Barnestuguängen vilket sedan övergick till Barnängen. 1674 förekommer namnet på en av stadsingejören Johan Holm upprättad karta över tomterna intill, med uppgiften om en gård på Barnängen. Först 1691 planlades Barnängsområdet efter symmetriskt rutnätsmönster. På stadsplanen anges för en tomt som motsvarar läget för aktuell fastighet; H. Commissionären Jacob Gavelius intagit och stängt. HISTORIK Fastighetshistorik Gavelius etablerade textilindustri Jacob Gavelius var klädesimportör för armen med manufakturprivilegier. År 1691 fick han tillstånd att etablera en textilindustri för kläde, ett kraftigt tyg av fin ull, på Barnängen. Samma år lät han uppföra byggnader, det första var ett timmerhus där fabrikens första väveri inrättades. Alla hus uppfördes i trä men kom att ersättas av stenhus under 1700-talet. Gavelius levererade så väl det kraftiga ulltyget som uppsydda kläder till armén. Dessutom räckte produktionen även till viss civil efterfrågan. Efter Gavelius död 1698 övertogs rörelsen av den blivande svärsonen Hans Ekman. Verksamheten gick bra till en början men dess efterfrågan minskade allt eftersom och låg nere i början av 1700-talet. Vid en inventering 1724, i samband med att Riddarhuset gick in som delägare, beskrivs området med den tidigare nämnda väveribyggnaden, en lust- och blomsterträdgård med åttkantigt, murat lusthus i mitten, stall, färgeri- och bostadshus. Här stod även en portvakts- och trädgårdsmästarbostad samt ytterligare ett antal mindre byggnader för såväl industriverksamhet som för driften av gården med djurhållning och viss odling. Bröderna Apiaries framgångsrika ylleväveri År 1762 sålde Riddarhuset Barnängen till bröderna Eric Salander och Hans Reinhold Apiarie som lät ut- 6

I TRAPPHUSEN FINNS FYRFYLLNINGSDÖR- RAR, KALKSTENSGOLV OCH TRAPPOR MED SMIDESRÄCKEN. FOTO: J. MALMBERG vidga såväl markegendomen som bebyggelsen. Bland annat uppförde de huvudbyggnaden 1767-1769 som markerade inledningen till en omdaning av fastigheten under de nästföljande decennierna till en modern, herrgårdsliknande miljö. Barnängens ylleväveri var det största i Stockholm under större delen av 1700-talet och var vid 1760-talet Stockholms största arbetsgivare med 725 arbetare. Ägare och verksamheter på 1800-talet Fastigheten såldes 1804 till fabrikören och stadsmajoren Johan Peter Gladberg men dess verksamhet minskade i omfång. Trots investeringar och nya ägare var den utan framgång. År 1829 såldes verksamheten till ett bolag som skulle inrätta en skola för uppfostran av gossar efter den Hillska metoden. Den så kallade Hillska skolan lät bygga om husen efter verksamhetens behov, men på grund av ekonomiska problem lades den ned 1846. Två år senare köptes fastigheten av Aftonbladets grundare, Lars Johan Hierta, som återupptog industriverksamheten genom sidentillverkning. Hierta importerade maskiner och redskap för en modern industritillverkning. Han bodde i huvudbyggnaden tillsammans med sin familj och hade ett rikt umgängesliv. Verksamheten var dock inte lönsam och såldes succesivt av innan den 1867 lades ned helt. Stockholms Bomullsspinneri- och Väveri AB Under 1870-talet köpte Stockholms Bomullsspinnerioch Väveri AB fastigheten i etapper. I samband med detta styckades den upp till tre och satte igång en byggnadsverksamhet genom tillskott av nya fabrikslokaler. Initialt gick verksamheten bra men mot 1900-talets mitt behövde man rationalisera och koncentrera verksamheten. Redan 1904 hade 2/3 av Barnängsområdet sålts till Stockholms stad som lät planlägga området med rätvinkliga kvarter. 1952 såldes den kvarvarande manufakturtomten. Sedan 2001 ägs Barnängens gård 2 och 3 av Stadsholmen och sedan 2002 äger de även Barnängens gård 1. 7

I rummen förekom omväxlande gröna kakelugnar av modell mindre och så kallade järnkakelugnar. I bostadsrummen fanns väggfasta våningssängar och i en del av dem fanns murade köksspisar med kakelugn. I byggnadens södra del låg överskäreri, pressrum och ruggningsrum. Under byggnadens norra del fanns en bjälkkällare. Ombyggnad Under 1830-talet, när fastigheten övertogs av Hillska skolan, genomfördes en allmän upprustning och huset byggdes om för dess nya funktion. Byggnaden kom främst att inrymma logement för eleverna vilket medförde att några få större salar kom att ersätta verkshusets många rum. Rummen inreddes med pardörrar och kakelugnar. Alla trappor byggdes i sten och förstugorna fick kalkstensgolv. Det är möjligt att fönstrens storlek ökade i samband med skolans ombyggnad. I LÄGENHETERNA FINNS PROFILERAD SMYGPANEL OCH FYLLNINGS- DÖRRAR. FOTO: J. MALMBERG BYGGNADSHISTORIK Barnängens yllemanufakturs verkshus År 1741 uppfördes byggnaden i två våningar av sten och tak av tegel. Som manufakturbyggnad var verkshuset för sin tid mycket stort och många funktioner och arbetare skulle rymmas inom dess murar. I en beskrivning från 1745 ges en detaljerad bild av husets inre. I dess södra del fanns utrymmen vars funktioner sammanhängde med specifika led i klädestillverkningen. I dess norra del fanns kokspisförsedda bostadsrum som också användes till arbete. På vindsvåningen var fyra klädesramar och fyra kardställningar. Överst fanns en torkvind. I södra ändan av byggnadens bottenvåning låg pressrummet. Stockholms bomullsspinneri- och väveri AB:s ombyggnad Omkring sekelskiftet 1900 byggdes huset om till 20 små arbetarbostäder efter ritningar av Knut Hauffman. Ytterligare ett trapphus byggdes mellan de två befintliga. Fyra lägenheter var större än övriga med kök och rum med kakelugn. I bottenvåningens sydligaste del inrymdes en samlingssal med egen entré och veranda. I samband med att arbetarbostäderna byggdes så uppfördes en tillbyggnad med tvättstuga mot flygelns södra gavelfasad. Under 1920-talet fanns en speceriaffär i bottenvåningen mot norr. Vid samma tidpunkt inreddes en samlingssal med öppenspis på vindsvåningen. Därefter har flera förändringar skett, framförallt 1949 då fönster utbyttes och små lägenheter slogs samman till större med moderniserade kök och badrum. Upprustning och renovering 1995 moderniserades lägenheterna med ny köksinredning och badrum. Planlösningarna bevarades till stor del och så även inredningssnickerier. BYGGNADSBESKRIVNING På byggnadens norra gavel ansluter det före detta fabriksområdets putsade och järngrindsförsedda portal från 1790-talet. Mot väster finns en trädgård med odlingslotter som är omgiven av rött trästaket och smidesgaller. Längs gallret står hamlade lindar. Öster om byggnaden är marken gruslagd. 8

Exteriör Byggnaden är ett tvåvåningshus med en mindre tillbyggnad på den södra gaveln. Det står på en murad och putsad sockel och fasaderna är slätputsade med en profilerad takfot. Taket är brutet och plåtlagt med plåtskodda skorstenar. Fönstren är till största del rektangulära med mitt- och tvärpost, till vindsvåningen finns dock låga kvadratiska fönster. På husets östfasad finns fyra trapphusentréer. Framför två entréer finns fritrappor av sten med smidesräcke. På den södra tillbyggnaden finns sentida dörrar. Dörrarna består av pardörrar av trä med fyllningar, glasade partier och ovanfönster. Några entréer har innandörrar. Interiör Byggnaden innehåller 15 lägenheter samt några lokaler. Dess interiör präglas av ombyggnaderna under 1800-talet och renoveringen vid sekelskiftet 1900. Trapphusen är utformade med golv och trappor av kalksten, smidesräcke med dekorativa avslut och väggar och tak är putsade och målade. Lägenhetsdörrarna består främst av halvfranska enkeldörrar med fyra fyllningar och samtida foder från sekelskiftet 1900. Det finns även äldre helfranska trefyllningsdörrar med kraftiga foder av 1700-talskaraktär samt dörrtrycke av äldre modell och franska gångjärn. I lägenheterna finns äldre brädgolv, fyllningsdörrar med profilerade foder och smygpanel samt kakelugnar. Kök och badrum präglas av moderniseringen under 1990-talet. Det finns dock enstaka äldre fast skåpsinredning i köken. GEMENSAMT ANSVAR FÖR VÅR LEVANDE HISTORIA Byggnader och miljöer med stort kulturhistoriskt värde berättar alltid något väsentligt. Det kan handla om stadsutveckling, samhällsförändringar, arkitektur, stilideal eller hantverksmetoder, men också om hur människor har bott och inrett sina hem eller om de skilda livsvillkoren för olika sociala skikt. Att fastigheterna byggts om och moderniserats under årens lopp är en del av historien. Vi och våra hyresgäster är tillfälliga brukare i ett långvarigt historiskt skede. Vi har ett gemensamt ansvar för att aktivt och på ett varsamt vis bevara de värdefulla miljöerna till framtida generationer. Varsamhet kan bland annat innebära att behålla äldre planlösningar och att vara rädd om inredningsdetaljer som paneler, dörrar, lister och kakelugnar. Anpassningar och förändringar kan ske, men utan att vi förvanskar oersättliga värden. Individuella bedömningar måste alltid göras från fall till fall. Vi ska inte glömma att stilar och behov skiftar över tiden. Det vi idag kan tycka vara otidsenligt kan av kommande generationer upplevas positivt och värdefullt. Att använda traditionella material som kalkputs eller oljefärg är också viktigt, liksom att utforma nya inredningsdetaljer så att de passar i miljön. Vid vanlig städning och rengöring måste vi ta hänsyn till att de material och ytskiktsbehandlingar som finns i husen till exempel trä, kalksten, stuck, oljefärg, limfärg och linoleum är ömtåliga och kräver särskild försiktighet. Även innergårdar och trädgårdar har sina särskilda förutsättningar och ska skötas och utvecklas så att karaktären bevaras. Stadsholmen har samlat sina riktlinjer för fastighetsunderhåll i broschyren Ett stockholmskt kulturarv att förvalta borgarhus och kåkar. Alla hyresgäster har fått skriften, men den finns också på vår hemsida. Här finns också några konkreta råd om hur man som hyresgäst bäst vårdar de gamla husen och miljöerna. På Stockholms stadsmuseums hemsida finns allmän information om byggnadsvård, www.stadsmuseum.stockholm.se. stockholm 2015