PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)



Relevanta dokument
BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

PETIT BLEU DE GASCOGNE

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

BERGER PICARD. Berger de Picardie, Berger picard)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

PARSON RUSSELL TERRIER

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

JACK RUSSELL TERRIER

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

RYSK-EUROPEISK LAJKA

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

WELSH CORGI PEMBROKE

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

DALMATINER (Dalmatinac)

WELSH CORGI PEMBROKE

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

RYSK-EUROPEISK LAJKA

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

JACK RUSSELL TERRIER

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

GORDONSETTER (Gordon Setter)

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

ENGELSK SETTER (English Setter)

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA

WELSH SPRINGER SPANIEL

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

BRETON (Epagneul breton)

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Svenska Älghundklubben

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Transkript:

04.08.2010 /EN FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE Grupp 1 (AISBL) SECRETARIAT FCI-nummer GENERAL: 176 13, Place Albert 1 er B 6530 Thuin (Belgique) FCI-standard på franska publicerad 2009-01-23 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2008-11-04 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 FCI-Standard N 176 PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed. Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för BERGER PICARD Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Frankrike Vall- och vakthund Grupp 1, sektion 1, Med arbetsprov Berger picard har gamla anor. Det är inte belagt att rasen härstammar just från Picardie. Det är möjligt, och t.o.m. troligt att den har varit spridd över ett mycket större område. Strävhåriga vall- och boskapshundar var typiska i hela nordvästra Europa. År 1863 bedömdes de första berger picard på utställning i samma klass som beacueron och briard. År 1898 blev rasen erkänd som en ras från Picardie. År 1922 utarbetades en första standard av Paul Megnin. Rasen blev slutligt erkänd 1925. Ända fram till andra världskriget, förde rasen en något obemärkt tillvaro. Det var inte förrän entusiaster ville återlansera rasen, som man i Picardie sökte de mest typiska hundarna för reproduktion. Efter flera år av svårigheter för rasklubben att bli ansluten till franska kennelklubben, bildade den framstående kynologen Robert Montenon klubben Berger picards vänner ( Les amis du Berger Picard ) 1955. Klubben anslöts slutligen 1959 och en ny rasstandard antogs av franska kennelklubben (S.C.C.) år 1964. Den gällande standarden har redigerats av J. C. Larive, klubbens ordförande, och hans kommitté i samarbete med R. Triquet. Berger picard är en medelstor hund, solid, rustik, välmusklad och välbyggd utan att någonsin vara tung. Den skall vara mycket elegant såväl i stående som i rörelse. Dess uttryck skall vara livligt och vaket vilket understryks av dess skägg och ögonbryn. Berger picard skall ha normala proportioner. Kroppslängden mätt från skulderleden till sittbensknölen skall något överstiga mankhöjden (med 5-8 %). Tikarna är i allmänhet något längre än hanhundarna. Skalle och nosparti skall vara lika långa. Avståndet från armbågarna och marken skall motsvara halva mankhöjden. Rasen skall ha en balanserad mentalitet. Den skall vara sansad och modig, aldrig aggressiv, rädd eller orolig. Detta gör det möjligt för den att lätt genomföra sitt arbete med att valla och vakta fårhjordar. Rasen är också en mycket bra vakthund hemma och en utmärkt familjehund som trivs med barn.

Huvud Skallparti Stop Huvudet skall stå i proportion till hundens storlek och det skall aldrig vara massivt. Det skall vara fint mejslat men det får inte ge ett spetsigt intryck. Sett från sidan skall de övre linjerna i skalle och nosparti vara parallella. Det skäggiga utseendet är typiskt, det vill säga ögonbrynen skall vara markanta (päls på ungefär 4 cm som inte får hänga ner över ögonen), liksom skägg och mustasch. Framifrån sett skall pannan vara lätt välvd och inte plan. Den skall ha en minimal mittfåra. Stopet skall vara föga framträdande. Det skall befinna sig på lika avstånd från nackknöl och nosspets. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Kropp Rygg Ländparti Kors Nostryffeln skall vara väl utvecklad. Den skall alltid vara svart och ha vida näsborrar. Nospartiet skall vara kraftigt och inte alltför långt. Det får inte vara spetsigt. Nosryggen skall vara rak. Det skall finnas en mindre mustasch och ett lätt skägg. Läpparna skall vara torra och sluta väl an. Käkarna skall vara kraftfulla. Saxbett. Bettet bör vara fulltaligt. Kinderna skall vara något rundade. Ögonen skall vara medelstora, ovala, horisontella och inte framträdande. De skall vara mörka (färgen får vara mer eller mindre mörk i enlighet med pälsfärgen, men aldrig ljusare än hasselnötsfärgad). Öronen skall vara högt ansatta, medelstora och breda i basen. Spetsarna skall vara något rundade. Öronen skall alltid bäras naturligt upprätta. Öron burna lätt utåtriktade tolereras, men är inte önskvärt. Halsen skall vara kraftig och muskulös. Den skall vara lång, väl ansatt i skulderpartiet och tillåta att huvudet bärs stolt. Benstommen skall vara kraftig utan överdrift och muskulaturen skall vara torr. Ryggen skall vara plan. Ländpartiet skall vara kraftigt. Korset skall slutta svagt och mjukt gå över i bakpartiet.

Bröstkorg Svans Underlinje och buk Bröstkorgen skall nå ner till men inte nedanför armbågarna. Omkretsen på en korrekt bröstkorg mätt alldeles bakom armbågarna skall överstiga mankhöjden med ungefär en 1/5-del. Revbenen skall vara väl välvda i sin övre del varefter de gradvis blir flatare mot bröstbenet. Buken skall vara svagt uppdragen. Svansen skall vara okuperad. I vila skall den hänga ner till hasen med en svag böjning i spetsen. I rörelse får svansen bäras högre utan att någonsin bäras in över ryggen. Pälsen på svansen skall ha samma längd som på kroppen. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Frambenen skall vara lodrätt ställda såväl från sidan som framifrån sett. Skulderbladen skall vara långa och snedställda. Armbågarna skall ligga väl intill kroppen. Frambenen skall vara raka och väl musklade. Mellanhänderna skall vara svagt sluttande från sidan sett. Framtassarna skall vara runda, korta och kompakta. Bakställ Helhet Lår Knäled Has/hasled Mellanfot Baktassar Bakbenen skall vara parallella bakifrån sett och väl ställda från sidan sett. Låren skall vara långa och väl musklade. Knälederna skall vara mycket välvinklade. Hasorna skall vara lagom vinklade, och varken vara öppna eller alltför vinklade. Mellanfötterna skall vara lodrätt ställda. Baktassarna skall vara runda, korta och kompakta. Det får varken finnas sporrar eller extratår. Trampdynorna skall vara fasta. Klorna skall vara mörka. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige.

Rörelser Rörelserna skall vara smidiga och fria. De skall på samma gång ge intryck av elegans och lätthet. I måttlig fart skall benen röra sig parallellt. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara sträv och halvlång och kännas frasigt sträv när man tar på den. På kroppen och svansen skall den vara 5-6 cm lång. Underullen skall vara fin och tät. Fawn, sotad fawn, tigrerad fawn, grått som i huvudsak är mörk. Det får inte finnas stora vita fläckar (en liten vit fläck i bringan och vitt på tåspetsarna tolereras). Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar: Tikar: +/- 1 cm tolereras. 60-65 cm 55-60 cm Fel Allvarliga fel Diskvalificerande fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Avsaknad av 2 andra tänder än P4orna i nederkäken (P1orna beaktas inte). Omvänt saxbett utan att framtänderna har förlorat kontakt. Mycket ljusa ögon. Svans som är rullad över ryggen eller överdrivet kort. Päls med tendens att krusa sig. Päls som är för platt; är kortare än 4 och längre än 7 cm. Päls som är mjuk eller ullig. Grava fel i fram- eller bakställ; speciellt om bakstället är felaktigt, mycket utåtriktade baktassar, kohasighet. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Otypisk. Över- eller underbett där framtänderna har förlorat kontakt. Avsaknad av 2 P4or eller fler än 2 andra tänder än P4 (P1orna beaktas inte). Ögon som är blå eller så ljusa att de går mot gult. Öron som inte bärs naturligt upprättstånde. Svans som är rudimentär eller saknas. Färg: svart, vit, harlekin, fläckig; vitt som är alltför utbrett i bringan, tassar som är helt vita. Vitt i pälsen på andra ställen än de områden som nämns ovan. Storlek som över- eller understiger de i standarden angivna. Hanhundar som är 67 cm och tikar som är 62 cm i mankhöjd kan tolereras förutsatt att de har mycket stor kvalitet.

Nota bene Testiklar Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se