KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

Relevanta dokument
Kapitel 13: (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Telefoninäten. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Digital kommunikation. Maria Kihl

ETSF05 Repetition av KomSys

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

KomSys Repetition Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Kapitel 13: Telefoninäten. Jämförelse med OSI-modellen. Data communication. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

ETSF05 Repetition av KomSys

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Access till nätet. Maria Kihl

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Network Management Säkerhet Performance QoS Köteori. Jens A Andersson

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Kapitel 10 , 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet

Tentaexempel. Maria Kihl

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Grundläggande datavetenskap, 4p

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Sammanfattning Datorkommunikation

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Access till nätet. Maria Kihl

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Jens A Andersson

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Stora datanät. Maria Kihl

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Datakommunikation vad är det?

ETS130 Kommunikationssystem :00-13:00. Anvisningar. Lycka till! /Jens

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Planering och RA/DHCPv6 i detalj

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen

TCP/IP och Internetadressering

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Övningar - Datorkommunikation

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Fördjupningsuppgiften Ämnen

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Tentamen i Trådlös Internet-access

Transkript:

KomSys Repetition Emma Fitzgerald

Tenta måndag 29/10 Tid 14-19 Plats: MA10 Tillåtna hjälpmedel Skrivdon Räknare (tag med!) Matsäck Regler Tentor börjar prick! Kom senast inom första timmen Man får inte gå förrän det gått en timme Tag med fotoleg Omtenta först påsken 2019 2

Frågetimme/Open Office Frågor på övningarna Kontakta Hassan för tider: mohammadhassan.safavi@eit.lth.se 3

CEQ Enkät per web Används för att utveckla kurser se trender Viktigt att få många svar! Utvärderas av Programledning Kursansvarig Kursombuden 4

Hur får man flest poäng på tentan? Visa dina beräkningar och skriv vad du tänker. Står det inte på pappret kan du inte få några poäng för det. Delvis rätt svar ger en del av poängen: har man bara svaret kan det endast blir helt rätt eller helt fel. Kolla antal poäng för varje uppgift. Skriv inte en sida som svar på en uppgift värt 2 poäng. 5

Hur får man flest poäng på tentan? Tentateknik Läs noggrant Kolla genom hela tentan i början och planera hur du spenderar din tid Lägg inte för mycket di på någonting du inte kan hoppa över det och komma tillbaka i slutet. Kolla dina svar i slutet. 6

Vad ingår i tentan? Alla föreläsningar, labbar, och övningar Förutom köteori Alla delar av boken som finns i läsanvisningar Ni får ett blad med paketformat mm. Finns på hemsidan, under extentor Ni behöver inte kunna namn och datum på teknikhistoria Fördjupningsuppgiften ingår inte 7

Översättning från bitar till signaler Det enklaste sättet att skicka bitar på en länk är genom att använda olika spänningsnivåer, så kallad linjekodning. 11101 volt nätadapter s Mottagaren läser av amplitudnivån och tolkar signalen. 20

Non-return to zero (NRZ) Nolla = låg spänningsnivå Etta = hög spänningsnivå 0 0 1 0 1 1 0 1 0 0 Problem? Synkronisering! 21

Manchester Kombinerar NRZ och en klockpuls. Inga problem med synkronisering. 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 Signalfrekvensen är dubbelt så hög jämfört med NRZ. 22

Differential Manchester 0 0 1 0 1 1 1 1 0 1 0 En övergång i början av ett bit-intervall betyder en nolla. 23

Multiplexering Två datorer som som skall skicka data över en länk får ej skicka samtidigt på samma frekvensband eftersom signalerna då överlagras och förstörs. 43

Generell multiplexering Man delar in länken i kanaler och låter en förbindelse kommunicera över en av dessa kanaler. 45

Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex 3. Tidsmultiplex 4. Koduppdelad multiplexering 46

Synkron tidsmultiplex Multiplexorn skickar ut paketen i tur och ordning. Om en kanal inte har något att sända kommer länken att vara tom. Multiplexor 47

Statistisk multiplexering Paketen skickas ut på länken efterhand som de kommer till multiplexorn. De kan behöva vänta ett tag innan de kan skickas vidare. 5 1 7 3 2 Multiplexor 5 4 3 2 1 8 6 4 48

Polling Om ett lokalt nät använder polling, finns det en så kallad master som ser till att de andra datorerna (som kallas slavar) får skicka i turordning. Master 1 2 Poll 1 Data 54

ALOHA En dator skickar iväg alla datapaket direkt. Sedan lyssnar datorn en viss tid på broadcastkanalen. Om datorn får en bekräftelse (ACK) från centraldatorn har sändningen blivit lyckad. Om inte, skickas paketet igen. Vidareutveckling: Slotted ALOHA 55

CSMA/CD CSMA/CD = Carrier Sense Multiple Access with Collision Detection. När en dator har ett paket att skicka, lyssnar den först på länken. Är länken ledig, skickar datorn sitt paket. Är länken upptagen, väntar datorn med att skicka paketet. 56

Token Ring Turordningsprincip. Den som har token får skicka ett paket. När en dator har skickat ett paket lämnar den över token till nästa i ringen. 57

OSI-modellen OSI-modellen innehåller 7 skikt el. nivåer (layers). Applikation Presentation Session Transport Nät Länk 7 6 5 4 3 2 Fysisk 1 90

Fysisk vs. länklagret Fyslagret Det fysiska mediet (koppar, radiovågar, ljus, ) Kodning och modulering (Manchester, PCM, AM, FM,...) Allt som behövs för att översätta 1/0 till en fysisk signal och tvärtom, tex flaggor, sampling, kvantisering Repeterare 91

Fysisk vs. länklagret Länklagret Undvika interferens och kollisioner: Vem får använda länken när? CSMA, ALOHA Multiplexering TDMA; FDMA, CDMA, MAC-adresser, ramar Bryggor ARP sitter mellan länk- och nätlagret 92

Några frågor om adresser Portadresser: vad är dem? Nummer som identifiera en applikation som transportlagret tar data från/levererar data till Varje förbindelse har en portadress på mottagarsidan, och en på destinationssidan. Vissa applikationer använder standardiserade portnummer, text 25 för SMTP, 80 för HTTP Applikationer som inte har ett standardnummer får en slumpmässig portadress från operativsystemet. 93

Några frågor om adresser Link-local-adress Link-local-adresser är IP adresser (på nätnivå) som bara kan användas inom ett LAN, tex 192.168.0.1 Det gör att man kan bygga ett privat IP-LAN utan att köpa offentliga IP-adresser Om man vill att en dator är synlig på Internet behövs en riktig (dvs offentlig) IP-adress. 94

Några frågor om adresser Local loopback Adresser som tex 127.0.0.1 är loopback-adreser. De går till den egan datorn. Dessa adresser gör att en applikation fungerar även om servern och klienten körs på samma dator. Många program är byggda på detta sätt Tex spela ett spel där man själv kör servern, streama en film som lagras på den egna datorn. Används även för att testa program som kommer att köra över Internet. 95

96

Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 105

Dataöverföring Telenäten är digitala. Vårt tal digitaliseras med PCM i lokalstationerna och överförs sedan som 8-bitars sampel. Telenäten använder kretskopplad dataöverföring, dvs en permanent förbindelse sätts upp för varje samtal. Trunknätet använder synkron tidsmultiplexering. SDH 106

Lokalstationen Lokalstation Abonnenter Linjekretsar Kopplingsdel Styrdel 107

Linjekretsen led ning mot abon nen t A/ D omva ndling tal i en a riktn ingen balan s 8000 talsa mpe l per sekund Va rje sa mpel bestå r a v 8 bitar D/ A omva ndling tal i an dra riktn ingen Enligt Nyquist-teoremet får man vid samplingen med alla frekvenser under 4000 Hz. 108

Kopplingsdelen koncentrator gruppväljare (switch) 109

Styrdelen Dator med en eller flera processorer som innehåller intelligensen. Ser till att kopplingsdelen utför rätt arbete. Stora krav på tillförlitlighet och hög processorkraft. 110

Systemarkitektur Kopplingsdel Kopplingsdel Processor RP RP RP RP Centralprocessor Regional- Processor Multiprocessorsystem Hierarkiskt system 111

xdsl Digital Subscriber Line Utnyttja frekvensområdet 20kHz-1,1MHz ADSL Discrete Multitone Technique 256 kanaler 0-1,1MHz Varje kanal: ca 4kHz bandbredd med QAM (16-QAM, 64-QAM, 128-QAM, 256-QAM) => max 1.44Mbps Kanal 0, omodulerad, för telefoni 112

Mobila telenät, generell uppbyggnad Kärnnät Accessnät 113

Frekvenser och kanaler Operatörer tilldelas frekvenser av PTS fördelas på cellerna Frekvensområdet delas upp FDMA TDMA CDMA Broadcast-kanal (för info från nätet till alla MT) 114

Vad händer när MT rör sig? Handover Förflyttning mellan celler Byte av basstation Roaming Förflyttning mellan operatörer/länder Byte av hela strukturen 115