HAMMARÖ KOMMUNS KVALITET I KORTHET 2016 RESULTATRAPPORT

HAMMARÖ KOMMUNS KVALITET I KORTHET 2016 RESULTATRAPPORT

2(16) Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2016 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I KKiK har man tagit fram cirka 40 olika mått för att beskriva och jämföra de deltagande kommunernas kvalitet och effektivitet. en har tagits fram utifrån följande fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutveckling 2007 genomfördes den första KKiK-undersökningen tillsammans med 41 kommuner. Under 2016 har cirka 245 kommuner deltagit i KKiK. Denna rapport beskriver Hammarö kommuns för 2016, dels i jämförelse med andra deltagande kommuner, och dels jämfört med tidigare i KKiK. Jämförelsen med andra kommuner görs genom en indelning i fyra grupper; de 25 % bästa kommunerna, de 25 % näst bästa kommunerna, de 25 % näst sämsta kommunerna och de 25 % sämsta kommunerna i undersökningen. Vilken grupp Hammarö tillhör av de fyra grupperna kan man se genom den färgmarkering som anges. Färgmarkeringarna följer följande färgnyckel:

3(16) Tillgänglighet 1.Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 100% 86% 98% 2015 Analys För tredje året i rad förbättrar Hammarö sitt för detta mått, och Hammarö uppnår tillsammans med 14 andra kommuner i undersökningen ett på 100 % besvarad e-post inom två arbetsdagar. Det goda et bedöms bero på att kommunens kontaktcenter, som öppnade 2014, kan ge snabba svar på enkla frågor via e-post utan att behöva vidarebefordra e-posten till handläggare på förvaltning. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 76% 52% 74% Analys har förbättrat sig något sedan 2015 års mätning och placerar sig som åttonde bästa i undersökningen. Av de 76 % som fick svar på frågan besvarades hela 98 % direkt av svarande person i kontaktcenter (motsvarande siffra för 2015 var 93 %). Undersökningen visar således att kommunens kontaktcenter ökar andelen frågor som besvaras direkt utan att koppla vidare och ligger nu nära 100 %. 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 82% 78% 99% Analys Resultatet är inte jämförbart med 2015 års, eftersom man i 2016 års servicemätning ändrat bedömningsgrunderna för gott bemötande. Bemötandet har bedömts utifrån fyra nivåer: Mycket god - God - Medelgod - Dålig (nivån "mycket god" är ny fr o m 2016). Bedömningen av varje samtal har sedan lagts samman till en bedömning i procent för varje nivå och poängsatts enligt särskild formel. Om måttet hade bedömts enligt tidigare års kriterier skulle et varit 100 %, eftersom bemötandet vid samtliga samtal i Hammarö kommun bedömts som mycket gott eller gott.

4(16) 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstation en öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 34 53 34 2015 Analys et är en sammanvägning av tre delmått. Resultatet för Hammarö kommuns del har legat på samma nivå de senaste åren. Simhallens öppettider ger det sämsta et och det drar således ner det sammanvägda et för de tre delmåtten. Simhallens öppettider är är svåra att utöka eftersom reningsanläggningen inte klarar ett utökat öppethållande. 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 63% 64% 69% Analys Det önskade placeringsdatumet läggs ibland under mellandagarna mellan jul/nyår, nyår/trettonhelgen eller under personalens fortbildningsdag i början av året. Verksamheten är då starkt reducerad, många avdelningar är sammanslagna och ordinarie personal finns inte alltid på plats. Familjerna startar då hellre introduktionen lite senare, trots att den ursprungliga önskan kan ha varit några, eller någon dag tidigare. Den första önskan finns dock fortfarande kvar i statistiken och är en av orsakerna till detta. En annan orsak kan vara att familjen önskar få en placering för sitt barn samma dag som kommunen fått vetskap om att familjen finns i vår kommun. Handläggningen och förberedelser för väl sammansatta grupper tar några dagar och bidrar till et. 5 bör därför alltid läsas i relation till mått 6, där antalet väntande dagar mäts. 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 7 dagar 28 dagar 6 dagar Analys Som vårdnadshavare i Hammarö kommun är den genomsnittliga väntetiden endast sju dagar (i förhållande till önskat placeringsdatum). Med det et placerar sig Hammarö kommun bland de bästa kommunerna i undersökningen.

5(16) 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 2015 71 dagar 58 dagar 31 dagar Analys Ett svårt mått där Hammarö har lämnat förslag till SKL att dela upp måttet i 4 delar. Ett som visar handläggningstiden, ett som visar väntetiden, ett som visar inflyttningstiden och det som finns nu som visar tiden för hela processen. Under 2016 har et försämrats och socialförvaltningen vet redan nu att det kommer att försämras ytterligare inför 2017 då det är stor brist på platser i särskilt boende. Vissa åtgärder komma att kunnna vidtas, men socialförvaltningen kommer troligtvis att ha ett underskott på platser fram till det nybyggda särskilda boendet står klart 2019. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 10 dagar 17 dagar 18 dagar Analys Här har et förbättrats jämfört med föregående år och tillhör den bästa gruppen i undersökningen. Individ- och familjeomsorgen (IFO) har jobbat aktivt för att förkorta tiden under 2016 och hoppas kunna sänka handläggningstiden ytterligare under 2017.

6(16) Trygghet 9. Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? 2015 Analys Resultatet hämtas från Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning, som Hammarö kommun genomför vartannat ojämnt år. Därmed finns inget för 2016. 10. Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 72 14 st 15 st 12 st Analys Det är glädjande att et fortfarande ligger under medel, även om et har försämrats jämfört med 2015. Under 2017 kommer kontinuitet i hemtjänsten att vara ett högprioriterat arbetsområde där målet är att öka kontnuiteten markant. 11. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Planerad) 5,4 st 5,3 st 5,5 st Analys På Hammarö kommuns förskolor finns det i genomsnitt något fler barn/personal (5,4) än övrigt i riket (5,3), men Hammarö ligger nära genomsnittet. Hammarö har ett mycket starkt tryck vad gäller förskoleplatser och nya förskoleavdelningar öppnar med jämna mellanrum. Det görs stora ansträngningar för att hålla nere antalet i barngrupperna.

7(16) Delaktighet och information 12. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 2015 Analys För detta mått finns inget eftersom det inte genomförts något val under 2016. 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (Andel av maxpoäng) 79% 76% 86% Analys Årets är inte jämfört med tidigare års, eftersom granskningen av kommunernas hemsidor tidigare har gjorts av en extern granskare i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) regi, och i år har samma undersökning genomförts som en självgranskning. Resultatet för del har blivit väsentligt sämre, och eftersom granskningen tidigare utförts av annan är det svårt att analysera orsakerna till försämringen. Hammarö kommun kommer med start under 2017 att satsa stort på att förbättra och utveckla webben. En nyligen genomförd "kanalvalsundersökning" i kommunen visar att hemsidan är den kanal utåt mot medborgarna som är viktigast och som medborgarna vill att det satsas mest på att utveckla. 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (Andel av maxpoäng) 72% 56% 72% Analys Hammarö har samma som 2015 och tillhör den bästa gruppen i undersökningen. Förklaringen till det goda et ligger bl a i att Hammarö har en struktur och organisation för arbetet med medborgardialog. 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Analys Resultatet hämtas från Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning, som Hammarö kommun genomför vartannat ojämnt år. Därmed finns inget för 2016. 47

8(16) Effektivitet 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 2015 136 tkr 137 tkr 128 tkr Analys Kostnaden för ett inskrivet barn i Hammarö kommuns förskolor (136 tkr) är något lägre än genomsnittet (137 tkr). En av anledningarna till detta skulle kunna vara att barngrupperna är större i Hammarö kommun (16,9 barn per avd.) än genomsnittet i landet (16,7 barn per avd.), enligt Skolverkets statistik. 17 A. Vilket når elever i årskurs 6 i kommunen? 94% 78% 99% Analys et visar ett genomsnitt av andelen elever som uppnått minst betyget E i de nationella proven i engelska, matematik och svenska i år 6. I år 6 visar de nationella proven för läsåret 2015-16 i matematik och engelska att mer eller mindre 100 % av eleverna har godkändt provbetyg. I ämnet svenska har 97,2 % av eleverna godkänt provbetyg. Det är delprovet som handlar om skrivande som har lägst. Vi kan även se i analysen att de genomsnittliga provbetygspoängen i Hammarö är något högre i engelska och matematik än svenska. Analysen av måttet visar att Hammarö har stabila och goda över tid. Orsakerna till de goda en handlar till stor del om att bildningsnämnden har formulerat mål för uppföljningen av skolornas, vilka tar sin utgångspunkt i de nationella målen och riktlinjerna. Genom huvudmannens organisation för kvalitetsarbetet, vilken bygger på dialog och delaktighet, är målen också väl förankrade på samtliga nivåer i organisationen. De framtagna målen för huvudmannen bygger till stor del på uppgifter från skolornas kvalitetsarbete. Förvaltningen följer på ett systematiskt sätt upp skolornas kunskaps. Skolorna i sin tur använder ett kommungemensamt kartläggningsmaterial från och med förskoleklass till år 9 för att följa upp elevernas lärande och utveckling. Analyserna av elevernas ligger sedan som grund för att utveckla undervisningen. Anpassningar och stöd utformas för att ge goda möjligheter till utveckling och lärande tidigt under skoltiden. Skolorna har tillgång till kommungemensamma resurser för handledning av lärare i språk och matematik. Rektor på enheten ansvarar för elevhälsoarbetet och förfogar över centrala resurser så att elevhälsoarbetet kan stödja det inre arbetet på enheten.en annan viktig orsak till goda är att bildningsnämnden tar ansvar för det kompensatoriska uppdraget genom att fördela ett socioekonomiskt index till våra förskolor och skolor. För att förstå elevernas är det viktigt att ta hänsyn till olika elevers förutsättningar.

9(16) 2015 Analys, forts. från föregående sida: En annan viktig aspekt av analysen är att nämna att skolornas olika sätt att organisera och leda sin verksamhet, variation av arbetssätt och professionella lärarinsatser har stor betydelse för et. Hammarö kommun har även i flera år arbetat med medvetna och kommunövergripande kompetensutvecklingsinsatser för stora grupper av pedagoger, inom framför allt matematik och språk, men även i andra ämnen som naturvetenskap och teknik. I analysen vill vi även föra fram betydelsen av dessa utbildningsinsatser, som viktiga bidrag till de positiva en. Kompetensutvecklingsinsatserna är inriktade på ämnesdidaktik och kollegialtarbete för att utveckla undervisningen. 17 B. Vilket når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 78% 71% 87% Analys et visar ett genomsnitt av andelen elever som fått godtagbara kunskaper i svenska och matematik i de nationella proven, dvs procentuell andel elever som uppnått kravnivån för år 3. Resultatet för läsåret 2015-16 visar att den andel elever som nått kravnivån i Hammarö för samtliga delprov i matematik och svenska i år 3 ligger högre än totalt i riket. Det finns ett undantag och det är delprovet enskild högläsning där Hammarö har 94,5 % och totalt i riket är jämförande siffra 96,1. Vid närmare analys visar det sig att et skiljer sig anmärkningsvärt mellan kommunens skolenheter, från 87,8-100 % måluppfyllelse.vi behöver gå vidare och analysera detta med kommunens rektorer. Resultatet ligger på en mycket hög nivå i årets mätning och även över tid. Förskolans medvetna arbete i kommunen ger eleverna i förskoleklass och lågstadiet goda förutsättningar för det fortsatta arbetet. För vidare analys av framgångsfaktorer för de goda skolen i Hammarö kommun, se analysen till mått 17 A. 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 98% 86% 95,2% Analys I det här måttet redovisas behöriga till yrkesförberedande program. Resultatet baseras på antal elever som har avslutat årskurs 9, dvs elever med godkända slutbetyg i svenska, matematik och engelska samt betyg i ytterliggare fem ämnen, det vill säga totalt 8 ämnen. Undersökningar visar att det ibland finns betydande skillnader mellan kommuner och skolor vad gäller andelen elever som är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I Hammarö kommun skiljer sig dock andelen behöriga elever mellan kommunens två högstadieskolor, vilket vi behöver arbeta vidare med för att utbildningen ska vara likvärdig.

10(16) 2015 Analys, forts. från föregående sida: Men det totala et är mycket positivt i jämförelse med övriga kommuner i Sverige och har varit över tid. I årets undersökning delar Hammarö på andraplatsen med tre andra kommuner. I Hammarö kommun tar vi ansvar för att kompensera för skillnader mellan elever för att uppnå målen för utbildningen genom att vi fördelar resuser genom ett socioekonomiskt index. För att förstå skolornas behöver vi i analysen ta hänsyn till många olika faktorer, t ex. skolans sätt att organisera och leda sin verksamhet, olika arbetssätt och betydande lärarinsatser. Hammarö kommun har med, jämförelsevis knappa, resurser omvandlat resurserna till en jämförelsevis hög lärartäthet. Lärarnas professionalitet har avgörande betydelse för att alla elever ska klara kunskapskraven i samtliga ämnen. Ävens skolans förmåga att sätta in rätt stödinsatser i ett tidigt stadie för elever med behov är avgörande för att alla elever ska nå behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Orsaken till att Hammarö har en hög andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram handlar framförallt om ett framgångsrikt kvalitetsarbete som genomsyrar alla nivåer i förvaltningen, att bildningsnämnden tar ansvar för kompensatoriska skillnader samt skolornas sätt att organisera och leda verksamheterna i samklang med betydande lärarinsatser. 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Analys Hammarö kommun genomför ej denna enkätundersökning. Skolinspektionen har förändrat sitt arbetssätt och genomför från och med 2015 skolenkäter på samtliga skolor runt om i riket. Hammarö använder sig därför av detta material i sin analys och sitt förbättringsarbete. Enkäten riktar sig till elever, vårdnadshavare och personal och handlar om synen på skolan och undervisningen. Eleverna tillfrågas i år 5 och år 9. Den senaste elevenkäten (2015) visar att eleverna i åk 9 ser mer positivt på sin skola och undervisning än andra deltagande skolenheter. Detta gäller för alla 14 frågeområderna utom stimulans och delaktighet där Hammarö ligger marginellt lägre i jämförelse med andra skolor. Stimulans och utmaning i undervisningen är områden som kommunen arbetar med i chefsgruppen utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. 20. Kostnad per betygspoäng 327 kr 382 kr 297 kr Analys et kostnad per betygspoäng ger en indikation på kommunens kostnadseffektivitet inom skolan. et är beräknat på genomsnittligt meritvärde i 16 ämnen i åk 9 i förhållande till verksamhetens kostnader. Hammarö har en hög måluppfyllelse i grundskolan i relation till förhållandevis låga kostnader. Om vi ser till själva måttet kostnad per betygspoäng så hamnar Hammarö i toppnivån av landets kommuner som är med i undersökningen. Orsaken till att Hammarö har en relativt låg kosnad per elev speglar en medveten resursfördelning och resursanvändning.

11(16) 2015 Analys, forts. från föregående sida: Hela styrkedjan har kunskap om hur resurserna fördelas generellt och det finns även en modell för en socioekonomisk fördelning som utgår från givna kriterier. Vidare är det i analysen viktigt att nämna att skolornas medvetena sätt att styra och organisera sin verksamhet har stor betydelse för kostnadseffektiviteten. Inte minst med tanke på de tidiga stödinsatser som ges till eleverna, vilket är kostnadseffektivt. För övrigt kan även nämnas att Hammarö har relativt låga kostnader i förhållande till övriga Värmland när det gäller kostnader per elev totalt. Vi kan konstatera att när det gäller lokaler och inventarier, läromedel, datorer, programvaror, skolbibliotek, elevhälsa samt administration har hammarö lägre kostander per elev i jämförelse med Värmland som helhet. Kommunens rektorer leder stora enheter på många håll och skolorna har stora elevgrupper från förskoleklass upp till år 9. 21. Andelen elever som bor i kommunen och fullföljer gymnasieutbildningen 80% 71% 89,8% Analys Det här måttet anger andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning i kommunen. I Hammarö kommun är eleverna berättigade att söka den utbildning de önskar. Att elever har möjlighet att välja den utbildning de önskar ger goda chanser att också fullfölja sin utbildning. Hammarö har gemensam gymnasienämnd med Karlstads kommun, och har inte någon egen gymnasieskola inom kommunens geografiska område. Hammarö kommun äger således inte förvaltningen av gymnasieskolan i egen regi. Det positiva et kan dock ses i ljuset av grundskolans medvetna arbete med kvalitetsarbete på alla nivåer som skapar goda förutsättningar för en hög måluppfyllelse och en god kvalitet i undervisningen. Eleverna får goda förutsättningar att gå vidare i sitt lärande efter avslutad grundskola i Hammarö kommun. Hammarö kommun deltar i projektet Värmlands Framtid som arbetar främjande och förebyggande för att underlätta övergången mellan grundskola och gymnasiet och för att minska risken att elever hoppar av gymnasieskolan. Det är viktigt att socialförvaltning och bildningsförvaltning samverkar med tidiga insatser för de elever som riskerar avhopp. Statistiken bör noga följas så att siffran fortsätter att vara på samma nivå med strävan om att öka ytterliggare. 22. Kostnad per elev i ett gymnasieprogram 104 tkr 123 tkr 11 tkr Analys Hammarö har gemensam gymnasienämnd med Karlstads kommun, och har inte någon egen gymnasieskola inom kommunens geografiska område. Hammarö kommun äger således inte förvaltningen av gymnasieskolan i egen regi.

12(16) 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 83% 67% 81% 2015 Analys et anger andel av maxpoäng för 15 olika delmått. Hammarö placerar sig liksom förra året i den bästa gruppen i undersökningen och förbättrar sitt ytterligare. Kraven på utbudet inom särskilt boende höjs successivt för varje år. De kvalitetsaspekter som efterfrågas beaktas särskilt i processen med projektering av nytt särskilt boende i kommunen. 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 865 tkr 818 tkr 795 tkr Analys Utifrån spannet i jämförelsen mellan kommunerna, där lägsta kostnad ligger på 476 tkr/år och högsta kostnad ligger på 1301 tkr/år och plats, förstår man att det är väldigt olika saker man jämför. Vi vet sedan tidigare att det finns kommuner som anger lägenheter i gamla servicehus (där de boende endast har hjälp av hemtjänsten) som platser i särskilt boende. Den kostnaden är inte jämförbar med platser i ett gruppboende för personer med demenssjukdom som uppfyller krav på viss bemanning och tillsyn dygnet runt. Av de extra pengar till äldreomsorgen som staten utlyste för 2016 lade Hammarö kommun en stor del på att öka bemanningen, vilket gör att kostnaden per plats har ökat. 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 90% 83% 95% Analys Hammarö är fortfarande en av de bästa kommunerna i undersökningen, även om siffran över nöjda brukare gått ner något från 2015. Vi är mycket glada och stolta över utvecklingen som har skett med en i särskilt boende ända sedan 2011. Den stora förbättringen är ett av ett målmedvetet arbete med kvalitets-, bemötande- och värdegrundsfrågor. 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 58% 65% 58% Analys et anger andel av maxpoäng för 17 olika delmått. Hammarö ligger kvar på samma jämfört med 2015, och et ligger fortfarande under medelvärdet för samtliga kommuner. Visst serviceutbud som finns med bland delmåtten är det ingen efterfrågan på än hos hemtjänsttagarna i Hammarö kommun, t ex personal som talar olika språk.

13(16) 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 2015 354 tkr 272 tkr 355 tkr Analys Inom hemtjänsten är innehållet i vad som redovisas som en hemtjänsttimme olika i stort sett varenda kommun. Det är inte förän alla kommuner mäter den verkliga utförda tiden som en jämförelse kan göras överhuvudtaget. Under 2016 har antalet vårdtagare totalt minskat medan timmarna de behöver hjälp har ökat (allt fler bor hemma längre), och detta leder till att kostnaden per vårdtagre i hemtjänsten ökar. Extra statliga pengar har satsats vilket ökar kostnaderna. 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 87 % 91 % 88 % Analys En del i en tråkig trend där nöjdheten med hemtjänsten har minskat något från år till år sedan toppnoteringen 2013. Kvalitet i hemtjänsten ett fokusområde inom socialnämnden, och ett projekt har startats upp under 2016 som kommer att fortsätta under hela 2017. 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? 84 % 80 % 86 % Analys et anger andel av maxpoäng för 10 olika delmått. Hammarö har sänkt sitt något jämfört med 2015, men et tillhör ändå den näst bästa gruppen i undersökningen. 30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning 87% 77% 94% Analys Hammarö har förbättrat sina för detta mått ända sedan 2013, och tillhör trots en liten minskning av et 2016 de näst bästa kommunerna i undersökningen. Andelen ungdomar som inte återaktualiseras (det vill säga återkommer på något sätt till individ- och familjeomsorgen) ett år efter avslutad insats/utredning är ett bra mått på att både utredningar och insatser håller en hög kvalitet.

14(16) Samhällsutveckling 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen 84% 79% 82,3% 2015 Analys tillhör den bästa gruppen i undersökningen, och har förbättrats sedan föregående år då siffran för andelen förvärvsarbetande i kommunen var 82 %. Siffran avser år 2015. 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 2 % 4,3 % 2,3 % Analys tillhör den bästa gruppen i undersökningen, men et bör fortfarande kunna förbättras något med tanke på den socioekonomiska strukturen i Hammarö kommun. 33. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 5,3 st 5,4 st 3,4 st Analys Hammarö har förbättrat sitt väsentligt, från att ha tillhört den sämsta gruppen 2015, till att tillhöra den näst bästa gruppen i undersökningen 2016. Det är dock osäkert om det handlar om en reell förbättring eller om att det varit inrapporteringsfel tidigare år, eftersom Hammarö kommuns egna siffror tyder på att antal nyregistrerade företag varit relativt konstant de 4 senaste åren. Nettotillväxten av företag är mycket positiv på Hammarö, 2016 låg nettotillväxten på 7 % (dvs även inflyttade företag och inte bara nyregistrerade). 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? (Index 1-100) Analys Resultatet för 2016 års mätning i undersökningen Insikt fanns inte tillgängligt då rapporten för KKiK publicerades. 78

15(16) 35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens innvånare? 2015 7,8 dagar 11,7 dagar 7,9 dagar Analys Hammarö har ungefär samma sjukpenningtal som föregående år (årets siffra avser 2015). Jämfört med övriga kommuner i riket har Hammarö ett lågt sjukpenningtal och placerar sig i den bästa gruppen i undersökningen. 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 32% 39% 23% Analys Andelen återvunnet hushållsavfall är fortsatt på en låg nivå jämfört med andra kommuner i landet. Detta beror till stor del på att matavfall inte sorteras ut för biologisk behandling. Hammarö kommun arbetar dock för att införa utsortering av matavfall så snart som möjligt. I arbetet med att införa utsortering av matavfall utreder Hammarö kommun möjligheten att erbjuda fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper till materialåtervinning, vilket kommer förbättra detta nyckeltal ytterligare. 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? 29% 33% 29% Analys Procentuella andelen miljöbilar är oförändrad jämfört med år 2015. Antalet inköpta miljöklassade personbilar har ökat, men eftersom fordonsparkens totala antal motorfordon också har ökat så ökar inte den procentuella andelen av miljöfordon. Detta beror på att vissa verksamheter ställer funktionskrav som miljöfordonen inte har. Det handlar också om att verksamheterna inte är beredda att betala den högre kostnaden som inköp av miljöklassade fordon innebär. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 29% 26% 36% Analys Andelen ekologiska livsmedel har sjunkit 2016 till 29% av det totala inköpta värdet. (2015 var det inköpta värdet 36% ekologiskt). Då antalet portioner under året ökade, tvingades kostenheten vidta åtgärder för att hålla livsmedelsbudgeten i balans. Dessa åtgärder ledde till att andelen ekologiska livsmedel minskade.

16(16) 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? (Index 1-100) 2015 Analys Resultatet hämtas från Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning, som Hammarö kommun genomför vartannat ojämnt år. Därmed finns inget för 2016. 73