ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv
Producerad av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, december 2010 Grafisk form: LoVS Informationsenhet Lena E. Hagsten Grafisk form på diagram: Lena Dahlström Svärd Foto: Helena Jansson utom på följande sidor: Ingegerd Olsson sid 14, Annika Gelin sid 20, 66, 72, IStockphoto sid 11, 22, 54, 139, 145 Peter Berg sid 71, Weine Ahlstrand sid 78, 85, 109, Lars Ericson sid 87, Kristin Lundström sid 92, Clipart sid 93, Josefin Sejnelid sid 111, 115, Therese Philipson sid 118, Tuula Jansso sid 121, Jimmy Elfström sid 130,132, fotograf okänd sid 102, 126, 131. Omslagsfoto: Helena Jansson och Weine Ahlstrand. Papper: Inlaga, Multi design Smooth white 115 g, Omslag, Chromocard HB 260 g Typsnitt: Adobe Garamond, Frutiger Upplaga: 2000 ex. Tryck: Trio Tryck 2011
En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv
Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället... 12 Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet... 32 Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor... 52 Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet... 64 Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter... 74 Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 80 Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning... 90 Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa... 96 Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet... 106 Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel... 114 Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande... 124 Sammanfattning och förslag till insatser... 138 Sammanställning av indikatorer... 146 Referenser... 160 2
Förord Uppdraget till tjänstemännen att följa upp Folkhälsoplanen, utifrån angivna länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer, gavs i samband med att länets Folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008 2011 antogs och folkhälsoavtal tecknades. År 2009 presenterades en första uppföljning i form av ett välfärdsbokslut för länet. En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Här görs en analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen för barn och unga i Örebro län. Föreliggande bokslut En god och jämlik hälsa? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv är det andra i ordningen. Tillsammans med tidigare bokslut, utvärderingar och uppföljningar av folkhälsoavtalen kommer det att utgöra underlag när ny Folkhälsoplan och nya folkhälsoavtal skall utformas. Rapporten har utarbetats av tjänstemän i länets kommuner: Linnea Hedkvist (Kommunerna i norra Örebro län), Eva Järliden (Örebro kommun), Christina Lundin och Ingegerd Olsson (kommunerna i södra Örebro län) samt Cecilia Ljung (Västra länsdelen). Örebro läns idrottsförbund har representerats av Margareta Johansson och från Skolhälsovårdsenheten, Örebro läns landsting har Ingrid Gustavsson medverkat. Anna Philipson och Lisbet Omberg vid Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting har varit redaktörer för rapporten. Därifrån har också Margareta Lindén-Boström och Annette Danesjö-Gustafsson medverkat, liksom Leif Carlsson och Carina Persson som har bidragit med underlag till flertalet figurer. Även Marie Cesares Olsson, Josefine Nordling, Marie Nybäck och Mia Norlin vid Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting har bidragit med värdefulla synpunkter och diverse texter. Kartor har tagits fram av Linnea Hedkvist. Thomas Falk, chef Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Indikatorerna som redovisas i den här rapporten arbetades fram i anknytning till folkhälsoplanen. Välfärdsbokslutet är ett underlag för beslutsfattares val av insatser och stimulerar förhoppningsvis till en diskussion kring gemensamma folkhälsomål i länet och vägval i den regionala välfärdspolitiken. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 3
En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv Den här rapporten belyser folkhälsan i länet ur ett jämlikhetsperspektiv från såväl global, nationell, regional som lokal synvinkel. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden. Att ha gemensamma målområden som vägledning är viktigt ur olika perspektiv. Globalt perspektiv Utifrån ett globalt perspektiv konstateras i WHO-rapporten Closing the Gap från 2008, att hälsoklyftorna mellan olika länder är enorma med upp till 40 års förväntad skillnad i medellivslängd. Även inom länderna finns stora, socialt relaterade, hälsoskillnader. Rapporten handlar om hur större jämlikhet i hälsa kan uppnås genom att påverka sociala faktorer, det vill säga hälsans sociala bestämningsfaktorer. Tre övergripande rekommendationer anges: förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikhet i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor att se hälsans sociala bestämningsfaktorer och utveckla människors medvetenhet om dessa. 1 Nationellt perspektiv Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen har tillsammans gjort en svensk beskrivning kring jämlikhet i hälsa utifrån rapporten Closing the gap. 2 Den påvisar bland annat att den sociala skillnaden i dödlighet ökar och det är särskilt markant bland kvinnor. Förutom socialt relaterade skillnader har man sett skillnader i dödlighet relaterat till etnicitet, var man bor och sexuell läggning. 4
Vad är ett välfärdsbokslut? Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är det nationella övergripande målet och folkhälsopolitikens elva målområden. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Myndigheterna har anpassat WHO:s rekommendationer till svenska förhållanden och formulerat åtgärdsförslag inom de olika målområdena för folkhälsa. Målet för folkhälsopolitiken i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer såsom yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället samt sociala förutsättningar och trygghet. Folkhälsa är också en del i den nationella politiken för hållbar utveckling. Länsperspektiv Örebro län har en folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål för åren 2008 2011 som utgår från det nationella övergripande målet och dess elva målområden. Planen belyser det arbete som landstinget och kommunerna i länet prioriterar för att stärka och främja länsbefolkningens hälsa. Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument men ska också ge struktur och långsiktighet i länets folkhälsoarbete. I planen finns vision och länsmål inom vart och ett av de elva målområdena. I ett kompletterande dokument finns också bestämningsfaktorer och indikatorer angivna utifrån varje målområdes länsmål. Flera kommuner i länet har också egna folkhälsoplaner, strategier och andra dokument. Många gör även välfärdsbokslut för den enskilda kommunen. Ett välfärdsbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp verksamheten. Detta välfärdsbokslut tar en bred ansats och beskriver förändringar, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutveckling för befolkningen i Örebro län. Inom respektive målområde har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan angivits i länets folkhälsoplan. För att följa upp och analysera bestämningsfaktorerna har därefter ett antal indikatorer identifierats som är viktiga att mäta och det är dessa som redovisas i detta välfärdsbokslut. Såväl vision, länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer har tagits fram av den politiska programgrupp som arbetade fram folkhälsoplanen. Välfärdsbokslutets syfte är att fungera som ett underlag för främst politikers prioriteringar och beslut i den regionala folkhälsooch välfärdspolitiken. Det syftar också till att stimulera en diskussion kring dessa frågor. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 5
Datakällor Data för att beskriva indikatorerna i denna rapport har i första hand hämtas från undersökningarna Liv & hälsa från 2008 och Liv & hälsa ung från 2009. Andra exempel på datakällor är Statistiska Centralbyrån, Socialstyrelsen, valnämnderna i respektive kommun samt Försäkringskassan. Med utgångspunkt i folkhälsoplanen har landstinget skrivit fyra länsdelsavtal med länets kommuner. Det finns även avtal med Örebro Läns Idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund och en överenskommelse med primärvården med samma syfte. Under 2011 ska ställning tas till ny folkhälsoplan och avtal. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen I Utvecklingsstrategi för Örebroregionen konstateras att hälsan är ojämlikt fördelad och utgångspunkten som anges, för det övergripande folkhälso- och välfärdsarbetet, är EU:s sociala agenda. I strategin är folkhälsa ett av fem genomsyrande perspektiv och den anger att sociala problem främst bör hanteras genom att påverka grundorsakerna. Idéstudier har arbetats fram i samverkan mellan länets kommuner, landsting och ideella sektorn för hur delmålen ska ha uppnåtts år 2015. 3 Ett medel för att nå sociala mål är att skapa en god ekonomi med stärkt utbildningsnivå och fler arbetstillfällen. Detta ger goda förutsättningar för ett gott liv under hela livstiden. Strategin anger också att Örebroregionen sätter människan i fokus och tar arbetet för att förbättra folkhälsan på allvar, det vill säga social, psykisk och fysisk hälsa. Det är därmed angeläget att den folkhälsoplan som finns beslutad också kan genomföras för att stärka folkhälsan inom hela regionen. 4 Ojämlikhet jämlikhet i hälsa Jämlik hälsa handlar vanligen om social jämlikhet. Det handlar om frånvaro av systematiska och tänkbara påverkbara skillnader i hälsa som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper. En ofta använd definition av ojämlikhet i hälsa är: Skillnader i hälsotillstånd mellan grupper och individer som är onödiga, möjliga att undvika och som dessutom anses orättvisa. 5,6 Definitionen är vanligt förekommande i Sverige och används även också inom EU. Inom arbetet Closing the Gap har följande skrivning gjorts: När systematiska skillnader i hälsa bedöms vara åtgärdbara genom rimliga åtgärder globalt eller inom samhället är de helt enkelt orättvisa. Det är vad vi kallar ojämlikhet i hälsa. 7 6
Det finns flera definitioner av jämlikhet i hälsa. En definition är: Förhållandet att alla ska ha en rättvis möjlighet att uppnå sin fulla hälsopotential och mer pragmatiskt att ingen skall missgynnas från att nå detta mål om det kan undvikas. 8 En annan frekvent definition är: Jämlikhet i hälsa är avsaknaden av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön. 9 I alla definitioner finns en väsentlig skillnad mellan olikhet i hälsa och ojämlikhet i hälsa. Skillnaden kan formuleras på olika sätt, men gemensamt är att olikheten i hälsa ska gå att påverka eller undvika samt att det ska handla om ett missgynnande eller en orättvishet för att det skall betecknas som ojämlikt. Det finns tydliga exempel på olikhet i hälsa som inte är ojämlikhet i hälsa, exempelvis varierad förekomst av hudcancer i olika etniska grupper. Detta är orättvist men opåverkbart. Exempel på olikhet i hälsa som också är ojämlikhet i hälsa är att det är vanligare med rökning bland personer med kort utbildning jämfört med personer med lång utbildning. Denna skillnad är missgynnande och kan påverkas. Det finns därför en etisk aspekt i rätten till jämlik hälsa. Det är orättvist att människor far illa på grund av systematiska skillnader som går att undvika med insiktsfulla handlingar. Det engelska ordet för jämlikhet Equity kan också översättas som rättvisa. Är något orättvist visar det på behov av åtgärder. Data måste tolkas med stor försiktighet I Liv & hälsa 2008 var svarsfrekvensen 61 procent för Örebro län och vid Liv & hälsa ung 2009 var den 78 procent för länet. Detta innebär likväl att antalet svaranden som statistiken bygger på kan vara litet. När data presenteras på kommunnivå kan därmed underlagen vara små. Vad data visar Det är ofta svårt att särskilja mellan olikhet i hälsa och ojämlikhet i hälsa i de register som finns över hälsa i olika grupper i befolkningen. Ofta redovisas sociala skillnader i hälsa utan ställningstagande till om den är ojämlik eller inte. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 7
Hälsans fördelning i länet Det finns många exempel som beskriver hälsans fördelning. Några av dessa är att hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade, att rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning och att svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hon tjänstemän. Våra livsvillkor och levnadsvillkor påverkar hur vi mår. Ekonomisk trygghet, om vi känner oss nedlåtande behandlande, om vi vid behov har tillgång till personligt stöd och att vi har arbete påverkar vår hälsa. Vi har också själva som individer stora möjligheter att påverka våra förutsättningar för en god hälsa genom att välja goda levnadsvanor. 10 Figur I:1 Andelen (%) 18 84 år med god eller mycket god hälsa, åldersstandardiserade andelar uppdelat på grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor år 2008 Förvärvsarbetande Arbetslös 51 76 Ej orolig att förlora jobbet Orolig att förlora jobbet 64 81 Ej svårigheter att klara löpande utgifter Svårigheter att klara löpande utgifter 56 75 Ej nedlåtande behandlad Nedlåtande behandlad 60 76 Helt säkert personligt stöd Nej inget stöd 47 77 Aldrig vanerökt Röker dagligen 53 77 Motion minst 2 timmar per vecka Motion mindre än 2 timmar per vecka 56 76 Underviktig Normalviktig Övervikt ej fetma Fetma 58 60 77 73 Ej riskkonsument alkohol Riskkonsument alkohol 59 73 0 20 40 60 80 100 Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 8
Ett sätt att beskriva hälsans fördelning bland barn är genom barnhälsoindex. De sex hälsoindikatorer som används är andel ammande (enbart) vid 4 månaders ålder, andel mödrar som röker när barnet är 0 4 veckor, vaccinationsstäckning MPR (mässling, påssjuka, röda hund), andel barn med födelsevikt under 2 500 gram, andel som sökt vård för olycksfall/skada för barn 0 1 år och vid 4-årskontakten (senaste 3 mån) och andel 4-åringar med BMI ISO-index >30 (barn med fetma). Det ideala Hälsoindexet är 100. Ett högt index indikerar en bättre hälsa och vice versa. För små barnavårdscentraler är resultaten osäkra och därför är resultaten från tre år sammanslagna. Figur I:2 Hälsoindex förskolebarn 2007 2009 (amning 4 mån, rökning 4 v, MPR, låg födelsevikt, olycksfall 1+4 år, BMI >30) 100 95 93 92 92 91 91 91 91 90 89 89 89 89 89 89 90 90 90 88 88 88 88 88 88 87 87 87 85 80 84 84 85 85 Örebro Väster Norr Söder Örebro län Degerfors Vivalla Storå Hällefors Askersund Karolina Brickegården Lindesberg Brickebacken Fellingsbro Adolfsberg Hallsberg Pålsboda Varberga Mikaeli ÖREBRO LÄN Kumla Baggängen Karla Lekeberg Laxå Frövi Odensbacken Haga Olaus Petri Tybble Nora Lillån Skebäck Källa: Barnhälsovården, Örebro läns landsting. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 9
Så läser du rapporten Denna rapport innehåller en inledande bakgrundsbeskrivning och därefter ett kapitel per målområde samt ett avslutande kapitel med sammanfattning och framtida förslag. Varje kapitel om respektive målområde inleds med en beskrivande text kring målområdet i stort och därefter redovisas varje indikator. Även länets vision för målområdet samt länsmålen redovisas för varje målområde. Allra sist finns en sammanställning av de indikatorer som redovisas i rapporten. Hälsoindex förskolebarn visar en stor spridning av barns hälsa i Örebro län. Det gäller såväl generellt över länet som inom varje länsdel. På grund av stort bortfall saknas data för vårdcentralen i Kopparberg i figuren på föregående sida. Enligt motsvarande figur för åren 2006 2008 låg Kopparberg över länsgenomsnittet. Ett annat sätt att beskriva hälsans fördelning är tandhälsa. Tandhälsan är god bland barn i Sverige och den fortsätter att förbättras. Mellan åren 1985 och 2005 tredubblades andelen kariesfria 12-åringar från drygt 20 procent till nästan 60 procent. Bland de barn som har den sämsta tandhälsan har däremot läget snarare försämrats under den senaste tioårsperioden. Bland vuxna har framförallt de äldstas tandhälsa förbättrats betydligt under senare år. Eftersom allt fler äldre människor idag har sina egna tänder, kompletterade med exempelvis kronor, broar och implantat, ökar behovet av munvård för att tandhälsan ska kunna bevaras livet ut. Bland äldre som har flera olika sjukdomar och bor kvar hemma finns ett tandvårdsbehov som inte är tillräckligt tillgodosett. Det är också så att många ungdomar som lämnat den avgiftsfria barntandvården inte söker tandvård i förebyggande syfte utan först när de har besvär. Andra som riskerar att få eller redan har sämre tandhälsa är socioekonomiskt svaga grupper, till exempel ensamstående föräldrar, långvarigt arbetslösa och förtidspensionärer. Många hemlösa och psykiskt sjuka har också mycket dålig tandhälsa och nås inte av den uppsökande tandvården. 11 Resultaten från Liv & hälsa i CDUST-regionen (Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län) visar att andelen med mycket bra självupplevd tandhälsa minskar med ålder. Skillnader i upplevd tandhälsa är dock inte stor mellan gruppen 18 19 år och gruppen 80 84 år. Totalt är det tre fjärdedelar som uppger sig ha en bra eller mycket bra tandhälsa. Skillnaderna mellan länen är små och även skillnaderna mellan 2004 och 2008 samt mellan könen är marginella. Av gruppen födda utanför Sverige, såväl från övriga Norden som andra länder, är det en högre andel som upplever sig ha en dålig tandhälsa. Detta gäller även individer med låg utbildningsnivå. Bland dem med endast grundskola är det dubbelt så vanligt jämfört med personer med eftergymnasial utbildning att uppleva dålig tandhälsa. 12 10
En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 11
Målområde 1 Länsmål Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Barns och ungdomars delaktighet och inflytande i sin närmiljö ska öka. Örebro län ska vara ett jämställt län. Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka. Ingen i Örebro län ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Folkrörelsers och frivilligorganisationers kompetens ska i större utsträckning tas till vara i demokratiprocessen. Delaktigheten i förenings- och kulturaktiviteter skall öka. Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv ska förbättras. Nya former och mötesplatser skapas för att öka länsinvånarnas inflytande och delaktighet. Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhällslivet och har inflytande över sin livssituation. Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. 1 Valdeltagande, andelen röstande av röstberättigade i val till kommunfullmäktige, andelen förstagångsväljare i kommunval Valdeltagande är en indikator som används för att beskriva hälsans bestämningsfaktor demokratisk delaktighet. Samband finns mellan valdeltagande, självskattad hälsa och upplevd trygghet. Valdeltagandet påverkas bland annat av att vara gift/samboende, föreningsaktivitet, förtroende för andra människor, politiska intressen, partiidentifikation och tilltro till valhandlingens effektivitet. Det finns stora sociala skillnader i valdeltagandet. 2 12
Tabell 1:1 Valdeltagande till kommunfullmäktige 2010 uppdelat i valdistrikten i respektive kommun i länet Kommun Högst valdeltagande % Lägst valdeltagande % Differens % Askersund Askersund 3 85 Askersund 4 70 15 Degerfors Strömtorp 88 Åtorp 53 25 Hallsberg Långängen 87 Hässleberg 74 14 Hällefors Kronhagen 82 Centrum 74 8 Karlskoga Stråningstorp 89 Landa 65 24 Kumla Skogstorp 90 Kumlaby 77 13 Laxå Röfors 87 Finnerödja 75 12 Lekeberg Knista Västra 88 Knista Norra och Östra Valdeltagande 78 10 % Kommunval 2010 Lindesberg Vedevåg 84 Gusselby 83,4 78 till 8510 (5) Ljusnarsberg Ställdalen 79 Hörken 81,8 67 till 83,4 13 (5) Nora Born 83 Gyttorp 78,6 78 till 80,26 (1) 77 till 78,6 (1) Örebro Adolfsberg Östra 92 Varberga Östra 62 30 Källa: Valmyndigheten, www.val.se. Valdeltagandet i val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har sjunkit sedan valet 1982. Vid det senaste valet ökade dock valdeltagandet i riksdags-valet (ca 84,6 procent) i förhållande till 2006 års val (ca 82,0 procent). Andelen röstande är något lägre i de kommunala valen än i riksdagsvalen. Den huvudsakliga anledningen till detta är att utländska medborgare inte har rösträtt i riksdagsval. Valdeltagandet i kommun och landsting är också, generellt sett, betydligt lägre bland utländska medborgare än bland svenska medborgare. Nedgången i valdeltagandet har dessutom varit kraftigare bland utländska medborgare än bland svenska medborgare. 3 Även bland de som är födda utrikes är andelen röstande betydligt lägre än bland de som är inrikes födda. 4 Valdeltagande % Kommunval 2010 83,4 till 85 (5) 81,8 till 83,4 (5) 78,6 till 80,2 (1) 77 till 78,6 (1) En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 13
14 Målområde 1 Valdeltagandet i 2010 års val till kommunfullmäktige varierar kraftigt mellan olika valdistrikt i landet vilket vi även kan se i Örebro län. Valdeltagandet i valdistrikten påverkas bland annat av andelen utländska medborgare, andelen utrikesfödda, sysselsättningsnivå, inkomstnivå och utbildningsnivå. Högre sysselsättningsnivå i ett valdistrikt är förknippat med ett högre valdeltagande, likaså finns ett tydligt samband mellan medelinkomsten i ett valdistrikt och andelen som röstar. Högutbildade röstar i högre grad än övriga. 5
Generellt sett är valdeltagandet lägst bland de yngsta och de äldsta väljarna. 6 Bland förstagångsväljarna finns stora skillnader; flickor röstar i större grad än pojkar och elever som studerat på studieförberedande program röstar i större utsträckning än elever på yrkesinriktade program. De som har föräldrar med högskoleutbildning röstar generellt i högre grad än de som inte har det. Lägst andel röstande finns bland de ungdomar som inte gått på gymnasiet eller som saknar slutbetyg från gymnasiet. 7 Figur 1:1 Andel röstande förstagångsväljare i kommunvalet Askersund 72 Degerfors 73 Hallsberg 81 Hällefors 66 Karlskoga 71 Kumla 71 Laxå 74 Lekeberg 74 Lindesberg Uppgift saknas Ljusnarsberg 74 Nora 71 Örebro 76 0 20 40 60 80 100 Källa: Kommunernas valkanslier. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 15
Andelen elever som har möjlighet att påverka det man gör i skolan Att kunna påverka sin vardag och uppleva delaktighet har i många sammanhang visat sig vara en viktig faktor för människors hälsa och välfärd. Enligt barnkonventionens artikel 12 har också varje barn rätt att bli hörd och få sina åsikter beaktade. 8 Delaktigheten i skolan har en stor roll för deras psykiska hälsa. 9 Elever som känner sig delaktiga och upplever att de kan påverka sina arbetsförhållanden finner sig bättre till rätta i skolan och trivs. Flickor och pojkars lika möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka är viktiga delar i skolans jämställdhetsarbete. Skillnader i upplevelse av delaktighet visar på hur väl man lyckas med arbetet för jämlika villkor mellan könen. Figur 1:2 Andel (%) elever i skolår 9, år 2009, som tycker att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka vad man gör i skolan 50 Flickor Pojkar 40 33 30 23 25 23 24 28 27 23 24 28 24 20 20 20 18 19 19 18 19 16 20 13 13 13 13 13 10 6 0 Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Källa: Liv & hälsa ung 2009, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. 16 Målområde 1
För Örebro län som helhet är det 23 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna som tycker att de ganska ofta eller nästan alltid får vara med och påverka det man gör i skolan. I jämförelse med resultaten för elever skolår 7 och år 2 på gymnasiet är det i skolår 9 som elever upplever att de i minst utsträckning kan påverka det som sker i skolan. Idag upplever elever en större delaktighet i skolan än för 15 år sedan. Flickor i skolår 2 på gymnasiet är den åldersgrupp som upplever störst möjlighet att påverka. Upplevelsen av att få vara med och påverka varierar inte bara mellan flickor och pojkar, det finns också relativt stora variationer mellan länets kommuner. Laxå och Karlskoga är exempel på kommuner med jämförelsevis stor andel pojkar som anser sig få vara med och påverkan. Lekeberg och Karlskoga har jämförelsevis stor andel flickor som anser sig få vara med och påverka. I Ljusnarsberg, Hällefors och Degerfors kommuner är det relativt låg andel pojkar som tycker att de får vara med och påverka det man gör i skolan. Ljusnarsbergs kommun sticker ut med endast 6 procent av flickorna som anser sig få vara med och påverka. Fyra variabler utifrån Jämställdhetsindex Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna som i Sverige avgränsas som ett förhållande mellan män och kvinnor. 10 Det överordnade målet i svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta kan i sin tur delas in i delmålen om en jämn fördelning mellan kvinnor och män: 1) makt och inflytande (samma rätt att vara medborgare och forma villkoren för beslutsfattandet, 2) ekonomi (samma möjlighet till utbildning, arbete och ekonomisk självständighet), och 3) hem- och omsorgsarbetet (samma ansvar för hemarbete och samma möjlighet att ge och få omsorg). 11 Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet. I vissa fall, till exempel när det gäller kvinnorepresentation, har vi kommit längst i världen. Men trots det återstår mycket arbete inom en mängd områden. Andel kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än för män och skillnaden har ökat under många år. Kvinnors och mäns inkomster skiljer sig åt. Kvinnor arbetar mer deltid, mer i yrken med lägre lön och ofta är kvinnors löner lägre än männens i samma yrke. Arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och det är mycket få branscher som har jämn könsfördelning. En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 17
Jämställdhetsindex har fram till år 2008 redovisats och använts av SCB för att beskriva jämställdhet. Indexet är en sammanvägning av 15 variabler som beskriver skillnaderna mellan män och kvinnor. Någon sådan sammanställning redovisas dock inte längre. I denna rapport har fyra av dessa variabler valts ut, som använts i tidigare Jämställdhetsindex; ohälsotal, förvärvsfrekvens, inkomst samt utbildningsnivå. Dessa variabler påverkar förutsättningarna för delaktighet och inflytande. Könsskillnaderna är stora, men möjliga att påverka för kommun, landsting och frivilligsektor. *Antal utbetalda dagar med sjukpenning (inklusive förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16 64 år. Ohälsotalet* Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. Figur 1:3 Ohälsotal, antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år, år 2009 100 80 60 40 52 34 67 40 63 34 59 58 39 35 Kvinnor 71 53 44 31 Män 53 54 36 36 83 59 53 50 42 29 50 33 43 29 I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Kvinnor har genomgående haft en bättre utveckling av ohälsotalet än män, men kvinnors ohälsotal är fortfarande betydligt högre än männens. 20 0 Källa: Försäkringskassan. Askersund Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Riket 18 Målområde 1
Ohälsotalet i länet ligger högre för såväl kvinnor som män jämfört med snittet i riket, det sjunker dock i samtliga kommuner. Ljusnarsberg utmärker sig med höga ohälsotal för både män och kvinnor, men även för kvinnor i Laxå och Degerfors är ohälsotalet högt. 12 Förvärvsfrekvens Figur 1:4 Förvärvsarbetande 2008 i Örebro län andel (%) i respektive åldersgrupp 100 Kvinnor Män 80 75 82 86 75 75 80 68 69 60 40 20 0 20-34 år 35-54 år 55-64 år 20-64 år Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). En god och jämlik hälsa i Örebro län? Välfärdsbokslut år 2010 ur ett jämlikhetsperspektiv 19