National Library of Sweden

National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

. f\. STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1933:5 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTJET UTREDNING OCH FÖRSLAG RÖRANDE ÅTGÄRDER FÖR BEREDANDE AV ÖKADE MÖJLIGHETER ATT INDRAGA LÄRARTJÄNSTER VID FOLKSKOLE VÄSENDET AVGIVNA AV inom Kungl. tillkallade Ecklesiastikdepartementet sakkunniga S T O C K H O L M 1 9 3 3

Statens offentliga utredningar 1933 Kronologisk förteckning Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 4. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående sonkurs, m. m. Norstedt. 88 s. Ju. Betänkande med förslag angående åtgärder för ett bättre utnyttjande av landets skogstillgångar. Beckman. 245 s. Jo. Skatteutjämningsberedningen 2. 1. De kommunala förvaltningsuppgifternas finansiering m. m. i vissa främmande länder. 2. Den nuvarande fördelningen mellan staten och kommunerna av utgifterna för de kommunala förvaltningsbestyren i Sverige. 3. De svenska kommunalförbunden. Norstedt, vj, 88 s. Fi. 4. Skattentjämningsberedningen 8. Principbetänkaide med förslag till skatteutjämnande åtgärder genom iverflyttning till staten eller till större kommunala ttdebiteringsområden av kostnader för kommunala förviltningsuppgifter. Norstedt. (2), 344 s. Fi. 5. Utredning och förslag rörande åtgärder för beredand av ökade möjligbeter att indraga lärartjänster ncl folkskoleväsendet. Norstedt. 19 s. E. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1933: 5. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET UTREDNING OCH FÖRSLAG RÖRANDE ÅTGÄRDER FÖR BEREDANDE AV ÖKADE MÖJLIGHETER ATT INDRAGA LÄRARTJÄNSTER VID FOLKSKOLE VÄSENDET AVGIVNA AV inom Kungl. Ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga STOCKHOLM 1933 KTJNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT «fe SÖNER 330056 \ v cx W of H o v

Till Herr Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet. Genom beslut den 14 juli 1932 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att dels tillkalla högst fem sakkunniga för att inom nämnda departement biträda med en av riksdagen i dess skrivelse den 20 april 1932, nr 132, begärd utredning rörande stadgande av skyldighet för lärare vid folk- och småskolor att låta sig förflyttas från ett skoldistrikt till ett annat, varvid de sakkunniga borde, i den mån förekommande frågors beskaffenhet därtill gåve anledning, vid sitt utredningsarbete samråda med skatteutjämningsberedningen, dels anmoda en av de sakkunniga att såsom ordförande leda de sakkunnigas förhandlingar, dels ock, om så skulle visa sig erforderligt, tillkalla särskild sekreterare eller uppdraga åt en av de sakkunniga att tillika tjänstgöra såsom sekreterare. Den 22 juli 1932 beslutade dåvarande departementschefen jämlikt nämnda bemyndigande att såsom sakkunniga för verkställande av ifrågavarande utredning tillkalla ledamoten av riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen Gustaf Henning Andersson, Rasjön, undervisningsrådet och ledamoten av skolöverstyrelsen Josef Emanuel Engvall, ordföranden i Sveriges folkskollärarförbund, överläraren Martin Natanael Li änder, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren Ewald Eugen Lindmark samt direktören i svenska landskommunernas förbund Johan Albert Zander. Åt Andersson uppdrogs att leda de sakkunnigas förhandlingar samt åt Engvall att tjänstgöra såsom sekreterare. Innebörden av det åt de sakkunniga lämnade uppdraget framgår av riksdagens skrivelse den 20 april 1932, nr 132. Syftet med att utredningen anbefallts har varit att möjliggöra indragning av överflödiga lärartjänster, när sådana på grund av minskning av barnantalet eller annan anledning uppstå vid folk- eller småskolor. Av skäl, som närmare utvecklas i betänkandet, har utredningen kommit att i främsta rummet avse åtgärder till främjande av lärares frivilliga övergång från skoldistrikt med alltför många lärare till andra distrikt. f 330055

4 Vördsamt överlämna de sakkunniga härmed utredning och förslag rörande vissa åtgärder för beredande av ökad möjlighet att indraga lärartjänster vid folk- och småskolor. Stockholm den 17 december 1932. GUSTAF ANDERSSON. J. ENGVALL. MARTIN LIANDER. EWALD LINDMARK. J. A. ZANDER.

Utredning och förslag rörande åtgärder för beredande av ökade möjligheter att indraga lärartjänster. Frågan om vidtagande av åtgärder i syfte att giva folkskolorganisationen /) e sakkunstörre förmåga av anpassning efter växlande förutsättningar och behov var i n *# uppanledning av Kungl. Maj:ts proposition i ärendet föremål för överväganden av 1932 års riksdag. Därvid gjorde sig särskilt den meningen gällande, att en godtagbar lösning av problemet om flyttning av lärare från ett skoldistrikt till ett annat inneslöte betydande möjligheter till en smidig anpassning av folkskoleväsendet efter föreliggande behov. Riksdagen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning angående stadgande av skyldighet för lärare vid folk- och småskolor att låta sig förflyttas från ett skoldistrikt till ett annat. Sedan de sakkunniga erhållit i uppdrag att verkställa denna utredning, hava de sakkunniga enligt av Kungl. Maj:t meddelade direktiv trätt i förbindelse med skatteutjämningsberedningen och därigenom erhållit tillfälle att under arbetets gång på sätt här nedan närmare angives taga hänsyn till beredningens redan föreliggande utredningar rörande folkskoleväsendet. I sitt den 12 december 1932 dagtecknade betänkande har skatteutjämnings- jr r^qan om beredningen framlagt utredning och förslag jämväl beträffande folkskolevä- tvångsförsendets koncentration, folk- och småskollärares skyldighet att låta sig förflyt- ^yförare "* tas till annat skoldistrikt och instanser för handläggning av dylika ärenden. Då det icke torde vara lämpligt, att ett visst spörsmål göres till föremål för utredning inom flera efter beslut av Kungl. Maj:t utsedda korporationer, innan redan framlagt förslag i ärendet blivit av Kungl. Maj:t prövat, hava de sakkunniga ansett sig icke kunna närmare ingå på de ovan angivna av skatteutjämningsberedningen behandlade frågorna. Den ytterligare utredning härutinnan, som kan komma att befinnas erforderlig, torde enligt de sakkunnigas mening böra anstå, till dess Kungl. Maj:t och eventuellt riksdagen prövat skatteutjämningsberedningens förslag i ärendet. Redan på grund härav men ännu mera därför, att lärarna näppeligen torde utan samband med lönereglering eller efter successivt förnyande av kåren kunna förpliktas att mot sin vilja låta sig förflyttas till annat skoldistrikt, lärer det komma att förflyta jämförelsevis lång tid, innan ett inom vissa skoldistrikt för närvarande befintligt överskott av ordinarie lärare kan genom lärares tvångsförflyttning till annat skoldistrikt utjämnas.

6 Av det anförda framgår, att de sakkunniga icke ansett sig böra till mera ingående utredning upptaga frågan om lärares skyldighet att underkasta sig förflyttning till annat skoldistrikt, men även att i alla händelser dylik tvångsförflyttning icke skulle kunna genomföras under de närmaste åren. Under sådana förhållanden hava de sakkunniga funnit det angeläget att undersöka möjligheten att utan anlitande av tvångsförflyttning av lärare vidtaga åtgärder, genom vilka en avveckling av övertaliga lärartjänster skulle kanna omedelbart påbörjas. Förekoms- Att åtskilliga lärartjänster på grund av minskningen av barnantalet skulle ten av över- kunna indragas, och att ytterligare vissa tjänster komme att bliva obehövliga, tal tmnlter r därest anslaget till skolskjutsar och inackordering av skolbarn väsentligt höjdes och förändrades till förslagsanslag, har länge varit bekant. För erhållande av närmare kännedom om hithörande förhållanden hava de sakkunniga tagit del av såväl av skatteutjämningsberedningen som av skolöverstyrelsen insamlat statistiskt material, vilket befunnits vara av värde för de sakkunnigas arbete. Därjämte hava de sakkunniga direkt från folkskolinspektörerna inhämtat vissa uppgifter angående avgångsfrekvensen bland lärarna. Enligt en av skatteutjämningsberedningen verkställd sammanställning av inhämtade uppgifter rörande behovet av skolor och läraravdelningar skulle genom omorganisation av skolväsendet samt ökad användning av skolskjutsar och inackordering av skolbarn omkring 365 läraravdelningar kunna indragas. Uppgifterna äro icke så uppställda, att man kan med ledning av dem beräkna, huru ifrågavarande omkring 365 lärartjänster fördela sig på olika lärarkategorier (folkskolekåren, småskolekåren). De undersökningar, på vilka beredningens ovan angivna uppgifter grunda sig, verkställdes under förra delen av år 1931, medan skolöverstyrelsens senast från folkskolinspektörerna och folkskolestyrelserna i vissa städer inhämtade uppgifter rörande lärarbehovet äro avgivna i november år 1932. Enligt dessa senare uppgifter skulle genom skolväsendets omorganisation kunna under de närmaste två åren indragas omkring 90 folkskoletjänster och 270 småskoletjänster eller tillsammans omkring 360 tjänster. Resultatet av de på olika tider företagna undersökningarna sammanfalla således på det närmaste. Till förebyggande av missförstånd vilja de sakkunniga dock påpeka, att man icke av det ovan anförda får draga den slutsatsen, att det totala antalet lärartjänster inom riket lämpligen skulle kunna minskas med 360 ä 365. Indragning av en eller flera mindre folkskolor eller av tjänster för biträdande lärarinnor medför ofta inrättande av tjänster för folkskollärare, stundom också för småskollärare, och även i en del andra fall måste för undervisningens ändamålsenliga anordnande nya tjänster inrättas. Folkskolinspektörerna beräkna, att jämsides med den omorganisation, som skulle kunna medföra indragning av omkring 360 lärartjänster, skulle gå inrättande av omkring 115 nya folkskole- och 40 nya småskoletjänster. Slutresultatet skulle således bliva en ökning av antalet folkskoletjänster med 25 men en minskning av småskoletjänsternas antal med omkring 230.

Då de omständigheter, som äro grundläggande för antalet erforderliga lärare, flerstädes äro underkastade betydande förändringar, kunna de ovan angivna talen visserligen icke anses innebära exakta uppgifter rörande vare sig antalet överflödiga lärartjänster eller behövliga nya sådana. Men de anförda siffrorna äro likväl värdefulla såsom ledning vid bedömandet av hithörande frågor, och de visa, att det för närvarande föreligger behov av sådan rörlighet inom den redan anställda lärarkåren, att omkring 360 lärare från skoldistrikt med övertaliga lärartjänster antingen komma att avgå eller ock förflyttas till andra lärartjänster än dem, de nu innehava. Om en dylik förflyttning av lärare komme till stånd, skulle redan under nuvarande förhållanden ett icke obetydligt antal lärartjänster kunna indragas, och detta antal skulle säkerligen väsentligt ökas, om anslagen till anordnande av skolskjutsar och till inackordering av skolbarn kunde påräknas komma att utgå med ökade belopp. De sakkunniga hava sökt utröna, huru många lärartjänster som skulle bliva Lärornas tillgängliga för lärare, som innehava befattningar, vilka kunna indragas, därest frej^m lärarna genom tvångsförflyttning eller på annat sätt överföras till andra tjänster. I sådant syfte har från samtliga statens folkskolinspektörer samt från folkskolestyrelserna i de sex städer, vilka ej deltaga i landsting, inhämtats uppgifter rörande dels antalet lärare, som under de senast förflutna fem läsåren av olika anledningar avgått från ordinarie eller därmed i huvudsak likställd lärartjänst, dels antalet lärare, som under sexårsperioden */ 7 1932 30 /o 1938 uppnå pensionsåldern. Tabellerna å sid. 8 utgöra en sammanställning av de inhämtade uppgifterna. Av tabellerna framgår, att antalet genom lärares avgång ledigblivna tjänster under de fem läsåren 1927 1932 utgjorde i medeltal årligen 773, därav 415 folkskole- och 358 småskoletjänster. Enbart genom innehavarnas pensionering blevo i medeltal årligen 178 folkskole- och 184 småskoletjänster lediga. För läsåren efter 1932 kunna jämförelsevis tillförlitliga beräkningar rörande lärares avgång ske endast i fråga om avgång på grund av uppnådd pensionsålder. Antalet lärare, som under de sex läsåren 1932 1938 uppnå pensionsåldern, utgör i medeltal årligen 387; därav 184 folkskollärare och 203 småskollärare, vilket innebär någon ökning vid jämförelse med antalet årligen under föregående femårsperiod pensionerade lärare. Det torde kunna antagas, att antalet av annan anledning än pensionering avgående lärare blir ungefär lika stort under de närmast följande åren, som det varit under de senaste. Man kan således under denna förutsättning utgå ifrån att årligen omkring 420 folkskole- och 375 småskoletjänster bliva lediga. De efterföljande tabellerna visa, att de ledigblivna tjänsterna fördela sig Indragning på ett mycket stort antal skoldistrikt. Bland dessa kunna givetvis finnas åt-..v lärari -n- -n o T -i.l T -n.l tjänster enskilliga av de distrikt, mom vilka man pa grund av minskat barnantal har allt- Ugt nu gälför inånga lärartjänster. I sådant fall blir tjänst omedelbart indragen enligt w» w «e jenyligen efter beslut av 1932 års riksdag härom utfärdade bestämmelser. (Sv.

8 Lärares avgång' under femårsperioden 7? 1927 3 % 1932. Antal avgångna på grund av pensionering dödsfall flyttning annan anledn. Hela antalet avgångna Antal skoldistrikt, där tjänster blivit lediga genom lärares avgång på grund av pensionering dfidsfau flyttning annan anledn. Medeltal per år Ord. folkskollärarinnor... Medeltal per år Ord. småskollärarinnor... Medeltal per år Biträdande lärarinnor vid folkskola samt lärarinnor vid mindre folkskola... Samma 537 107 353 71 732 146 189 38 1811 362 199 40 107 21 202 40 68 14 576 115 196 79 253 51 145 29 94 19 888 178 59 12 172 34 192 38 169 34 592 118 1191 238 885 177 1271 254 520 104 3867 773 394 79 187 37 481 96 148 30 186 37 79 16 179 36 54 11 327 65 200 40 137 27 84 17 46 9 143 29 171 34 122 24 : Lärares beräknade avgång på grund av pensionering under sexårsperioden VT 1932-3 % 1938. Antal lärare, som uppnå 60 års ålder under tiden l h 1932-30 / 6 1938 Antal skoldistrikt, där ifrågavarande lärare ha anställning Biträdande lärarinnor vid folkskola samt lärarinnor vid mindre Summa 647 108 457 76 1018 170 200 33 2322 387 470 78 234 39 660 110 165 28

förf.saml. 1932 nr 582.) Dessa innebära, att ledigbliven lärartjänst numera icke får förklaras till ansökan ledig, förrän det genom grundlig undersökning rörande distriktets skolväsen konstaterats, att det icke inom skoldistriktet finnes likartad lärartjänst, som skulle kunna indragas. De härigenom genomförda inskränkningarna i fråga om skoldistriktens befogenhet att inrätta nya eller återbesätta ledigblivna lärartjänster måste givetvis medföra, att överflödiga lärartjänster så småningom försvinna. Men skall avvecklingen ske enbart inom varje skoldistrikt för sig, kan den komma att i en del fall kräva alltför lång tid. Kunde däremot ledigblivna lärartjänster i vidare omfattning än inom det egna skoldistriktet förbehållas lärare å överflödiga tjänster, borde utjämningen kunna genomföras på jämförelsevis kort tid. Av det ovan anförda framgår, att man kan räkna med att under rätt så Främjande av lång tid framåt sammanlagt i det närmaste 800 lärartjänster vid folk- och småvis^am~ ii 07. IT I T i i i n...,.... rares jrxvxlskolor ärligen bliva lediga, medan hela antalet tjänster, vilka enligt hittills liga fiytttillgängliga uppgifter skulle kunna under de närmaste åren indragas, utgör nin 9' ^1}, aw " omkring 365. Under sådana förhållanden bör det enligt de sakkunnigas me- distrikt. ning vara möjligt att, ehuru tvångsförflyttning av lärare icke för närvarande kan tillgripas, vidtaga åtgärder, som kunna förväntas medföra önskvärd indragning av övertaliga lärartjänster. Dessa åtgärder synas i främsta rummet böra åsyfta att för lärare inom skoldistrikt med alltför talrik lärarkår underlätta frivillig övergång till ledig tjänst inom annat skoldistrikt. De sakkunniga anse, att detta bör ske därigenom, att lediga tjänster i betydligt större utsträckning, än vad som följer av 1932 års ovan omförmälda riksdagsbeslut, förbehållas lärare, vilkas anställande medför eljest icke befintlig möjlighet att indraga obehövlig lärartjänst. Det bör påpekas, att syftet med åtgärden vinnes, oavsett om den lärare, som innehar den överflödiga tjänsten, eller annan lärare å likadan tjänst inom skoldistriktet flyttar till annat distrikt. I princip skulle den av de sakkunniga nu förordade åtgärden på det när-inspektionsmaste ansluta sig till redan gällande bestämmelser, enligt vilka ledigbliven lämpuqc^ent jänst inom distrikt med alltför många lärare måste antingen indragas eller heter för avbesättas med lärare, vars förutvarande tjänst därefter kan indragas. En av V foerfråiga de väsentligaste olikheterna skulle bestå däri, att det område, inom vilket ut- lärartjänsjämningen av lärartjänster komme att ske, gjordes betydligt större än ett enstaka skoldistrikt. Det är framför allt härigenom, som större möjlighet att avveckla överflödiga tjänster kan vinnas. Likväl bör man icke bestämma alltför stora områden. Särskilt då det såsom i förevarande fall mera gäller ett försök än ett slutgiltigt fastställande av anordningen, bör man anknyta till tidigare gällande bestämmelser och utnyttja förut befintliga organ för liknande ändamål. Redan nu åligger det folkskolinspektörerna att, allt eftersom lärartjänster bliva lediga, i skoldistrikt efter skoldistrikt inom inspektionsområdet undersöka, huruvida lärartjänster kunna indragas, och folkskolestadgan innehåller även föreskrifter om hur det skall förfaras, i händelse att skolrådet och folkskolinspektören icke enas rörande antalet behövliga lärartjänster. In- 9

10 spektionsområdena kunna således för närvarande i visst avseende betrakta» såsom de geografiska områden, inom vilka behovet av lärartjänster enhetligt prövas, och de synas därför också lämpligen böra tills vidare utgöra de enheter, inom vilka eventuellt befintliga överflödiga lärartjänster i främsta rummet böra avvecklas. Därmed utnyttjas också bäst den stora personliga kännedom om de olika distriktens skolväsen, folkskolinspektörerna äga. Begräns- Inom ett inspektionsområde ledigblivna lärartjänster böra alltså i främsta Rökning sr ät- rummet förbehållas lärare från sådana skoldistrikt inom samma inspektionsfen till le- område, vilka hava alltför många lärare anställda. Så länge överflödiga lärarga tet? an8 ~ tjänster finnas inom ett inspektionsområde, bör därför ansökningsrätt till ledigförklarade tjänster i regel medgivas endast lärare från de inspektionsområdet tillhörande skoldistrikt, inom vilka indragning av lärartjänster av ifrågavarande slag kan ske. I detta sammanhang vilja de sakkunniga erinra därom, att lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor anställas tills vidare på sådana villkor, att de kunna uppsägas och entledigas, om befattningen enligt en i vederbörlig ordning godkänd omorganisation av skolväsendet skall indragas och annan småskoletjänst inom skoldistriktet ej är ledig. Formellt föreligger således möjlighet att indraga lärartjänster av här ifrågavarande slag, även om tjänsternas innehavare icke erhålla annan tjänst. Man skulle därför kunna ifrågasätta att icke medgiva lärarinnor vid mindre folkskolor och biträdande lärarinnor vid folkskolor rätt att söka lediga tjänster, till vilka ansökningsrätten på nyss angivet sätt begränsats. De sakkunniga vilja dock bestämt avråda från en sådan lösning av frågan. Den skulle ofta medföra, att obehövlig tjänst icke komme att indragas, enär skolrådet ansåge sig icke böra entlediga och därmed helt blottställa lärarinna, som under lång tid till allmän belåtenhet tjänstgjort vid skolan. Innebörden av riksdagens beslut år 1929, enligt vilket de här avsedda lärarinnornas rättsliga ställning betydligt förbättrades, är också, att då t. ex. lärarinnetjänst vid mindre folkskola indrages, skall lärarinnan icke utan vidare entledigas utan så vitt möjligt beredas annan anställning. I anslutning härtill föreslå de sakkunniga, att tjänster för ordinarie småskollärare, för tills vidare anställda lärare vid mindre folkskolor och för biträdande lärare vid folkskolor helt likställas vid bestämmandet av antal obehövliga småskoletjänster inom ett skoldistrikt, och att följaktligen innehavare av dylika tjänster äro lika berättigade att söka småskoletjänst, som ledigförklarats med begränsad ansökningsrätt. Givetvis förändras icke härigenom på något sätt skolråds befogenhet att enligt föreskrifterna i folkskolestadgan i vissa fall entlediga tills vidare anställd lärare. Ganska allmänt förekommer det, att folkskollärartjänst kungöres till ansökan ledig för endast manlig eller för endast kvinnlig sökande. Av olika anledningar kan det också i vissa fall vara av stor betydelse för skolväsendet, att det i förväg bestämmes, huruvida ledig tjänst skall återbesättas med manlig eller med kvinnlig lärare. De sakkunniga förutsätta därför, att här omnämnd praxis, i den mån den har stöd i gällande författningar, må kunna tillämpas

även beträffande tjänster, vilka ledigförklaras med av sakkunniga nu föreslagen begränsad ansökningsrätt. Den föreslagna anordningen torde kunna genomföras på i huvudsak följan- Förslagets de sätt. Den enligt beslut av 1932 års riksdag numera föreskrivna undersök- farande. ningen angående antalet verkligt behövliga lärartjänster, vilken under nuvarande förhållanden av den lokala skolstyrelsen och vederbörande folkskolinspektör företages allt eftersom tjänster bliva lediga, bör omedelbart verkställas inom samtliga skoldistrikt i riket. Sedan undersökningens resultat blivit med tillämpning av nu gällande bestämmelser härom fastställt av skolrådet, eller i händelse att skolrådet och folkskolinspektören ej bliva ense, av skolöverstyrelsen, upprättar varje folkskolinspektör för sitt inspektionsområde en förteckning, utvisande för de skoldistrikt, som ifrågakomma, antalet tjänster av olika slag, vilka skulle kunna indragas, om läraren avginge eller kunde förflyttas till annan tjänst. Förteckningen förnyas, i den mån förändringar inträda, så att den vid varje tidpunkt angiver det verkliga läget. Avskrift av förteckningen tillställes skolöverstyrelsen, hos vilken även i förteckningen gjorda ändringar omedelbart anmälas. Då lärartjänst skall ledigförklaras, lämnar folkskolinspektören till skolrådet uppgift å de skoldistrikt, tillhörande inspektionsområdet, inom vilka enligt förteckningen lärartjänster av ifrågavarande slag böra indragas. Skolrådet kungör därefter tjänsten ledig till ansökan för ordinarie, eller tills vidare anställda lärare inom de av folkskolinspektören angivna skoldistrikten. Meddelar folkskolinspektören, att överflödiga lärartjänster av ifrågavarande slag icke finnas inom inspektionsområdet, kungöres den vakanta tjänsten till ansökan ledig i vanlig ordning utan begränsning av ansökningsrätten. De sakkunniga vilja påpeka, att varken den lokala skolstyrelsens eller skolöverstyrelsens beslut med anledning av den här nämnda undersökningen rörande behovet av lärare innebär ett definitivt beslut om att viss lärartjänst eller skola skall indragas. För ett sådant beslut kräves icke sällan medverkan av skoldistriktets anslagsbeviljande myndighet, t. ex. beträffande anslag till skolskjutsar. Dessutom erfordras för indragning av lärartjänst eller skola ofta ändring av distriktets skolreglemente, varvid lärarkåren skall beredas tillfälle att yttra sig och ändringen för att bliva gällande måste prövas och godkännas av domkapitlet eller i vissa fall av skolöverstyrelsen. Det skulle enligt de sakkunnigas mening icke vara lämpligt att redan på detta stadium kräva definitiva av vederbörande myndighet godkända beslut angående omorganisation av skolväsendet. Utom att det skulle medföra en betydande tidsutdräkt, skulle den svårigheten uppstå, att genomförandet av omorganisationen alltid bleve beroende av huruvida någon eller några av lärarna komme att avgå, och att man icke kunde beräkna, om eller vid vilken tidpunkt omorganisationen kunde genomföras. De sakkunniga anse det vara fullt tillräckligt för syftet med undersökningen, att det auktoritativt konstateras, att möjlighet att indraga lärartjänst enligt skolrådets och folkskolinspektörens eller skolöverstyrelsens mening föreligger, så snart tjänst blir ledig. När detta inträffat, 11

Från den ovan angivna allmänna regeln angående begränsning av ansök- ningsrätten till lediga tjänster äro en del undantag nödvändiga eller eljest lämpliga. Dessutom fordras detaljerade bestämmelser angående förfaringssättet i särskilda fall, som kunna förutses komma att inträffa. Till lärartjänst, som är i vederbörlig ordning förenad med klockar-, orga Undantag da fall. 12 är tiden inne att till definitivt avgörande upptaga frågan angående skolväsendets omorganisation inom skoldistriktet och därav föranledda ändringar i reglementet. Det kan förutsättas, att det därvid i något fall på grund av ändrade förhållanden eller andra omständigheter kan inträffa, att tjänst icke blir indragen, ehuru detta varit förutsättningen för lärares ansökan till annan tjänst. Man torde dock kunna förvänta, att de statliga myndigheter, som hava att pröva ärendet rörande återbesättande av den ledigblivna tjänsten, icke utan att verkligt bärande skäl förebringas, låta sig nöja med en sådan utveckling. Å andra sidan bör man beakta, att återbesättande av tjänst, som enligt tidigare beslut bort indragas, på grund av den begränsade ansökningsrätten medför möjlighet att indraga tjänst inom annat skoldistrikt. Emellertid vilja de sakkunniga framhålla, att syftet med de sakkunnigas förslag i främsta rummet är att organisera sådan indragning av lärartjänster, som skulle kunna genomföras under den närmaste framtiden. Det vore därför önskligt, att den föreslagna undersökningen komme att avse ett fastställande av antalet lärartjänster, om vilka man med jämförelsevis stor säkerhet kan veta, att de verkligen skulle komma att omedelbart indragas, om erforderligt antal lärare inom skoldistriktet avginge. Sådana omfattande omorganisationer av skolväsendet, vilkas genomförande är mera ovisst eller beräknas kunna komma till stånd först längre fram i tiden, böra icke nu skjutas i förgrunden, enär därmed skulle kunna förhindras omedelbar indragning av obehövliga tjänster inom andra skoldistrikt. Däremot är det lämpligt, att dessa mera ingående undersökningar rörande lärarbehovet tid efter annan upprepas, så att antalet lärare inom de olika skoldistrikten alltjämt kan anpassas efter de förändrade förhållanden, som uppstå. Initiativet till sådan förnyad undersökning bör kunna tagas av skolrådet, men den bör ock kunna anbefallas av skolöverstyrelsen. nist- eller kyrkosångarbefattning, bör ansökningsrätten alltid vara fri. Därjämte bör skolöverstyrelsen, då särskilda skäl därtill föranleda, kunna medgiva, att tjänst kungöres ledig med vissa avvikelser från de allmänna bestämmelserna. Så t. ex. torde i vissa fall fri ansökningsrätt lämpligen böra medgivas, om skoldistriktet har för avsikt att förordna tjänstens innehavare till överlärare, och i något enstaka fall bör måhända skoldistrikt genom vidgad ansökningsrätt till ledig tjänst beredas möjlighet att erhålla lärare med kompetens att undervisa i särskilt ämne, t. ex. sång. Man torde böra förutsätta, att till tjänst, som kungjorts ledig med begränsad ansökningsrätt, icke alltid anmäla sig så många behöriga sökande, att tre förslagsrum kunna fyllas. Enklast vore därför måhända att föreskriva skyldighet för de lokala skolmyndigheterna att, om endast en eller två

sökande anmält sig, i förra fallet antaga den, som är ensam sökande, och i senare fallet anställa val mellan de två. Förfaringssättet skulle komma att helt överensstämma med vad som med stöd av bestämmelse i 20 mom. 2 folkskolestadgan åtminstone tidvis ganska ofta frivilligt tillämpas av skoldistrikten. De sakkunniga finna visserligen, att föreskrifter av angiven innebörd kunna anses motiverade med hänsyn därtill, att det gäller att möjliggöra indragning av onödiga lärartjänster, men vilja dock nöja sig med att föreslå, att skoldistrikten förklaras skyldiga att förrätta val, då minst två behöriga sökande anmält sig till tjänst, som kungjorts ledig med begränsad ansökningsrätt. Skoldistriktets befogenhet att låta sig nöja med blott en sökande bör självfallet kvarstå. Den inskränkning i skoldistriktens valrätt ett genomförande av förslaget komme att medföra är obetydlig och i varje fall avsevärt mindre än den, som skulle uppstå, om tvångsförflyttning av lärare komme att genomföras. Emellertid kan det även inträffa, att ingen behörig sökande anmäler sig. Anledningarna därtill kunna vara olika. Den ledigförklarade tjänsten kan vara synnerligen oförmånlig (svårskött skolform, avlägset ensligt läge o. s. v.). Det kan ock bero därpå, att ansökningsrätten i verkligheten är begränsad till blott en eller ett par lärare, enär det inom inspektionsområdet finns överflödig lärartjänst endast inom ett skoldistrikt och detta har en mycket fåtalig lärarkår. I vilket fall som helst synas de genom bristen på sökande uppkomna svårigheterna kunna ordnas på det sättet, att, om endast en sökande anmält sig och skoldistriktet icke vill antaga denne, eller om ingen sökande finnes, skolrådet hos skolöverstyrelsen anhåller om föreskrifter rörande tillsättning av tjänsten. Därvid bör skolrådet kunna framhålla sina synpunkter och framlägga förslag, t. ex. att tjänsten må få ledigförklaras med fri ansökningsrätt. Det bör sedan ankomma på skolöverstyrelsen att efter att hava inhämtat yttrande från vederbörande folkskolinspektör besluta om hur med tjänsten bör förfaras, överstyrelsen bör därvid kunna bestämma t. ex., att ansökningsrätt skall medgivas lärare från även inom andra inspektionsområden belägna skoldistrikt med överflödiga lärartjänster, att den ende sökanden skall antagas, eller att tjänsten må ledigförklaras utan begränsning av ansökningsrätten. Ersättning för flyttningskostnader kan i förevarande fall i allmänhet icke Flyttningsförekomma, enär tjänsterna skola tillsättas efter ansökan. I de fall, då till ledig ersa mn 9- tjänst med begränsad ansökningsrätt icke minst två sökande anmält sig och orsaken härtill kan anses vara den, att tjänsten är i vissa avseenden särskilt oförmånlig, kan det dock ifrågasättas, om icke gottgörelse borde i någon form utgå till lärare, som efter ansökan väljes till innehavare av tjänsten. Den engångsutgift, som härigenom skulle uppstå, vore säkerligen väl motiverad, eftersom den medförde möjlighet att indraga en lärartjänst, varmed följde en icke obetydlig årlig besparing. Vid bedömandet av denna fråga torde man böra erinra sig, att om indragning av obehövliga lärartjänster icke kan åstadkommas genom lärares frivilliga övergång till andra tjänster utan 13

14 tvångsförflyttning slutligen måste tillgripas, ersättning för flyttningskostnaderna alltid måste utgå. Gottgörelse, som de sakkunniga här ifrågasätta, torde icke böra fixeras till belopp, motsvarande lärarens styrkta utgifter för flyttningen. En dylik ersättning skulle icke innebära någon större lockelse för lärare, som redan förut innehar ordinarie befattning, men skulle likväl kunna i vissa fall medföra opåräknat stora utgifter. Lämpligast torde vara, att ersättningen får utgå endast efter medgivande i varje särskilt fall av Kungl. Maj:t, som därvid även bör bestämma beloppet. Detta bör beräknas på sådant sätt, att det kommer att innefatta utom ersättning för skäliga flyttningskostnader även någon gottgörelse för de olägenheter, det skulle innebära för läraren att antaga den mindre förmånliga tjänsten. Därvid torde det icke kunna undvikas, att gottgörelsen blir olika förmånlig för olika lärare beroende på de verkliga flyttningskostnaderna samt på den tjänst och de förhållanden, läraren komme att lämna för att tillträda den nya tjänsten. Om emellertid det av Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämda beloppet tillkännagives, då tjänsten ånyo kungöres ledig, kan varje för tjänsten i fråga intresserad lärare, innan han ingiver ansökan, bedöma gottgörelsens värde för honom själv. Handläggningen av dylika ersättningsfrågor torde kunna ordnas på det sättet, att skolöverstyrelsen, då skolråd anmäler, att till lärartjänst med begränsad ansökningsrätt icke anmält sig minst två sökande, tager under övervägande, huruvida det i det särskilda fallet vore från det allmännas synpunkt ekonomiskt fördelaktigt, att låta kontant ersättning utgå till lärare, som antager tjänsten. Finner överstyrelsen vid denna omprövning tillräckliga skäl därtill föreligga, bör den kunna hos Kungl. Maj:t hemställa om anslag och därvid föreslå lämpligt belopp. Då det icke bör bliva fråga om några mera betydande belopp, synas nödiga medel till nu föreslagna ersättningar kunna utgå från förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor. Jämförelse D e sakkunniga äro medvetna om att det av dem här framlagda förslaget mellan olika i c fc e alltid i de enskilda fallen med samma säkerhet leder till önskat resultat, lärares övergång till annan lärartjänst, som en föreskrift, genom vilken lärarna förpliktades att underkasta sig förflyttning till tjänst inom annat skoldistrikt. Resultatet av förslaget blir givetvis beroende av, i vilken utsträckning de lärare, för vilka de lediga tjänsterna reserveras, frivilligt söka dessa tjänster. Av betydelse torde dock vara, att många av de åsyftade lärarna hava en osäker ställning, i det att de när som helst kunna vid inträffande vakans inom det egna skoldistriktet riskera att bliva förflyttade till en måhända ganska svårskött eller i annat avseende mindre god tjänst. Man kan också räkna därmed, att åtskilliga av de tjänster, till vilka de ifrågavarande lärarna erhålla en viss företrädesrätt, äro synnerligen förmånliga, och att det i andra fall kommer att bland de lediga tjänsterna finnas sådana, som äro bättre än de minst förmånliga inom de skoldistrikt, vilkas lärare hava ansökningsrätt. I många fall måste därför tjänsterna anses vara ganska lockande för vederbörande. Därtill kommer, att utsikterna att erhålla sökt tjänst i föreliggande fall be-

tydligt ökas, genom att den såsom synnerligen besvärande ansedda konkurrensen från på befattningen redan tjänstgörande vikarie helt bortfaller och konkurrensen även i övrigt starkt minskas. Den föreslagna anordningen skulle således för de åsyftade lärarna medföra så goda tillfällen att erhålla säkrare och i många fall synnerligen förmånliga tjänster, att man torde kunna förvänta, att lärarna komma att i önskad utsträckning söka utnyttja dessa tillfällen. Även utan hänsyn till de på ärendets handläggning avgörande omständigheter, för vilka tidgare redogjorts, och vilka utgjort hinder för ett upptagande till utredning av den förelagda uppgiften i hela dess vidd, har det under arbetets gång allt klarare framstått för de sakkunniga, att försök nu borde göras att utan anlitande av tvångsåtgärder reglera antalet lärartjänster efter det verkliga behovet. Det kan icke i och för sig anses önskvärt, att den nödvändiga förflyttningen av lärare sker just mot deras vilja. Dylika åtgärder skulle vålla olägenheter icke blott för den enskilde läraren utan även för de skoldistrikt, som måste mottaga honom. De ömtåliga, ofta svårbedömbara problem, som alltid måste uppstå vid sådana förflyttningar, skulle i många fall icke kunna tillfredsställande lösas utan komma att kvarstå såsom missnöjesanledningar. De kontanta ersättningarna vid tvångsförflyttning av lärare jämte kostnaderna för ärendenas handläggning skulle också få en ekonomisk innebörd, från vilken man icke kan bortse. Starka skäl tala således för att man organiserar ett kraftigt försök att på frivillighetens väg åstadkomma den behövliga utjämningen av lärarkrafterna. Särskilt lämpligt hava de sakkunniga ansett det vara, att ett dylikt försök göres under den tid, som i alla händelser måste förflyta, innan förutsättningar för effektivare ingripanden föreligga. Man torde icke kunna förutsätta, att skolråden i syfte att locka sökande Kungöranvidtaga särskilda åtgärder för att bringa ledigförklarandet av tjänst med be- r&ntt gränsad ansökningsrätt till vederbörande lärares kännedom. Tvärtom måste man nog utgå ifrån att skolråden i allmänhet helst önska erhålla möjlighet att förklara tjänsten ledig utan begränsning av ansökningsrätten, vilket skulle kunna bliva följden, om sökande icke anmäla sig. Utfärdas icke särskilda föreskrifter angående kungörandet av lediga tjänster med begränsad ansökningsrätt, torde därför annonsering i många fall komma att ske endast i Postoch Inrikes Tidningar, vilket vore alldeles otillräckligt, helst som de lärare, man vill nå, icke kunna förväntas efterforska lediga tjänster, då de redan äro anställda som ordinarie lärare. Med hänsyn härtill och till frågans betydelse för det allmänna föreslå de sakkunniga, att här avsedda tjänster skola kungöras lediga icke blott i Post- och Inrikes Tidningar utan även i någon eller några facktidningar. Att i författning angiva, vilka tidningar som skola anlitas, kan icke gärna ifrågakomma. Möjligen bör det förbehållas Kungl. Maj :t att härom tid efter annan utfärda föreskrift. De sakkunniga hava dock stannat vid att föreslå, att uppdraget anförtros åt skolöverstyrelsen. Men även beträffande annonsernas innehåll äro särskilda föreskrifter er- 15

16 forderliga. Helst borde i annonsen alltid uppräknas samtliga de skoldistrikt, vilkas lärare äro berättigade att söka den ledigförklarade tjänsten, och detta synes i varje fall böra äga rum, då ansökningsrätten är begränsad till ett inspektionsområde. Har skolöverstyrelsen föreskrivit, att ansökningsrätt skall medgivas lärare från flera inspektionsområden, torde det dock i åtminstone en del fall bliva alltför betungande att i annons uppräkna samtliga berörda skoldistrikt, varför man måste nöja sig med att angiva inspektionsområdena. Flyttnings- Riksdagen har i sin skrivelse den 20 april 1932, nr 132, erinrat om ett stort skyldighet arrf; a i betydelsefulla spörsmål, utan vilkas ändamålsenliga lösning förslagen ställda om utsträckt flyttningsskyldighet icke kunna genomföras. Ehuru de sakkunlärare. mg a av förut omnämnd anledning icke kunnat till utredning upptaga dessa spörsmål, hava de likväl ingående övervägt det genom motioner vid 1932 års riksdag framförda förslaget, att tillförbinda lärare, som härefter anställas, den skyldighet att underkasta sig förflyttning från en tjänst till en annan, som framdeles kan bliva i vederbörlig ordning bestämd. Det är uppenbart, att ju förr ett dylikt villkor införes vid nyanställning av lärare, desto större är det antal lärare, som kan vid behov underkastas förflyttning, sedan de härför nödvändiga detaljbestämmelserna tillkommit. Från denna synpunkt måste det synas önskvärt, att förslaget genomföres snarast möjligt. Vid närmare eftertanke skall man dock finna, att det även finnes tungt vägande skäl, som tala mot ett forcerande av saken. Riksdagen 1932 fann dessa skäl så starka, att den i avvaktan på fullständig utredning avslog förslaget. Därvid framhöll den även, att det icke rimligen kunde ifrågakomma att försätta en befattningshavare i det osäkerhetstillstånd, som skulle bliva följden, om vid hans anställning knötes ett villkor av den obestämda innebörd motionerna syntes avse. De skäl, på vilka riksdagen grundade sitt avslag 1932, kvarstå alltjämt med oförminskad styrka, och därtill komma numera vissa betydelsefulla helt nya synpunkter, vilka de sakkunniga måste tillmäta stor vikx. Efter riksdagens beslut 1932 bör man kunna utgå ifrån att lärare komma att nyanställas såsom ordinarie endast i skoldistrikt, där man med visshet kan förutse, att läraren icke under lång tid framåt kan komma att bliva överflödig. Föreskrift om skyldighet för nyanställda lärare att vid indragning av tjänsten låta sig förflyttas till annat skoldistrikt komme således knappast Bestämmelsernas efter Slutligen vilja de sakkunniga framhålla, att den omständigheten, att ett val levnad. kan, i händelse att det överklagas, bliva upphävt, om skolrådet underlåtit att tillämpa bestämmelserna rörande besättandet av ledig tjänst, icke utgör tillräcklig garanti för att författningen kommer att efterlevas. Uraktlåtenhet att ställa sig nämnda föreskrifter till efterrättelse kan emellertid få betydelsefulla ekonomiska följder för det allmänna och bör därför medföra förlust av statsbidrag till avlönande av den valde läraren. Härmed bör jämföras, att skoldistrikt icke äger uppbära statsbidrag till avlönande av lärare å nyinrättad tjänst, om icke folkskolinspektören vitsordar, att tjänsten är behövlig.

att under den för närvarande överskådliga framtiden möjliggöra indragning av någon enda tjänst. De sakkunniga framlägga nu ett förslag, enligt vilket de överflödiga lärartjänsterna skulle kunna inom jämförelsevis kort tid i det närmaste avvecklas, och detta skulle bliva fallet även beträffande de lärartjänster, som härefter på grund av en fortgående koncentration av skolväsendet kunna komma att bliva övertaliga. Men genomförandet av detta förslag är helt beroende av om lärarna inom skoldistrikt med alltför stort antal lärartjänster kunna stimuleras att i tillräcklig utsträckning frivilligt söka tjänst inom andra skoldistrikt. De lärare, varom det här är fråga, innehava ordinarie befattningar och kunna icke mot sin vilja förflyttas till annat skoldistrikt. Det är påtagligt, att dessa lärare icke komme att söka annan tjänst, om med denna följde en oviss och i alla händelser väsentligt försämrad rättslig ställning. En bestämmelse av innebörd, att lärare, som hädanefter vinna anställning, skola förpliktas att vid behov underkasta sig förflyttning till tjänst inom annat skoldistrikt, skulle således icke under nuvarande förhållanden medföra ökade möjligheter att indraga överflödiga tjänster. Den skulle tvärtom synnerligen kraftigt motverka frågans lösning på den enda väg, som enligt de sakkunnigas mening för närvarande synes stå till buds, nämligen lärarnas frivilliga övergång till ledigblivna tjänster. De sakkunniga anse därför, att med införandet av sådan skyldighet bör anstå, tills den samtidigt kan komina att omfatta lärarkåren i dess helhet, i vilket fall den icke verkar hämmande på den frivilliga flyttningsfrekvensen. På grund av det anförda och i syfte att bereda ökad möjlighet att indraga Sakkunniöverflödiga lärartjänster vid folk- och småskolor framlägga de sakkunniga 9 as förslag. följande förslag till bestämmelser rörande begränsning i vissa fall av ansökningsrätten till lärartjänster vid folk- och småskolor. 1. Det åligger varje skolråd att inom tre månader, efter det kungörelse härom trätt i kraft, hava undersökt, huruvida inom skoldistriktet finnes lärartjänst, som skulle kunna indragas, därest tjänstens innehavare avginge. Sådan undersökning rörande skolväsendet skall ånyo företagas inom visst skoldistrikt, då skolrådet finner anledning härtill, eller då skolöverstyrelsen efter framställning från vederbörande folkskolinspektör därom förordnar. Vid här ovan omförmäld undersökning skall skolrådet jämväl taga under övervägande, huruvida antalet behövliga lärartjänster lämpligen bör nedbringas genom anordnande av skolskjutsar, skolbarns inackordering eller hänvisning till skola inom annat skoldistrikt. 2. Med ledning av den verkställda utredningen uppgör skolrådet förslag rörande antalet inom skoldistriktet behövliga lärartjänster. Sedan skolrådet inhämtat vederbörande folkskolinspektörs yttrande över förslaget, upptager skolrådet ärendet till ytterligare handläggning. Därvid iakttages, att, om skolrådet och folkskolinspektören icke enas, ärendet skall av skolrådet underställas skolöverstyrelsens avgörande. Äro skolrådet och folkskolinspektören 17

18 ense, skall i skolrådets protokoll angivas antalet inom skoldistriktet behövliga lärartjänster av olika slag samt i förekommande fall antalet dylika tjänster, vilka kunna indragas. Utdrag av det justerade protokollet tillställes omedelbart folkskolinspektören. Sedan ärendet slutbehandlats av skolrådet och i förekommande fall även av skolöverstyrelsen, bör lärarkåren av skolrådet underrättas om resultatet av undersökningen samt, i händelse att tjänster kunna indragas, erinras om den särställning i fråga om ansökningsrätt till vissa tjänster, lärarna inom distriktet erhållit. 3. Folkskolinspektören skall upprätta och föra förteckning, upptagande dels de inspektionsområdet tillhörande skoldistrikt, inom vilka enligt den verkställda undersökningen antalet lärartjänster kan minskas, dels ock antalet övertaliga lärartjänster av olika slag inom vart och ett av ifrågavarande skoldistrikt. Avskrift av denna förteckning tillställes skolöverstyrelsen, hos vilken även ändringar i förteckningen anmälas. 4. Då jämlikt 19 folkskolestadgan tjänst skall kungöras ledig, skall skolrådet från vederbörande folkskolinspektör inhämta, huruvida inom inspektionsområdet finnes skoldistrikt, inom vilket tjänst av ifrågavarande slag kan indragas. Är detta fallet, lämnar folkskolinspektören uppgift å dessa skoldistrikt. Skolrådet kungör därefter tjänsten ledig till ansökan för ordinarie och tills vidare anställda lärare från de av folkskolinspektören uppgivna skoldistrikten. Ordinarie lärartjänster vid småskola, tjänster för lärare med anställning tills vidare vid mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid folkskola skola i detta sammanhang betraktas såsom tjänster av samma slag. 5. Lärartjänst må kungöras ledig utan i punkt 4 föreskriven begränsning av ansökningsrätten: a) om folkskolinspektören meddelat, att det inom inspektionsområdet icke finnes skoldistrikt med övertaliga lärartjänster av ifrågavarande slag, b) om lärartjänsten är i föreskriven ordning förenad med organist-, klockareller kyrkosångarbefattning samt c) om skolöverstyrelsen, då särskilda skäl sådant föranleda, därtill lämnat medgivande. 6. Hava två eller flera behöriga sökande anmält sig till tjänst med begränsad ansökningsrätt enligt punkt 4, skall förslag upprättas och val ske med iakttagande i tillämpliga delar av vad därom föreskrives i folkskolestadgan. 7. Anmäler sig endast en behörig sökande, och vill skolrådet icke låta sig därmed nöja, eller ingen behörig sökande, skall skolrådet anmäla förhållandet för skolöverstyrelsen, som har att besluta, hur med tjänstens tillsättande skall förfaras. Därvid må överstyrelsen även kunna bestämma, att tjänsten skall kungöras ledig med ansökningsrätt jämväl för lärare från sådana i något annat av överstyrelsen angivet inspektionsområde belägna skoldistrikt, inom vilka antalet lärartjänster av ifrågavarande slag kan minskas. 8. Anser skolöverstyrelsen, att bristen på tillräckligt antal sökande till tjänst, som ledigförklarats med begränsad ansökningsrätt, beror därpå, att tjänsten är särskilt oförmånlig, må överstyrelsen kunna hos Kungl. Maj:t hem-

ställa om beviljande av visst belopp av statsmedel såsom gottgörelse för flyttningskostnader m. m. åt lärare, som efter ansökan erhåller tjänsten. Har sådant belopp beviljats, skall tjänsten med angivande av statsbidragets storlek ånyo kungöras ledig för lärare från de skoldistrikt, som av skolöverstyrelsen jämlikt punkt 7 bestämmas. 9. Anmäla sig icke minst två behöriga sökande, då tjänst jämlikt bestämmelserna i punkterna 7 eller 8 ånyo förklarats ledig, må skolrådet äga att kungöra tjänsten ledig utan begränsning av ansökningsrätten. 10. Då tjänst förklaras ledig med ansökningsrätt endast för lärare från vissa av vederbörande folkskolinspektör uppgivna skoldistrikt inom samma inspektionsområde, som det tjänsten tillhör, skola dessa skoldistrikt angivas i kungörelsen. Har den begränsade ansökningsrätten genom beslut av skolöverstyrelsen utsträckts även till lärare från annat inspektionsområde, skola de av överstyrelsen bestämda inspektionsområdena angivas i kungörelsen. Sökande till tjänst med begränsad ansökningsrätt i annat inspektionsområde än det, inom vilket han är anställd, skall till ansökan utom eljest erforderliga handlingar även foga av vederbörande folkskolinspektör utfärdat intyg därom, att antalet lärartjänster av ifrågavarande slag enligt i vederbörlig ordning verkställd undersökning kan minskas inom det skoldistrikt, där den sökande är anställd. Sådant intyg må icke vara utfärdat tidigare än två månader före ansökningstidens utgång. Kungörelse enligt bestämmelserna här ovan av ledig lärartjänst skall utom i den tidning, i vilken officiella meddelanden offentliggöras, införas i de facktidningar, som av skolöverstyrelsen bestämmas. 19

Statens offentliga utredningar 1933 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbuk. Betänkande med förslag ang. åtgärder för ett bäfr.re utnyttjande av landets skogstillgångar. [2] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Industri. Kommunalförvaltning. Handel och sjöfart. Statens och kommunernas nnansväsen. Skatteutjämningsberedningen 2. [3] Skatteutjämningsberedningen 8. [4] Kommunikationsväsen. Bank-, kredit- och penningväsen. Politi. Försäkringsväsen. Socialpolitik. Hälso- och sjukvård. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Utredning ocb forslag rörande åtgärder för beredande, av ökade möjligheter att indraga lärartjärnster vid folkskoleväsendet. [5] Allmänt näringsväsen. Försvarsväsen. Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Utrikes ärenden. Internationell rätt.. Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rättsförhållanden. 4. Förslag till konvention miellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ang. konkurs, m. m. [1] Stockholm 1983. Kgl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 330055