september - november 2019.bladet - MEDITATION - LIVET I ANTIKENS ROM - ALLHELGONA I S:T TOMAS KYRKA - HÖSTENS KONSERTER - NY BISKOP

september - november 2019.bladet Svensk a kyrk an Vällingby - MEDITATION - LIVET I ANTIKENS ROM - ALLHELGONA I S:T TOMAS KYRKA - HÖSTENS KONSERTER - NY BISKOP 1

M agdalenas Innehåll ord Kära sommar Magdalenas ord... 3 Meditation... 4 VVV - Vuxet Växande i Vällingby... 7 Livet i antikens Rom... 8 Allhelgona i S:t Tomas kyrka... 14 Andreas Holmberg ny biskop...16 Notiser...18 Husfars recept...20 Korsord...22 Det händer i september till november... 23 Konserter... 32 Musik...34 Diakoni... 36 Barn och familj... 38 Unga... 40 Mötesplatser... 42 Dop, vigsel och begravning... 44 Kontakt och personal... 46 Församlingsblad för Svenska kyrkan Vällingby Postadress och telefon: se sidan 47. Ansvarig utgivare: Magdalena Ljunggren Layout och redaktör: Philip Jandovsky Illustrationer omslag: Philip Jandovsky Redaktionsgrupp: Anne Arkelsten och Eva Karayel Tryck: Billes Tryckeri AB, Mölndal Upplaga: 18 100 exemplar Bladet delas ut till samtliga hushåll i Vällingby. Vi reserverar oss för programförändringar efter pressläggning. Se även våra annonser på lördagar i Lokaltidningen Mitt i, vår hemsida och våra affischer. 2 Du kom igen till mig med kluckande sommarvatten och en varm klippa att sätta sig på vid havet. Du kom med svalor som flög in under takpannorna och fika på en filt i gräset med myror som hälsar på. Du kom med frukost från balkongen när daggen fortfarande låg kvar i gräset. Du kom med tårta med apelsinkräm när jordgubbarna tagit slut. Du kom med gröna tår och barfotakänsla. Du kom till mig med frid, med känslan att jag tillhör Gud och världen, att jag är en del av skapelsen och dig. När hösten kryper på finns du kvar inom mig. Du är som Guds tilltal, som en sång där texten skrivs av livets hand och berör mitt hjärta. Du är del av mig och jag är del av dig och vi hör alltid samman. Med sommaren inom mig förstår jag att livet ständigt förnyas, börjar om, att skapelsen pågår och jag är del av den. Att is alltid kan tina, att förvånande blommor kan dyka upp i gräset, att det finns en väg som söker mig, en grind som öppnas där jag tror att det är stängt. Jag tänker mig att du säger: Du är sommarens barn med vinden i ditt hår och solen i ditt hjärta. Havets kluckande vatten finns i din själ och växtkraften skall aldrig lämna dig. Vinterns hårda is har i längden ingen chans för du är sommarens barn och Guds värme bor inom dig. Välkommen till hösten i S:t Tomas kyrka. Vi möts till samtal om öppnade grindar, om att se det stora i det lilla. Vi möts till gudstjänst och sånger om livet som alltid börjar om. När mörkret tränger sig på tänder vi våra vaxljus med honungsdoft. M agdalena L junggren kyrkoherde 3

Meditation Text av Katarina von Otter Har du någon gång hört hur tyst det blir när ventilationen stängs av? Man trodde det var lugnt och tyst innan, och så plötsligt blir det verkligen tyst. Bakgrundssurret försvinner. Rummet blir större. Man kan riktigt känna hur blodtrycket sjunker och man slappnar av i axlar och nacke. I vårt samhälle finns det massor av bakgrundssurr. Både sådant som vi uppfattar med öronen, som en fläkt, och annat som vi ser, känner eller tänker. Mängder av sinnesintryck, tankar och impulser far konstant kors och tvärs i oss. Vi är olika som människor, reagerar olika och blir mer eller mindre stressade av bruset. Om du är en sådan som känner att det blir för mycket ibland, kanske du behöver öva dig på att slappna av. Det finns olika sätt att hjälpa sin kropp och sin hjärna att hitta vila. Många provar meditation, medan andra tycker att det verkar svårt eller konstigt. Ordet meditation används på olika sätt i olika sammanhang, men för det mesta handlar det om att vara stilla i tystnad. Genom att fokusera på till exempel sin egen andning går man djupare in i sig själv. I stället för att stanna vid det ytliga når man inre rum där man kan vila. Vissa hittar Gud och en ordlös bön längst inne i sig själv. Andra, i österländska traditioner, kan känna en enhet med världsalltet. För några är det ren och skär tystnad som är målet. Och när man mediterat färdigt sitter lugnet kvar i kroppen. Det finns mycket forskning som visar att människor som mediterar regelbundet mår bättre både till kropp och själ. Att meditera är ungefär som att simma eller cykla, svårt att förstå om man inte prövar. Därför har vi testat några olika former av meditation, och inbjuder dig att också försöka! Meditation i S:t Tomas kyrka Var? I kyrkan. När? Tisdagar under terminstid. Man kan komma till Stilla mässan (en enkel gudstjänst med nattvard) 18.30, eller direkt till meditationen. Meditationen börjar 19.00 så man bör komma fem minuter innan. Det är färdigt ungefär fem minuter i åtta. Hur? Man väljer själv om man vill sitta på stol, kudde eller pall. Det börjar med en avspänningsövning, sedan sitter man 20 minuter i tystnad. Därefter går man en mycket långsam runda för att få igång blodcirkulationen och behålla lite aktivitet i vilan. Sedan sitter man 20 minuter till. Detta alternativ passar dig som har lediga tisdagkvällar och uppskattar att få sitta i tystnad i ett kyrkorum. Dopfunten porlar litegrann, i övrigt är det tyst. Passar också dig som tycker att det är skönt med en avsatt tid, om det är svårt att få ro hemma. Morgonmässa i S:t Tomas kyrka Var? Lilla kapellet längst bak i kyrkan När? Fredagar kl 09 under terminstid. Mässan tar ungefär 20 minuter. Hur? Prästen inleder med en kort avslappningsövning eller några ord från bibeln att ta med sig in i tystnaden som följer. Man sitter tyst i 5-8 minuter. Sedan fortsätter det med en enkel mässa, utan psalmsång. Detta alternativ passar dig som vill prova på en kortare meditation i kyrkan och få en inre ro att bära med under fredagen. Passar också dig som vill kombinera meditation med en kort gudstjänst. Meditation med en app i mobilen Var? Var som helst, men om man är nybörjare är det nog bra med en lugn omgivning. När? När du själv vill. De flesta appar går att ställa in så man får en påminnelse vid en viss tidpunkt varje dag. Hur? Det finns massor av meditations- och avslappningsappar på engelska, men vi testade Headspace som har en gratis introduktion med tio pass. En röst guidar på ett nybörjarvänligt sätt. (Utbudet på svenska är mindre, men leta på Spotify, Youtube, Storytel och liknande tjänster.) Detta alternativ passar dig som vill meditera när och där det passar dig, och som inte har problem med engelska. Passar också dig som är van vid att ha allt du behöver i mobilen. Meditation och varseblivning i naturen Var? Någon lugn och vacker plats i naturen. Skogar med gamla höga träd där man kan se långt mellan träden, lär sänka blodtrycket extra mycket. 4 5

När? När du vill, med kläder efter väder. Hur? Gå mycket långsamt eller var helt stilla. Iaktta med alla sinnen. Lyssna, lukta, känn och låt tiden gå. Tänk inte vad är det här för art? eller det här var vackert/fult. Låt intrycken komma och gå och var närvarande. Avsätt en timme så att du och tiden hinner stanna upp ordentligt. Detta alternativ passar dig som älskar att vara utomhus. Passar också dig som tycker att det verkar svårt att meditera, men ändå vill öva att vara närvarande i tystnaden. Introduktionstillfällen Under hösten har vi två kvällar introduktionstillfällen till meditationen. Det blir tisdagarna den 27 augusti och 3 september, samma tid och plats som de vanliga meditationskvällarna. Varmt välkomna! Katarina von Otter, präst Vuxet Växande i Vällingby Vuxet Växande är ett forum för existentiella frågor och fördjupning i kristen tro. Vi vill vara en källa där man kan mötas i angelägna samtal kring livsfrågor. Vuxet Växande skapar utrymme för eftertanke, stillhet och andlig näring. Höstens tema är "Seende". Välkommen att delta! Nytt för i år Vägledning Vägledning är en samtalsgrupp om livet, existensen i längtan efter att växa och mogna som människa. Samtalet sker inom själavårdens ramar framför brasan i vardagsrummet. Varje träff utgår från en rubrik och tema för samtalet. Höstens tema Seende har vi med oss som en extra nyckel till dessa steg. Höstens fem steg är: 24/9 Att börja gå en väg tillsammans, 8/10 Tilltro och missmod, 22/10 Gemenskap eller ensamhet, 5/11 Vara och att göra och 19/11 Hopp och hopplöshet. Vi träffas mellan kl. 19 till 20.30 varannan tisdag. Gruppledare: Fredrik Gyllenhög diakon och Jesper Österberg, präst. Växa vidare Denna grupp vänder sig till er som gått vägledning eller vi vela under åren. Vi samtalar utifrån liknande teman som i vägledningsgruppen. Första datum är 1/10 kl 17. Gruppledare: Marie Schyborger diakoniassistent och Anders Kahnlund, diakon. Introduktion till meditation enligt zazen. För dig som inte mediterat eller behöver en extra introduktion. Datum: 27/8 och 3/9 kl. 19-20. Läs mer om meditationen i S:t Tomas kyrka på sidorna 4-6 i denna tidning! Höstens program Förutom ovannämnda nyheter så innehåller höstens program som vanligt pilgrimsvandring, retreat, ikonmåleri, zazen-meditation, djupmeditation, filmdag och mer! Hela VVV-programmet finns att hämta i S:t Tomas kyrka och på vår hemsida (klicka på Mötesplatser )! Har du frågor om Vuxet Växande? Ring sms:a eller maila Jesper Österberg som är ansvarig för detta arbete (kontaktuppgifter på sidan 46). Upptakt den 10 september kl 19-21 Jesper Österberg, präst, håller en föreläsning på temat "seende". Jesper har en bakgrund inom bild och skapande. I kombination med teologi och arbetet som präst har han använt sig mycket av bild och förmågan att tolka och uppleva bilder. På flera sätt kan konsten hjälpa oss att se på tillvaron med nya ögon. Vad innebär det att se? Kan vi se på olika sätt? Kan vi få för mycket bilder? Kan vi lära oss att se bortom det uppenbara? Och sist men inte minst, hur kan vi lära oss av konstnärerna, hur de betraktar världen? I föreläsningen kommer Jesper att ge exempel på bilder som öppnar våra sinnen, som ger en hjälp att se på konst och tillvaron med nya ögon. Vi inleder med fika som vi bjuder på. Det är fri entré, men man får gärna ge en gåva till församlingens diakoni. Varmt välkomna! 6 7

så det var inte ovanligt att före detta slavar och deras familjer kunde göra karriär och bli både rika och framgångsrika i det i hög grad meritokratiska romerska samhället. Illustration: Philip Jandovsky Texter av Anders Nyström och Philip Jandovsky Romarna skapade en av de mest framgångsrika och fascinerande civilisationerna i historien. Från att ha varit en liten stad i centrala Italien tog de över nästan hela den då kända världen. Deras erövringar var å ena sidan ofta mycket våldsamma, men de spred å andra sidan samtidigt kulturell, teknisk och samhällelig utveckling i de erövrade områdena som också integrerades i Rommarriket. På så sätt la romarna grunden för den västerländska cilivisationen. Det är intressant att se hur romarna för 2000 år sedan på många sätt var väldigt lika oss - men på andra sätt väldigt annorlunda. På följande sidor presenterar Bladet en del fakta om Romarriket och romarna, som du kanske inte kände till tidigare. Rom - den första världsmetropolen Runt år 100 hade staden Rom över en miljon invånare och på stadens gator samsades människor av olika kulturer från imperiets alla hörn. På Roms gator talades inte bara latin utan en mängd olika språk. På så sätt var Rom lite som dagens New York eller London. Slavarna i Rom Den romerska samhällsmodellen byggde till stor del på slaveri. Slavarna var oftast krigsfångar från andra delar av världen. Hur man hade det som slav i Rommarriket kunde variera stort. Det kunde röra sig om hårt manuellt arbete, men slavar kunde också arbeta som t.ex. lärare, bibliotekarier eller ekonomer. Slavar kunde också tjäna pengar, köpa sin frihet eller bli frigivna på andra grunder. Romarna hade inte föreställningen att vissa raser var lägre stående eller genetiskt "underordnade", Så bodde romarna Hur man bodde i antikens Rom berodde mycket på hur mycket pengar man hade. De rika bodde helst i villor (som kallades "domus") på landsbygden eller en bit utanför städerna. Dessa villor kunde ha stora trädgårdar med anlagda bassänger och stora, välskötta trädgårdar. Väggarna var ofta vackert målade med olika motiv och golven bestod av mosaiker i olika mönster. Mindre bemedlade romare bodde ofta i städernas hyreshus. Redan på 300-talet före Kristus var det vanligt med trevåningshus och senare blev det standard med upp till sex eller sju våningar. Av säkerhets- och sanitetsskäl satte Kejsar Augustus en maxgräns på 25 meter - högre än så fick inte ett bostadshus vara. De mest attraktiva lägenheterna låg på markplan, där det också var var fullt med butiker, barer och restauranger. Ju högre upp i flervåningshusen man kom desto sämre var lägenheterna och desto fattigare och mer trångbott levde människorna. 8 9

Illustration: Philip Jandovsky Romarna respekterade utländska religioner I integrationen av den ständigt växande skaran av olika folk och kulturer som kom att ingå i Rommariket brydde sig romarna inte om vad man hade för religion och vilka gudar man eventuellt tillbad. Dock var det ett krav att alla skulle respektera de romerska gudarna och den romerska staten. Romarna ansåg att saker och ting "var bättre förr" Det var vanligt att romare såg tillbaka på "den gamla goda tiden" och till exempel muttrade över familjelivets förfall. Redan 200 år före Kristus klagade den kände historikern/politikern Cato på att saker och ting inte längre var vad de hade varit. Särskilt bekymrad var han över att grekiska tankar och attityder hade fått ökat inflytande i Rom. Kvinnor i Rom Romerska kvinnor hade inte rätt att inneha politiska eller militära ämbeten. På så sätt skilde sig Rom från andra samtida kulturer, som till exempel Egypten där ju drottning Cleopatra var regent under en tid. Däremot fick kvinnor äga egendom (inklusive hus och slavar) och arbeta och tjäna pengar. Det var tillåtet att skiljas och rätten att ta ut skiljsmässa var lika för kvinnor och män. Romarna åt ofta ute De romerska städerna var fulla av restauranger och barer och de flesta romare åt väldigt ofta ute. De fattigas lägenheter hade oftast inte ens kök. Däremot var det väldigt vanligt med en sorts bärbar spis, som man kunde ställa på lämplig plats i sin lägenhet. Badhus var viktigt för romarna Romarna är kända för sina allmäna badhus - thermae, som var en viktig del av den romerska livsstilen. Baden hade alltid minst tre avdelningar: frigidari (kallt bad), tepidarium (varmt bad) och caldarium (riktigt varmt bad). De större och finare badhusen kunde dessutom ha gym, bibliotek, trädgårdar, mötesutrymmen, restauranger, konstgallerier och rum för sexuella möten. Romarna hade rinnande vatten och golvvärme Genom sitt system av akvedukter leddes vatten från källor i bergen först in till Rom och andra städer och sedan genom metalledningar till stadens byggnader, dricksfontäner, avloppssystem och kloaker. De rika hade egna kranar i sina hem medan de fattiga antigen fick hämta vatten i en gemensam kran i byggnaden eller ute på torgen. I städerna togs det ut avgifter för privat vattenförbrukning. Ju mer vatten man använde desto mer fick man betala. Det var därför vanligt att folk försökte tappa av huvudledningen i smyg, för att slippa betala. I de rikas hem hade man förutom flera vattenkranar även central uppvärmning under golvet, vilket ju var skönt på vintern. Det fungerade på så sätt att värme från en vedeldad ugn leddes genom hålrum under golven, som då värmdes upp och skapade en behaglig temperatur i rummen. Även de offentliga baden värmdes upp på detta sätt. Romarna klagade på stökiga ungdomar Precis som i dagens storstäder var det många romare som klagade på att de inte kunde känna sig trygga på stadens gator. Bland annat oroade man sig för rånare och inbrottstjuvar, unga män som hade fått för mycket att dricka och sökte någon att slåss med och folk på de övre våningarna kastade ut skräp genom fönstren. Just nedskräpning och påstridiga gatuförsäljare irriterade författaren Martialis, som drog en suck av lättnad när kejsar Domitianus förbjöd provisoriska stånd på Roms gator. Arvet från Rom Trots att Romarriket är försvunnet sedan över 1500 år så lämnar det tydliga spår än i vår tid. Det man kanske tänker på först är de fysiska strukturer romarna lämnade efter sig i form av kända av byggnadsverk som till exempel Colosseum, Panteon, diverse triumfbågar och akvedukter (varav enstaka fortfarande faktiskt är i bruk än idag). Den romerska byggstilen ligger också till grund för nutida arkitektur, speciellt för officiella byggnader - Vita Huset och Kapitolium i USA, S:t Paulskatedralen i London och triumfbågen i Paris är uppenbara exempel. Dagens europeiska vägnät följer också till stora delar fortfarande de vägar som romarna byggde. Vårt västerländska juridiska system med opartiska domstolar och den anklagades rätt att försvara sig mot sina anklagare har också sin bas i Romarrikets juridiska system. Romarnas språk - latin - utvecklades till de moderna latinska språken som spanska, franska och italienska. Även inom svenskan använder vi fortfarande gamla romerska uttryck som "ad hoc", "et cetera" och "post mortem". Vår kalender och de tolv månadernas namn är baserad på den romerska kalendern (juli månad är för övrigt döpt efter Julius Caesar och augusti efter kejsar Augustus). Många av Europas största städer grundades av romarna - t.ex. London, Paris, Lyon, Köln, Milano, Sevilla och Wien. Text av Philip Jandovsky 10 11

Illustration: Philip Jandovsky Förändringar under Romarrikets historia När Romarriket bildas vid 800 f.kr och påbörjar sin stora utbyggnad, så är det i övertagande från Persiens och Babyloniens storhetstider, och främst genom att man erövrar och innesluter mer och mer av den Hellenistiska världen. Alexander den Stores rike sträckte sig längre österut än vad Romarriket någonsin skulle komma att göra, men vid sin höjdpunkt så består Romarriket av allt land runt Medelhavet och mer eller mindre hela Västeuropa upp över Frankrike och England. Mycket av den grekiska kulturen tas med hem till Rom. Det är osäkert hur allt egentligen såg ut före 200-talets Första Puniska krig, men det finns anteckningar och berättelser som man kan ta del av och tänka kring som bräckliga källor. Från början (fram till 500-t f.kr.) dyrkades och vördades makt i Romarriket. De allra flesta länder var väldigt små områden och kretsade kring en lokal ledare som ofta var att se på som en kung för sitt rike, sin stad. Den som hade mycket makt blev vördad och dyrkad. Den tidiga romerska republiken (500-300-t f.kr.) bestod av en senat och två årligen valda konsuler. Under 300-talet fram till 100-t f.kr. byggdes vägar och akvedukter i riket som samlades med Rom som sin stora huvudstad. Vägnätet var grundläggande för hela det stora Romarriket, och genom förändringen från bondesamhälle till stadssamhälle cirka 200 f.kr. förskjuts fokus till staden Rom. Militär styrka och snabbhet kombinerat med högt diplomatiskt kunnande sägs vara det som gör att Romarriket expanderar så otroligt snabbt. På runt 70 år ökar Romarriket sin storlek sextiofemfaldigt, utan att kollapsa. Romarriket var uppbyggt framförallt av slavar. Skillnaderna mellan de som hade och de som inte hade var enorm; från den konkreta dagliga livsfara slavarna levde med, till det enorma lyxiga överdåd hos det fåtal som byggt enorma palats med privata hästkapplöpningsbanor inne i sina villor på kullen Palatinen i Rom. Även om man i tidsperioder hade folkförsamlingar och senaten kunde ha 300 medlemmar så var det ändå en mindre skara som stod för själva beslutstagandet. Det politiska spelet i Rom var en livsfarlig snårskog och stadens problem var många, men Kejsar Augustus, som vi hör nämnas i julevangeliet, tar tag i problemen och från och med hans maktövertagande 27 f.kr. inleds en längre tid av välstånd och inre fred om 200 år som kommer att kallas Pax Romana. Den modell Augustus strukturerar upp, och som kommer leva vidare under Pax Romana, gör att alla vet vem som har att ta vilka beslut, även om kedjan av ämbetsmän leder upp mot en man och slutligt innebär att alla svarar inför kejsaren. Romarriket börjar vackla vad gäller sitt maktcentrum i staden Rom redan på 200-talet e.kr. men det är under 300-talets religions- och kulturkamp som kilen mellan Västrom och Östrom slås in. Kejsar Konstantin jämställer kristendom med övriga religioner och gör därefter klart att kejsaren är kristen. Detta påbörjar förskjutningen av maktcentrat österut genom att Östromerska rikets centralstad Nova Roma får bära namnet Konstantinopel. Kristendomen blir en statsreligion för hela Romarriket. Även om relationerna med goterna överlag varit goda, så till den grad att goterna i sin lojalitet med Rom antagit kristendomen som sin religion, så är det på nyårsafton 406 e.kr. Västroms fall påbörjas. En stor styrka germaner, med främst vandaler, hade brutit sig igenom gränsen och befäst sig vid övre Rhen. Förhandlingar gör att man inkluderar angriparna med Rom och återfår kontroll över Spanien och Gallien, men förlorar England. Vandalerna har då också erövrat de centrala romerska provinserna i Afrika. Priset blir att västrom börjar regeras av germanska kungar. Man daterar Romarrikets fall till året 476, då germanen Odovakar utropar sig till kung över Rom, efter att ha avsatt kejsaren Romulus Augustulus. Med den händelsen har Rom som den eviga staden fallit och medeltiden tagit sin början. Mycket förenklat kan man säga att östrom lever vidare fram till kejsare Herakleios död 641, då även de östromerska härarna brutits ner efter en avgörande förlust nära Damaskus. Riket kallas inte östrom längre utan lever vidare som det Bysantinska riket fram till dess fall 1453. Detta årtal har kommit att beteckna medeltidens slut, och starten på Renässansen. Den antika grekisk-romerska statsapparat som Kejsar Konstantin byggt upp tas över av den romersk-katolska kyrkan, och kan ses i formen med en påve (kejsaren), kardinalerna (senaten), biskoparna (ämbetsmännen) och prästerna (tillsynsmännen). Text av Anders Nyström 12 13

Allhelgona i S:t Tomas kyrka Illustration: Philip Jandovsky Under allhelgonahelgen minns vi på ett särskilt sätt våra döda. Vi smyckar deras gravar med blommor och tänder ljus som lyser upp i mörkret mellan lördag och söndag. Allhelgona är den helg på året då vi tillsammans med människor i Sverige och världen uppmärksammar och minns dem som lämnat det här livet. En helg då vi påminner oss om att döden finns, och drabbar oss alla. Alla helgons dag, Alla själars dag Allhelgonahelgen präglas av två kyrkliga helgdagar: alla helgons dag och alla själars dag. Historiskt har vi skilt på att minnas helgonens liv och att minnas våra närståendes liv, men rent teologiskt är det ingen skillnad: vi är alla heliga, genom Jesus som har räddat oss. Rent praktiskt präglas hela helgen av att ljusen lyser på våra kyrkogårdar, de lyser upp mörkret och påminner oss om Guds ljus, som räddar oss från döden, som visar oss på förlåtelsens väg och som ger oss ett himmelskt hopp. Alla helgons dag är en rörlig helgdag som firas den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Alla själars dag firas dagen efter alla helgons dag, på söndagen, då vi minns och hedrar våra döda närstående. Helgon som förebilder Tidigt i den kristna kyrkan började man fira helgon och minnet av martyrer. Helgon var människor man höll särskilda, heliga. Till martyrer räknas människor som dött för sin tro. Helgonen skiljer sig i betydelse hos den enskilde kristna och mellan olika kristna traditioner. Det blev till slut många dagar att fira och ett behov uppstod av att samla helgonen och martyrerna utan namn till en egen helgondag. För cirka tusen år sedan införde därför den tyskromerske kejsaren Ludvig den Fromme en gemensam dag för alla de helgon som inte kunde få egna dagar i almanackan. Allhelgona i S:t Tomas kyrka Välkomna till S:t Tomas kyrka under Allhelgonahelgen, med bland annat en minneskonsert, ljuständning och minnestavla! Kyrkan har öppet 10 till 16 på lördagen och 10 till 18 på söndagen. Lördag 2 november Söndag 3 november 16.00 Minnesgkonsert Vacker musik, ljuständning och namnuppläsning med minnestavla. 14 15

Foto: Mats Åsman I våras valdes Andreas Holmberg till ny biskop i Stockholms stift. Men vem är egentligen Andreas Holmberg? Andreas Holmberg ny biskop i Stockholm I en stressad, individualistisk och konsumistisk kultur som skapar ensamhet och psykisk ohälsa, är församlingarnas uppgift att bjuda motstånd och gestalta alternativa värderingar och ideal. Andreas Holmberg, vald till biskop Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund? Jag är 52 år. Tillsammans med tre systrar uppväxt i Lund, Tanzania och Göteborg. I tonåren bodde jag fyra år på internatskola i Tanzania, en period som präglat mig mycket, mest på gott. Tron blev viktig för mig i 16-årsåldern då jag kom med i en kristen skolgrupp och sedan i Kyrkans Ungdom i Göteborg. Jag studerade teologi i Uppsala där jag träffade min fru, Cecilia. Jag tror på det goda samhället och kyrkans kallelse att både tjäna och utmana sin samtid. Vilken plats tycker du att Svenska kyrkan ska ha i samhället? Vi är en folkkyrka, öppen för alla som söker sig till våra kyrkor och gemenskaper. I en stressad, individualistisk och konsumistisk kultur som skapar ensamhet och psykisk ohälsa, är församlingarnas uppgift att bjuda motstånd och gestalta alternativa värderingar och ideal. Jag är väldigt hoppfull! Vad brinner du för? Orden tillsammans och gemenskap fångar mycket av det jag brinner för. Det är bara tillsammans och i gemenskap som vi kan vara kyrka och bygga det goda samhället, skapa förändring och känna hopp. Därför brinner jag för pedagogik och kommunikation som samlar oss och sätter oss i rörelse. Vad innebär ledarskap för dig? Ledarskap är att själv låta sig ledas av Kristus. Hans Följ mig! är grunden för allt kristet ledarskap. Ledarskap för mig är att lyssna och vara nyfiken; att kunna fatta beslut och visa vägen; att vara sårbar och modig; att uppmuntra och få andra att växa. Och att tycka om människor! Andreas Holmberg besöker S:t Tomas kyrka Nästa år, då S:t Tomas kyrka firar 60 år, kommer biskop Andreas Holmberg till oss i Vällingby och predikar på jubileumshögmässan den 22 mars - Marie bebådelsedag (Vårfrudagen). 16 17

Kulturnatten i S:t Tomas kyrka i april Precis som förra året blev Kulturnatten i S:t Tomas kyrka under sista helgen i april ett mycket uppskattat evenemang, med många glädjefyllda och fina möten, samtal, musikstunder, skrivarverkstad och en konstverk. I kyrkolokalen bjöds besökarna in till att lyssna på musik och vandra genom konstutställningen Varje människa är ett instrument. Här kunde besökarna lyssna på romanssång och operaarior med vackra violinstämmor, brasskvintett, visor och jazzsång och orgelmusik. Kyrkorummet fylldes också med en stämningsfull ljusdesign i skimrande färger. Vid Midnatt avslutades Kulturnatten med en konsert med dansanta och rytmiska låtar från Eurovision Song Contest och gospelns musikvärld. I kyrkans Vardagsrum kunde man mysa kring brasan och det bjöds på kaffe och kaka. Den som ville S:t Tomas är en drog- och alkoholfri kyrka Det har förekommit att besökare i S:t Tomas kyrkolokaler varit synbart påverkade av alkohol och/eller droger, vilket upplevts som obehagligt av andra besökare och deltagare i våra gudstjänster, konserter och andra verksamheter. Detta inte minst vid tillfällen då barn varit närvarande i kyrkan. Enligt det barnkonsekvensperspektiv som vi inom Svenska kyrkan enligt Kyrkoordningen måste följa, ska vi se till barnens bästa. notiser fick också chansen att delta i en skrivarverkstad. Ledare för Kulturnatten var Gerd Nielsen, musiker i S:t Tomas kyrka. Så här kommenterar hon evenemanget: - Jag tycker det är fantastisk givande, inspirerande och extra stämningsfullt att i samband med Stockholms Kulturnatt få möjligheten att öppna upp kyrkan under en lördagskväll, för kultur-, och musikevenemang. Jag hoppas att vi i S:t Tomas kyrka även nästa år på detta sätt kommer att medverka i Stockholms Kulturnatt! Kyrkorådet i Vällingby församling har därför beslutat att införa nolltolerans mot användning av alkohol och droger i församlingens lokaler. Det innebär också att alkohol- eller drogpåverkade personer avvisas från församlingens lokaler. 18 19

Husfars recept Höst på bordet! Hösten är snart här och den kan vara fantastisk med vackra färger och klar luft. Ta vara på den härliga skörden genom att ugnsbaka rotfrukter av olika slag. Använd dina favoriter! Det går utmärkt att äta som en vegetarisk rätt men jag skickar med ett recept på en ovanlig, lättlagad och mycket god anrättning av kycklingfilé. Kycklingfilé med läcker sås 1 kg kycklingfilé Marinad: 2 dl vatten, 2 dl soya, 3 vitlöksklyftor Lägg kycklingfiléerna i en form. Slå på marinaden och låt stå över natten. Tag bort vitlöksklyftorna och sätt in formen i ugnen på 200 grader i 30-35 minuter. Låt kallna i marinaden. Sås: 2 tärningar grönsaksbuljong 2 dl creme fraiche 3 dl grädde 2-3 msk messmör ½ dl av marinaden Koka upp och red med majzena om det behövs. Skiva kycklingen och servera den kall eller varm med de ugnsbakade grönsakerna. Ris går naturligtvis också bra till och glöm inte den mycket goda såsen! Rotsaker i ugn 600 gr potatis 2 palsternackor 4 morötter 1 gul lök och en röd lök 1 msk olivolja, salt 1 citron (vältvättad, finrivet skal) 3 kvistar finhackad rosmarin eller annan favoritkrydda Skala och skiva morötter, palsternackor och potatis i ca 2 cm tjocka skivor. Bred ut rotfrukterna på bakplåtspapper i långpanna. Sätt in långpannan i ugnen på 225 grader och ugnsbaka i ca 40 minuter. Strö över citronskal och rosmarin efter ugnsbakningen. David Sandström husfar 20 21

Korsord Här är höstens korsord, som vanligt sammanställt av korsordsmakaren Hanna Fredholm. Facit hittar du på sidan 30. EN MUNFULL LATTJO ANTIKT SPRÅK LITET RUM EN SORTS MINNE DRA IVÄG INGEN PÅ ISEN OMÖJ- LIGA ATT FÖRSTÅ kalender d e t händer i sep t emb er VARN- INGS- SIGNALEN o k to b er MYCKET NOG- GRANN RENKO HAR KANSKE BEGÅVAD KÖTT- GRYTA KURS- ÄNDRING SMÅSPIK FRÅN DEN SOM STÅR ÖVER REKLAM TILLÄGG DJUR- LÄTE INDISKT MYNT KNIVDEL INGEN I ANTIKENS ROM GYNN- SAM MÅNFAS EN FÖRSTA ANHALT GOT- LÄNDSK HÄST n ov emb er MJÄRDE EN PEDAL MAINE COON PÅSTOD SEYCHEL- LERNA VERKLIG CAESAR SJUKLIG SÖMN FLER ÄN EN VÄLJA AVVISA FODER CYKEL- LAMPAN PÅ NYTT UTANPÅ- VERK BADADE ROMAR- NA I RÄKNE- ORD VIBRERAR KUN- SKAPS- KÄLLA OSTÖRD- HET SYN- PUNKT MITT I MEST FLÖG FÅGELN SIN ALTAR- PLATS ÖKEN- MÅL DYSTER 22 23 23

det händer i september det händer i september Torsdag 15 augusti Tisdag 3 september Torsdag 12 september Fredag 20 september 12.10 Lunchbön med efterföljande fika Lördag 17 augusti 14.00 Konfirmationsgudstjänst Söndag 18 augusti Söndag 25 augusti Måndag 26 augusti Tisdag 27 augusti Onsdag 28 augusti 16.00 Stickcafé Torsdag 29 augusti Fredag 30 augusti Söndag 1 september Måndag 2 september Onsdag 4 september 13.00 Mässa Torsdag 5 september Fredag 6 september Söndag 8 september Måndag 9 september Tisdag 10 september 19.00 VVV-upptakt Onsdag 11 september 13.00 Andakt Fredag 13 september Söndag 15 september 16.00 Konsert Se musikprogram på sidorna 32-33. Måndag 16 september 10.30 Kyrkcafé på finska Tisdag 17 september 19.00 Meditation Onsdag 18 september 13.00 Andakt Torsdag 19 september Söndag 22 september 11.00 Familjemässa Måndag 23 september 10.30 Kyrkcafé på finska Tisdag 24 september 10.00 Vardagsgudstjänst 19.00 Meditation Onsdag 25 september 13.00 Andakt 16.00 Stickcafé Torsdag 26 september Fredag 27 september 24 25

det händer i oktober det händer i oktober Söndag 29 september Måndag 7 oktober Tisdag 15 oktober Onsdag 23 oktober 10.30 Kyrkcafé på finska 13.00 Andakt 16.00 Konsert Se musikprogram på sidorna 32-33. Måndag 30 september 10.30 Kyrkcafé på finska Tisdag 1 oktober 19.00 Meditation Onsdag 2 oktober 13.00 Mässa Torsdag 3 oktober Fredag 4 oktober Söndag 6 oktober 16.00 Konsert Se musikprogram på sidorna 32-33. Tisdag 8 oktober 19.00 Meditation Onsdag 9 oktober 13.00 Andakt Torsdag 10 oktober Fredag 11 oktober Lörag 12 oktober Kyrkan stängd pga retreat. Söndag 13 oktober Måndag 14 oktober 10.30 Kyrkcafé på finska 19.00 Meditation Onsdag 16 oktober 13.00 Andakt Torsdag 17 oktober Fredag 18 oktober Söndag 20 oktober 11.00 Familjemässa 16.00 Konsert Se musikprogram på sidorna 32-33. Måndag 21 oktober 10.30 Kyrkcafé på finska Tisdag 22 oktober 10.00 Vardagsgudstjänst 19.00 Meditation 16.00 Stickcafé Torsdag 24 oktober Fredag 25 oktober Söndag 27 oktober Måndag 28 oktober 10.30 Kyrkcafé på finska Tisdag 29 oktober 19.00 Meditation Onsdag 30 oktober 13.00 Andakt 26 27

det händer i november det händer i november Torsdag 31 oktober Torsdag 7 november Fredag 15 november Måndag 25 november 10.30 Kyrkcafé på finska Fredag 1 november 19.00 Kyrkofullmäktige Söndag 17 november Tisdag 26 november 10.00 Vardagsgudstjänst Lördag 2 november Söndag 3 november 16.00 Minneskonsert Se musikprogram på sidorna 32-33. Fredag 8 november Söndag 10 november Måndag 11 november 10.30 Kyrkcafé på finska 16.00 Konsert Se musikprogram på sidorna 32-33. Måndag 18 november 10.30 Kyrkcafé på finska Tisdag 19 november Onsdag 27 november 13.00 Andakt 16.00 Stickcafé Torsdag 28 november Måndag 4 november 10.30 Kyrkcafé på finska Tisdag 5 november 19.00 Meditation Onsdag 6 november 13.00 Mässa Tisdag 12 november Onsdag 13 november 13.00 Andakt Torsdag 14 november Onsdag 20 november 13.00 Andakt Torsdag 21 november Fredag 22 november Fredag 29 november Söndag 1 december 16.00 Adventskonsert Se musikprogram på sidorna 32-33. 18.00 Adventskonsert Se musikprogram på sidorna 32-33. Söndag 24 november Gudstjänsternas präster, musiker och körer är inte helt fastställda vid Bladets pressläggning, men de anges i våra veckoannonser, veckoaffischer och i kalendern på vår hemsida. 28 29

Välkommen till Feel Good-kören under hösten! Feel Good-kören är en sånggrupp för dig som längtar efter att sjunga tillsammans i grupp, men som ännu inte vågat eller orkat. Här får du möjligheten att våga sjunga ut, få rösten att bära, med glädje och frigöra andningen! Musikens betydelse för hälsa och välbefinnande har i alla tider varit uppenbar för människan. Sång och musik frigör energi och aktiverar människans självläkande resurser. Sången påverkar vår kropp och våra sinnen och den berör oss ofta på djupet av vår personlighet och vår identitet. Andningen är livskraften som stärker kontakten mellan kropp, själ och ande. Djupandning sänker blodtrycket, balanserar nervsystemet samt återskapar en naturlig spänningsnivå i muskulaturen, så kallad grundtonus. Detta kan skapa en känsla av grundning. Det finns ett samspel mellan den fysiologiska och psykologiska effekten av andningen. Vi kan kontrollera våra känslor genom att begränsa och hålla vår andning. Vi kan också släppa ifrån oss oro och spänning genom andningen och ta emot ny energi. VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL Vi har samma rättigheter Var med i kampen för allas rätt till ett värdigt liv. Foto: Jesper Wahlström / Ikon Feel Good-kören träffas i Samlingssalen i S:t Tomas kyrka kl 17-18 följande datum: 23/10, 30/10, 6/11, 13/11 och 20/11. Den 24/11 kl. 11.00 framträder Feel Good-kören också vid högmässan! BLI MÅNADSGIVARE! Sms:a ACT till 72905 och ge 100 kr/mån svenskakyrkan.se/act FACIT till korsordet på sidan 22 BADADE H Ö ROMAR- T E R M E R FÅGELN FLÖG K O S ÖKEN- L Y S E T O A S N E R E MÅL DYSTER OSTÖRD- I G E N O Å S I K T HET MITT I RÄKNE- R A T A S K A K A R U ORD ALTAR- SKAPS- KUN- PLATS VÄLJA SJUKLIG J U L I U S D R Ö S SÖMN ÄN FLER EN MJÄRDE V I A A P P I A B U R M KANSKE HAR KÖTT- REKLAM GYNN- R STÅR P R B R A GRYTA SAM N U B B FÖRSTA EN LÄNDSK GOT- B INGEN I G I R B L A D ANTIKENS MÅNFAS T INDISKT M U N Y A L A R M E T INGEN S L U R K K O PÅ ISEN OMÖJ- LIGA ATT FÖRSTÅ HÄST LERNA PÅSTOD ANHALT SIN ROM KNIVDEL MINNE MEST SYN- PUNKT MYNT EN MAINE S A N N G A S E N S A PEDAL COON SEYCHEL- DJUR- LÄTE LITET RUM DRA K EN SORTS S S IVÄG TILLÄGG LATTJO ANTIKT SPRÅK ÖVER FRÅN DEN SOM SMÅSPIK KURS- ÄNDRING VARN- INGS- SIGNALEN EN MUNFULL KÄLLA VIBRERAR NA I BEGÅVAD UTANPÅ- VERK PÅ NYTT MYCKET NOG- GRANN RENKO FODER CYKEL- LAMPAN AVVISA CAESAR VERKLIG Parum Canitur (ny ungdomskör i S:t Tomas kyrka) Parum Canitur (latin: Det sjungs för lite ) är en nystartad, blandad kör som vänder sig till ungdomar i åldern 18 till 25 år (gymnasiet och uppåt). Här blir det mer träning av rösten och flerstämmig blandad körsång. Inriktningen är i huvudsak klassisk körsång. Vi repeterar på torsdagar klockan 17.00 till 19.00. För mer information eller provsjungning, kontakta körledare Francesco Acquista på telefon 08-445 85 13. 30 31

höstens konserter Söndag 15/9 klockan 16.00 DET SJUNGS FÖR LITE! Kom och njut av ett spännande program med Grand Prix -belönade kören i 7th International Anton Bruckner Choir Competition i Linz, Österrike. Musik av bl.a. Rheinberger, Bruckner, Lidholm, Bartolucci, Råberg och Sköld. Norrlands Nations Kammarkör Francesco Acquista, dirigent Fri entré Söndag 29/9 klockan 16.00 DEN NYA SÄSONGEN Symfoniska orgelverk av franska kompositörer. Crescenzo Grifone, organist Fri entré Söndag 6/10 klockan 16.00 MOZART, HAYDN, MUNKTELL, MARQUEZ Orkesterkonsert med musik av Mozart: Trollflöjten, Haydn: Symfoni nr 103, Munktell: Bränningar och Marquez: Danzon nr 2. S:t Tomas Symfoniorkester Leif Karlsson, dirigent Entré: 120/100 kr 32 höst 2019 musik Söndag 20/10 klockan 16.00 MUSIKALISKA PÄRLOR Musikaliska pärlor från Musikalens och Operans värld. Vivid Voices Rosa kvartetten Gerd Nielsen, körledare Fri entré Söndag 27/10 klockan 16.00 HEAVY METAL BAROCK OCH ROCK Orgelkonsert Crescenzo Grifone, organist Fri entré Söndag 3/11 klockan 16.00 MINNESKONSERT Musik av bl.a. Rehnqvist, Acquista, Bartolucci, Mäntyjärvi, Gustafsson och Nystedt S:t Tomas Kammarkör Francesco Acquista, dirigent Fri entré i s:t tomas kyrka S:t Tomas konsertkyrkan konsertkyrkan Söndag 17/11 klockan 16.00 MOZART OCH BEETHOVEN Orkesterkonsert med Mozarts Sinfonia Concertante och Beethovens Symfoni nr 7. S:t Tomas Symfoniorkester Tale Olsson, violin Emelie Höglund, viola Staffan Mårtensson, dirigent Entré: 120/100 kr Söndag 1/12 klockan 16.00 och 18.00 SJUNG IN ADVENT Adventskonsert Församlingens körer S:t Tomas Symfoniorkester Gerd Nielsen, sångsolist Henrik Littmarck, dirigent Francesco Acquista, dirigent Crescenzo Grifone, organist Fri entré musik höst 2019 i s:t tomas kyrka S:t Tomas konsertkyrkan Ett komplett konsertprogram för säsongen hittar du i vår separata musikbroschyr, som finns att hämta i S:t Tomas kyrka och som pdf att ladda ner på Vällingby församlings hemsida. S:t Tomas höst 2019 musik i s:t tomas kyrka 33

Foto: P-J Jansson Musik BARN- OCH UNGDOMSKÖRER Synkoperna: 7-9 år Synkoperna är S:t Tomas barnkör för flickor och pojkar i åldern 7 till 9 år. Vi träffas tisdagar klockan 16.30-17.30. Kontakta Gerd Nielsen, musiker (se sidan 46). Sirenerna: 10-12 år Sirenerna är S:t Tomas barnkör för flickor och pojkar i åldern 10 till 12 år. Vi träffas torsdagar klockan 16.15-17.00. Kontakta Gerd Nielsen, musiker (se sidan 46). Young Voices: 13-18 år Young Voices är är en kör för ungdomar i åldern 13 till 18 år. Här får du möjlighet att sjunga både i grupp och solo. Vi träffas torsdagar klockan 17.00-17.45. Kontakta Gerd Nielsen, musiker (se sidan 46). Parum Canitur En kör för ungdomar i åldern 18-25 år. Flerstämmig blandad körsång och röstträning. Inriktning i huvudsak klassisk körsång. Vi repeterar på torsdagar klockan 17.00 till 19.00. För mer information eller provsjungning, kontakta körledare Francesco Acquista (se sidan 46). VUXENKÖRER Vox Feminae Vox Feminae är en kör för kvinnor i alla åldrar, som övar på torsdagar klockan 19.00-21.30. Du som vill vara med behöver ha körvana med grundläggande notkunskap och gehör. Repertoaren är blandad i både genre och svårighetsgrad. För mer information eller provsjungning, kontakta körledare Francesco Acquista (se sidan 46). Feel Good-kören En nybörjarkör för alla er som inte har någon erfarenhet av att sjunga, men som gärna vill prova på i en vänlig och tillåtande miljö. För mer information, kontakta Gerd Nielsen (kontaktuppgifter på sidan 46). S:t Tomas Kammarkör Kammarkören är en blandad kör, med medlemmar som är drivna körsångare och som har god notläsningsförmåga. Kören har en bred repertoar, som innehåller bland annat de större kör- och orkesterverken. Kontakta körledare Francesco Acquista, för mer information (se sidan 46). Vivid Voices Vivid Voices är en sånggrupp med inriktning på pop, jazz, rock, gospel och klassisk musik. Här ges möjlighet till stämsång, solosång och klassisk sångteknik. Vi uppträder på gudstjänster, musikcaféer och på konserter. Sångvana och gehör krävs. Kontakta körledare Gerd Nielsen, för mer information (se sidan 46). SYMFONIORKESTER S:t Tomas Symfoniorkester består till större delen av fritidsmusiker, men det finns också medlemmar som i sin yrkesroll ägnar sig åt musik, som till exempel musiklärare. Professionella musiker anlitas som stämledare och solister. Symfoniorkestern ger sex till åtta konserter om året, de flesta av dem i S:t Tomas kyrka och ibland tillsammans med kyrkans körer eller andra körer.ordförande är Nils Carlson, som nås på telefonnummer 0704-223 994 och epost nils@carlsonark.se. 34 35

Diakoni Diakoni är att möta medmänniskor på den plats och i den situation som de just nu befinner sig i utan krav eller motprestation. Diakoni är kristen tro omsatt i handling och att likt Jesus fråga: vad kan jag göra för dig? I Vällingby församling har vi fyra diakonitjänster. Vi finns till för att stötta dig i din vardag och inspirera dig till att finna dina egna lösningar utifrån dina behov och förutsättningar. Alla diakoner har tystnadsplikt. Vi för inga journaler och samtalen är kostnadsfria. Samtal och själavård Ibland kan det vara bra att få samtala med någon utomstående. Kanske om det som känns tungt och svårt. Det kan också vara om något som rör dig själv i relation till andra som du vill dela med dig av till en utomstående. Då kan du vända dig till oss diakoner och präster. Vid behov kan vi göra hembesök. Vi kan även erbjuda samtal kring ekonomiska frågor. Ring till någon av oss för tidsbokning (se sidan 46). Diakoniexpedition Vi har expeditionstid måndagar, tisdagar och onsdagar klockan 10.00 till 12.00 i S:t Tomas kyrka. Du är varmt välkommen att besöka oss, eller att ringa för tidsbokning. Koppargården Varannan torsdag klockan 11.00 firar vi musikgudstjänst på vård- och omsorgsboendet Koppargården, som ligger i Råcksta. Volontärarbete Du kan göra skillnad! Är du nyfiken på att träffa nya människor och framförallt att göra något för andra? Då kan volontärarbete vara något för dig. Vi välkomnar nya medarbetare i alla åldrar, från olika kulturer och med olika erfarenheter. Vi träffas och samtalar för att tillsammans hitta vad just du kan bidra med i våra verksamheter. Kontaktperson Carl-Erik Mårtensson (se sidan 46). Vistet Vistet är ett daghärbärge. Här finns möjlighet till samvaro, och en kopp kaffe med smörgås. Du kan även låna dusch och telefon. Vistet har sin lokal på Enspännargatan 7, i Hässelby. Vi är där tisdagar klockan 9.00-12.00. Vi erbjuder även friskvård med simning och bastu. Jourhavande medmänniska Telefon: 08-702 16 80 mellan 21.00 och 06.00 varje natt året runt. Har du drabbats av sorg? Vi erbjuder dig möjlighet att delta i sorgegrupp under en termin. För mer information kontakta församlingsexpeditionen (se sidan 47). 36 37

Barn & familj Alla människor, små som stora, mår bra av att hitta platser där man känner trygghet och gemenskap. Utifrån vår kristna tro vill vi möta alla barn lika och med respekt. Alla ska kunna växa och utvecklas efter sina förutsättningar. Öppna förskolan 0-6 år Välkommen till Öppna förskolan S:t Totte! Här kan du som förälder tillsammans med ditt/dina barn träffa andra barn och föräldrar. Barnen får möjlighet att finnas i en god pedagogisk gruppverksamhet och får tillsammans med föräldrarna tillfälle att utforska miljön genom lek, skapande och sång. För dig som vuxen är öppna förskolan en träffpunkt där du kan knyta kontakter med andra. Du kan få stöd i föräldraskapet av de anställda pedagogerna. Öppettider: tisdagar och fredagar kl 9.00-13.00. Ingen föranmälan behövs och det kostar ingenting. Fika kostar 20 kronor för hela familjen. Vi sjunger båda dagarna klockan 10.30. Babycafé 0-12 månader I den här gruppen vänder vi oss till föräldrar med de minsta barnen, från nyfödda och fram till dess barnet tar sina första steg. Vi fikar tillsammans, samtalar och utbyter tankar och erfarenheter om det som känns viktigt under barnens första år. Öppet måndagar och torsdagar 13.00-15.30. Vi har babysång klockan 13.30, då vi sjunger rörelsesånger och sånger om närhet och kontakt. Ingen föranmälan behövs och alla är välkomna! Söndagsskola På söndagar under gudstjänsten har vi söndagsskola för barnen. Se kalendern. Minimusikalgrupp 4-6 år Vi sjunger, dansar och spelar lite teater. Vi arbetar tillsammans fram en föreställning som vi visar upp. Vi träffas tisdagar 16.30-17.30. Föranmälan till Maria Fors (se sidan 46). Barnkörer Vällingby församling har två barnkörer; Synkoperna och Sirenerna. Information om dessa hittar du under rubriken Musik på sidan 35. Miniorligan I Miniorligan träffas barn som går i förskoleklass till och med årskurs 3. Vi leker, pysslar, tävlar, bakar och firar andakt tillsammans. Vi träffas på torsdagar 16.30-18.00. Kyrkskoj, jul- och påskteater Kyrkskoj är, precis som det låter, skoj i kyrkan! Det vänder sig till förskolornas och dagbarnvårdarnas 4- och 5-åringar. Varje kyrkskoj utgår från ett tema - exempelvis änglar eller ljus/mörker. Det är helt kostnadsfritt att vara med. Vi erbjuder även jul- och påskteater med lek och sång för förskolebarn. 38 39

Unga Maxiligan Det här är en grupp för barn i årskurs 4 till 7. Här finns lite större möjligheter för barnen att, tillsammans med ungdomsledarna som leder gruppen, påverka träffarnas innehåll. Vi träffas på onsdagar 16.30 till 18.30. Träffen avslutas med mässa 18.30 för de som vill. Ligan Onsdag Öppen tonårsverksamhet med blandat program i form av öppet hus onsdagar klockan 19 till 22 för alla mellan 13 och 25 år. Konfirmation När du börjar årskurs 8 är det dags att börja fundera på om konfirmation är något för dig. Konfirmandtiden är ett unikt tillfälle för dig att tillsammans med jämnåriga och vuxna fundera på några av livets viktigaste frågor om mål och mening. Under konfirmandtiden får du chansen att upptäcka nya sidor hos dig själv och andra, genom att t.ex. åka på läger, uppleva spännande aktiviteter, diskutera, kolla på film, skapa musik och drama eller bara fika tillsammans. I Vällingby församling finns olika alternativ med olika upplägg för konfirmandtiden. Välj det alternativ som passar dig bäst. Mer information hittar du på vår hemsida för konfirmander www.konfirmandivallingby.se och i vår konfirmandbroschyr, som du kan hämta i S:t Tomas kyrka. Sedan januari 2018 är all konfirmation i Vällingby församling konstnadsfri för konfirmanderna Barn- och ungdomskörer Gillar du körsång? Läs mer om våra barn och ungdomskörer under rubriken Musik på sidan 35. Kyrka & skola Vi erbjuder stöd till skolan, både elever och personal, genom exempelvis samtal, elevvård, krishantering och teambuilding. Vi erbjuder också samtal om etik och livsfrågor, samt om kristen tro och tradition och vad detta kan betyda i vår tid. Dessutom anordnar vi bl.a påskallhelgona- och julvandringar. Vi är öppna för önskemål och samarbetar gärna för att möta olika årskurser och gruppers behov. Mer information För mer information om vår ungdomsverksamhet, se särskild broschyr, eller kontakta någon av våra församlingspedagoger (kontaktuppgifter på sidan 46). 40 41

Mötesplatser Vällingby församling erbjuder mötesplatser för vuxna. Platser där alla är välkomna. Hos oss hittar du: retreat, ikonmåleri, pilgrimsvandring, meditation, samtalsgrupper och mycket annat. VVV - Vuxet Växande i Vällingby Vuxet Växande i Vällingby innehåller fem olika vägar med möjlighet till fördjupning och återhämtning på olika sätt, där man kan få lämna vardagen och dess krav för en stund. Vill du veta mer? Hämta vår VVV-broschyr i S:t Tomas kyrka, ladda ner den från vår hemsida, eller kontakta Jesper Österberg, VVV-ansvarig präst (kontaktuppgifter på sidan 46). Meditation För dig som vill prova på att meditera genom att sitta i stillhet, finns kristen djupmeditation efter tisdagsmässan i S:t Tomas kyrka. Meditation påverkar både kropp och själ. Det är en trygg och långsam metod, som tränar vår vilja och uthållighet. Ingen föranmälan och ingen kostnad. För mer information, kontakta Katarina von Otter, präst och meditationsledare (kontaktuppgifter på sidan 46). Sopplunch Varje torsdag klockan 12.30 serverar husfar en matig soppa, med smörgås och kaffe i vardagsrummet i S:t Tomas kyrka. Pris 40 kronor. Kyrkcafé Vi välkomnar dig till en mötesplats i S:t Tomas kyrka, onsdagar klockan 10.30. Kaffe och smörgås serveras till självkostnadspris. Vi samtalar, får besök av musiker och lyssnar till intressanta berättelser från specialinbjudna gäster. För mer information se den separata programfoldern, eller kontakta någon av diakonerna (kontaktuppgifter på sidan 46). Kyrkcafé på finska Kyrkcaféet anordnas även på finska. Träffar på måndagar klockan 10.30 till 12.00. För mer information, kontakta Hannele Teivainen, diakon (kontaktuppgifter på sidan 46). Café Tomas På måndagar mellan klockan 14.00 och 16.00 under våren och hösten är alla som vill välkomna in i S:t Tomas kyrkas vardagsrum för att fika i gott sällskap. Språkcafé På torsdagar mellan klockan 13.00 och 14.30 har vi språkcafé i S:t Tomas kyrka. För mer information, kontakta Katarina von Otter, präst (se sidan 46). 42 43

Dop, vigsel & begravning Dop Dopet är ett tecken på Guds kärlek till oss människor. Det är som ett osynligt tecken på Guds löfte om att alltid vara närvarande i våra liv. Dopet är också en viktig tradition, som binder ihop släktena från det förgångna till nuet. Dopet är även en väg in i kyrkans gemenskap. Det ger inte bara gemenskap med Gud utan också med alla andra som är döpta. Man kan också se dopet som ett uttryck för den glädje och tacksamhet, som är kopplad till de barn som kommit till livet. Före dopet möter ni den präst som ska utföra dopet. I S:t Tomas kyrka har vi en stämningsfull dopmiljö, Europas största dopfunt och fantastiska musiker som kan bidra med musik under dopet. Du kan också kostnadsfritt boka lokal för en egen dopfest hos oss. Vigsel Att gifta sig är en av livets viktigaste och gladaste händelser. Att två människor väljer att dela varandras liv är stort. Ni har funnit varandra och mer och mer insett att ni två är ämnade för varandra. I vigselgudstjänsten får ni bekräfta er kärlek till varandra. Som medlem i Svenska kyrkan har man rätt till kostnadsfri vigselgudstjänst i vilken församling som helst i Sverige. Då ingår kyrka, präst, musiker och kyrkovaktmästare. Vill ni gifta er i S:t Tomas kyrka? Vi har ett vackert kyrkorum och en avskild, ljus trädgård, samt fantastiska musiker. Alla par är välkomna! Begravning Att någon närstående går bort är en sorg de allra flesta någon gång går igenom. Sorgearbetet är något som man måste utföra inom sig själv. Det hindrar dock inte att man kan behöva hjälp utifrån. Vällingby församling ställer upp med hjälp och stöd både före och efter begravningen. Som medlem i Svenska kyrkan har du rätt till kostnadsfri begravningsgudstjänst i vilken församling som helst i landet. Då ingår kyrka, präst, musiker och kyrkovaktmästare. I Vällingby församling kan du som församlingsbo även kostnadsfritt boka: församlingens vardagsrum och samlingssal för minnesstund efter begravningen ett vackert bårtäcke för utsmyckning av kistan. Det är vävt av lin och bomull och är gult med guldapplikationer. De flesta väljer att först kontakta en begravningsbyrå. Oftast kommer sedan önskan om begravningsgudstjänst till församlingen via dem. Den präst som kommer att leda själva begravningsgudstjänsten tar därefter kontakt med de anhöriga för ett samtal inför begravningen. Bokning och information Om du vill boka eller veta mer om dop, vigslar och begravningar, så är du välkommen att kontakta församlingsexpeditionen (se sidan 47). 44 45

Kontakta oss Präster Magdalena Ljunggren Kyrkoherde magdalena.ljunggren@svenskakyrkan.se 08-445 85 20 Katarina von Otter katarina.von.otter@svenskakyrkan.se 08-445 85 03 Marie Skoog marie.skoog@svenskakyrkan.se 08-445 85 00 Jesper Österberg jesper.osterberg@svenskakyrkan.se 08-445 85 39 Anders Nyström anders.w.nystrom@svenskakyrkan.se 08-445 85 16 Sanna Sjövall Ottestig Pastorsadjunkt sanna.sjovall.ottestig@svenskakyrkan.se 08-445 85 11 Musik Gerd Nielsen gerd.nielsen@svenskakyrkan.se 08-445 85 15 Francesco Acquista francesco.acquista@svenskakyrkan.se 08-445 85 13 Crescenzo Grifone crescenzo.grifone@svenskakyrkan.se 08-445 85 12 Husfar David Sandström david.d.sandstrom@svenskakyrkan.se 08-445 85 18 Diakoni Anders Kahnlund Diakon anders.kahnlund@svenskakyrkan.se 08-445 85 29 Hannele Teivainen Diakon hannele.teivainen@svenskakyrkan.se 08-445 85 21 Fredrik Gyllenhög Diakon fredrik.gyllenhog@svenskakyrkan.se 08-445 85 35 Carl Erik Mårtensson Diakoniassistent carl.erik.martensson@svenskakyrkan.se 08-445 85 34 Marie Schyborger Diakoniassistent marie.schyborger@svenskakyrkan.se 08-445 85 38 Barn- och ungdomsverskamhet Rebecca Hemmander Fritidsledare rebecca.hemmander@svenskakyrkan.se 08-445 85 04 Maria Fors Diakoniassistent maria.s.fors@svenskakyrkan.se 08-445 85 14 Frida Nilsson Fritidsledare frida.s.nilsson@svenskakyrkan.se 08-445 85 24 Matilda Engdahl Fritidsledare matilda.engdahl@svenskakyrkan.se 08-445 05 06 Michelle Bergström Fritidsledare michelle.bergstrom@svenskakyrkan.se 08-445 05 00 Kommunikatör Philip Jandovsky philip.jandovsky@svenskakyrkan.se 08-445 85 05 Öppettider Vardagar 10-16 lördagar och söndagar 10-14 och i samband med övriga gudstjänster, konserter och evenemang. Präst- och diakoniexpedition Öppen för besök måndag till onsdag klockan 10-12. För samtal med präst och diakon, se direktnummer. Församlingsexpedition Hos samordnare Carola Holm kan du beställa tid för dop, vigsel, välsignelse av borgerligt ingångna äktenskap, begravning, samt bokning av församlingens lokaler. Telefon: 445 85 01. Post- och besöksadress Vällingby församling Kirunagatan 9-11 162 68 Vällingby Faktureringsadress Vällingby församling Fack 77801538 Box 15018 750 15 Uppsala Telefon Växel: 08-445 85 00 Expeditionen: 08-445 85 01 Telefontid: må, ti, to, fre 9-12 Efter kontorstid: 08-445 85 10 (vaktmästare) Fax: 08-445 85 25 Förtroendevalda Berit Kruse (S) Ordförande i kyrkorådet 0704-266 232 Bo Arkelsten (BA) Ordförande i kyrkofullmäktige 0706-090 942 46 47 E-post vallingby.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida www.svenskakyrkan.se/vallingby Vi samarbetar med

YES THAT'S RIGHT DARLING, WE'RE GOING TO ST. THOMAS CHURCH IN VÄLLINGBY! Illustrationer omslag: Philip Jandovsky 48