Energiförbrukning inom boende 2012

Relevanta dokument
Energiförbrukning inom boende 2013

Energiförbrukning inom boende 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2012

El- och värmeproduktion 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Finansiell verksamhet

Statistik över industrins energianvändning 2013

El- och värmeproduktion 2012

Energipriser. Elpriset vände nedåt. 2012, 2:a kvartalet

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning

Priserna på oljeprodukter sjönk under sista kvartalet

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 4:e kvartalet

Statistik över industrins energianvändning 2012

Energiskaffning och -förbrukning

Energiräkenskaper 2016

El- och värmeproduktion 2011

Varm början på året sänkte priset på stenkol och naturgas

Skatter och avgifter av skattenatur 2012

Priserna på trafikbränslen ökade på grund av energiskatter

Energiskaffning och -förbrukning

Finansiell verksamhet 2013

Priserna på fossila bränslen och el sjunker alltjämt

Finansiell verksamhet 2013

Priserna på fossila bränslen och el sjönk under andra kvartalet

Energiskaffning och -förbrukning

Finansiell verksamhet 2013

Energiskaffning och -förbrukning

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet

Priserna på olja och el sjönk under första kvartalet

Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar under tredje kvartalet 2013

Offentliga sektorns finansräkenskaper

Antalet studerande i yrkesutbildning år 2013

Hushållens skuldsättningsgrad 119,5 procent under andra kvartalet 2014

Energipriser. Energipriserna steg år , 4:e kvartalet

Priserna på importbränslen steg under sista kvartalet 2017

Industrins energianvändning 2015

Energipriserna sjönk ytterligare under tredje kvartalet

Energipriserna fortsatte sjunka under sista kvartalet

Nedgången i energipriserna jämnades ut under tredje kvartalet

Energipriser. Energipriserna steg under tredje kvartalet. 2017, 3:e kvartalet

Hushållens skuldsättningsgrad steg ytterligare under tredje kvartalet år 2012

Byggnader och fritidshus 2016

El- och värmeproduktion 2010

Energipriser. Energipriserna steg under tredje kvartalet. 2018, 3:e kvartalet

Reparationsbyggande 2013

Omsättning inom handeln

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Energiförbrukning 2010

Två av tre mammor till barn under tre år har sysselsättning

Skatter och avgifter av skattenatur 2015

Kreditbeståndet 2013, 4:e kvartalet

Skatter och avgifter av skattenatur 2015

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2012

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns miljövårdsutgifter 2011

Skatter och avgifter av skattenatur 2013

Statistik över industrins energianvändning 2010

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Sökande till utbildning 2012

Kreditbeståndet 2014, 2:a kvartalet

Placering efter utbildning 2010

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

El- och värmeproduktion 2009

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Arbetslöshetsrisken för sysselsatta understiger befolkningens genomsnittliga nivå

Miljöskatter 2011, efter näringsgren

Undersökning om lediga arbetsplatser

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Undersökning om lediga arbetsplatser

Skatter och avgifter av skattenatur 2011

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Reparationsbyggande 2012

Sysselsättning bland studerande 2012

Kreditbeståndet 2014, 1:a kvartalet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Miljöskatter 2014, efter näringsgren

Utrikeshandel med varor och tjänster

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Placering efter utbildning 2012

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Energiskaffning och -förbrukning

Befolkningens utbildningsstruktur 2013

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet

Betalningsbalans och utlandsställning

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis

Utländska dotterbolag i Finland 2013

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en svag ökning under januari december 2012

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket

Industrins miljöskyddsutgifter 2009

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Betalningsbalans och utlandsställning

Transkript:

Energi 203 Energiförbrukning inom boende 202 Energiförbrukningen inom boende ökade år 202 När det gäller boende, dvs. uppvärmning av bostadsbyggnader och användning av hushållsapparater, var energiförbrukningen 66 682 gigawattimmar (GWh) år 202. Förbrukningen ökade med 9 procent från året innan. Förbrukningen av uppvärmningsenergi ökade med procent, medan hushållsapparaternas energiförbrukning minskade med 2 procent. Den vanligaste energikällan för uppvärmning av bostadsbyggnader år 202 var fjärrvärme. Fjärrvärmeförbrukningen ökade med 0 procent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över energiförbrukning inom boende. Energiförbrukning inom boende År 202 uppgick elförbrukningen inom boende till totalt 22 240 gigawattimmar (GWh), vilket är procent mer än året innan. Förbrukningen av el står för 33 procent av energiförbrukningen inom boende. Fjärrvärme förbrukades näst mest, dvs. 29 procent, och sedan trä, 23 procent. Boendets andel av slutanvändningen av energi är i genomsnitt 20 procent. Vid uppvärmning av bostadsbyggnader var energiförbrukningen 8 600 gigawattimmar (GWh) år 202. Den vanligaste energikällan vid uppvärmning var fjärrvärme och förbrukningen var 9 346 gigawattimmar (GWh). De näst vanligaste var trä och el. Dessa tre energikällor stod för mer än 80 procent av förbrukningen av energi för uppvärmning av bostadsbyggnader. Användningen av värmepumpar för uppvärmning av bostäder har ökat under de senaste åren. År 202 var värmepumpsenergins andel av uppvärmningsenergin Helsingfors 3..203 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

7 procent. Med värmepumpsenergi avses den energi som utvinns med värmepumpar ur omgivningen och som används för inomhusuppvärmning. Användningen av luftvärmepumpar för nedkylning ingår inte i uppvärmningsenergin i den här statistiken. På det årliga behovet av uppvärmningsenergi inverkar utomhustemperaturen och förändringar i den följs upp med ett uppvärmningsbehovstal. Enligt Meteorologiska institutet var år 202 normalt när man jämför med det exceptionellt varma året 20. Februari 202 var dock ovanligt kall, vilket ökade behovet av uppvärmningsenergi. Vid förbrukningen av energi för uppvärmning av bostadsbyggnader har man beaktat både det huvudsakliga uppvärmningssystemets energiförbrukning och andra kompletterade uppvärmningsformers energiförbrukning. År 202 var hushållsapparaternas energiförbrukning 8 082 gigawattimmar (GWh). Huvudsaklig energikälla för hushållsapparater är el, vars förbrukning var 8 072 gigawattimmar (GWh). Dessutom användes 0 gigawattimmar (GWh) naturgas för matlagning. När det gäller hushållsapparaternas energi användes en procent mindre energi för matlagning och 2 procent mindre energi för belysning än året innan. När det gäller andra elapparater minskade förbrukningen med 2 procent. Övriga elapparater omfattar bl.a. kylutrustning, tvättmaskiner och torkmaskiner, tv-apparater och datorer med utrustning, hissar och bilvärmare. Enligt Adato Energia Oy:s undersökning om hushållens elanvändning 20 förklaras minskningen av elförbrukningen vid matlagning av att den mat som lagas hemma från grunden har minskat. Eftersom man har börjat gå över till att använda energieffektiva lampor har det minskat på elanvändningen för belysning. När det gäller andra elapparater påverkas förbrukningen bl.a. av att standbyförbrukningen för bl.a. tv-apparater och kringutrustning har minskat. Ifråga om förbrukningen av uppvärmningsenergi i bostadsbyggnader baserar sig statistiken på Statistikcentralens kalkylmodell, där man utnyttjat flera olika datakällor. Uppgifterna om hushållsapparaternas energiförbrukning år 20 baserar sig på Adato Energia Oy:s undersökning om hushållens elförbrukning 20. Uppgifterna för andra år har estimerats på basis av undersökningen om hushållens elförbrukning åren 2006 och 20. 2

Innehåll Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga. Energiförbrukning inom boende 2008-202, GWh...4 Tabellbilaga 2. Energiförbrukning inom boende efter energikälla 202, GWh...4 Figurer Figurbilagor Figurbilaga. Energiförbrukning inom boende efter energikälla 202... 3

Tabellbilagor Tabellbilaga. Energiförbrukning inom boende 2008-202, GWh 2008 2009 200 20 202 Uppvärmning av bostadsbyggnader 0 984 4 43 60 3 2 989 8 600 Egentliga bostadsbyggnader totalt 48 47 782 8 068 0 40 80 - Fristående småhus 28 39 30 76 34 893 30 20 33 724 - Kedjade småhus 20 99 289 773 - Flervåningsbostadshus 4 906 69 7 84 4 907 6 308 Fritidsbostadsbyggnader 2 09 2 63 2 89 2 88 2 79 Hushållsapparater ) 8 82 8 60 8 326 8 22 8 082 - Belysning 3 037 2 866 2 64 2 90 2 38 - Matlagning - Övriga elapparater Boende, totalt Av uppvärmning av bostadsbyggnader - Uppvärmning av bastu - Uppvärmning av bruksvatten 72 4 833 9 66 2 83 9 48 73 03 63 04 2 870 9 474 7 4 69 289 2 880 9 22 70 4 930 6 20 2 87 9 84 694 4 80 66 682 2 89 9 68 ) I hushållsapparaternas förbrukning ingår utöver elförbrukning också användning av naturgas i spisar. Tabellbilaga 2. Energiförbrukning inom boende efter energikälla 202, GWh Boende, totalt Uppvärmning av bostadsbyggnader Egentliga bostadsbyggnader - Fristående småhus - Kedjade småhus - Flervåningsbostadshus Fritidsbostadsbyggnader Hushållsapparater - Belysning - Matlagning - Övriga elapparater Trä 462 462 3 646 3 44 36 86 Torv 7 7 6 0 Av uppvärmning av bostadsbyggnader - Uppvärmning av bastu - Uppvärmning av bruksvatten 778 473 Kol 4 4 Tung brännolja Symboler: = Värdet noll 0 = Siffran mindre än hälften av den enhet som använts 6 2 Lätt brännolja 4 9 4 9 4 903 3 882 33 690 48 Naturgas Värmepumpsenergi ) 387 377 376 84 77 0 0 4 38 4 38 4 0 3 760 239 2 27 Fjärrvärme Elektricitet 2) Totalt 9 346 9 346 9 344 2 87 3 070 4 087 2 22 240 66 682 4 68 8 600 3 369 80 0 32 33 724 92 773 4 6 308 ) Med värmepumpsenergi avses energi som utvinns med värmepumpar från miljön (land, luft eller vatten) och som används för uppvärmning av byggnader. El som förbrukas av värmepumpar vid uppvärmning och nedkylning ingår i elförbrukning för uppvärmning. 2) I eluppvärmning av bostadsbyggnader har inräknats direkt och ackumulerande värme, tilläggsuppvärmning med el, elgolvvärme, el som används av värmepumpar, uppvärmning av bruksvatten med el, elektriska bastuugnar samt el som förbrukas av uppvärmningssystem och utrustning för värmedistribution. 9 72 22 009 799 8 072 2 38 684 4 80 7 2 62 2 79 8 082 2 38 694 4 80 2 89 9 68 4

Figurbilagor Figurbilaga. Energiförbrukning inom boende efter energikälla 202 Använda energikällor 66 682 GWh. Gruppen Övriga innehåller följande energikällor: naturgas 0,6 %, torv 0, %, tung brännolja 0, % och kol 0,0 % av energiförbrukningen inom boende.

Energi 203 Förfrågningar Jonna Hakala 09 734 349 Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds energia@stat.fi www.stat.fi Källa: Energiförbrukning inom boende 202, Statistikcentralen Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel. +38 9 734 2220 www.stat.fi ISSN 2323-328 (pdf) Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel. +38 20 40 0 www.editapublishing.fi