Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV. Per-Göran Andersson Försöksledare Hushållningssällskapet Malmöhus
Slamspridning på Åkermark Ett projekt med rötterna i sjuttiotalet Initiativtagare var bl.a. LRF, Hushållningssällskapet Malmöhus, SSK och SYSAV
Redan då visste man Föroreningar i form av tungmetaller, organiska ämnen mm begränsar användningen Noggranna analyser och riktlinjer krävs En samhällsfråga mer än en jordbruksfråga Negativa effekter på jorden kan ej accepteras Ej på växande grödor, grönsaker och liknande Ej till vallar på våren Ej på betesmarker I första hand till det kreaturslösa jordbruket Rådgivning, kontroll och uppföljning är viktigt
Bakgrund till försöksplan Stort behov av demonstrationsobjekt i fält Olika slamtyper i olika kommuner. Därför fyra försök från början (nu två) Omöjligt att svara på alla frågor om ev. negativa effekter om man inte gör en långsiktig uppföljning i jord och grödor Socialstyrelsens rekommendation var då 1 ton TS per ha och år därför 4 ton TS vart 4:e år För ökad säkerhet och påskyndande av eventuella negativa effekter 3 x 4 = 12 ton TS vart 4:e år
Bakgrund till försök och plan Helt ogödslat led (A0) för att kunna kontrollera om det finns andra faktorer än slam och handelsgödsel som påverkar förekomsten av olika ämnen i jord och gröda, exempelvis atmosfäriskt nedfall Stora bruttoytor för att möjliggöra realistisk spridning och undvika översläpningseffekter
Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva
Igelösa
Petersborg
Grödor År Igelösa Petersborg 2005 Slamspridning Slamspridning 2006 2007 2008 2009 2009 2010 2011 Sockerbetor Höstvete Höstvete Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor
Metallinnehåll slam - Igelösa År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn 1981 162 3,0 1 333 137 6,9 111 1 037 1985 85 1,3 651 207 4,0 19 595 1989 59 1,7 1 300 46 5,2 17 1 100 1993 59 1,9 1 250 28 3,8 13 705 1997 64 1,9 1 700 28 3,4 17 780 2001 39 1,1 350 18 1,6 13 520 2005 49 0,53 660 31 0,6 25 620 2009 16 0,58 350 10 0,32 8,7 470 2009/1981 % 10 19 26 7 5 8 45
Metallinnehåll slam - Petersborg År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn 1981 180 3,5 1 100 135 4,5 25 1 000 1985 103 2,8 1 028 406 2,4 25 747 1989 120 2,2 1 300 49 3,7 25 810 1993 75 1,7 1 550 38 2,4 30 655 1997 82 3,1 2 000 29 2,0 26 840 2001 53 1,7 610 32 1,4 19 630 2005 51 0,65 360 17 0,6 13 580 2009 29 1,4 580 28 0,82 18 780 2009/1981 % 16 40 53 21 18 72 78
Vad är gjort? Skördebestämning varje år Metaller varje år Växtnäringsämnen varje år Organiska föreningar 1989, 1993, 1997 Maskar 1991 och 1997 Mikrobiologi 1990 och 1994 2004 -Växttillgängligt kadmium i slam och jord 2008 - Statistisk analys av påverkan på markens växtnärings- och metallinnehåll 2010-2011 - Statistisk bearbetning av metallupptag i gröda och jordanalys
Upptag av kadmium i gröda Igelösa Cd, mg/kg TS 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 2009 2010 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år
Upptag av kadmium i gröda Petersborg 0,25 0,20 Cd, mg/kg TS 0,15 0,10 0,05 0,00 1982 1988 1989 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 20012002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år
Upptag av koppar i gröda Igelösa 10 9 8 7 Cu, mg/kg TS 6 5 4 3 2 1 0 1982 1988 1989 1990 1991 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2006 2008 2009 2010 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år
7 6 5 4 3 2 1 0 Upptag av koppar i gröda Petersborg H-vete V-korn H-raps H-vete V-korn H-vete S-betor V-korn V-korn H-raps H-vete S-betor V-korn H-vete H-vete S-betor V-korn H-raps H-vete 1982 1988 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år Cu, mg/kg TS
Rutvis analys 2010 Av gröda och jord 120 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 A1 B1 C1 B1 C1 A1 A2 B2 C2 B2 C2 A2 A1 B1 C1 B1 C1 A1 36 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 6 m A2 B2 C2 B2 C2 A2 20 m
Preliminära resultat av statistisk analys av jordprover 2010 Ökar P, Mg, Cu, C, Zn, S, Hg Tendens till ökning Cd och Cr (Igelösa) Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag
Preliminära resultat av statistisk analys av växtprover 2010 Ökar Skörd Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag
Relativa skördar alla försök 1981-2010 Totalt 57 försöksskördar 120 110 100 Skörd, relativtal, % 90 80 70 60 50 Antal försöksskördar Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingel 9 16 16 12 2 2 Utan slam 100 100 100 100 100 100 1 ton slam-ts/ha och år 108 106 106 106 109 111
Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-AL P-AL 30 25 20 15 10 5 0 1 ton slam- TS/ha & år Utan slam 1981 1989 1990 1993 1994 1997 1998 1999 2001 2002 2005 2006
Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-HCl P-HCL 90 80 70 60 50 40 30 20 10 1 ton slam- TS/ha & år Utan slam 0 1981 1989 1990 1993 1994 1997 2001 2002 2005 2006
Kadmium i matjord, Petersborg Cd 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 1981 1989 1990 1993 1994 1997 1998 2001 2002 2005 2006 1 ton slam- TS/ha & år Utan slam
Bly i matjord, Petersborg Pb 35 30 25 20 15 10 5 0 1981 1989 1990 1993 1994 1997 1998 2001 2002 2005 2006 1 ton slam- TS/ha & år Utan slam
Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne Slammens innehåll av metaller har minskat mycket från projektets start, i genomsnitt med 70 %. Tillförsel av slam ger ca 14 % i skördeökning i jämförelse med helt ogödslat. Skördeökningen är ca 4 % utöver ren växtnäringseffekt. I 2008 års prisnivå motsvarar skördeökningen 450 900 kr/ha. 1 ton slam TS har ett värde på 450 900 kr för lantbrukaren.
Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne ph i marken har inte påverkats av slamtillförsel. Tillförsel av 4 ton slam TS vart 4:e år har höjt P AL med 5 12 enheter. P HCl värdena har ökat med 10 20 enheter vid slamtillförsel. Halten koppar i jorden har ökat signifikant på båda försöksplatserna. Kvicksilver i marken har signifikant ökat i alla slamled på Igelösa.
Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne Kväve ökar i jordprofilen vid slamtillförsel. Mullhalten ökar vid slamtillförsel. Halten i skördade växtdelar har inte ökat för någon av de metaller som analyserats! Bördigheten på åkern ökar vid tillförsel av slam.